Granskning av meddelande om handel för alla

Herr talman! EU-kommissionen har lagt fram ett meddelande om handel för alla. Det kan synas som en allmängiltig och öppen rubrik på något som kan innehålla mycket självklarheter. Vi är många som tycker att handel egentligen är självklart. Frihandel är självklart, och våra gränser ska bara vara en begränsning när det verkligen behövs. Att kunna flytta tjänster, personer, varor och pengar över gränserna kännetecknar den bästa av världar. Tyvärr ser det inte riktigt ut så överallt.

Granskning av meddelande om handel för alla

Sverige bör enligt oss moderater och Alliansen vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet inom EU och i världen. Vi ser positivt på kommissionens ambition att inleda fler förhandlingar om handelsavtal med tredjeländer.

Ett av de stora problemen med handel i världen är protektionismen. Protektionismen lägger en våt filt över rörelser som annars skulle fungera alldeles utmärkt; som fungerar när det inte är några störningar. Men protektionismen innebär att skydda sin egen handel och verksamhet från konkurrens. Den sätter igång en snöbollseffekt som inte gör det bättre för människor, snarare tvärtom.

Protektionismen i världen har ökat sedan den stora krisen 2008. Kampen för ökad frihandel måste därför prioriteras. Det sker förändringar inom världshandeln. Den har övergått från att tidigare ha varit mycket fokuserad på fysiska produkter till att bli mer och mer tjänsteintensiv. En tjänst hänger alltid ihop med en människa. Den hänger alltid ihop med en individ som gör någonting. Då måste gränserna också vara öppna.

Tullmurar inom jordbruks- och industriområdet, liksom handelshinder på tjänsteområdet, måste därför bekämpas. Barriärer och nationell särlagstiftning som hindrar utvecklingen för den digitala gränsöverskridande handeln bör motarbetas. Handeln bör därutöver utgöra ett verktyg i kampen för bättre miljö.

Ja, grön handel är någonting som världen behöver se mer av. Många gånger säger man att det bästa sättet att göra världen grönare är att handla mindre. Nej, det bästa sättet är väl att handla grönt - eller hur?

Det här hänger också ihop med energi som går över gränserna. Vi ser ju att Europa har blivit mer beroende av bland annat rysk gas och olja. Därför menar vi i Alliansen att när EU förhandlar frihandelsavtal bör det ingå ett särskilt energikapitel.

Livsmedelsexporten hänger ihop med livsmedelsimporten. Vill vi att Sverige ska vara en nation som kan exportera livsmedel - bra livsmedel, kvalitetssäkra livsmedel - måste vi också vara öppna för att köpa från andra håll. Handel bygger på ömsesidighet. Den bygger på överenskommelser, inte på lagstiftning - överenskommelser som man gör frivilligt.

Herr talman! Vi menar att Sverige fortsättningsvis måste ge ett brett och långtgående mandat till kommissionen att förhandla fram ett transatlantiskt frihandelsavtal, det som vanligtvis kallas TTIP. Men under den här resan, under de här förhandlingarna, har det uppstått diskussion om hur investeringsskyddet i detta och andra handelsavtal bäst bör utformas.

Det är viktigt att såväl enskilda stater som investerande företag känner trygghet i relationen med varandra. Framför allt är denna trygghet viktig för små och medelstora företags möjligheter att söka sig ut på en internationell marknad. Vi vet ju att den som är stor ofta är stark och kan använda sin styrka, om inte fysiskt så i alla fall i kraft av att vara en dominant aktör. Men handel måste utvecklas genom att det blir fler framför allt små och medelstora företag som kan komma ut på en internationell marknad. De är inte stora aktörer som har muskler att sätta sig upp med när de råkar i kriser och tvister med andra, större aktörer. Därför är det väldigt viktigt att det finns skydd för små och medelstora företag - ett investerarskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Det finns en överklagandemekanism. Den kallas ISDS. Den har fungerat alldeles utmärkt sedan andra världskriget. Det finns många i den här kammaren som kan vittna om det. Men det har nu kommit ett förslag från kommissionen att ISDS inte ska vara en del av handelsavtalet mellan EU och USA.

Kommissionen har lagt fram ett annat förslag. Det kallas ICS. Det är ett förslag som vi moderater inte tycker är någon höjdare, minst sagt. ICS kommer att innebära fördröjning av hanteringen. Det försvagar tvistlösningen. Det är ett byråkratiskt system, och det blir en kompetensförsvagning om man ska inrätta en helt ny instans för tvistlösning. Det kommer också att inrättas domare som tillsätts politiskt, vilket vore högst olyckligt.

Ett nytt, komplicerat och politiserat system med en påklistrad tidsram i kombination med domare inom en begränsad ram riskerar att bli både dyrare och av sämre kvalitet än det nuvarande systemet.

Därmed inte sagt att det nuvarande ISDS-systemet inte kan förbättras. Det kan det. Men det finns några argument varför det nya systemet som föreslås inte kommer att fungera.

För det första har USA redan från börjat sagt att man inte är intresserad av ICS.

För det andra hände det någonting häromveckan: Det tyska domarkollegiet fällde ett utslag som säger att det inte finns någon legal basis för att inrätta det nya systemet med en separat domstol. Det innebär att det här förslaget är nedskjutet. Tyskland kan inte och kommer inte att driva det vidare.

Vi står fast vid att kämpa för att det ska finnas en fungerade tvistlösning. Lås oss därför utveckla det ISDS-system som har fungerat i 50-60 år!

Herr talman! Jag yrkar bifall till den alliansgemensamma reservationen 6 samt till den moderata reservationen 3 i betänkandet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Sverigedemokraterna ser positivt på en övergripande handelsstrategi och menar att vissa utvalda delar av åtgärdspaketet kan generera positiva effekter för både den europeiska och den svenska marknaden.

Men om vi gör en generell överblick, inte bara över de faktiska förslagen från kommissionen utan även över andra åtgärdspaket gällande handel, energi, infrastruktur eller tillväxtskapande åtgärder, ser vi en återkommande problematik gällande finansieringslösningar, ökad användning av strukturfonder och socioekonomiska projekt samt ständigt kostnadsdrivande lösningar och låtsasjobb. Det återkommande är att förslag som inte ska generera några kostnadsdrivande effekter har lett till det motsatta - särskilt för svenska skattebetalare, enligt vår mening.

Vi ser därmed orimligheten i att generellt försöka driva igenom handelsstrategin, särskilt som förslagen endast är visioner, inte innehåller några konkreta lagstiftningsförslag eller inte är fullt finansiellt förankrade. Förslagen är dessutom inte bindande för riksdagen.

Vi ser även problematiken i kommissionens meddelande att detta inte kommer att belasta statsbudgetarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Sverigedemokraternas ståndpunkt är därmed att alla punkter bör ses över gällande dessa noteringar innan beslut tas i frågan. Vi hänvisar även till våra tidigare ställningstaganden gällande en handelspolitik för tillväxt.

Vi har valt att besvara kommissionens prioriterade delar och delge vår ståndpunkt, men vi menar att majoriteten av förslagen är kostnadsdrivande och att det saknas underlag gällande reell konkurrens och nettoeffekter för Sverige och för EU som helhet.

Sverigedemokraterna har en generellt positiv syn på den digitala ekonomin, då vi anser att den gynnar svenska företag som helhet. Dock riktar vi kraftig kritik mot att svenska skattebetalare via EU-medel ska subventionera utbyggnaden av europeiska digitala höghastighetsnät, bland annat på den rumänska landsbygden.

Vi ser positivt på ökad handel och på att den styrs mot varor och tjänster, särskilt vad gäller högteknologiska produkter högt upp i värdekedjan. Vi vill dock betona vikten av kvalitet, likvärdiga arbetsvillkor och behovsanpassning vad gäller den generella tjänstehandeln samt av att vissa undantag bör kunna medges.

Herr talman! Sverigedemokraterna ser inga generella problem med att stödja rörlighet för chefer och tjänster i det högre segmentet, men vårt generella ställningstagande är att rörligheten ska vara behovsanpassad. Det gäller även den generella tjänstehandeln.

Vi har en positiv syn på samarbete, handelsavtal och konkurrensneutrala lättnader för europeiska företag, men vi tar ställning först när faktiska förslag finns att tillgå.

Sverigedemokraterna har i ett tidigt skede av förhandlingarna belyst vikten av transparens gällande TTIP-avtalets förhandlande parter. Vi vill i ett tidigt skede kunna redovisa eventuella farhågor från svenska skattebetalare och den svenska marknaden. Vi vill belysa vikten av en sund balans och transparens för att inte olika sektorer eller områden ska ses som olika prioriterade och orsaka osäkerhet för investerare.

Sverigedemokraterna anser att klausulen för tvistlösning mellan stat och investerare behöver uppdateras och insynen förstärkas. Detta föranleder att det allmänna behöver träda in i någon form. En handelsdomstol i någon form skulle kunna vara en lösning om det inte ska vara en fråga för en vanlig domstol. Sverigedemokraterna ställer sig dock negativa till att det skulle vara EU som är bäst lämpat att förändra detta globalt. När det gäller TTIP har dock EU som en av parterna självklart förmågan att genomföra detta.

Sverigedemokraterna anser liksom kommissionen att korruption urholkar rättsstatsprincipen och invånarnas förtroende och därmed bör bekämpas i allra högsta grad.

Gällande en hållbar utveckling vill vi betona och prioritera ett globalt minskat koldioxidläckage.

Sverigedemokraterna ser vikten av goda handelsrelationer och att skapa globala konkurrensneutrala handelsavtal i sin helhet, men ett avtal är inte per automatik optimalt ur svensk synvinkel då sektorerna och faktorerna är många.

Vi ser delvis positivt på att EU tar fram strategier gällande avtal, men vi anser även att EU bör fokusera på den inre marknaden och prioritera lösningar gällande kostnadsdrivande effekter och ständigt ökad byråkrati. Vi noterar även att EU måste ligga i framkant innan övriga globala avtal sluts, till exempel TPP. Vi hänvisar även till våra tidigare ställningstaganden gällande TTIP.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Herr talman! Det är glädjande att det finns ett starkt stöd för kommissionens arbete med att ta fram en ny handelsstrategi. Frihandel är något positivt för Sverige, EU och världen i stort, och genom historien har handel mellan länder bidragit till välstånd och fred, medan de länder som har begränsat sin handel sakta har fallit samman.

EU är världens största integrerade marknad, och den fria rörligheten för varor och tjänster, människor och kapital har bidragit till tillväxt och jobbskapande, inte minst i Sverige.

Det är lätt att glömma bort att av EU:s 28 medlemsländer var 14 diktaturer när jag själv var tonåring på 70-talet - det är inte så länge sedan - och det inkluderar förutom det forna östblocket också länder som Portugal, Spanien, Grekland och Cypern. Det var inte bättre förr, om nu någon tror det.

Handelsutbytet och de öppna gränserna har inte bara bidragit till tillväxt och välstånd, utan de har också bidragit till fred och säkerhet. Nu när många EU-länder brottas med svaga statsfinanser, hög arbetslöshet och låg tillväxt, samtidigt som människor flyr till Europa från krig och terror, prövas den Europeiska gemenskapen mer än någonsin. Receptet mot detta är inte stängda gränser som motverkar den rörlighet som vi så hårt arbetat för att få fram i Europa. Vad Sverige och EU behöver mer av är det som har gjort våra länder framgångsrika. Vi behöver mer av handel och öppenhet i Europa, inte mindre.

Den utveckling vi ser i Europa nu pekar åt fel håll och kan komma att leda till en nedåtgående spiral som till slut utmanar den goda utveckling vi har haft mot fred och säkerhet i Europa.

Herr talman! Ur öppenhet för människor, idéer och varor föds nytt välstånd. Goda och stabila ekonomier skapas genom fri konkurrens, fri handel och stabila regler.

Sverige är, som de flesta av oss vet, ett exportberoende land, vilket gör att de 101 aviserade åtgärder och initiativ som kommissionen har för avsikt att lägga fram kommer att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna upprätthålla det välfärdssamhälle som vi alla vill ha.

För att det ska finnas ett förtroende för handelspolitiken måste det finnas en transparens i samband med att EU förhandlar. Det är också viktigt att det i handelsförhandlingarna kommer fram åtgärder som stöder en hållbar utveckling, rättvis och etisk handel samt mänskliga rättigheter. I ett framtida handelsavtal måste bestämmelser om korruption finnas med. Korruption är en cancersvulst som omöjliggör uppbyggnaden av demokratiska samhällen och måste med kraft bekämpas.

Herr talman! Mitt hemlän Dalarna är ett mycket starkt exportlän med stora företag som ABB i Ludvika, Ovako Steel i Smedjebacken, Stora Enso men också mindre företag som Fiskarhedens sågverk, som kanske inte är så litet, för man omsätter 1 miljard, Morakniv eller Pressmaster i Älvdalen, som gör smarta handverktyg där 85 procent av produktionen går på export. Dessa och andra exportföretag behöver handelsavtal som är öppna, tydliga och förutsägbara och som gör att de kan konkurrera på likvärdiga villkor. Om dessa företag i Dalarna och i övriga Sverige inte får konkurrera fritt på marknaden genom frihandelsavtal kommer det i förlängningen att påverka välfärden i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Frihandel är förstås bara en del av möjligheten för företag att överleva i en knivskarp internationell konkurrens. Vi behöver i denna kammare också skapa rätt förutsättningar för innovation, utveckling, etablering och export, som gör att fler företag kan startas och att fler människor kommer i arbete. Det räcker inte bara med frihandelsavtal, utan vi måste också se till att regelförenkla och sänka kostnaderna för våra företag så att fler får ett jobb att gå till.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar i dag EU-kommissionens meddelande Handel för alla. Men vad innebär egentligen handel för alla? Är det ens möjligt att uppnå? Kommissionen skriver i meddelandet att man vill ha en ansvarsfull handelspolitik som är till gagn för i princip alla. Men är en sådan politik rättvis? Innebär det att alla parter tjänar lika mycket på politiken, och innebär det att mer likvärdiga och rättvisa villkor skapas?

Makten över handelspolitiken togs över av EU från Sveriges riksdag i samband med att Lissabonfördraget ratificerades 2009.

Handelspolitiken bygger i grunden på obalanser. Starka länder, som i många fall tidigare har varit kolonialländer i historien, ska nu, i stället för att suga ut andra länders tillgångar, handla med de resurser och produkter som andra länder producerar. Konsumenter och medborgare vill också att det ska ske på ett sjyst sätt och att det bidrar till en miljömässigt hållbar värld.

Flera av de avtal som EU nu tecknar med andra länder är bilaterala. Det betyder att de är tecknade mellan EU och en annan eller ett fåtal andra stater. Inom ramen för världshandelsorganisationen WTO tecknar man multilaterala avtal där alla länder ingår. EU-kommissionen säger i sitt meddelande att det är genom bilaterala avtal, som fler länder har möjlighet att ansluta sig till i efterhand, som EU vill sätta standarden för handelsvillkor runt om i världen. I stället för att låta alla länder vara med väljer EU sina partner i syfte att flytta fram sina positioner. Man lyfter också alltmer fram de geopolitiska dimensionerna i handelspolitiken. För handel är en del av länders internationella relationer och därigenom också en del av utrikespolitiken.

När nu de geopolitiska argumenten lyfts fram i EU:s handelspolitik ser vi hur det förstärker och spär på ett ökat spänningsläge i EU:s relationer mot Ryssland men också gentemot starka framväxande ekonomier som de övriga Briksländerna - Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika. Frågan är: Blir det rättvisare regler när EU bestämmer reglerna för alla andra?

EU-kommissionen styrs av storföretagens lobbyister. Men handelsmeddelandet berör inte ens den stora mängd lobbyister som försöker påverka arbetet på EU-kommissionens DG Trade. Enligt en sammanställning som Corporate Europe Observatory har gjort har besökarna på de möten som DG Trade, som ansvarar för handelspolitiken, har haft om handelsavtalet TTIP till 88 procent kommit från storföretagen. Motsvarande siffra för NGO:er, alltså ideella organisationer, är 9 procent. Det är klart det har betydelse. Om nio av tio möten sker med storföretagen är det också deras intressen som lyfts högst upp på den politiska agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Men som en konsekvens av folkligt engagemang och påtryckningar ser vi nu att insynen ökar. Det är bra. Det är trycket utifrån som avgör när lobbyisternas makt ska minska.

År 2013 inledde EU och USA förhandlingar om ett gemensamt handels- och investeringsavtal, kallat TTIP. EU-kommissionens målsättning är att TTIP-förhandlingarna ska vara klara innan president Obama lämnar sitt ämbete i början på 2017, alltså om ungefär ett år. Förhandlingarna har, i likhet med övriga förhandlingar om internationella handelsavtal, präglats av slutenhet, sekretess och brist på insyn. Under trycket av dels läckor, dels civilsamhällets omfattande kritik har EU-kommissionen offentliggjort delar av innehållet.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till centrala delar av TTIP-avtalet som sammantaget kan innebära försämringar på en rad områden, som jordbruk, livsmedelssäkerhet, klimat, miljö, energi, offentlig service och arbetstagares rättigheter. Vår kritik riktas i huvudsak mot dels de nuvarande förslagen till ISDS-mekanism och regulativt samarbete som tillsammans kan bli ett dubbellås mot progressiv lagstiftning, dels de nuvarande förslagen om att öppna upp den offentliga sektorn för ytterligare marknadsliberalisering och privatisering.

I samband med TTIP-förhandlingarna har det väckts en debatt om hur systemet med investeringsskydd bäst bör utformas. I dag används väldigt ofta den så kallade ISDS-klausulen. Systemet med investeringsskydd och ISDS finns i många internationella handels- och investeringsavtal. Det inrättades efter andra världskriget i syfte att skydda investerare i handelsavtal med nationer som saknade stabila och fungerande rättssystem. Genom ISDS skyddades företagen mot direkt expropriering. I dag har ISDS dock alltmer kommit att utgöra ett skydd mot indirekt expropriering.

Det handlar således inte längre om att skydda tillgångar som företagen äger utan om att skydda företagens beräknade vinster. Därmed kan företag stämma stater om de anser att nationella lagstiftningar hindrar dem och deras möjligheter att göra vinst. ISDS har därigenom blivit ett effektivt sätt att förhindra progressiv lagstiftning och utgör i förlängningen ett direkt hot mot demokratin i de länder som berörs.

Både EU:s medlemsländer och dess motparter i flera av de handelsavtal som nu förhandlas har stabila och fungerande rättssystem. Då finns ingen anledning att ta upp tvister i internationella domstolar, vilket är fallet med det nuvarande systemet. Det är orimligt att handelsavtal som förhandlats med stater med juridiska system ska innehålla ISDS-klausuler, och därför borde dessa inte ingå i handelsavtal.

Vänsterpartiet anser att det vore bättre att försöka lösa de enkla handelshinder som finns mellan EU och USA, såsom ett fåtal omotiverade tullar och vissa regelskillnader, i stället för att sjösätta ett jättelikt avregleringsavtal som TTIP de facto är. Avtalets innehåll kan medföra negativa effekter på en mängd områden, och därför tycker vi att regeringen ska verka för att EU lämnar TTIP-förhandlingarna.

EU:s handelsstrategi går alldeles för långt, och det finns en uppenbar risk för att viktiga politikområden som miljöpolitik, konsumenträtt och arbetsrätt kommer att få stå tillbaka till förmån för storföretagens intressen. Med dagens handelspolitik sätts uppgörelser i handelsavtal före staters rätt att lagstifta och reglera. Jag och Vänsterpartiet anser att detta är ett fundamentalt hot mot demokratin. Kommissionens meddelande innebär att handelspolitiken inte förändras i en mer rättvis, solidarisk och miljömedveten riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Parallellt med förhandlingarna om TTIP-avtalet finns flera andra aktuella internationella handelsavtal under förhandling. Dessa avtal riskerar också att påverka demokratiska värderingar och staters rätt att reglera.

Sedan 1975 är den största delen av den tidigare spanska kolonin Västsahara ockuperad av Marocko. Ockupationen har av Internationella domstolen i Haag bedömts vara rättsvidrig. FN vill att det västsahariska folket självt ska få avgöra sin framtid i en folkomröstning. En folkomröstning har dock systematiskt förhalats av ockupationsmakten Marocko.

EU förhandlar just nu med Marocko om ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Jag och Vänsterpartiet anser att Sverige bör agera för att alla förhandlingar om handelslättnader och fördjupat samarbete med Marocko bör villkoras med att Marocko respekterar folkrätten och genomför en folkomröstning i Västsahara i enlighet med FN:s beslut.

Näringsutskottet hade nyligen möjligheten att träffa Marockos talman med en liten delegation. Det var uppenbart att talmannen inte delade FN:s beskrivning av ockupationen. Han kallade konsekvent Västsahara för södra Marocko. Samtidigt var det uppenbart att det svensk-marockanska handelsutbytet är väldigt litet och lär förbli så. Trots det har vi med all tydlighet sett att regeringen den senaste tiden har närmat sig den marockanska ockupationsmakten under de senaste officiella besöken.

Vänsterpartiet har flera reservationer på detta område, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation 5.

Herr talman! Det här var minsann en litania - oj, oj, oj - om hur världens elände kan samlas inom handel. Storföretag - usch, lobbyister - bu, utsugare! Det är ord som jag inte tror att ens Håkan Svennelings ideologiska idol Karl Marx skulle ta i sin mun 2016.

Man kan se vad handel har inneburit för välståndsökningen i världen. Handel har inneburit möjligheter för människor att försörja sig och möjligheter för hantverkare runt om i världen att starta en egen firma och hitta sätt att skaffa kunder på andra sidan gränsen i det land där de bor. Detta är usch och fy när Vänsterpartiet debatterar i en handelsdebatt.

Innan vi går vidare har jag egentligen bara en fråga att ställa till Håkan Svenneling: Finns det över huvud taget någonting som är bra med handel?

Herr talman! Jag bor i en gränsregion i Sverige, ganska nära Norge, där jag var så sent som i helgen. För mig är det uppenbart att när Sverige valde att inte gå i krig med Norge 1905 valde vi en annan väg - en positiv väg där vi insåg att det är bättre att vi har ett grannfolk som vi tycker om.

Norge är i dag Sveriges största handelspartner - Tyskland kan kanske ha hunnit om Norge - och vi har haft ett långvarigt handelsutbyte och långvariga kontakter och internationella relationer med Norge. Jag vågar påstå att både svenskt och norskt välstånd bygger på att vi under lång tid har haft goda relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Men det som är tydligt i det norsk-svenska handelsutbytet under lång tid är att det har varit rättvisa villkor. Det har inte handlat om hur vi såg på Norge under sent 1800-tal - att det är lillebrorslandet som ska vara en del av vår stormakt och där vi ska kunna suga ut deras olja, som vi inte visste att de hade när vi släppte dem fria - utan om att vi handlar med dem och tillsammans utbyter kompetens och produkter.

Detta ser vi dock inte runt om i världen i dag. Vi ser inte att handel alltid är rättvis. Hans Rothenberg relaterar alltid handel till demokrati, mänskliga rättigheter och en massa andra bra saker, men jag ser inte den kopplingen alla gånger. Jag ser att vi har byggt upp ett handelssystem runt om i världen där man ger samma system för olika parter men där rättvisa inte blir möjlig då parternas förutsättningar är fundamentalt olika.

Jag ser ett handelssystem där storföretagen får diktera villkoren och lobbyisterna har en otrolig makt över EU:s handelspolitik. Jag skulle vilja att det var jag och Hans Rothenberg som hade makten här i Sveriges riksdag, inte Europaparlamentet och EU-kommissionen. Då tror jag att vi skulle kunna bygga en bra handelspolitik som gynnar Sveriges intressen och leder till en mer rättvis värld.

Herr talman! Tack för svaren, Håkan Svenneling!

Det var ytterst vänligt att önska att jag ska få makten över politiken här i Sveriges riksdag. Jag är inte lika generös tillbaka, men jag håller med om att det vore bra om jag, mitt parti och mina alliansvänner hade makten i Sveriges riksdag. Jag är däremot inte lika övertygad om att det vore bra för Sverige, världen eller handeln om Håkan Svennelings vänsterparti hade makten.

Rättvisa - det är ett ord som det uppenbarligen går att vrida och vända på. Det mest rättvisa måste väl ändå vara när människor kan omsätta eget arbete och egen kunskap till nytta för någon annan.

Att skapa produkter som någon vill ha och tjänster som någon är intresserad av att ta del av leder till arbete, till att man kan försörja sig och till större välstånd. Man kan bygga sin egen välfärd i ett land, och man kan skapa en framtidstro för sig själv. Det är väl det mest rättvisa man kan tänka sig - att det egna arbetet går att omsätta i ett gott liv. Det tycker uppenbarligen inte Vänsterpartiet är rättvist.

Det finns tydligen storföretag som är onda. Jag skulle vilja höra Håkan Svenneling förklara vad det är som gör att ett stort företag är ont medan ett mindre företag inte är det. Var går gränsen för när ett företag växer och går från att vara ett gott företag till ett ont företag?

Vad är det för fel på lobbyister? Mig veterligen är lobbyister människor - människor som har uppfattningar om olika saker, som deklarerar detta och som försöker påverka politiker som Håkan Svenneling, mig och alla som sitter här i kammaren. Det är väl demokrati om något.

Rättvis handel är när man får möjlighet att handla på sjysta villkor, när man inte blir vare sig utsugen, uppskörtad eller illa behandlad. Den rättvisa handeln är den fria handeln. Varför är Håkan Svenneling så rädd för fri handel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Herr talman! För mig är rättvis demokrati när människor kan välja sina representanter till ett parlament och när detta parlament har möjlighet att lagstifta och reglera utifrån de förutsättningar man vill skapa. Det är inte när storföretagens lobbyister har möjlighet att i förväg, till och med före ledamöterna i parlamentet, få reda på att en ny lag är på gång, sitta med i samråd, påverka och ha krav på att de måste bli lyssnade på innan lagstiftningen ens är på plats.

När lagstiftningen sedan är på plats har de möjlighet att stämma denna och då använda sig av underlag som har tagits fram från det offentliga innan man lagstiftade. Detta innebär att storföretag har en möjlighet att genom ett dubbellås både påverka lagstiftningen innan den är på plats och därefter stämma de stater som har infört den.

Vi ser att villkoren inte är lika. Jag ser också framför mig att det vore bra om vi fick fler små och medelstora företag som handlade runt om i världen - jag har inget problem med det. Men jag ser hur storföretagen i dag dikterar villkoren för handeln runt om i världen. Man gör det genom lobbyism och genom att satsa stora resurser på att påverka makthavare i den riktning man själv vill.

Hans Rothenberg! 63 personer äger mer än halva jordens befolkning - 63 personer! Det är inte en jämn rättvisa i världen när det gäller de resurser vi har.

Ska vi göra något åt det behöver vi regler som styr upp och gör det rättvist, som faktiskt vill att vi skapar en bättre värld och inte suger ut de resurser vi har i vår jord. Då behöver man följa sjysta villkor på arbetsmarknaden genom ILO:s konventioner. Då behöver man ha ett klimatavtal i Paris som är progressivt och framåt. Och då behöver man se till att storföretag inte kan sätta käppar i hjulet.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 6.

Handel och öppenhet skapar otvivelaktigt jobb och välstånd i vårt land och i andra länder. Vi växer tillsammans när frihandeln river murar och låter människor, varor och tjänster korsa gränser. Sveriges resa från fattigdom till välstånd grundlades med frihandel, näringsfrihet och en öppenhet mot vår omvärld. Det är på den grunden vi fortsätter att bygga vårt välstånd.

I dag är Sverige ett av världens mest handelsinriktade länder, med en export som motsvarar nästan hälften av vårt lands bnp. Om jobben ska fortsätta att bli fler måste vi förbli öppna gentemot vår omvärld. Vi liberaler vill fortsätta underlätta för handeln, riva fler handelshinder och stärka företagens exportmöjligheter, bland annat genom förlängda exportfrämjande insatser.

Frihandel leder till bättre hushållning med resurser och snabbare teknikspridning. Frihandel sporrar företag att förbättra sina varor och tjänster på bästa och billigaste sätt. Så sprids smarta lösningar, till nytta både för människor och för klimatet.

Herr talman! Sverige ska vara den främsta rösten för frihandel och öppenhet inom EU och i världen. EU ska underlätta handeln över gränserna och inte bygga barriärer mot omvärlden som gör att Sverige tappar i konkurrenskraft. EU:s frihandelsavtal ska vara så ambitiösa och heltäckande som möjligt. Sverige ska även i fortsättningen ge ett brett och långtgående mandat till kommissionen att förhandla fram frihandelsavtal med till exempel USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Ett frihandelsavtal inom ramen för TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, kommer att skapa världens största regionala frihandelsområde. Frihandelsavtalet kommer att skapa ett flertal jobb i Sverige och på andra sidan Atlanten. Redan i dag är Förenta staterna en av Sveriges största handelspartner, med ett sammanlagt handelsutbyte på 110 miljarder kronor år 2012.

Därför följer Liberalerna kommissionens arbete med en övergripande strategi för den gemensamma yttre handelspolitiken mycket nära och med stort intresse.

Herr talman! Det är viktigt att slå vakt om och bidra till ett robust internationellt handelssystem som tryggar att ingångna avtal och överenskommelser efterlevs. Frihandeln behöver även fortsättningsvis utvecklas så att den sträcker sig bortom unionens gränser, för en alltmer globaliserad värld och marknad.

(Applåder)

Herr talman! Målet för handelspolitiken ska och bör vara att uppnå så stor grad av frihandel som möjligt. Varje person och varje enskilt företag måste kunna köpa varor varifrån de önskar, och tydliga, klara regler ska finnas, så att man vet att man gör rätt.

Till skillnad mot någon av mina kristdemokratiska ledamöter i riksdagen anser jag att detta att handla skor inte är speciellt intressant. Det är något som jag i det längsta undviker. Det är en syssla man själv måste göra, och en sko måste sitta bra för att man inte ska skada andra delar av kroppen.

Min inköpsrunda brukar betyda att jag letar upp ett område med ett flertal skoaffärer för att kunna få ett så stort utbud som möjligt. Med åren har jag fått specifika önskemål om mina skor, och det medför att inte alla butiker säljer dem. Mitt sökande kan ta allt längre tid, vilket för mig är slöseri med tid.

I en del undersökningar om mäns köpbeteende säger man att en man i genomsnitt besöker en och en halv affär innan han slår till och handlar. Jag kan konstatera att det när det gäller skor och mig inte stämmer alls. Ju fler skoaffärer, desto bättre för att få rätt typ av sko, med rätt kvalitet och förhoppningsvis rätt pris.

Som ni förstår av min berättelse är inhandling av skor inte min favoritsysselsättning. Jag till och med undviker det i det allra längsta. Men när jag gör det är jag glad om utbudet av tillverkare av skor är så stort som möjligt, så att jag hittar den vara som jag önskar. Numera är det utbudet inte bara i den lokala skoaffären utan även på nätet samt enkelheten att beställa, få varan och kunna betala den som avgör mitt val av sko. Det vore olyckligt för mig som konsument om tillverkare från alla världens hörn inte har samma möjlighet att sälja sina skor till just den butik där jag går eller på nätet, där jag köper mina skor. Då skulle utbudet och priset se helt annorlunda ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Min åsikt är att handel skapar välstånd och att hinder för att varor ska kunna köpas av mig som konsument är att hindra välstånd. Detta tror jag gäller alla typer av varor för både privatpersoner och företag. Frihandel är alltså något som borde vara självklart och vara vägledande för vår strävan. Näthandeln ökar dramatiskt, och de ser inga hinder, inga gränser. Gränser skapar dessutom hinder och problem för företagare och konsumenter.

Hans Rothenberg sa föredömligt något som jag tänker använda också i mitt anförande, att gränser ska vara en begränsning när det verkligen behövs. Det är precis så man tycker att det ska vara.

Frihandel leder till ökat välstånd för såväl Sverige som EU och alla de länder som vi handlar med. En friare världshandel med rättvisare och tydligare spelregler är en förutsättning för att minska klyftorna mellan de fattiga och de rika länderna. Det är en självklarhet att försöka stärka och modernisera de frihandelsavtal som existerar och skapa nya frihandelsavtal.

Vi vet alla att frihandeln har kommit en bra bit på väg. Frihandeln är en oerhört viktig princip att värna om. Sverige är ett exportberoende land som ska vara en tydlig röst inom EU men allra helst inom WTO. Vi kristdemokrater ser att frihandeln är välståndsskapande för alla världens länder.

De företagare som finns runt om i världen mår bra av tydliga, enkla och förutsägbara regler som inte hindrar deras möjlighet till handel över gränser. Exporten står för nästan vart sjunde jobb inom EU, och den siffran kommer med all säkerhet att öka i framtiden. Handeln blir alltmer tjänsteintensiv, och vi måste ta hänsyn till detta i våra avtal. Även sådana branscher som jordbruk och industri har ett stort behov av att alla tullmurar rivs och bekämpas. Vårt jordbruk är under hård press, och alla hinder som snedvrider konkurrensen för våra bönder gentemot övriga länder måste tas bort så snart det är möjligt.

Vi ställer oss som kristdemokrater i huvudsak bakom det som anförs i kommissionens meddelande. Handeln bör vara ett verktyg i kampen för en bättre miljö genom att utöka den gröna frihandeln för miljö- och klimatvänliga varor och tjänster. Fler frihandelsavtal ökar möjligheten till svensk export av bland annat livsmedel.

Kristdemokraterna välkomnar frihandelsavtalet mellan EU och Förenta staterna. Det stärker världsekonomin som helhet men även de svenska företagen och konsumenternas handelsmöjligheter, viket leder till fler jobb. Vi tycker därför att det är viktigt att regeringen inom EU är pådrivande för ett ambitiöst handelsavtal.

Jag yrkar bifall till reservationen från Alliansen, reservation 6.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi handel för alla. Redan inledningsvis vill jag yrka på att meddelandet läggs till handlingarna, så som förordas i utskottets förslag till beslut.

Med den uttalade ambitionen att öka den svenska exporten och stärka Sveriges roll på den globala arenan har den svenska regeringen det senaste året öppnat nya ambassader på flera håll i världen. I december 2015 togs till exempel beslut om att åter öppna den svenska ambassaden i Manila. Filippinerna blir med sin befolkning om 100 miljoner människor en alltmer intressant marknad för Sverige och EU. Självklart ska Sverige finnas på plats för att främja goda relationer och marknadsföra allt som vi har att erbjuda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Så sent som häromveckan återöppnades under högtidliga former Sveriges generalkonsulat i New York. Även det är en mycket positiv händelse för Sverige i utlandet.

Turistfrämjandet kommer att växlas upp i bland annat Indien och Kina. Business Sweden öppnar kontor i Singapore - ännu ett exempel på hur Sverige genom medvetet ambassadörskap på bortaplan får nya möjligheter att öka antalet arbetstillfällen här hemma.

Endast genom att konsekvent verka på såväl välkända som nya arenor kan Sverige främja framväxten av fler jobb, samtidigt som kampen för fri och rättvis handel som inte gör avkall på vare sig arbetsrätt, mänskliga rättigheter eller miljökrav kan fortsätta.

Jag vill också i sammanhanget särskilt nämna exportstrategin. Parallellt med de insatser som sker på EU-nivå för att främja ökad handel avsätter regeringen 130 miljoner i budgeten för 2016 för att genomföra exportstrategin, som i korthet kan sammanfattas på följande sätt.

För det första: Svensk export måste i högre utsträckning nå tillväxtmarknaderna.

För det andra: Fler små och medelstora företag måste våga och vilja exportera.

För det tredje: Svenska varor, tjänster och system måste nå högre upp i förädlingskedjan.

För det fjärde: Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister måste öka.

För det femte: Den globala handeln måste hållas öppen.

Varje uppmärksam lyssnare hör att det rimmar mycket väl med det som gestaltas i kommissionens meddelande om handel för alla.

Som vi har hört i flera av de föregående anförandena finns det en glädjande bred majoritet kring vikten av handel och kanske ännu mer just av fri handel för att främja en positiv utveckling här hemma i Sverige, men också i ett långt större perspektiv.

Europeiska kommissionen konstaterar också att handel är ett av få verktyg att ta till och främja utan att det belastar statsbudgeten - ett skäl så gott som något. Ökad handel stärker sysselsättningen, ökar tillväxten och ökar investeringarna. Sett till att Sverige är ett litet och exportberoende land, men också sett till att exporten från EU står för ett av sju arbetstillfällen, känns kommissionens prioritering av handeln såväl klok som väl avvägd.

Ambitionen med kommissionens handelspolitik är förbättrade villkor för EU:s invånare, konsumenter, arbetstagare och egenföretagare. Inte nog med det, också små och medelstora företags utveckling ska främjas liksom de fattigaste i världens utvecklingsländer. Tillväxt, jobb och innovationer ska främjas, men på villkor som är förenliga med den europeiska modellen, och därtill möta farhågor från den som upplever sig vara en förlorare på globaliseringen.

Kommissionen slår också fast att EU:s handelspolitik ska präglas av effektivitet och insyn. Det sistnämnda ska uppnås genom till exempel bestämmelser kring små och medelstora företag i framtida handelsavtal. Det nyss nämnda är helt klart förenligt med svenska intressen av balanserade frihandelsavtal som möter högt ställda mål på flera nivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Vi går alla en framtid till mötes där fler frihandelsavtal kommer att präglas av mer insyn. Till exempel har just Sverige drivit på för att det transparensinitiativ som förekommer i TTIP-förhandlingarna ska vara en del av alla kommande avtalsdiskussioner. Det är positivt för alla parter och stämmer särskilt väl med det som granskningsmeddelandet också tar upp, nämligen att såväl handels- som investeringsavtal ska vara värdebaserade. Det innebär i klartext att handel inte ska ske på bekostnad av etik, hållbarhet, mänskliga rättigheter eller rättvisa. Dessutom ska korruption givetvis bekämpas vid varje givet tillfälle.

I det så kallade röret för framtida förhandlingar ligger bland andra Kina, Nya Zeeland och Australien.

Frihandel är i grunden något positivt för Sverige. Sverige har varit, är och kommer även fortsättningsvis såklart att vara en klar, stark och tydlig röst inom såväl EU som WTO för öppen och fri handel. Det är outsägligt viktigt att så långt som möjligt motverka protektionism. Att värna frihandel är klokt ur såväl svensk som global synvinkel. Frihandel är en välståndsskapande kraft. Den handel som sker med stater utanför EU måste ske på öppna och likvärdiga villkor, och fri handel måste också vara rättvis handel.

Vi socialdemokrater har länge värnat frihandel men också konsekvent verkat för bättre villkor av olika slag. Vi ser därför positivt på en reformerad och mer transparent tvistlösning. Transparens är av godo och gynnar såväl jobb som välfärd genom öppna, tydliga och förutsägbara villkor. Handel är dessutom ett utmärkt verktyg i arbetet för att uppnå den rödgröna regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Därför vill jag också kortfattat beröra den reformerade tvistlösningsmekanismen. Det är väl värt att komma ihåg vilka aktörerna är i sammanhanget som diskuteras, nämligen EU och Förenta staterna. I båda unionerna finns i dagsläget en majoritet av politiska beslutsfattare som verkar för ett frihandelsavtal unionerna emellan. Ingendera part har något intresse av att minska det politiska inflytandet eller frånhända sig beslutsfattande.

Herr talman! Vi ska också komma ihåg att ökad handel också ger ökad kunskap om din handelspartner. Handel ger möjlighet att efterfråga produkter producerade under villkor som innebär radikalt förbättrade livsvillkor för medmänniskor i andra länder.

I fråga om såväl TTIP som TISA är det också viktigt att komma ihåg att något färdigt avtal inte föreligger. Sedan förhandlingsmandaten avgavs har inte mycket i sak hänt. Politiken måste förhålla sig till fakta och till förhandlad materia. Det som diskuteras på förhand är och förblir hypoteser.

Behöver vi en reformerad tvistlösning? Ja, Sverige och svenska arbetstillfällen är helt klart vinnare på en större öppenhet och mer förutsägbara villkor. Sverige har en historia av relativt bred enighet och uppslutning kring vikten av att värna och utveckla frihandeln. Att det stödet delvis luckras upp inom ramen för TTIP-diskussionen är beklagansvärt.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag påminna kammaren om att Sverige är ett litet och exportberoende land med många styrkor. Suget efter svenska varor och tjänster är stort, både inom Europeiska unionen och utanför den. Det är ett sug som vi ska möta genom en unionsgemensam handelspolitik som inte kohandlar med vare sig demokratiskt fattade beslut, arbetstagares rättigheter eller klimat- och miljömål vare sig här eller någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Många av de svenska styrkorna har berörts. Men det tål att påminnas om att Sverige ligger i framkant i flera avseenden, inte minst i fråga om digital delaktighet.

Jag kommer själv från Gotland, ett län som verkligen är ett föredöme i att prioritera fiberutbyggnad för att underlätta såväl boende som företagande både i stad och på landsbygd. Självklart underlättar fiberutbyggnaden också inträdet på nya marknader för små och medelstora företag.

Frihandel är en väg till fler i sysselsättning och ökad tillväxt. Genom öppna processer, där globaliseringens fördelar tas till vara och dess nackdelar kan stävjas, kan frihandelsavtal slutas där långt fler än multinationella företag blir vinnare. Vi är alla vinnare på en fri och rättvis handel.

(Applåder)

Herr talman! Det var nästan välgörande att höra Hanna Westerén tala om frihandel, speciellt när man jämför med vad en företrädare för ett av partierna i regeringsunderlaget sa för en stund sedan. Här handlar det om att det finns ett sug efter handel med svenska företag och varor. Här var det inte utsugning som gällde, utan här fanns det positiva tongångar. Det uppskattar vi, och det är bra.

När det gäller skillnader mellan moderater och socialdemokrater och mellan Allians och rödgröna på handelsområdet är de inte, som med Vänsterpartiet, djupt ideologiskt särskiljande. Här handlar det mer om teknik, olika lösningar och olika syn på hur man hanterar vissa situationer och vissa företeelser. Det går alltid att diskutera och komma fram till.

Vi kan inte gå runt frågan om tvistlösningsmekanismen, alltså det som kallas ISDS och där kommissionen har lagt fram ett nytt förslag till lösning. Som jag nämnde i mitt anförande tidigare sköt det tyska domarkollegiet ned det förslaget förra veckan. Det kommer inte att finnas någon tysk uppbackning av detta. Det kommer inte att kunna drivas fram.

Jag skulle därför vilja fråga Hanna Westerén hur regeringen ser på möjligheten att driva frågan vidare. Kommer man att gå tillbaka till att Sverige ska driva linjen att det är ISDS och den tvistlösningen som gäller? Finns det någon annan justering man avser att göra? Hur ser helt enkelt Socialdemokraterna och regeringen med dess underlag på att förslaget från kommissionen inte går att genomföra?

Herr talman! Hans Rothenberg sa att vi inte ska gå runt frågan. Nej, tvärtom, och det är just därför jag berörde frågan i mitt anförande. Jag tycker också att den är viktig.

Det stämmer att kartan självklart förändras och ritas om något av det Hans Rothenberg tar upp om Tysklands hållning i frågan om ISDS. Det är dock inte upp till mig att avgöra hur vi ska gå vidare. Självklart kommer detta att bli föremål för diskussioner i EU, och jag är fortfarande en varm anhängare av öppenhet och transparens. Det är min förhoppning att det kommer att vara en del av den fortsatta diskussionen och att det blir en linje Sverige fortsätter att driva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Herr talman! När det gäller öppenhet och transparens är vi fullkomligt överens. Så ska det vara, och så har det varit med den tvistlösningsmekanism som har funnits i 50-60, snart 70, år - sedan andra världskriget. Det har varit ett system som givit möjligheter att säkra upp när företag går in i andra länder, agerar där, råkar ut för problematik och måste värna och skydda sina egna rättigheter.

Det är ett skydd. Det är ett skydd för svenska företag, stora som små. Det är ett skydd för den som investerar i ett annat land där hemlandets lagar inte gäller. Vi ska vara väldigt glada över att möjligheten har funnits och att den ska finnas framöver. Tvistlösningen har också utvecklats genom åren; den ser inte ut exakt som den gjorde i början av 1950-talet. Så gott som alla frihandelsavtal som har slutits världen över har den här klausulen med.

Nu finns det en stark lobby från vänsterkanten i Europa som har valt att sikta in sig just på tvistlösningen och att det är den som är den ömma punkten. I grunden är man frihandelsovänlig. Man vill inte ha något handelsavtal, för man tycker inte om frihandel. Därför skjuter man in sig på tvistlösningen och börjar säga att den inte är transparent och inte rättvis. Där har tyvärr kommissionen vikt ned sig och därför lagt fram detta förslag.

Jag tycker faktiskt att man från Socialdemokraterna i Sveriges riksdag är svaret skyldig när det gäller att ge en hint om hur Sverige kommer att förhålla sig. Jag har debatterat detta med näringsministern tidigare, men det är faktiskt dags nu. Ni måste ha en idé om huruvida det kommer att vara den gamla ISDS ni värnar om. Vad är det för linje ni kommer att ha?

Herr talman! Jag vill återvända till ett ord jag har för mig att Hans Rothenberg nämnde både i sitt huvudanförande och i sin replik. Det är ett ord som också kommer upp för mig, och det är "otillräcklighet". Det handlar om bedömningen av den nuvarande tvistlösningsmekanismen och att förslaget om en ny har att göra med att den upplevs som otillräcklig. Den är inte tillräckligt öppen och inte tillräckligt transparent.

Vad gäller att vara svaret skyldig är det så att det som föreligger fram till nu är det mandat som har getts av kammaren i förhandlingarna. Det vi måste göra är alltså att följa utvecklingen noga och eventuellt begära nya mandat. Jag vill dock att vi ska komma ihåg att vi är många som är för en fri och rättvis handel. Vi är många som på olika sätt försöker se till att arbetstillfällena blir fler och premiera företag som sköter sig och utvecklar handeln på olika sätt. Vi är också många som månar om att få inte bara det stora avtalet på plats utan också en tvistlösningsmekanism som är så funktionell och främjande som möjligt.

Jag vill även understryka att jag inte kan komma med vare sig nya löften eller nya utfästelser i den här kammaren. Det handlar i stället om att följa utvecklingen noga och komma ihåg det mandat som har getts hittills.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Herr talman! I dag diskuterar vi alltså EU-kommissionens nya övergripande strategi för den gemensamma yttre handelspolitiken.

Kommissionen har höga ambitioner. Den vill att EU:s handelspolitik bland annat ska syfta till att förbättra villkoren för EU:s invånare, konsumenter, arbetstagare, egenföretagare, små företag, medelstora företag och stora företag liksom villkoren för de fattigaste utvecklingsländerna. Hållbar utveckling ska stödjas, och handeln ska vara rättvis och etisk. Mänskliga rättigheter ska stödjas, korruption bekämpas och så vidare.

Allt detta är förstås mycket angeläget och i linje med regeringens goda ambitioner att handeln ska vara både fri och rättvis. Men för att detta ska bli mer än vackra ord krävs naturligtvis handling. Mycket föreslås också. "Allt gott åt alla, alltid och överallt" är lätt att säga men inte helt lätt att åstadkomma i praktiken. Intressekonflikter uppstår i alla något så när komplexa sammanhang, och handel är förstås inget undantag.

Hur ska då reglerna utformas för att handeln ska bli rättvis? Alla marknadsaktörer har inte samma möjligheter och villkor, och den globala marknaden är något helt annat än lokala marknader. Självklart går det inte att jämföra transnationella jättekoncerner och små, lokala företag vare sig när det gäller förmåga att konkurrera på olika marknader eller när det gäller förmåga att hävda sina intressen i politiken. Pengar ger makt, och politiken måste balansera och ge röst åt andra än dem som har mycket pengar. Det kallas demokrati.

Det är också viktigt att komma ihåg att den fria handeln egentligen är ganska hotad. Fri handel för vem? Det gäller att utforma regelverk och lagar så att de inte bidrar till att den enes frihet blir den andres ofrihet. Om det till exempel är möjligt att konkurrera med lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och sänkta miljökrav uppstår ofrihet för dem som tvingas acceptera sämre hälsa, privatekonomi och levnadsmiljö för att få ett jobb och försörja sig.

Därtill riskerar företag eller länder med högre krav och moral att konkurreras ut. Gemensamma standarder för till exempel miljö, hälsa och djurskydd riskerar att hamna på den lägsta nivån. Även om högre krav bibehålls i ett eller flera länder i ett handelsavtal riskerar den som producerar enligt de högre kraven ändå att slås ut om billigare produkter från länder med lägre krav får säljas i landet. Indirekt minskar således även konsumenternas frihet att välja produkter.

Detta är saker vi måste ha med oss när vi talar om handelsavtal. Det gäller också den fria marknaden - vi går faktiskt mot en blå planekonomi när mer än hälften av all handel sker inom stora koncerner i världen. Det är värt att påminna om.

Ja, risken är alltid överhängande att de största och starkaste gynnas när spelreglerna slås fast i till exempel handelsavtal. Ta de omdiskuterade tvistlösningsmekanismer många av er har varit inne på, där handelsavtal har gett företag möjlighet att dra stater inför rätta i speciella skiljedomstolar utanför de ordinarie rättssystemen - och nej, Hans Rothenberg, det har inte varit och är inte transparenta processer även om en del av resultaten har tillkännagetts offentligt efteråt.

De här företagen har kunnat dra stater inför rätta om de anser att staten agerat så att deras investeringar och vinstmöjligheter påverkats negativt. Det har, föga förvånande, visat sig gynna stora företag, framför allt riktigt stora företag. Det har gjorts en genomgång av kända fall fram till 2015 som har visat på det. Det är egentligen inte så förvånande. Små företag har inte de ekonomiska resurser som krävs för att driva process. Och stater förlorar ju självklart, eftersom det är så systemet är upplagt. Det råder obalans. Stater och civila organisationer har inte liknande rätt att dra företag inför rätta, så det råder i detta fall inte likhet inför lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Det är alltså inte förvånande men väldigt viktigt att beakta i det viktiga arbetet med att förverkliga de goda ambitionerna om en fri och rättvis handel och tvistlösningsmekanismer som håller sig inom demokratins ramar och inte skadar miljö och hälsa och möjligheten att lagstifta för att skydda dem mot allt detta.

Närings- och handelspolitik får inte inriktas på att ensidigt tillgodose de företags och branschers intressen som har resurser att göra sig hörda. Medborgarnas, människornas, intressen måste vara högsta prioritet. Det gäller både alla oss som bor i Sverige och alla som bor i andra länder på jorden.

Därför vill jag understryka vikten av politiken för global utveckling, PGU, som Sveriges riksdag beslutade om 2003. Den går ut på att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling, något som verkligen ligger vår regering varmt om hjärtat.

FN:s nya mål för global hållbar utveckling är också ett stort steg framåt och en väldigt viktig grund för politiken, inklusive handelspolitiken. Detta verktyg måste inte minst vi i riksdagen och regeringen se till att använda oss av på bästa sätt.

De avtal som EU nu förhandlar om omfattar så mycket mer än handel, och regeringen slår fast att dessa avtal inte får inkräkta på demokratiskt fattade beslut och inte får inskränka möjligheten att fatta sådana i framtiden. Miljö- och hälsoskydd, mänskliga rättigheter och demokrati är värden som inte får underordnas vinstintressen, och Hanna Westerén var också tydlig med detta.

Hans Rothenberg lyfter fram en annan aspekt, säkerhetsaspekten och beroendet av rysk gas och olja, som vi verkligen måste göra oss kvitt av flera skäl. Men lösningen är naturligtvis inte att underlätta för import av klimatvidrig fossilgas och oljesandsprodukter från till exempel Kanada. Där ser vi oroväckande tecken på att man har luckrat upp direktiv i EU för att göra det lättare. Men lösningen är naturligtvis att bygga ut förnybar energi i stor skala och frigöra oss från allt fossilberoende.

Som sagt: Många frågor som återstår att reda ut vad gäller de här handelsavtalen är väldigt viktiga, och ni har varit inne på många här. Den kanske allra allvarligaste som nyligen lyfts fram är de tyska domare och åklagare som ifrågasätter tvistlösningsmekanismer och investerarskyddet ISDS även i den modifierade form som EU-kommissionen nu föreslår. De menar att systemet inte behövs i EU och USA - det är rättsstater vi har att göra med här - och att det dessutom strider mot EU-rätten, som flera här har varit inne på. Den tunga kritiken måste förstås tas på största allvar, och då måste det få ta den tid som krävs att reda ut hur tvister ska lösas på ett bra sätt.

Låt mig också nämna småföretagarnätverk och organisationer inom olika EU-länder som går samman och nu ställer berättigade och oroliga frågor om hur TTIP kan påverka dem. Det är frågor som måste besvaras innan det går att ta ställning till ett avtal. Jag återkommer till detta i nästa debatt om betänkandet om handelspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Jag yrkar bifall till att EU-kommissionens meddelande läggs till handlingarna, som föreslås i betänkandet.

Herr talman! Jag håller med om mycket av det som Annika Lillemets säger i sitt anförande. Men i meddelandet från EU-kommissionen som utlåtandet gäller står det att EU vill ingå ett djupgående och omfattande handelsavtal med Marocko, kallat DCFTA.

Min fråga är: Varför vill Miljöpartiet handla mer med Marocko, som inte följer Internationella domstolen i Haags beslut att det ska hållas en folkomröstning om Västsaharas frihet?

Herr talman! Som sagt: Handel kan vara både till nytta och till skada. Jag kan inte frågan tillräckligt bra för att säga om det kan vara till mer skada eller nytta och om det är det bästa sättet att lösa frågan.

Det pågår en process i FN nu om Västsahara. Vi väljer helt enkelt att låta den verka och hoppas att problemen går att lösa så att Västsaharas folk får den frihet som alla folk förtjänar.

Herr talman! Tack för svaret, Annika!

Det skulle vara intressant att höra dig resonera lite kring hur du ser på handel kontra demokrati.

I fallet Västsahara hade man en väpnad kamp. Man slöt ett fredsavtal och kom till slutsatsen att nu blir det fred och då låter vi folket ha en folkomröstning om de vill tillhöra Marocko eller att Marocko ska bli en egen stat i form av Västsahara. Det slogs fast av Internationella domstolen i Haag att det är den bästa vägen att gå, och det är den linje som FN driver. Men när EU nu går fram och säger att man är beredd att öppna för handel med Marocko - man hade till och med ett handelsavtal som har åkt på stryk i en första vända i EU-domstolen därför att det innefattade områden som är ockuperade - understöder ju EU den ockupationsmakt som råder. Man undergräver den möjlighet som västsaharierna har att skapa ett eget land och få folkomrösta om landet ska bli en egen demokrati.

Är det verkligen så att EU:s ökade handelsutbyte med Marocko leder till att det blir mer demokrati i Västsahara och att det inte leder till att Marocko som stat blir starkare i sin ockupation?

Herr talman! Det är naturligtvis ingen fråga som lätt låter sig besvaras. Men nu har vi valt att låta FN arbeta på det här sättet. Man driver på inom FN och inom EU och EU driver på inom FN.

Om det inte visar sig vara en framkomlig väg får vi ompröva det. Så får man väl alltid göra i politiken.

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Annika Lillemets. Men jag blev apostroferad så många gånger att det kliade i fingrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Jag måste ändå rätta till lite grann av de missuppfattningar som finns kring tvistlösningsmekanismen. Uppenbarligen har Annika Lillemets och hennes parti, Miljöpartiet, också gått på myten att tvistlösningen är ett sätt för företag att helt utan anledning stämma stater. Det är inte så det fungerar. Det är inte därför den finns till. Det här är ett ömsesidigt tvistlösningsavtal som innebär att stater ska kunna söka skillnad mot ett företag om man vill det. Och ett företag som investerat i en stat ska också kunna försvara sin rätt om det är så att staten ändrar villkoren dramatiskt, vilket händer i vissa fall.

Det finns nationer som får en annan politisk majoritet och som tycker att expropriering, det vill säga nationalisering, förstatligande - konfiskation för att använda ett känt begrepp - är en helt okej metod att använda sig av mot investerande företag. Det är därför tvistlösning finns. Och erfarenheten av tvistlösning genom decennier har visat att det är ungefär jämnt skägg. I det ena fallet utfaller den till företagets fördel och i det andra fallet till nationens fördel.

Det är inte så att företag helt oprovocerat och helt omotiverat kan stämma en stat och utmana dess lagstiftning. Det här är ett sätt för ett annat land med en annan lagstiftning än den som är hemmavid att kunna få sin rätt prövad, och den är ömsesidig. Varför är Annika Lillemets så rädd för detta?

Herr talman! Den är inte alls ömsesidig. Det är företag som kan dra stater inför de här skiljedomstolarna. Att stater har fått rätt innebär bara att de har sluppit att betala. Det är ju inte så att de kan få pengar av företagen via skiljedomstolarna. Och det är stora företag som utnyttjar det här systemet.

Det finns också marknadslösningar för det här; det går att försäkra sig mot expropriering och liknande. Och det handlar naturligtvis också om rättsstater. Det är en sak om det hade varit stater där rättssystemet inte fungerar.

För mig är det glasklart att demokrati och demokratiskt fattade beslut är viktigare än att företag ska kunna tjäna pengar på vad som helst.

Låt mig ta det kända exemplet med Philip Morris som stämde Australien när Australien för att skydda folkhälsan införde neutrala cigarettpaket. Processen pågick i fyra år. Australien vann visserligen, och Philip Morris fick inga pengar för att man inte fick sälja tobak på det sätt man ville.

Det fick dock allvarliga konsekvenser. Det hämmade liknande lagstiftning i exempelvis Nya Zeeland. Där hade man en färdig lagstiftning men menade att man inte hade de ekonomiska musklerna att driva en sådan långvarig process. De har därför avvaktat med sin lagstiftning, vilket jag tycker är fullständigt orimligt.

Jag skickar gärna över den studie där man har gått igenom detta till Hans Rothenberg.

Jag ser inte hur man kan säga att det är på lika villkor. Jag förstår ärligt talat inte hur Hans Rothenberg kan mena det.

Herr talman! En tvist uppstår när två parter har olika uppfattning. Det är inte detsamma som att en stats lagstiftning ska skjutas i sank. Det här är ett sätt att lösa en tvist när en stat träter med ett företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Ett företag är en samling av individer och inte något abstrakt. Människor arbetar där och har sin försörjning där. De får sin utkomst av detta, och de betalar skatt. Det är vad företag genererar.

När ett företag i Sverige råkar ut för konkurrensbegränsning, till exempel upphandlingsproblematik, måste företaget kunna försvara sin rätt. I Sverige har vi ett juridiskt system med förvaltningsdomstol och andra instanser som hanterar det. Det är rättssäkert och tryggt. Det finns också ett system internationellt för att hantera det.

Problemet är att när svenska företag, oavsett om de är stora är små, går över gränsen och agerar i ett annat land är de och deras personal mindre skyddade. Arbetstillfällena kan hotas om man inte har en tvistlösningsmekanism.

Erfarenheten visar att det är ungefär jämnt skägg i utfallet, alltså lika många till fördel för nationer som för företag.

Det är en rättssäkerhet som jag som moderat och vi från Alliansen inte kommer att göra avkall på. Det är därför vi har skickat med ett tydligt direktiv till regeringen att stå upp för detta, för svenska arbetstillfällen i utlandet och för en tvistelösning. Det är svenska företag värda.

Herr talman! Tysklands största organisation för domare och offentliga åklagare anser som sagt att denna typ av separat rättssystem inte behövs och att det dessutom strider mot EU-rätten.

Låt oss diskutera tvistlösningsmekanism och investeringsskydd. Regeringen har sagt att det kan behövas i någon form men att det inte får inskränka på rätten att fatta demokratiska beslut.

Här skiljer vi oss åt, Hans Rothenberg. Det är intressant att våra ideologiska skillnader kommer i dagen. Det är viktigt för alla som lyssnar på detta.

Demokratiska beslut måste kunna fattas utan att man riskerar att bli stämd. Det finns andra fall, till exempel med försäkringsbolag i Slovenien. Philip Morris är dock det mest kända, och det var upprörande. För mig är det viktigare att staten stiftar lagar för att skydda folkhälsan än att Philip Morris ska få tjäna mer pengar på att sälja tobak till människor.

Jag ser med spänning fram emot det fortsatta arbetet som kommer att behöva ske med tvistlösningsmekanismen. Jag räknar med att det kommer att lösa sig på något bra sätt så att vi får något som är rättssäkert för alla.

Jag förstår inte det där med rättssäkerheten heller. Vi har faktiskt rättsstater, och vi har fungerande rättssystem i de europeiska länderna och i USA. Är det något som behöver förbättras någonstans ska inte vi andra kortsluta vår demokrati för det, utan då ska man förbättra där det behövs. Det kan säkert finnas brister i ett eller annat land.

Vi får se, och sedan får vi ta ställning när vi har ett färdigt förslag.

Herr talman! När man lyssnar på vad kommissionen vill med detta kan man tro att det är guld och gröna skogar. Det ska vara slut på korruption, alla ska tjäna pengar, miljön ska bli bättre, demokratin ska bli bättre och alla problem ska lösa sig bara vi får en handel för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla

Det är ju trevligt, men vi som har hållit på med handelspolitik ett tag vet att det ändå uppstår en del intressekonflikter. Därför är det viktigt att vi tar reda på vad som händer med andra intressen när vi försöker handla så fritt som möjligt. Vi måste ju se till att helheten blir guldkant på tillvaron i skogen snarare än att vi väljer skogen eller guldet.

Detta ärende och nästa går in i varandra. Nästa ärende behandlar nämligen en del motioner, varav jag har väckt en, om insyn, transparens och öppenhet och om att förstå vad vi gör när vi godkänner handelsavtal. Det har blivit lite mer komplicerat sedan några av oss var unga eller började med politik.

Jag har tagit med ett traditionellt investeringsavtal, Sveriges avtal med Indien. Det är ett ganska tunt häfte. Jag har också tagit med den moderna sortens handelsavtal. Det är två fulla pärmar. Det är en viss skillnad inte bara i omfång utan även i innehåll. Då är det bra att vi vet vad vi gör när vi godkänner det.

I de 1 600 sidor som avtalet med Kanada omfattar finns det regler för hur Kemikalieinspektionen ska skicka sina förslag innan de har kommit till regeringen till amerikanska myndigheter som ska skicka ut det till amerikanska kemiindustrin som ska granska dem och komma med synpunkter innan Kemi ens publicerar dem för öppen konsultation i Sverige.

Det står hur man ska godkänna varandras olika tester och protokoll, till exempel krocktester. Det är jättebra om vi slipper göra två krocktester för samma bil. Problemet är att de är olika. Europeiska bilar blir säkrare än amerikanska, om man följer de europeiska krocktestprotokollen jämfört med de amerikanska. Ska vi då godkänna varandras vill vi veta vad det får för effekter.

Vad gäller efterbehandling av slaktkroppar av djur är det olika regler i EU och i USA, men vi vill gärna kunna handla med varandra.

Hur ska vi hantera dessa skillnader? Vi måste förstå konsekvenserna av skillnaderna.

Det går inte bara åt ena hållet. Svensk julmust innehåller ett färgämne som till vardags är ofarligt, men köper man den billigaste varianten av denna karamellfärg innehåller den ett cancerogent ämne. Här har Kalifornien striktare gränsvärden än EU, och i Kalifornien vill man ju känna sig trygg med att vår julmust är säker.

När vi ska ställa dessa krav hänvisas det ofta i dokumentet till legitima krav. Detta måste utredas. Vad är ett legitimt krav för att uppnå miljömål? Vad är ett legitimt krav för märkning? Vad är en legitim förväntan hos en investerare att man ska göra något? Man kanske byter regering och skärper en kemikalielag, och då försvinner den legitima förväntan. Ska man då få skadestånd eller inte? Hur påverkar det lagstiftningen?

Allt detta är otroligt viktigt att vi utreder så att vi får en handel för alla för all framtid. Därför är det, apropå nästa ärende, väldigt viktigt att vi gör en konsekvensanalys.

Jag är glad över att utskottet tyckte att det var en bra idé. Man kunde ju ha tillstyrkt motionen, men strunt i det! Jag är glad över att vi har en enhällighet i att vi måste veta vad vi beslutar om i denna komplicerade värld. Därför är jag tacksam för att vi alla är överens om att vi ska ta reda på vad som händer när man går från ett tunt handelsavtal till en lunta.

Herr talman! Detta kommer vi att ha anledning att återkomma till.

Granskning av meddelande om handel för alla

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)