Militära frågor

Debatt om förslag 2 mars 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 14

Anf. 159 Allan Widman (L)

Herr talman! Det är väl snart två år sedan jag besökte vår militära helikopterverksamhet på Kallax utanför Luleå. Där fick jag berättat för mig att det faktum att stödet till det civila samhället inte längre är dimensionerande för vår försvarsmakt bland annat har lett till att helikopterförarna inte får ta hänsyn till det förhållandet att de varje sommar ska släcka skogsbränder i Norrlands inland. De kan inte ens planera sin semester efter detta. Det vore i sig att dimensionera sig för stödet till det civila samhället. Det som händer varje sommar när bränderna ändå ska släckas är att man får ringa in människor från deras pågående semestrar och hitta ad hoc-lösningar.

Jag nämner detta som ett exempel på hur mycket vi har rört oss från till exempel 90-talet, då Försvarsmakten och de samlade resurserna i samhället utnyttjades för krishantering och för stöd till det civila samhället. Då var det ett omfattande stöd som jag vill påstå, herr talman, bidrog till att öka förmågan i de militära förbanden. När skogsbränderna skulle släckas och när patienterna skulle hämtas i skärgården var det tvunget att helikoptrarna fungerade varje dag. De fungerade så länge kraven ställdes. Men när stödet till det civila samhället utgick som en dimensionerande uppgift blev det också snart problem med bland annat vårt helikoptervapen. Man skulle till och med kunna gå så långt som att säga att för fem eller sex år sedan hade vårt helikoptervapen en näradödenupplevelse som nu lyckligen är överstånden.

Herr talman! Därför är det viktigt att utskottet nu ger regeringen till känna att det behövs en översyn av Försvarsmaktens stöd till det civila samhället. Jag tror att även herr talmannen satt i den försvarsberedning som framförde detta förslag till regeringen för ett par år sedan. Det är bra om översynen nu kommer till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Det är mycket som ryms under den generella rubriken "Militära frågor". Här finns även fler tillkännagivanden. Ett gäller övnings- och skjutfälten. De ska miljöprövas i enlighet med miljöbalkens regler. Vi kan från utskottets sida konstatera att när Försvarsmakten nu avser att utöka sin verksamhet på olika områden kommer detta i konflikt med den långsamma hantering av miljötillstånden för våra övningsfält som har gällt under lång tid.

I dag är det inte mindre än 17 ärenden som ligger på regeringens bord för avgörande, och de kommer att ha betydelse för våra möjligheter att öva våra förband och därmed höja den operativa förmågan, som det står i det senaste inriktningsbeslutet. Det är viktigt att regeringen går igenom och betar av prövningstillstånden så att vi får de möjligheter som omvärldssituationen kräver härvidlag.

Sist men inte minst - försvarsmusik! Det finns en försvarsmusikkår i Blekinge som heter Marinens Musikkår. De har räddats av den nu sittande regeringen från nedläggning, men de upplever, förmodligen med viss rätta, att det finns ett konstant avvecklingshot över musikkåren. För att förbättra deras överlevnadsmöjligheter och för att värna det militärmusikkulturella arvet har utskottet nu bestämt sig för att ge regeringen till känna att musikkåren utöver att delta i det så kallade statsceremonielet, det vill säga i samband med högtidsdagar i Sverige, också ska få möjlighet att vända sig till en allmän publik och därmed bredda sin publik. Det är viktigt för denna musikkår, som har 300 år på nacken och som nu, herr talman, förhoppningsvis kan se fram emot 300 år till.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 160 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 10 och 17 samt under övriga punkter bifall till utskottets förslag.

Den här debatten behandlar motioner om bland annat Försvarsmaktens organisation och övningsverksamhet. Den gemensamma nämnaren är viljan att stärka Försvarsmaktens förmåga och krigsduglighet, även om vi kan ha lite olika syn på hur det görs på bästa sätt.

Det känns särskilt roligt att få diskutera dessa frågor just i dag med tanke på att regeringen i förmiddags beslutade att återaktivera värnplikten. Det innebär att från och med nästa år, sommaren 2018, kommer Försvarsmakten att kunna genomföra grundläggande utbildning med fullständiga klasser. Efter det att det nya personalförsörjningssystemet infördes 2010 har Försvarsmakten stått med en stor andel tomma stolar, och nu får man i stället ett system som skapar flexibilitet och långsiktighet. Beslutet är ett i raden av beslut som fattats för att stärka Försvarsmaktens förmåga sedan regeringen tillträdde hösten 2014.

Av betänkandet framgår att flera motionärer lyfter upp betydelsen av ökad övningsverksamhet. Övningsverksamheten är avgörande för Försvarsmaktens förmåga och krigsduglighet. Det är därför positivt att vi nu efter det senaste inriktningsbeslutet ser en tydlig ökning av övningsverksamheten. Under 2016 har vi dessutom sett att strax över tusen personer har genomfört repetitionsutbildning på elva platser runt om i landet. Bara på Lv6 i Halmstad genomförde 400 personer repetitionsutbildning. Att dessa personer har kunnat genomföra repetitionsutbildning är viktigt för Försvarsmaktens förmåga, likaså att förbanden inte bara kan öva utan även att de kan öva med fullständiga förband. Det är något de inte kunde innan regeringen fattade beslutet om att aktivera repetitionsplikten hösten 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår i betänkandet att regeringen ska sätta upp mål och delmål som innebär att det inom sex år ska finnas 40 procent kvinnor i internationella insatser. Jag delar synen på behovet av kvinnor i Försvarsmaktens internationella verksamhet och behovet av kvinnor i Försvarsmakten generellt. Men jag tror att vi måste börja i ändan med kvinnor i Försvarsmakten generellt. Där har vi fortfarande en rejäl resa att göra.

År 2016 sökte 5 553 kvinnor till Försvarsmaktens grundläggande utbildning, medan 25 676 män gjorde detta. Här ligger den stora utmaningen. Jag hoppas att införandet av könsneutral plikt kan medföra att fler kvinnor funderar på om Försvarsmakten kan vara något för dem. I generationer har militär tjänstgöring varit en del av livet för många män och något som de flesta har varit tvungna att fundera över. Med det beslut som har fattats i dag kommer även kvinnor att behöva förhålla sig till frågan om militär tjänstgöring. Förhoppningsvis kommer vi också att se det i framtida utbildningskullar.

Försvarsmakten har ett rejält arbete framför sig när det kommer till jämställdhet, även om den redan nu har gjort ett rejält och gediget arbete. Det är också därför glädjande att Försvarsmakten själv i sitt budgetunderlag inför 2018 har presenterat tydliga mål för att successivt öka antalet kvinnor under de närmaste tio åren. Att fler kvinnor intresserar sig för Försvarsmakten är helt nödvändigt om vi ska få den personalstyrka vi behöver både vad gäller kvantitet och vad gäller kvalitet.

Herr talman! De normer vi växer upp med präglar hur vi ser på världen och de utmaningar vi möter. För att förändra strukturer krävs därför både mer representation av det underrepresenterade könet och nya glasögon. Det konstaterade FN när man för 17 år sedan antog resolutionen 1325 om kvinnors särskilda utsatthet i konflikt och behovet av kvinnors deltagande i fredsprocesser. Resolutionen har sedan dess kompletterats med flera resolutioner där resolution 1820 fått en särskilt viktig roll eftersom den erkänner att sexuellt våld används som krigsmedel.

För att se hur strukturer påverkar olika grupper i ett samhälle krävs verktyg. När Försvarsmakten deltar i internationella insatser är det för att värna civilbefolkningen och för att främja stabilitet och säkerhet. För att klara det uppdraget behöver soldater förstå vilka behov som finns och hur olika grupper utsätts. Försvarsmaktens Gendercentrum, Nordic Centre for Gender in Military Operations, är världsledande när det kommer till att lära ut metoder för att säkerställa att militära insatser ser till behoven hos hela befolkningen, det vill säga att ge verktyg för att särskilt se och förstå kvinnors och barns utsatthet.

Centrumet är ett nordiskt samarbete, och det utsågs 2013 som huvudansvarigt för genderområdet inom Nato. Centrumet är en avgörande del i att Försvarsmakten ska leva upp till de krav som FN ställer. Hittills har 144 nationer deltagit i utbildningen.

Att kvinnor och barn är särskilt utsatta i väpnade konflikter är ett faktum som jag hoppas att vi i det här rummet kan vara överens om. Jag är därför stolt över att Försvarsmakten har tagit på sig ledartröjan och bedriver en verksamhet som både Nato och andra länder söker sig till. För mig som socialdemokrat är det därför helt obegripligt att Sverigedemokraterna vill avskaffa en verksamhet som förbättrar kvinnors och barns levnadsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! Sedan beslutet 2015 har Sverige en ny försvarspolitisk inriktning. Den fokuserar på att stärka förbandens förmåga och krigsduglighet. Inriktningen handlar om att återgå till att försvaret är ett totalförsvar, där det civila och det militära hänger ihop.

Även i höjd beredskap måste samhället fungera. Ett fungerande civilt försvar är därför avgörande för att få ett robust samhälle som klarar kris och krig. I december 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för det civila försvaret, vilket bland annat innebär att myndigheter på regional och central nivå ska återuppta planeringen för sin beredskap för det civila försvaret.

Runt om i myndigheterna bedrivs nu arbete för att stärka förmågorna och hantera krissituationer. Försvarsmakten och polisen genomför samövningar enligt förordningen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Senare i maj genomför Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för första gången en krisberedskapsvecka för att öka medvetenheten om vad människor själva kan och behöver klara vid en krissituation.

I regleringsbrevet för 2017 har regeringen gett Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att bland annat krigsplacera all personal som krävs för verksamheten under höjd beredskap. Även civila organisationer har redan i dag möjlighet att krigsplacera personal för att säkerställa organisationen under höjd beredskap.

I arbetet med att göra samhället mer robust för att klara kriser är frivilligorganisationerna en oerhört viktig part. De bidrar med en bred kunskap, engagemang och förmåga att stärka det breda säkerhetsarbetet. Deras verksamhet är en viktig del i att skapa folkförankring. De bidrar till att öka enskilda människors förmåga att hantera allvarliga kriser, olyckor och händelser.

Jag vill avsluta med att tacka alla er som varje dag arbetar för att stärka vår förmåga och för att stärka folkförankringen.


Anf. 161 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 9, 13 och 19.

Det svenska försvaret har de senaste åren stått mycket i fokus. Det nya försämrade säkerhetspolitiska läget ställer hårda krav på svensk försvars- och säkerhetspolitik. Här finns ingen annan linje att hålla än ansvarslinjen. Det gäller på alla områden inom försvaret, såväl personalförsörjning till den militära delen av försvaret som hur vi på bästa sätt ökar engagemanget för det civila försvaret.

För Moderaterna är dessutom planering för medlemskap i Nato ett viktigt politiskt mål. För att nå målen är vi också beredda att ta budgetansvar för att ge ökade resurser till vårt försvar.

En ökad säkerhetspolitisk spänning kan ses på vissa militärstrategiska områden, såsom Östersjön. Östersjön är ett viktigt transitområde om länderna i Baltikum skulle utsättas för hot och behöva undsättas. Ryssland har en betydande missilkapacitet i Kaliningradenklaven. Det är missiler som kan innebära ett hot, också mot Sverige. Av den anledningen ser vi från moderat håll det som en bra åtgärd att på svenskt territorium samöva Patriotsystemet med USA. Det handlar om att bygga bästa operativa förmåga som enskilt land men att också bygga den tillsammans med andra. Ensam är aldrig stark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi hoppas att värdlandsavtalet blir ett första steg till att vi blir fullvärdiga medlemmar i Nato. Enskilda avtal mellan Sverige och andra Natoländer samt Finland är bra, men ett fullvärdigt Natomedlemskap skulle vara bättre. Det är tryggare att vara flera i samarbetet än att göra överenskommelser med enskilda länder. Överenskommelser som ska gälla i händelse av kris och krig är inte vilka överenskommelser som helst. Det är viktigt att de håller då allt annat faller.

Sverige skulle som Natomedlem ha en del att erbjuda samarbetspartner. Ett exempel är tillgång till de svenska skjutfälten. Ute i Europa är skjutfält en stor bristvara. De svenska övningsområden som finns skulle dessutom kunna få en bättre lönsamhet, och de skulle användas mer rationellt av flera. Det kan ge en ökad volym av verksamhet som vi i dag har i landet vad avser ammunitionstillverkning. Detta är också viktigt för att behålla den höga kompetensen.

Utöver Ryssland finns även en ökad osäkerhet på andra håll. Såväl EU-samarbetet som den transatlantiska länken - vilka vi ofta tenderar att ta för givna - prövas. De brutala och långdragna konflikterna i EU:s närområde fortgår. Hoten från våldsbejakande extremism och terrorism har inte klingat av.

För att skapa och upprätthålla en hög trygghet och säkerhet i landet behöver nya samarbeten komma på plats. Vi vill ha en översyn av hur polisen och Försvarsmakten kan samarbeta på ett bättre sätt. Vi anser att speciellt hemvärnet har en specifik kompetens som skulle gå att använda som en förstärkning av polisen vid extraordinära händelser. Det kan gälla trafikreglering, bevakning och avspärrningar. Detta är händelser, som även om poliserna blir fler, innebär att numerären av poliser inte räcker till vid det enskilda tillfället.

Självklart skulle ett sådant utökat och förändrat ansvar för hemvärnet noga genomarbetas före implementering. Vi ser att behovet av att tillfälligt kunna utöka polisens möjlighet att göra stora insatser inte kommer att minska i framtiden, snarare tvärtom. Detta skulle ge stora möjligheter att snabbt och effektivt ingripa vid kriser av olika slag i samhället.

De regionala staberna skulle genom ett sådant utökat uppdrag för hemvärnet få helt andra möjligheter till breda insatser vid olika slags kriser. Det skulle ge en bättre helhet för polisen men också för hemvärnet som beskyddare av vår trygghet. Via hemvärnet skulle försvaret kunna bli en tydligare avsändare som förstärkare av det civila försvaret.

För att lättare kunna finna de personella resurser som finns behöver även personer i det civila försvaret kunna krigsplaceras. Det är nödvändigt att före ett sådant genomförande inventera vilka funktioner i samhället som verkligen behöver finnas vid en krigsplacering. Här behövs en bred översyn. Hur ska vi kunna förvänta oss att samhället fungerar vid en krigs- eller krissituation om inte vissa arbetsuppgifter är pliktade? Det kan gälla alltifrån sjukvård och skolor till jourhavande elektriker.

För att det militära försvaret ska fungera behöver alla de kvinnor och män som ska tjänstgöra kunna lösgöras från jobb och omsorgsansvar. Barn, gamla och allas husdjur finns ju kvar, även om personen har blivit inkallad. Det vanliga civila livet måste fungera även då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! De frivilliga organisationerna spelar en avgörande roll i samhället, dels för den verksamhet som de själva står för och den kompetens deras medlemmar har, dels som en rekryteringsbas för både hemvärnet och övriga delar av försvaret. Försvaret har inte lyckats rekrytera tillräckligt med personal, och därför vill nu regeringen återaktivera värnplikten, vilket inte kan vara en nog tydlig indikator på att förmågan att rekrytera och behålla personal behöver förstärkas. Det behövs både fler kvinnor och fler män i försvaret.

Det är och har historiskt varit en styrka för Sverige att ha de frivilliga försvarsorganisationerna som stödfunktion till det militära försvaret och som grundpelare för det civila försvaret. De behövs mer nu än någonsin i arbetet med att åter göra vårt civila försvar robust. Vi behöver med deras hjälp bygga upp allmänhetens kompetens och medvetenhet om hur man ska agera i händelse av kris eller krig.

Fru talman! Värdet av att vara mentalt förberedd och att den breda allmänheten vet hur man ska hantera uppkomna situationer kan inte nog värdesättas. Vidare behövs allt stöd som kan fås för att utbilda svenska folket för att stå emot det psykologiska hotet via sociala medier vad avser desinformation.

En moraliskt motiverad och kritiskt granskande befolkning är ingen självklarhet, men det är en enorm styrka om den finns. Inget kan ersätta en välutbildad, organiserad och motiverad allmänhet.

(Applåder)


Anf. 162 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, som jag kommer att beröra lite grann. Sverigedemokraterna har både 2015/16 och 2016/17 motionerat om att flytta statsflyget till Arlanda. Det har ni sagt nej till av olika skäl. Men i dag har överbefälhavaren bett oss att fatta ett beslut just om att flytta statsflyget till Arlanda. Ni kommer att trycka på knappen när vi röstar om motionen nästa vecka. Varför avslår ni den igen? Varför gör ni detta? Det är obegripligt!

Förra året kostade bevakningen ca 10 miljoner. Barackerna är inte tjänliga för verksamhet. Man sitter på Arlanda nu. Försvarsmakten betalar hyra och bevakningskostnader. Miljonerna rullar, och ni gör ingenting åt det. Ni stöder inte ens ett förslag om att flytta detta till Arlanda. Nu bygger man ett stort tält för flyget där, en hangar. Åk upp och titta där! Där sitter personalen. Skärpning!

Sedan har jag en kommentar om miljöprövningarna. Det är jätteviktigt att detta kommer upp. Vi vet att man överprövar miljöprövningarna. Det sker i flera steg, minst tre. Där kan vi ta bort ett steg. Vi återkommer med förslag om detta till utskottet. Detta är prövat från högkvarteret, och man delar den uppfattningen. Vi har nämnt det i utskottet. Jag tror inte att vi behöver vara så oense om detta. Det kräver dock naturligtvis en undersökning. Det måste hanteras av dem som är riktigt väl insatta, vilket jag inte är i tillräckligt hög grad. Men signalen är att det går att minska med en av de här miljöprövningarna och därmed skynda på ärendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Som det står i tidningarna och som vi alla vet har ÖB sagt att han behöver 6 ½ miljard mer i de officiella och öppna delarna. Jag tror säkert att Liberalerna delar vår syn på detta, eftersom ni satsar. Det är två partier som satsar på försvaret, nämligen Liberalerna och Sverigedemokraterna. Vi anser naturligtvis att den debatten borde vara överflödig. Det är klart att de ska ha pengarna. Det är vår inställning. Vi har budgeterat för det tidigare, före jul, och de pengarna finns i vår budget. Varsågod! Sedan tar vi en ny budgetdebatt till hösten.

Det gäller att stärka Försvarsmakten, och det gör man bland annat genom ett starkt civilt försvar. Vi satsar 4 miljarder mer än vad ni gör under den här budgetperioden till och med 2020. Detta hade vi uppe under förra debatten, och jag kommer inte att beröra det mer än så. Men om man nu anser att det här är jätteviktigt är det obegripligt att man inte satsar på det.

Det civila försvaret ska jag ägna mig åt lite mer nu. Sedan kommer Mikael Jansson att prata lite mer om den militära delen, fru talman.

Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det är alltså tre saker vi sammanfattar det till.

Det civila försvaret har nu i princip avvecklats. Man kan väl säga att varningssystemen finns kvar i de väsentliga delarna. När larmet går finns det naturligtvis brister i skyddsrum och andra saker. Men i stort sett är alltså varningssystemen kvar.

Vi vill återta ett civilt försvar med en civilförsvarsmyndighet och sätter ett kryss över MSB. Det finns mycket kompetens där som man kan använda i den nya myndigheten, som ska ha en helt ny inriktning. Den ska inte åka runt och samverka, utan den ska samordna verksamheten, precis som länsstyrelserna samordnar verksamheter kommunerna emellan.

Vad vill vi då göra? Nu tycker jag att Socialdemokraterna är värda lite beröm här också. Man har gjort en livsmedelsstrategi. Det är värt beröm. Jag har läst den om och om igen, och den är ett mycket bra steg för att satsa på det här. Det är en livsmedelsstrategi som håller. Det är bra jobbat, tycker jag. Likaså har en kommitté lagt fram förslag till en sammanhållen politik för landsbygden. Bra jobbat!

När man tittar lite noggrannare på det här tycker jag att man ska gå tillbaka och titta. Ni saknar, enligt Sverigedemokraternas uppfattning, kopplingar till totalförsvarsmodellen i den här kommittén och i de förslag som ligger. Jag tycker att man saknar de delarna. Men å andra sidan kan ni ju säga att utredningen framdeles kommer att komma fram till detta. Det förutsätter dock att ni är medvetna om de här sakerna och jobbar med dem. Det är ni kanske. Ni har ju alla förutsättningar för att skaffa er den kunskapen.

Vad vill då vi med det civila försvaret? Vi vill mycket med det. Men vi måste bygga upp en organisation med en civilförsvarsmyndighet på ett helt annat sätt än vad som är fallet med länsstyrelserna. Vi anslår, som jag har sagt, en hel del pengar till de frivilliga organisationerna. Vi satsar mycket på FRA och FOI, men jag ska tala om det civila försvaret. Vi pratar om sådana saker som sjukvården på landsbygden, fru talman. Ett exempel på något som vi kommer att lägga fram förslag om är ambulerande sjukvård. Det skulle innebära stora besparingar för människor som bor ute på landsbygden, inte minst för dem som är lite äldre. Då slipper man kanske åka in till en vårdcentral fem sex mil bort för ett enkelt besök. Jag tycker att ni skulle överväga det. Vi kommer tillbaka med sådana här förslag senare. Det är ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi tycker att man omedelbart ska lägga fram förslag om att sänka drivmedelskostnaderna inom ramen för totalförsvaret. Bevara landsbygden! Hela Sverige ska leva! Sänk drivmedelskostnaderna! Sänk arbetsgivaravgifterna! Det står ju lite grann om det i era förslag. Där får man tänka till, så att man gör det stegvis, beroende på hur långt ute i glesbygden människor bor. Jag tror att ni nämnde den norska modellen. Det är bra. Momsen kan ni också reglera. Inom ramen för totalförsvaret kan ni även ge stöd åt verksamheter på landsbygden.

Det som har hänt är naturligtvis också att väldigt mycket åkermark har blivit skogsmark. Där får man lägga fram en strategi för vad man kan återta och vad som är rimligt. Hur ska man göra med försörjningen i kris och krig? Vi har ju lagt om det här. Det är inte så enkelt. Vad är det absolut viktigaste för att få det att fungera på landsbygden? Jo, det är diesel. Det finns utredningar som säger att om man halverar dieseldistributionen ute på landsbygden kommer man inte att kunna leverera mat i tillräcklig utsträckning.

Å andra sidan är det ett väldigt märkligt sätt att räkna när man säger att vi har en självförsörjningsgrad på bara runt 45 procent, som det ibland står att läsa. Då tar man ju allt vi köper livsmedel för och delar med vad vi exporterar för. Men väldigt mycket av de livsmedel vi tar hit kan vi vara av med. Det är godis, choklad och en massa andra onyttigheter som inte har med möjligheten att överleva att göra. Jag tycker kanske att den där siffran är orättvist låg i debatten ibland.

Det är också så att utsäde saknas. Vi måste ta ett ganska djupt grepp om allt detta om det ska fungera.

Jag skulle kunna hålla på hela natten, men även om ni önskar att jag ska tala längre avslutar jag här, fru talman.


Anf. 163 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Roger Richtoffs parti Sverigedemokraterna har många gånger förklarat att det anser att människor ska hjälpas på plats. När svenska styrkor deltar i militära insatser är det för att bidra till att skydda befolkningen och bidra till stabilitet och säkerhet för hela befolkningen.

FN har i enlighet med forskning konstaterat att kvinnor och barn är särskilt utsatta. Det är också därför som FN har antagit flera resolutioner om behovet av att inkludera kvinnor i fredsprocesser samt om hur sexuellt våld används systematiskt som vapen i konflikt.

För att säkerställa kvinnors säkerhet i konfliktområden och att soldater har rätt information för att kunna ge rätt skydd och stöd krävs kunskap och verktyg. Den kunskapen och de verktygen tillhandahålls av gendercentret som både genomför insatsförberedande utbildning till de svenska styrkorna och särskilt utbildar höga militära befäl och chefer.

I er motion förklarar ni att ni anser att kompetensen på Försvarsmaktens gendercenter inte behövs. Inför en utlandstjänstgöring genomförs månader av förberedelser. Det gäller alltifrån att kunna hantera den aktuella materielen till att förstå konfliktområdet som insatsen utförs i. Genom gendercentret får soldaterna verktyget och kunskapen för att kunna fullgöra sin uppgift. Historien visar att utan kunskap, verktyg och strategier fortsätter kvinnor och barn att bli oerhört utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

För att klargöra, Roger Richtoff: Kompetensen att särskilt kunna säkerställa kvinnors och barns säkerhet är alltså en kompetens som ni Sverigedemokrater inte anser behövs. Varför tycker inte ni att det är viktigt att prioritera kvinnors säkerhet?


Anf. 164 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Också jag har varit i FN-tjänst. Jag har varit med att skydda kvinnor och barn. Jag har varit i flyktingläger. Det finns många sätt att hjälpa kvinnor och utsatta barn, på ett sätt som du förmodligen aldrig praktiskt har varit i närheten av att ha gjort.

Det går lite fel i tankarna med att bara upprätta ett centrum. Vi tycker att det fanns andra lösningar på det. Det finns andra sätt att lösa utbildningar som man förr gjorde ganska bra. Man hade jättemycket genomgångar. Det gäller i både Saudiarabien, Mellanöstern och Angola. Där går man igenom situationerna på plats. Man utbildade även på regementet innan vi åkte iväg på missioner. Så gjorde man då.

Jag är inte så övertygad om det centrum man skapar. Vilka ska sitta där? Vilka anvisningar, order och direktiv har de för att lösa sin uppgift bättre än man gjorde förut? Kan jag få svar på den frågan?


Anf. 165 Alexandra Völker (S)

Fru talman! Som tur är har det skett väldigt mycket positivt när det kommer till kvinnors säkerhet bara de senaste 17 åren. Sverigedemokraterna vill lägga ned det center som är världsledande i att lära ut verktyg för att bland annat säkerställa kvinnors och barns säkerhet i konflikt. Det är det center som inte bara utbildar svenska soldater och officerare utan även soldater och officerare från hela världen. Det är det center som har fått huvudansvaret för genderfrågorna hos Nato.

Det Roger Richtoff och Sverigedemokraterna dessutom verkar ha missat är att all fördjupad insatsspecifik genderutbildning i dag bedrivs av just gendercentret. Det är ett krav som FN, Nato och EU ställer på den personal som vi skickar. Utbildningen erbjuds alltså inte av några andra än det center som ni vill avveckla då "deras kompetens inte behövs".

Läser man dessutom ert förslag till budget ser man att ni samtidigt föreslår ett sänkt bistånd på 11 miljarder kronor 2018-2020. När Sverigedemokraterna säger att de vill hjälpa på plats betyder det i själva verket att ni vill lägga ned större delen av den verksamhet som Sverige bedriver för att skapa trygghet, stabilitet, säkerhet och utveckling.

Vi socialdemokrater arbetar aktivt för att förbättra kvinnors och barns levnadsvillkor. Vi tycker att det är viktigt att Försvarsmakten har den kompetensen i sitt arbete. Vi har särskilt inriktat både vår utrikespolitik och det svenska biståndet på att stärka just kvinnors och barns position.

Med tanke på att ni både vill avskaffa den kompetensen inom Försvarsmakten och skära ned så kraftigt på biståndet går inte det att förstå på något annat sätt än att Sverigedemokraterna är ett parti som aktivt motarbetar barns och kvinnors säkerhet.


Anf. 166 Roger Richtoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Fru talman! Var ska jag börja? Jag får börja så här.

När det gäller biståndet satsar vi betydligt mer än vad ni gör på ett aktivt bistånd. Vi har hört de nyheterna förut. Vi har förklarat det på många olika sätt, men det hjälper inte. Jag tror inte heller att det kommer att hjälpa nu att jag förklarar hur vi tar från det ena för att lägga det där det verkligen behövs. Jag tror inte att det går in hos er på den korta tid jag har till förfogande. Jag tror inte det.

Vad gäller centrumet lägger man ned ett centrum. Det finns ju kompetens. Det finns centrum. Jag vet det som du säger nu. Vi tycker att det finns bättre anordningar för att bättre säkerställa att man får ut den kompetensen i utlandstjänstgöringarna än vad detta är. Jag förstår att du inte tycker det, men vi tycker det. Jag tror att vi ändå skulle kunna ligga inom ramen för FN:s mottagande. Vi har en politik för detta även om det inte passar Alexandra Völker. Det spelar inte så stor roll.

Jag ska gärna återkomma med budgetpapperen. De har jag inte här nu. Det är väl inte så konstigt att jag inte tog med dem i kväll. Men jag ska gärna göra det, och då kan vi ta den debatten igen.


Anf. 167 Anders Schröder (MP)

Fru talman! De senaste åren har präglats av en ökad osäkerhet i omvärlden. Ett försvagat EU med en aggressiv granne i öst och en supermakt med en inkompetent ledning i väst bäddar för risker på den internationella arenan.

Vårt första svar för att möta den typen av risker måste naturligtvis vara utrikespolitiken. Det handlar om att förebygga konflikter via dialog och samarbeten. Men i slutändan finns också försvaret där som en sista försäkring om utrikespolitiken skulle misslyckas men även som ett avskräckande verktyg om en eventuell motståndare skulle överväga att välja svärdet framför pennan.

I riksdagen finns en bred enighet om att stärka det svenska försvarets operativa förmåga. Fem av riksdagens partier står i dag bakom den uppgörelse som utgör grunden för försvarspolitiken. Utifrån den försvarspolitiska inriktningspropositionen har vi bland annat återupptagit planeringen av det civila försvaret, stärkt förvaret av Gotland och satsat på basplattan.

I dag har regeringen annonserat att den fattat beslut om att återaktivera värnplikten för att klara försvarets behov av personalförsörjning. Personalförsörjningen ska så långt som möjligt bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja. Det ligger i både Försvarsmaktens och individens intresse.

Fru talman! Det här är ingen debatt om den försvarspolitiska inriktningspropositionen. Men det är viktigt att vara medveten om den breda palett av åtgärder som regeringen tillsammans med flera andra partier tagit sig an när man studerar det betänkande som vi nu diskuterar.

De åtgärder som vidtagits på grund av den försvarspolitiska inriktningspropositionen är väl förankrade med både myndigheter och partier. De skapar tillsammans en helhet som blir större än summan av delarna.

Som kontrast diskuterar vi nu en rad olika förslag - det gäller alltifrån flyttning av flygbaser till förvaring av vapen - som inte har förankrats eller granskats på samma sätt och som man därför bör förhålla sig skeptisk till. Det försvarspolitiska området är ett område som tjänar på eftertänksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Jag kan spontant känna att en del yrkanden tar sikte på att lösa problem som kan lösas inom det nuvarande regelverket. Utskottet har bland annat tagit ställning för en motion som föreslår en översyn av förvarets tillgång till skjutfält och övningsområden i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Tofta skjutfält nämns som ett exempel. Samtidigt har Försvarsmakten inte inkommit med någon begäran om detta.

Frågor om skjutfält och liknande är komplicerade saker där ett flertal intressen måste vägas mot varandra - miljön, lokalbefolkningen och de nationella intressena måste alla tas hänsyn till. Därför är det viktigt med en ordentlig prövning. Med det yrkar jag bifall till reservationerna 10 och 17 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 168 Stig Henriksson (V)

Fru talman! Jag har under rubriken Militära frågor en motion som handlar om att i praktiken säga upp värdlandsavtalet och en om att klargöra militärmusikens uppgift. När det gäller en av motionerna föreslår ett enhälligt utskott att den ska bifallas, och det tackar jag varmt för. Jag vet inte om det är helt okej med riksdagsordningen, men om det vore det skulle jag vilja prioritera värdlandsfrågan trots att jag uppskattar militärmusiken väldigt mycket. Men det kanske inte låter sig göras, och om det inte går ska jag ändå uttrycka min tacksamhet, och även många militärmusikers och deras tacksamma publiks uppskattning, över utskottets positiva syn på min motion.

Försvarsutskottet anser nämligen att regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället. Utskottet föreslår därför att riksdagen kräver att regeringen ska klargöra bredden i försvarsmusikens uppdrag för Försvarsmakten. Det är jättebra - tack!

Nu kanske vän av ordning tänker i den upphetsade säkerhetsdiskussion vi ibland för att det satsas alldeles för mycket på en sådan sak som militärmusik. Vi kan ju inte slå den lede fi med en trumpet, eller hur? Vi kan inte dunka förstånd i honom med en trumpinne. Men denna anrika musiktradition har i dag bara tre professionella kårer i Sverige. Lilla Norges 4,7 miljoner invånare har fem kårer plus en värnpliktsorkester. Danmark med 5,5 miljoner invånare har tre orkestrar och en värnpliktsorkester, och Finlands 5,5 miljoner invånare kan glädja sig år att ha hela sex orkestrar som samtidigt och samstämmigt kan stämma upp Björneborgarnas paradmarsch eller något annat. Så nog ska Sverige kunna klara av att värna våra tre heltidsmusikkårer: Stockholm, Kungsängen och Karlskrona. Därför är jag tacksam för behandlingen. Detta ska hädanefter bliva vår musik!

Men, som det heter i en del tv-program, nu över till något helt annat. Sverige har, fru talman, undertecknat ett värdlandsavtal med Nato som innebär ytterligare steg mot ett fullt medlemskap. Jag är starkt kritisk till avtalet, som undertecknades i september 2014. Jag anser att allt fler gemensamma övningar på svensk mark och en anpassning till Natostandard organisatoriskt och praktiskt driver Sverige in i ett ökat beroende av Nato. Jag anser att detta skadar vår alliansfrihets trovärdighet, och jag menar att de Natoledda övningar som äger rum på svensk mark samt i och på svenskt luftrum och territorialvatten ska upphöra och att Nato inte ska tillåtas att öva inom Sveriges gränser. Basta!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Fru talman! Slutligen skulle jag vilja ta upp att regeringen borde sätta upp mål och delmål för att inom sex år nå målet om att 40 procent av deltagarna vid fredsbevarande insatser ska vara kvinnor. Jag tackar Alexandra Völker för att hon ger ett principiellt stöd, och jag hoppas att det kanske går ett steg längre nästa gång. Det var som sagt positivt att Försvarsmakten vid sin dragning i försvarsutskottet i dag meddelade att man nu själv ska sätta upp lite fler mål och delmål och börja arbeta aktivt med frågan. Det var på tiden.

Det är viktigt att detta följs åt - antalet och andelen anställda kvinnor i Försvarsmakten men också vid internationella insatser. Tyvärr har anställda från olika länder under FN-flagg vid upprepade tillfällen missbrukat sin maktposition genom att utnyttja kvinnor och flickor och även pojkar sexuellt. Förutom de direkta konsekvenserna för de drabbade barnen och kvinnorna motverkas direkt syftet med den internationella närvaron. Genom att på detta sätt bidra till organiserad brottslighet, som ofta är det som kontrollerar prostitution och människohandel, upprätthåller man den instabilitet man är där för att bekämpa. Man upprätthåller det våld som man är där för att bekämpa. Därför måste vi gå vidare med detta.

Vi menar att meddelarfriheten måste gälla även för de anställda inom Försvarsmakten som påtalar missförhållanden när det gäller sexuellt våld, oavsett om man arbetar i Sverige eller internationellt. Regeringen bör i kontakt med berörda myndigheter säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande när det gäller sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten - oavsett arbetsplats.


Anf. 169 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande som har rubriken Militära frågor. Från talarstolen har man tagit upp det beslut som regeringen i dag har fattat, nämligen att återaktivera värnplikten. Det är ett mycket bra beslut; det får man berömma regeringen för. Men det är också helt nödvändigt.

Det system vi nu har haft med frivillig rekrytering av deltidssoldater har inte fungerat. Jag lät riksdagens utredningstjänst titta på detta för en tid sedan, och det visade sig att det skulle dröja till in på 2040-talet att komma i kapp om Försvarsmakten skulle hålla samma fart som nu. De senaste åren har antalet deltidssoldater bara ökat med 200 per år.

Fru talman! När man bygger upp ett försvar är det av yttersta vikt att man har mannar, materiel och övningar. Därför är det viktigt att man kommer till skott med detta i dagens beslut. Vad som däremot saknas är den del som fanns med i utredningen, nämligen incitament och belöningar. Det handlar dels om att få människor att göra färdigt grundutbildningen, dels om att få personalen att stanna kvar framöver.

Jag går nu över till själva betänkandet. Det finns en viktig koppling när vi nu bygger upp ett försvar av Sverige igen. Jag nämnde tidigare vikten av övningar. Det är av yttersta vikt. Om man ska ha någon effekt av en försvarsmakt måste man ha övningar. Därför har utskottet nu tagit ett initiativ och påpekar vikten av att regeringen snabbar på behandlingen av miljöprövningarna. Det finns alldeles för många ärenden som har legat alldeles för länge. Det är inte bara den här regeringens fel, utan det ligger också på den förra. Men i detta säkerhetspolitiska läge, som ju är tuffare nu, vill det till att regeringen agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Ta Tofta skjutfält som exempel! Vi känner allesammans i den här kammaren till Gotlands strategiska betydelse. Vi vet att Försvarsmakten historiskt sett har ägt en stor del av Gotland med viktiga strategiska områden. I dag har det krympt ihop, och av det skjutfält man har kvar får vi bara använda den ena halvan. Vi får inte använda det fullt ut, för den andra halvan får man inte använda. Det har varit en lång historia av överklaganden. Här är det viktigt att Försvarsmakten får tillstånd, särskilt nu när vi ska bygga upp en starkare förmåga. Då är det av yttersta vikt att man kan öva.

Sedan handlar det om försvarsmusiken. Det är en viktig detalj, och det är något som har en stolt historia: I 300 år har Marinens Musikkår förgyllt tillvaron och haft en viktig roll. Den har flera gånger varit hotad. Jag vill särskilt nämna ett namn: Peter Stolpestad, som flera av oss i kammaren känner till. Han spelar själv, och han har varit ledande i att lyfta fram de goda argument som finns för att behålla Marinens Musikkår. Nu har regeringen beslutat sig för detta, och försvarsministern har sagt att den ska få vara kvar under hans tid.

Det finns ett viktigt yrkande. Det är inte alltid man får tillfälle att ge beröm åt ledamoten Stig Henriksson, men det här är en bra motion. Jag har själv motionerat på liknande sätt tidigare, och nu är vi med och yrkar bifall till motionen. Den går ut på att man i strävandena att se till att musikkåren får leva i minst 300 år till behöver hitta olika sätt att finansiera detta. Ett sätt är, som motionen går ut på, att Marinens Musikkår inte bara ska finnas med i statsceremoniella sammanhang utan också spela för allmän publik. Det skulle kunna hjälpa till med finansieringen.

Allra sist, fru talman, vill jag säga några ord om en motion som jag har varit med och skrivit och som gäller det civila samhället och de frivilligorganisationer som är kopplade till Försvarsmakten. De är betydelsefulla och har en viktig roll, inte minst när det gäller att bygga upp det civila försvaret som ju har varit nedlagt under lång tid. Här har de här frivilligorganisationerna en viktig roll, och här finns det fler sätt som vi kan utveckla samarbetet på för att få det mer funktionellt.

Jag yrkar bifall till den kristdemokratiska motionen i punkt 13, reservation 20.

(Applåder)


Anf. 170 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det här är ett innehållsrikt betänkande med många viktiga rubriker. Det finns, vilket de som har talat här tidigare varit inne på, tre viktiga tillkännagivanden som handlar om musikkårens verksamhet, övnings- och skjutfält och civil och militär samverkan. Det är frågor som berör den militära verksamheten i sin helhet, men det är också viktigt att både på kort och lång sikt reflektera över var vi står i de här frågorna.

Med tanke på den här veckan och hur mycket som sker och har skett inom det militära och det försvarspolitiska området kan vi konstatera att det är många frågor samtidigt på dagordningen. Jag tycker också att det är viktigt att man ser det i ett helhetsperspektiv och försöker föra ihop de olika nationella målsättningarna som formas i respektive politikområde för att få en riktning på totalförsvarsplaneringen framöver som genomsyrar också andra politikområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Vi har hört här i debatten hur viktigt det är att koppla ihop det här med livsmedelsfrågor, och det är jag den första att understryka betydelsen av i ett läge där vi har en sårbarhet och där totalförsvarsplaneringen kräver en ökad primärproduktion i Sverige för att också minska sårbarheten.

Det kräver också ett nytt förhållningssätt till många frågeställningar för att minska sårbarheten och öka vår operativa gemensamma totalförsvarsförmåga.

När överbefälhavaren presenterade de ekonomiska förutsättningarna för 2018 kunde vi se både hur den ekonomiska urholkningseffekten påverkar det försvarspolitiska och militära arbetet med undanträngningseffekter och framflyttningar av olika investeringar och hur det kommer att riskera att öka den operativa risken efter 2020.

Det här är frågor som vi behöver fortsätta diskutera på lång sikt, och det gör vi tillsammans, men vi behöver även göra det på kort sikt utifrån ett militärpolitiskt perspektiv. Det handlar både om resurser och om beslut. Man kan vara nöjd med hur den pågående processen ser ut i dag när det gäller tillämpningen av miljötillstånd och annat på skjutfält. Men visst borde det gå att göra snabbare. Även om man har minskat mängden ärenden på bordet återstår viktiga ärenden att avgöras, och vi förväntar oss att regeringen tar detta på största allvar.

Det handlar också om hur regeringen kommer att ställa sig till resursfrågan i närtid och om hur detta påverkar de praktiska förutsättningarna såväl för övningsverksamhet som för beredskapsfrågor och materiel inom Försvarsmakten.

Regeringen har tagit ett beslut i dag om personalförsörjningen - det har vi hört i debatten - och aktiverat värnplikten. Utgångspunkten för Centerpartiet är att personalförsörjningen ska vila på en frivillig grund och att det i sin tur ger en motiverad och engagerad personalstyrka. Når vi inte målen och målsättningarna i utbildningsarbetet om vad vi behöver ha, vilket vi har sett att vi inte gör, måste vi komplettera med plikt.

Det handlar om många olika perspektiv i Försvarsmaktens budgetunderlag, och det påverkar de frågor som finns med i dagens betänkande om de militära frågorna. Det kommer att påverka i vilken hastighet de olika besluten genomförs kopplat till inriktningsbeslutet och också hur det kommer att genomföras i övningsverksamhet, och det handlar också om investeringsarbetet.

Det överbefälhavaren och Försvarsmakten konstaterar är att sedan det senaste försvarsbeslutet togs har osäkerheten ökat. Försvarsutgifterna diskuteras brett i andra länder i vårt närområde. Flera länder aviserar höjningar i sina utgifter. Natoländerna ökar ambitionerna i strävan efter att nå 2 procent av bnp.

När utplaceringen av militära styrkor och ökad militär aktivitet sker i vårt absoluta närområde och vi ser en ökad risk för militära incidenter och konfrontation är det vår uppgift att inom det här arbetet under det här året ta de erforderliga beslut som krävs för att i närtid också stärka den militära förmågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Läget i vårt område beskrivs som försämrat. Fem faktorer som påverkar det här nämns.

Man beskriver en sänkt tröskel för användandet av militärt våld. Man beskriver en pågående ökning av den ryska militära förmågan. Man beskriver ökad militär verksamhet i Östersjöområdet. Man beskriver att Sveriges närområde har fått en ökad militärstrategisk betydelse. Man beskriver också att det finns en ökad osäkerhet i västvärlden.

Sedan finns det många perspektiv på gråzons- och icke-linjär krigföring att gå in på. Det kommer vi att återkomma till, men poängen är att om inte största fokus i de olika delarna i dagens betänkande är på genomförande riskerar vi att tappa tid. Det handlar om andra myndigheters sätt att hantera processer, och det handlar också om viljan att agera kraftfullt.

Fru talman! Centerpartiet menar att det är viktigt att vi gör satsningar på bredden och att vi också säkerställer att det här är ett ändamålsenligt fördelat prioriterat område inom militär verksamhet. Vi måste följa upp såväl materielinvesteringarna som hur övningsverksamheter utvecklas och hur vi står oss med vår beredskap.

(Applåder)


Anf. 171 Mikael Jansson (SD)

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 1.

Numera är alla partier för att vi ska ha ett invasionsförsvar och utbildning av värnpliktiga. Majoriteten av partierna vill höja försvarsanslaget. Eftersom vi alla numera menar allvar med upprustningen måste vi också vara konsekventa och skapa förutsättningar för en rejäl militär förmågehöjning. Den förmågehöjningen måste avse alla försvarsgrenarna. Den måste avse såväl det militära som det civila försvaret.

Upprustningen förutsätter att fredsanpassningen av det svenska försvaret upphör. Vid varje anpassning av försvaret ska vi nu fråga oss: Fungerar det här i krig? Endast det krigsanpassade försvaret ger en tröskeleleffekt och verkar för fred och vår frihet.

I detta betänkande kommer en del aspekter av detta slag upp. Vi är inte överens med regeringen som vill ha två brigader totalt för markförsvaret. SD vill ha åtta armébrigader och tre amfibiebrigader.

Oavsett antalet brigader är det viktigt att vi tränar i brigadformatet. Slutövningarna för årets värnpliktsutbildade bör, liksom repetitionsutbildningarna, vara i brigadformat.

För att man ska kunna öva krävs det övningsområden och infrastruktur. Det är ett nationellt säkerhetsintresse att vi kan återta övningsområden samt infrastruktur och sätta dem i bruk i den takt upprustningen kräver. Miljöprövningar är viktiga, men de får inte fördröja utvecklingen.

Ett invasionsförsvar kräver förmåga att flytta förbanden och kräver dessutom en strategisk reserv. Dock kan vi inte räkna med att kunna flytta våra förband hur mycket som helst utan problem. En fiende kan utnyttja om vi är fel utgångsgrupperade. Vi ska kunna möta en invasion oavsett var den kommer. Det är ett skäl till att vi tycker att två armébrigader är för få.

Gotland är ett särskilt känsligt område. Den som kontrollerar en flygbas med luftvärn där samt innehar kustrobotar kontrollerar nämligen hela Östersjön. Om vi lämnar Gotland oförsvarat kommer andra stater vid en konflikt i Östersjöområdet per automatik att tvingas in i en kapplöpning om att ta och utnyttja Gotland. Vi bör alltså rusta Gotland betydligt mer. Det gäller såväl luft som sjö och markförsvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Militära frågor

Man hör ibland oroliga röster om att det kanske är fel att satsa på det militära försvaret; eftersom Europa har drabbats av många hemska terrordåd och Sverige av ett ökat våld med skjutvapen och handgranater verkar bristen på polis vara kritisk. Sverigedemokraterna anser dock att behov av polis och militär inte bör ställas mot varandra. Totalförsvaret är nämligen en ryggrad för samhället.

Efter galenskaperna i Ådalen är vi väldigt försiktiga med att använda militärt våld i civila krislägen. Vi bör fortsätta vara försiktiga med detta. Polisen har ju en juridisk utbildning som militären sällan har i samma omfattning. Med den kunskapen måste vi ändå inse att den militära resursen måste kunna användas vid terrorism eller svåra upplopp. För att det ska fungera är det viktigt att polisen äger och leder de gemensamma operationerna. Militären får i ett sådant läge utgöra det bakre stödet och underhållet. Vid storskaliga terrorattacker får militären en mer framskjuten roll.

Fru talman! Även om försvaret innebär stora tunga fordon och explosioner med mera är finliret med administration och styrning lika viktigt.

Det är känt att försvarets datasystem Prio är segt och upptar mycket tid för de anställda i försvaret. Prio är uppbyggt av ett modulbaserat program. Det finns parallella fall där just detta program har visat sig vara långsamt. Om Prio måste ersättas är det bäst att ta tag i det på en gång.

Det är bara erkänt sakkunnigt folk som kan bedöma om det ska göras. Och om ett nytt skräddarsytt system ska skapas är det viktigt att det är erkänt kompetenta konsulter som anlitas vid upphandlingen. Försvaret har inte råd med ännu ett icke optimalt system, om man väl byter.


Anf. 172 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Icke förvånande för flera i den här kammaren kommer jag att uppehålla mig främst vid försvarsmusiken.

Jag vill börja med att tacka Stig Henriksson från Vänsterpartiet för hans motion på vars grund detta tillkännagivande egentligen ligger.

Frågan om försvarsmusikens vara eller icke-vara har under tidens gång bollats fram och tillbaka. Det gäller framför allt Marinens Musikkår som har sitt säte i min hemstad Karlskrona. Och frågan har sträckt sig över partigränser och olika delar av samhället.

Fru talman! Jag tillhör den generation som liksom flera här i kammaren kanske kommer ihåg Tekniskt magasin med Erik Bergsten. I vinjetten var det ju ett antal kugghjul som gick in i varandra. Några av kugghjulen var lite ovala, men de passade ändå i sammanhanget och fick maskineriet att snurra runt. Jag skulle vilja att ni har bilden av ett sådant ovalt kugghjul i Försvarsmaktens hela maskineri i huvudet.

Stig Henriksson talade i sitt anförande tidigare om hur ett sådant vapen skulle kunna användas. Det fanns en tid när framför allt Marinens Musikkår var hotat av nedläggning, när det ställdes mot personalkategorier eller mot olika ekonomiska hänsynstaganden. Jo, det är just en bärande och viktig del i ett maskineri.

Musik appellerar. Musik knyter samman generationer. Musik hänvisar till historiska händelser. Musik skapar en förståelse, en inre känsla och målar upp bilder på ett sätt som vi kanske inte alltid kan göra i andra sammanhang. Musik överbryggar också och kan om inte annat vara ett bra prverktyg.

Militära frågor

Jag skulle vilja säga att försvarsmusiken är ett av Försvarsmaktens viktigaste pr-verktyg - genom att man faktiskt visar och skapar känslor och bilder av det viktiga arv som vi har i Försvarsmakten, historiskt och framöver, framför allt där Försvarsmakten inte är representerad i dag.

Försvarsmusiken bidrar inte bara med statsceremonier. I förslaget till tillkännagivande, som är baserat på Stig Henrikssons motion, uttrycker vi också att vi vill att man ska titta ytterligare på det uppdrag som försvarsmusiken faktiskt har. Jag kan ta ett exempel från min hemmaplan. Marinens Musikkår är initiativtagare till ett uppmärksammat integrationsprojekt på Sunnadalsskolan, som är en mycket invandrartät skola. Där knyter försvarsmusiken tillsammans med Marinmuseum samman hela samhället och skapar en förståelse för det som man kanske inte kommit i kontakt med tidigare - försvarsmusiken. Man har också ett antal andra projekt med förskolor.

Jag talade om det ovala kugghjulet. Många inom försvarsmusiken är professionella musiker och inte militärer. De kanske inte alltid passar in i sammanhanget vad gäller militär planering. Men de passar in i våra hjärtan och i försvarsmusikens verksamhet.

I detta anförande instämde Stig Henriksson (V).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 mars.)

Beslut

Riksdagen vill ha översyn av regional civil-militär samverkan (FöU6)

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tre tillkännagivanden till regeringen om dels en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället, dels övnings- och skjutfält, dels försvarsmusiken. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.