Anf. 106 Göran Lindell (C)
Herr talman! Användandet av mobiltelefoni och bredbandskommunikation är det enskilda område, åtminstone när det gäller den tekniska utvecklingen, som kraftigast förändrar samhället i dag. Frågan är om det tidigare har skett någon så genomgripande och snabb förändring över huvud taget. Jag ska bara ge ett exempel.
För 20 år sedan eller så tror jag att de flesta som hade en semestervecka utomlands hörde av sig hem från en telefon vid några avtalade tillfällen för att snabbt berätta att vädret var fint och att man mådde bra och för att försäkra sig om att allt var okej där hemma. I dag sitter man ofta och till och med ser varandra i ögonen på en skärm och pratar så länge man vill. Ja, man är i princip nåbar hela tiden och mer eller mindre delaktig i vad som händer där hemma under den veckan.
Herr talman! Denna enorma förändring har skett. Det finns naturligtvis både barnsjukdomar och begränsningar i kapacitet och annat under en sådan här period. Det betänkande som vi behandlar i dag handlar, som nämnts, framför allt om en rapport från Riksrevisionen och om ett antal motioner inom området.
Jag kommer att beskriva delar av hur regeringen jobbar med dessa frågor och hur vi i Alliansen ser på det fortsatta arbetet. Jag tänker också kommentera några delar av betänkandet.
Regeringen och riksdagen har lagt fast de grundläggande målen, som i korthet går ut på att Sverige ska bejaka utvecklingen mot det digitala samhället och att vi ska ligga i topp internationellt när det gäller att bygga ut it-kommunikation.
De utvärderingar som sker bekräftar vår ledande position, men det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Tvärtom fortsätter utvecklingen i rasande takt, och dessa frågor kommer säkert att vara i fokus för samhällets omvandling i ytterligare många år.
I Sverige är det en grundläggande rollfördelning för utbyggnaden. Den ska vara marknadsdriven bland konkurrerande företag, men lika viktigt är det att det offentliga - stat, kommun och andra - har viktiga uppgifter att styra, reglera och stimulera denna utveckling.
Regeringen tar på ett antal olika sätt ansvar i det här arbetet. Via myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, övervakas och leds detta. Den har också en viktig uppgift i att fördela de olika radiofrekvenser som krävs för att bära ut signalerna. Frekvensbanden kan beskrivas som en form av begränsade naturresurser, och de fördelas på olika operatörer i konkurrensutsatta försäljningsprocesser.
Här måste jag ändå lyfta fram det glädjande beslut som togs förra veckan. Regeringen slog fast att det så kallade 700-bandet ska disponeras för mobiltelefoni och bredband från och med 2017. Det är ett mycket viktigt steg som vi i Centerpartiet gläder oss åt, främst på grund av att bandet har goda förutsättningar att användas utanför tätorterna. Men det kan också användas för att ta sig igenom hinder i moderna välisolerade byggnader, där de snabba frekvenserna ofta har bekymmer.
Nu hoppas jag bara att det faktum att vi än en gång är på topp och först med detta kan följas upp med att vi på EU-nivå kan genomföra den här förändringen parallellt. Det skulle vi på många sätt tjäna ytterligare på.
Herr talman! Riksrevisionen tittade förra året på tre frågeställningar inom it- och telekomområdet och hade en hel del synpunkter. Jag går inte in i detalj på dessa. Jag vill bara kommentera ett par saker.
Det ligger kanske i sakens natur att det är så här vid en revision som handlar om att betrakta det som har hänt, ofta några år tillbaka. Det blir ofta lite som att slå in öppna dörrar när man kommer fram till redovisningen. Och den tendensen blir än tydligare på ett område som förändras så snabbt som detta med it och telekom.
Jag vill samtidigt notera att jag upplever, när jag läser igenom det här, att det finns en stor samsyn mellan Riksrevisionen, regeringen och trafikutskottet när det gäller det område som tas upp, vilket förstås inte hindrar att man kan ha olika uppfattningar i detaljfrågor.
Herr talman! Det har talats mycket i kammaren om det så kallade teknikskiftet. Det handlar om att Telia driver ett projekt där de ska byta ut en hel del av koppartråden eller annan trådförbindelse fram till enskilda hushåll i vissa delar av landet och ersätta den med trådlös kommunikation.
Teknikskiftet skulle jag vilja beskriva som ett utmärkt exempel på och illustration av hur viktigt det är att förändringar som berör en stor allmänhet är noggrant förberedda och kommuniceras mycket väl. Det blir svårt om man drar i gång en sådan förändring utan att de delarna finns på plats. Det är också på många sätt ett komplicerat område att beskriva och kommunicera. Har man till exempel inte fått ordentligt beskrivet på vilket sätt mobiltelefoni och trådlös fast telefoni hemma i bostaden skiljer sig åt blir det lätt missförstånd i den fortsatta diskussionen.
Med jämna mellanrum dyker det upp exempel på berörda som inte har fått information i tid, till exempel för att operatörer inte har tagit sitt ansvar på rätt sätt. Jag vill utan att gå in på detaljerna i övrigt enkelt och tydligt markera att alla, enligt vår lagstiftning, ska ha tillgång till fast telefoni. Hur det löses tekniskt är inte en fråga som vi ska lägga oss i.
När det gäller det så kallade teknikskiftet har Telia numera utfäst sig att följa regler som gör att övergången sker på ett bra sätt. Här har Post- och telestyrelsen en tydlig och viktig roll att följa upp förändringen. Fungerar inte detta hos någon, vem det än gäller, är det viktigt att det så fort som möjligt anmäls och kommer till Post- och telestyrelsens kännedom. Jag utgår från att myndigheten då reagerar.
Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om avsnittet om it och miljön. Som nämndes tidigare har regeringen ett omfattande arbete inom flera områden för att stimulera en utveckling där it används så att miljöbelastningen totalt sett minskar i samhället.
Det finns en övergripande ambition att it ska användas för att minska miljöpåverkan inom de statliga förvaltningarna. Enligt en särskild agenda,
IT för en grönare förvaltning
, följs detta årligen upp. Man kan här se hur resultaten successivt förbättras. Och inom ramen för det som kallas den digitala agendan pågår ett antal olika projekt för att få förändringar till stånd som minskar miljöbelastningen med hjälp av olika it-tillämpningar. Det kan gälla intelligenta trafiksystem, som vi brukar förkorta ITS. Vi kan tala om smarta elnät, som på olika sätt styrs med modern elektronik för att minska elförbrukningen, och vi kan tala om digitalisering av tjänster på olika sätt. Regeringen arbetar också aktivt med dessa frågor på EU-nivå, inte minst när det gäller ITS-frågorna.
När det gäller onödigt avfall genom låsta telefoner vid abonnemangsbyte, som också nämns, hänvisar jag till den proposition som regeringen anmälde förra månaden, som rimligen löser detta problem.
I fråga om it och miljön finns det en majoritet för ett tillkännagivande till regeringen från en samlad opposition. Jag inser att positionerna ser ganska låsta ut, inte minst med tanke på att vi är i inledningen av en valrörelse. Jag vill ändå betona två saker.
Det ena är att vi är överens om att det är viktigt att arbeta för att it och modern kommunikationsteknik används för att uppnå en minskad miljöbelastning i samhället, i stort och i smått, och att de miljöproblem som finns inom denna bransch, specifikt, också ska minimeras.
Det andra är att allianspartierna inte ser värdet av att i detta läge ta detta initiativ. Som har redovisats tidigare och som jag har betonat pågår mycket som går i den riktning som vi önskar. Då ser vi inte värdet av att nu ta initiativ till att lägga energi på ett omfattande strategiarbete, som föreslås. Det tror vi inte på. Vi tror att det är bättre att lägga energin på det konstruktiva arbete som pågår än att jobba fram nya dokument som rimligen landar i ungefär samma slutsats.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag utom när det gäller punkt 9, It och miljön.