Forskning och ny teknik för framtidens energisystem

Fru talman! I en proposition till riksdagen har regeringen lagt upp riktlinjerna för framtidens energiforskning. Vältaligt, men framför allt mångordigt, beskrivs hur forskningen ska vara utformad. Där listas också vilka frågeställningar som ska tas upp. Allt är reglerat i minsta detalj, och över detta aktstycke vilar Energimyndigheten och ytterst regeringen, ty i propositionen slår man fast att all forskning ska samlas under en hatt, det vill säga myndigheten Energimyndigheten. Vi har från Moderaternas sida ingenting emot att man satsar på energiforskning. Energi har tvärtom blivit en viktig resurs, kanske den allra viktigaste, i världens ekonomier. Vi har heller inget emot att regeringen föreslår att forskningen ska ges ökad långsiktighet - tvärtom. I den hårdare kampen om energiresurser behövs ny kunskap och nya energikällor som kan användas för att tillgodose vårt framtida behov av energi. Och forskning är långsiktig. Den passar lika lite in i kvartalskapitalismen som den gör hos de fyraåriga politiska konjunkturcyklerna. Forskning är också, till skillnad från utredningar och politiska arbeten, förutsättningslös. Forskaren vet var han börjar, men han vet mycket sällan eller aldrig vart forskningen bär i slutändan. Men allt detta vill regeringen nu upphäva. Forskningen på energiområdet ska kunna kategoriseras och fösas in i olika fållor, och den som bestämmer detta är alltså regeringens eget organ Energimyndigheten. Det är mot detta som vi vill invända från Moderaternas sida. Vi menar att det är djupt olyckligt att Energimyndigheten ensam ska finansiera och ansvara för forskning på energiområdet. Energimyndigheten är en myndighet som ska övervaka och kontrollera konkurrensen på energimarknaden. Det är det uppdrag som Energimyndigheten getts av regeringen och ytterst av det svenska folket, och förhoppningsvis utförs det på bästa sätt, fast man har ju anledning att undra efter dagens rapporter från professor Björn Karlsson. Energimyndigheten ska därför inte både finansiera forskningen på energiområdet och övervaka konkurrensen på energimarknaden. Det är en sammanblandning av roller som är mycket olämplig - ja, i själva verket en garanti för att ingen av uppgifterna kommer att utföras på ett fullgott sätt. Och, fru talman, hos myndigheten finns inte heller den vetenskapliga nyfikenhet eller kreativitet som krävs för forskning. Administrativ klåfingrighet och kraven på snabba och tydliga resultat är inte alls bra för att uppmuntra forskning, inte ens på energiområdet. Nej, låt Energimyndigheten göra det som man förhoppningsvis är bra på - övervaka konkurrensen - och låt forskningens resurser tas om hand av de spelare som bäst förstår forskarvärlden och bäst kan bedöma forskningens kvalitet, det vill säga forskningsråd, vetenskapliga institutioner och inte minst våra universitet. Jag tror inte heller på toppstyrning, fru talman. Jag tror inte på styrning alls vad gäller forskning. Saker blir inte bättre av att de stöps i samma form. Jag är därför övertygad om att alla vinner på att det råder konkurrens också om forskningsresurser inom området energiforskning. Då menar jag inte konkurrens från forskarnas sida, utan jag menar konkurrens från bedömarnas sida. Jag tror att det är en stor fördel att forskningsansökningar kan bedömas av mer än en spelare, det vill säga Energimyndigheten. Olika anslagsgivare skapar konkurrens vad gäller ansökningarnas kvalitet. Det ger också den enskilda forskaren mycket större möjlighet att få en allsidig bedömning av sina idéer. Men detta, fru talman, tror inte regeringen, i vart fall inte vad gäller energiforskning. Ivern att lägga alla resurser i en hatt kan jag inte tolka som annat än ett uttryck för regeringens svårtyglade önskan om styrning och kontroll. Fru talman! Kommer ni ihåg den gamla historien om Ford? Det gick att få den i alla färger så länge som den var svart. Osökt gick mina tankar till den anekdoten när jag läste vad regeringen hade att säga om framtidens energiforskning i propositionen 2005/06:127. Saker blir inte bättre för att de bara finns i en form, och de blir inte bättre för att de bara finns i en färg. Då får vi enfald snarare än mångfald, med allt vad det innebär. Mångfald skapar konkurrens, skapar kreativitet och ger plats för olika uppfattningar. Den berikar debatten och gör oss och samhället rikare. Fru talman! Med dessa ord ställer jag mig bakom samtliga moderata reservationer i betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 6 under punkt 5.

Fru talman! Regeringen målar upp en vision om omställningen till ett hållbart energisystem och menar att strategin för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften ingår i denna vision. Folkpartiet motsätter sig kärnkraftsavvecklingen och accepterar därmed inte denna strategi, vilket vi har motionerat om. Vi menar att omställningen av energisystemet ska syfta till att minska den klimatpåverkan, övriga miljöskador och hälsoskador som energisektorn ger upphov till. Att minska användningen av fossila bränslen är ett viktigt medel för att uppnå detta. Att minska användningen av fossil olja och naturgas är dessutom fördelaktigt av ekonomiska och säkerhetspolitiska skäl, eftersom tillgångarna är knappa och ofta finns i politiskt instabila regioner. Se exemplet med Ryssland och naturgasen senast. Att avveckla kärnkraften är varken nödvändigt eller önskvärt. Tvärtom försvårar det minskningen av fossila bränslen. Fokuseringen på att avveckla kärnkraften har dessutom lett till en osund fokusering på att minska elanvändningen. Att minska elanvändningen kan inte vara ett självändamål. Man måste i stället se till den totala energianvändningen och dess konsekvenser för klimat, miljö och hälsa. Regeringen anför att kärnkraft - fission - ska uteslutas ur energiforskningen. Det kan vi inte heller acceptera. Vi anser att kärnkraft bör ses som en energikälla bland andra och menar att även den har en utvecklingspotential som bör tas till vara. I dag byggs ca 200 kärnkraftsreaktorer i världen, varav en i vårt nordiska grannland Finland. De börjar redan prata om nästa reaktor. I Tyskland som tidigare beslutat att avveckla sin kärnkraft har inflytelserika politiker börjat fundera på att ompröva detta beslut. EU-kommissionen anser att man inte kan eller ska utesluta kärnkraft ur Europas framtida energiförsörjning. Kärnkraft är alltså inte någon teknik som är på väg ut. Fru talman! Energiforskning kommer att vara ett väldigt viktigt område för att säkra en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i Sverige. Svensk basindustri är energikrävande. En säker och kostnadseffektiv energiförsörjning och energianvändning är på lång sikt viktig för den svenska konkurrenskraften. Sverige har väldigt goda förutsättningar för energiproduktion med mycket liten miljöpåverkan. Kombinationen vattenkraft, kärnkraft och en, i förhållande till övriga Europa, stor tillgång till biomassa gör att vi har goda möjligheter att vara nettoexportörer av energi. Även detta är motiv för att satsa på en väl fungerande och effektiv energiforskning. Sverige har också erkänt skickliga forskare inom det här området. Vi anser dock, liksom föregående talare, att propositionen präglas av en övertro på politisk detaljstyrning av forskning och forskningsområden. Vi kan inte se varför man till exempel ska ta ställning till politiskt olika temaområden inom forskningen, speciellt inte om man lägger upp långsiktiga program för forskningen. Det kan i stället ge låsningar som allvarligt hämmar en rörlighet inom forskningsområdena. Vi anser att det huvudsakliga politiska ansvaret i stället ligger i att ta ställning till strukturen på forskningsfinansieringen och uppföljningen. Vi anser att energiforskning i huvudsak bör behandlas som forskning på andra områden och ser inte behovet av en separat proposition om just energiforskningen. Fru talman! Mycket av energiforskningen har bedrivits utanför de etablerade vetenskapliga strukturerna, främst styrt av Energimyndigheten. För att säkerställa att de medel som satsas på detta används effektivt är det viktigt med en ordentlig utvärdering. Vi kräver förstärkta insatser för utvärdering av just denna forskning. Fru talman! Jag önskar inte förlänga debatten ytterligare. Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bara bifall till reservation nr 1.

Fru talman! Socialdemokraterna saknar kännedom om hur kreativ och banbrytande forskning kommer till. I den proposition som ligger till grund för föreliggande betänkande förefaller regeringen tro att snabba forskningsresultat kan uppnås genom stark statlig styrning. Det är min och Kristdemokraternas uppfattning att hård politisk styrning mer än något annat riskerar att strypa forskningen när forskarna ser sig tvungna att följa en viss inriktning som den politiska majoriteten står bakom. Fru talman! Kristdemokraterna tror att energiforskningen är ett av de viktigaste instrumenten för att möjliggöra en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Endast genom att bejaka tekniska framsteg och avancerad forskning kan den framtida energiförsörjningen lösas på ett sätt som uppfyller högt ställda krav på miljö och säkerhet. Kristdemokraterna är därför positiva till att betydande resurser satsas på energiforskning. Just därför är det så beklagligt att regeringen presenterar en proposition som är så innehållslös på förslag. En betydande del av propositionen upptas av meningslös retorik och otydliga förslag. Fru talman! Samtidigt som propositionen styr den statliga forskningen hårt saknas paradoxalt nog tydliga krav på utvärdering av forskningens kvalitet. Kristdemokraternas åsikt är förstås att all statligt finansierad forskning måste uppfylla högt ställa krav. Grundforskningen ska vara av hög akademisk kvalitet och vara internationellt gångbar. Statlig finansiering av mer tillämpad forskning ska, enligt vår uppfattning, ha som tydligt syfte att underlätta kommersialisering av forskningsresultat. Fru talman! Propositionens vision för omställning av det svenska energisystemet saknar koppling till den verklighet som Sveriges riksdag borde hålla sig till. I visionen ingår till exempel en fortsatt avveckling av kärnkraften. Som vi ser det finns det i dag inga realistiska alternativ som inom överskådlig framtid kan ersätta denna kärnkraft. Kärnkraften bör därför tillåtas att vara kvar och utvecklas så länge högt ställda krav på säkerhet garanteras. Enligt vår uppfattning bör utgångspunkten snarare vara att minska den klimatpåverkan och de övriga miljö- och hälsoskador som energisektorn kan ge upphov till. Att minska användningen av fossila bränslen kan vara ett viktigt medel för att uppnå detta. Fru talman! Graden av konkretion i regeringens proposition höjs något genom att man föreslår ett så kallat energiråd. Rådet ska ledas av ett statsråd som därigenom ska styra energiforskningen. Vi kristdemokrater vill återigen inte att energiforskningen ska styras politiskt. Förslaget måste därför avslås av riksdagen. Fru talman! Slutligen slås man av att regeringen inte har satt upp mätbara mål för sin egen energipolitik. Det är förstås ett smart sätt att i framtiden slippa konstatera att politiken har misslyckats. Icke desto mindre anser vi kristdemokrater att regeringen bör ha mål för sina insatser inom energiforskningen och energiutvecklingen. Jag står självklart bakom alla kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 5.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 8. Målet för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet ska vara att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och näringslivet. Det är kunskap som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige och utveckla teknik och tjänster som svenskt näringsliv kan kommersialisera i Sverige och på andra marknader. Då är det bland annat angeläget att förbättra riskkapitalförsörjningen. Energiområdet är alldeles särskilt eftersatt då det gäller tillgång på riskvilligt kapital för investeringar i tidiga kommersiella skeden. Insatserna för tillförsel av sådant riskkapital ska därför ges högre prioritet. Dessutom bör Energimyndigheten få ett tydligare uppdrag att stödja kommersialisering av idéer och forskningsresultat på energiområdet. För närvarande finns det 28 kompetenscentrum. Fem av dem är verksamma inom energiområdet med stöd av Energimyndigheten. Det här är en samverkansform som bör vidareutvecklas. I dessa delar är jag överens med propositionen. Med anledning regeringens förslag om energipolitiska insatser på klimatområdet, och när det gäller bilateralt och multilateralt samarbete kring Kyotoprotokollets flexibla mekanismer tycker Miljöpartiet att det är angeläget med en vetenskaplig granskning av dessa projekt och deras effekter. Det har ibland framförts kritik mot kvaliteten på de här insatserna. Vidare anser vi att dessa projekt inte får ha lägre kvalitet än vanliga biståndsprojekt. De måste ha en bra kvalitetsgranskning. Därför tycker vi att Sidas delaktighet i projekten och i utvärderingen av dem viktig. Fru talman! Jag anser att riksdagen ska agera för att Vattenfall ska minska sina koldioxidutsläpp och inte investera i ny kolkraft eller brunkolkraft. Företagets projekt kring koldioxidseparation och förvaring anser jag inte legitimerar planerna på att bygga nya kolkraftverk. Denna teknik kan i bästa fall användas på framtida kolkraftverk - inte på dem som byggs i dag. Därför kan den tekniken inte få ned koldioxidutsläppen från kolkraftverk som byggs i dag eller som finns i dag. När det gäller kravet på laxtrappor anser jag att alla regleringsföretag ska bygga laxtrappor eller andra fungerande vandringsvägar vid alla dammar och kraftverk så att fisken kan vandra fritt. Det gäller också Vattenfall. Solenergins stora potential när det gäller energiförsörjningen och omställningen av energisystemet måste tillvaratas. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att föreslå åtgärder som leder till en snabbare och mer långsiktig utbyggnad av solvärme i Sverige. Utredningen bör bland annat hämta intryck från det arbete som bedrivs i Österrike och Tyskland på detta område. Jag tycker också att det finns behov av att analysera effekterna av den omfattande utbyggnad av värmepumpar som skett under de senaste åren. Antalet värmepumpar i det svenska energisystemet har under flera år ökat markant. Detta kan få konsekvenser för effektförbrukningen i samband med mycket kallt väder. Värmepumparna dimensioneras för att klara husets värmebehov under större delen av eldningssäsongen, men de klarar normalt inte att täcka hela värmebehovet under de kallaste dygnen. Värmebehovet måste då täckas av tillsatsenergi, vanligen genom en elpatron som finns installerad i systemet. Nettoeffekten på den totala effekt- och energianvändningen vid kall väderlek av den ökande användningen av värmepumpar borde därför få en analys.

Fru talman! Vi behandlar nu NU19, Forskning och ny teknik för framtidens energisystem. I propositionen framläggs riktlinjer för de fortsatta långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Förslagen syftar till en ökad forskning och koncentration av resurserna samt till en ökad ambitionsnivå när det gäller att omsätta resultaten från forsknings- och utvecklingsinsatserna på energiområdet i kommersiella produkter som kan bidra till såväl omställning till ett hållbart energisystem som Sveriges ekonomiska tillväxt. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Utskottets ställningstagande redovisas under följande sex rubriker i betänkandet: Utgångspunkter för insatserna, Inrättandet av ett energiutvecklingsråd, Verksamhetens inriktning och mål, Kommersialisering på energiområdet, Energimyndighetens roll och Internationell samverkan. Jag tänker inte kommentera alla dessa sex områden utan bara göra nedslag på några av dem. Fru talman! Propositionen tar sin utgångspunkt i en vision för omställningen av energisystemet. Enligt utskottsmajoritetens uppfattning är omställningen till ett hållbart energisystem nödvändig för att Sverige ska kunna uppfylla gjorda åtaganden, till exempel beträffande utsläpp av växthusgaser. Även avvecklingen av kärnkraften anser utskottet vara en av grunderna i omställningsarbetet. I likhet med regeringen menar utskottet därför att de allmänna energipolitiska målen, strategin för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften, det övergripande målet för de långsiktiga energipolitiska insatserna, klimatpolitiken, miljöpolitiken samt arbetet inom oljekommissionen utgör viktiga led för visionen att ställa om energisystemet till vad som är långsiktigt hållbart. Fru talman! Det andra område som jag tänker kommentera är området Verksamhetens inriktning och mål. Hösten 2004 fastställde riksdagen att två övergripande, separata men samverkande, mål ska gälla för de långsiktiga energipolitiska insatserna. Enligt vad som då beslutades är målet för de långsiktiga energipolitiska insatserna att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader. Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande 2005/06:NU19 samt avslag på samtliga reservationer. Fru talman! Då detta är min sista debatt i kammaren skulle jag vilja tacka kammarkansliet med personal för väl genomförda debatter, för dess duktighet i att se till att vi håller våra tider och allt sådant. Jag vill också vända mig till de utskottsledamöter som jag jobbat ihop med under de tolv år jag funnits i riksdagen och tacka för ett gott kamratskap. Många gånger kan vi ha olika uppfattningar och försöka "brandslå" varandra på olika punkter, men jag uppskattar det goda kamratskapet. I går kväll då vi var ute på Herrgården och åt en god middag tillsammans fick vi bevis för att vi även kan förenas i en situation då vi är ute och är civila. Med det skulle jag vilja tacka mina utskottskamrater för ett gott arbete i utskottet under den här tiden. Tack ska ni ha! Tack även till kammarkansliet!

Fru talman! Jag ska fatta mig mycket kort. Jag vill för personlig del och även från Moderaterna önska Nils-Erik Holmqvist en riktigt trevlig framtid och tacka för det samarbete vi haft under den här tiden. Lycka till!

Fru talman! Jag ska bara tillrättavisa dig, Anne-Marie. Jag heter inte Nils-Erik utan Nils-Göran. Men du är inte den enda som brukar säga det. Jag tar tacksamt emot det. Det är ömsesidigt att vi tycker att vi har haft ett gott samarbete då vi har varit ute och rest tillsammans. Vi kanske inte har samma uppfattningar i den politiska debatten, men det hör till att det är så. Vid andra tillfällen kan vi vara kamrater. Tack ska du ha!

Fru talman! Tack själv! Jag hoppas att min fadäs att missa namnet inte förs till protokollet. Jag brukar göra det. Tyvärr inträffar det för ofta.

Fru talman! Vi är alla överens om att energiforskningen måste ha en mycket långsiktig inriktning. Det går inte att ha korta perioder där man ökar ibland och minskar ibland. Man måste veta vad som händer många år framåt. Det måste naturligtvis anslås tillräckligt med resurser. Det blir det alltid strid om. Vi blir aldrig alla nöjda med vad ordet "tillräckligt" egentligen täcker in. Men det är också viktigt att de resurser vi avsätter används på ett effektivt sätt. Risk för slentrian finns alltid i system som pågår under väldigt lång tid. Därför tycker jag att det är bra med ett energiutvecklingsråd där politik, näringsliv och organisationer tillsammans kan driva projekt på olika områden och förändra under tiden när man kommer på att det är effektivare. Det är också en styrka att ansvarigt statsråd kommer att leda det här arbetet. Det är ju precis det vi vill i många sammanhang, att sådana här avgörande frågor leds av ett ansvarigt statsråd. Detta betänkande binder samman forskning, teknikutveckling och kommersialisering på ett bra sätt. De tre partier som under nio år varit energiuppgörelsens beskyddare har all anledning att vara nöjda med betänkandet. Anne-Marie Pålsson - och även Mikael Oscarsson, tror jag - var ganska kritisk mot stora delar av det här upplägget, det här programmet, den här visionen. En huvudkritik var väl att den politiska styrningen av energiforskningen ansågs som felaktig och skulle dra åt fel håll. Det brukar vi ibland säga om annan forskning också i Sverige. Sedan kommer vi ut i världen, eller pratar med forskare eller med dem som ofta sysslar med forskningsfrågor. Då visar det sig att i sådana länder som trots allt är ganska framgångsrika när det gäller att få fram nya produkter med inriktning på forskningen, exempelvis Finland och USA, pekar politikerna med hela handen och ser till att det blir gjort. Det sker i väldigt liten omfattning i Sverige. Att det sker på något område tycker jag inte behöver vara så fasansfullt allvarligt, utan tvärtom till och med bra. Mikael Oscarsson framförde en liten lovsång, tyckte jag. Jag vet inte om jag läste fel på tonen, men det lät som en liten lovsång till kärnkraften. Han pratade om att kärnkraften nu minsann skulle utvecklas. Jag var tvungen att titta upp, för jag tänkte att det måste vara Eva som sade det, men det var Mikael. Det vore bra om du Mikael kunde tala om för oss vad du menar med att utveckla kärnkraften i Sverige. En gammal god linje 3-kamrat som du, har du kommit så fel i livet? Ingegerd tog upp frågan om laxtrappor. Det är egentligen inte en särskilt stor del av näringsutskottets betänkande. Det finns redan ett beslut av riksdagen om att snabbutreda frågan om att det i reglerade vattendrag ska finnas laxtrappor eller fiskvandringsleder. Det är naturligtvis mycket positivt. Indirekt är det förstås också en näringsfråga, för skulle man få lax och annan fisk att gå längre upp i åar och älvar vore det oerhört intressant för sportfisket och över huvud taget för turismen. Om vi tar Småland som exempel skulle den stora ån, Emån, bli värd betydligt mycket mer. Den ligger precis i det område som har störst problem med sysselsättningen, och om man kunde börja fiska lax uppåt Vetlandahållet skulle det innebära en positiv befolkningsutveckling och ge stora fördelar för hela regionen. Fru talman! I betänkandet finns en mycket intressant storpolitisk fråga. Där finns nämligen en motion om att börsintroducera Vattenfall AB. Om jag inte missminner mig har mina borgerliga kamrater i alliansen sagt att sju företag ska börsintroduceras under kommande mandatperiod. Ni har stått i talarstolen och sagt att det minsann inte blir Vattenfall, men nu kan vi se att en sådan motion finns med. Någonstans på vägen måste den stora omställningen i alliansens taktiska upplägg ha skett. Här finns nämligen den gamla motionen med, och i avslagsyrkandet av sin egen motion säger man att man inte ska börsintroducera Vattenfall just nu. Frågan till Anne-Marie Pålsson blir naturligtvis: När tänkte ni att Vattenfall skulle börsintroduceras?

Fru talman! Jag som tänkte vara generös ännu en gång och önska även Lennart Beijer lycka till i framtiden eftersom han ska lämna riksdagen. Nu får jag anledning att inte bara vara snäll utan även kommentera några av de påhopp som kom. Men jag tycker ändå att det är ett bra slut, för vi har haft många spännande debatter i kammaren, Lennart Beijer och jag. Vattenfall - ja, vad kan man säga? Vi är inte sämre än att vi kan ändra oss. Det vore trevligt om även Vänsterpartiet kunde ändra sig, till exempel genom att ta avstånd från kommunism och liknande, något som er partiledare har så oändligt svårt att göra. När det gäller Vattenfall är det förstås så att bilden av hela energimarknaden förändrats. Två saker har förändrat den bilden på ett mycket dramatiskt sätt, nämligen utsläppsrätterna och den internationella och europeiska elmarknad som skapats. Spelplaner ändras, och då måste vi vara flexibla även inom Moderaterna och kunna ändra våra ställningstaganden. Vår syn på Vattenfall och Vattenfalls framtid är alltså annorlunda i dag än vad den var för bara två år sedan.

Fru talman! Jag är naturligtvis jätteglad att Moderaterna tar tillbaka en sådan motion. Jag är också glad att de inte har med det i sina förslag. Men det är inte fråga om ett par år. Motionen måste väl ha skrivits i en relativ närtid. Ni prickar precis in den stora förändringen i alliansens politik. Det skedde alldeles lagom i tid. Det kan man tycka är intressant, och man blir naturligtvis misstänksam. Vi brukar ju ibland beskylla er för att inte tala sanning i den här frågan. Det blir något mer uppenbart när det dessutom ligger motioner och skramlar, motioner som säger att ni vill börsintroducera. Jag tror inte att det beror på att marknaden blivit annorlunda, och jag tror absolut inte att det beror på att utsläppshandeln kommit i gång. Jag kan inte tänka mig att det skulle vara ett tungt vägande skäl.

Fru talman! Fru talman och alla andra hör att Lennart Beijer tycks ha följt med i diskussionen i den moderata partigruppen. Det är intressant att höra. Jag kan trösta Lennart Beijer med att diskussionen inte varit sådan som den här recenseras, inte alls. I stället är det så, precis som jag sade tidigare, att saker och ting har förändrats. Den motion som det refereras till har faktiskt nästan två år på nacken, och effekterna av utsläppsrätterna har kommit väldigt kraftfullt och först på senare tid. Som väljare skulle jag, fru talman, vara mycket mer misstänksam mot ett parti som aldrig ändrar uppfattning. Det tycker jag tyder på en rigiditet som är oroväckande. I stället behövs flexibilitet och en förmåga att se att saker och ting förändras och att problemen därmed kan förändra karaktär och även kräva nya lösningar. Låt vara att den grundläggande synen på hur ett samhälle ska se ut är mindre stat och mindre politisk styrning, även på energiforskningens sida, samt mer av ett marknadscivilt samhälle. Det är vad vi moderater står för - i dag precis som tidigare.

Fru talman! Det nya arbetarpartiet som inte vill sälja Vattenfall - ni är naturligtvis välkomna i det gänget. Det är bra när partier kan ändra uppfattning, men jag tycker nog ibland att mitt eget parti ändrar sig lite väl mycket i vissa sammanhang. Här är det viktigt att veta var Moderaterna egentligen står, och just nu säger Anne-Marie Pålsson att de inte ska sälja Vattenfall. Frågan är om Anne-Marie Pålsson kan lova att det inte kommer att ske inom överskådlig tid. Med överskådlig tid menar jag åtminstone en femton år framåt.

Fru talman! Lennart Beijer hade en del synpunkter på mitt anförande. Det jag tog fasta på var att propositionen saknar koppling till den verklighet som Sveriges riksdag borde förhålla sig till. I propositionen ingår visionen om en fortsatt avveckling av kärnkraften. Den är olycksalig för vårt land. Ett förtida avvecklande av Barsebäck 1 och 2 har i direkta kostnader inneburit långt över 10 miljarder. Det gör att vi under kalla vinterdagar blir nettoimportörer. Vi får till exempel använda skitig kolkraft från Polen. Tycker Lennart Beijer att det är bra? Är det bra för miljön? Är det inte dags också för Vänsterpartiet att ändra sig och inse att det är koldioxiden som är den stora faran och att det är dumt att avveckla fungerande energiframställning?

Fru talman! Den utsläppshandel som vi nu har och lever med innebär inte att man ökar utsläppen av CO2 för att man lägger ned kärnkraft eller något annat i systemet. Visionen om en fortsatt avveckling, som Mikael kallar det, hade vi, som sagt, en gång i tiden gemensamt. Jag har i och för sig förstått att kd inte varit så jätteintresserade av att snabbt få bort kärnkraften, men min fråga var egentligen - när Mikael säger att han vill utveckla kärnkraften - om han också är beredd att bygga nya reaktorer.

Herr talman! Jag sade att kärnkraften bör vara kvar och utvecklas så länge det kan ställas höga krav på säkerhet. Det är bra med den effekthöjning som nu pågår. Den låsning som har varit ända sedan folkomröstningen är beklaglig. Därför förespråkar vi kristdemokrater en ny folkomröstning. Det är inte oss kristdemokrater emot om svenska folket vill ha kvar och utveckla kärnkraften.

Herr talman! Jag tolkar Mikael Oscarsson så att han är något osäker på hur mycket han vill utveckla kärnkraften. Jag vill då också passa på och vända mig till Nils-Göran. Vi har kämpat tillsammans i tolv år. Jag vill tacka Nils-Göran för mycket gott samarbete. Vi har försökt att hålla våra borgerliga kombattanter något på mattan - och lyckats hyfsat väl! Tack ska du ha.

Fru talman! Den utsläppshandel som vi nu har och lever med innebär inte att man ökar utsläppen av CO2 för att man lägger ned kärnkraft eller något annat i systemet. Visionen om en fortsatt avveckling, som Mikael kallar det, hade vi, som sagt, en gång i tiden gemensamt. Jag har i och för sig förstått att kd inte varit så jätteintresserade av att snabbt få bort kärnkraften, men min fråga var egentligen - när Mikael säger att han vill utveckla kärnkraften - om han också är beredd att bygga nya reaktorer.

Herr talman! Jag ska börja med att tacka både Nils-Göran och Lennart för samarbetet i utskottet och önska er all framgång framöver i det fortsatta arbetet. Det kommer ni säkert att få på många olika sätt. Energiomställningen är faktiskt väldigt viktig. Det långsiktiga målet är att bygga ett hållbart energisystem med miljövänliga förnybara energikällor som grund. Det är ett mål som aldrig får falla ur sikte. Därför är betänkandet viktigt, och därmed vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. Som ni hörde tidigare står Centerpartiet bakom den proposition som ligger till grund för betänkandet. I dag pågår en mycket omfattande och spännande utveckling när det gäller förnybar energi. Här finns en tillväxtbransch med mycket stor potential för framtiden både när det gäller att producera energi och när det gäller att ge förutsättningar för tiotusentals nya jobb runtom i våra bygder. Energiomställningen är på väg att bli ett välkommet lyft för landsbygd och glesbygd - inte minst. En fjärdedel av den svenska energianvändningen kommer i dag från bioenergi, och potentialen är större än så. Fjärrvärmen, som till övervägande del produceras med förnybar energi, värmer i dag hälften av våra hus. Utbyggnaden fortsätter. Nya pelletsfabriker och bioenergikombinat byggs och planeras, inte minst i norra Sverige där behovet av nya jobb är som störst. Senast häromdagen fick vi rapporter om att det som lär vara väldens största energibolag, det kinesiska State Grid Corporation of China, satsar miljardbelopp på ett energikombinat med pelletsfabrik och etanolfabrik i Sveg i Härjedalen. Detta är en ganska fantastisk händelse där vi bör registrera vad som pågår. I det sammanhanget vill jag också, ännu en gång, understryka vikten av att torven så snart som möjligt lyfts ut ur systemet med handeln med utsläppsrätter. Till detta kan man lägga att det finns omfattande planer på att bygga ut vindkraft och att vattenkraften kan moderniseras på många sätt. Lika viktigt är det förstås att hela tiden effektivisera energianvändningen. Här finns möjligheter för många företag i landet att ta för sig på marknaden för energi- och miljöteknik. Hemmamarknaden är viktig, men också världsmarknaden ligger öppen för miljöteknikexport. Svensk teknik för energieffektivisering av förnybar energi kan få en mycket viktig roll i det internationella arbetet för att motverka klimatförändringar som annars i förlängningen hotar livet på den här jorden. Mycket är utan tvivel på gång när det gäller omställningen av energisystemet. Men det räcker naturligtvis inte. Det är därför det krävs stora och målmedvetna satsningar på forskning och ny teknik för framtidens energisystem. Sådana satsningar är nödvändiga om visionen om omställning av energisystemet ska kunna förverkligas. Som det slås fast i betänkandet är det viktigt att diskussionen hela tiden hålls levande för hur omställningen ska ske, konkretiseras och genomföras i praktiken. Därför kan ett energiutvecklingsråd i dialog med näringsliv och olika organisationer, vilket föreslås här, spela en viktig roll framöver. Vattenfall har utan tvivel en viktig roll i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig energiförsörjning. Huvudsyftet är självfallet att producera och leverera el till sina kunder. Men Vattenfall ägs gemensamt av svenska folket, och Centerpartiet anser att det ska vara så även framöver. Då finns det naturligtvis särskilda skäl för att ge detta företag en viktig roll i omställningsarbetet. Där finns fortfarande mycket att göra, även om det statliga energibolaget börjar att visa en bättre attityd genom satsningen på förnybar energi på olika områden. Hur energin ska produceras i framtiden är en central nyckelfråga. Det kanske är den allra största framtidsfrågan för både Sverige och globalt. Ska vi bygga ett långsiktigt hållbart energisystem där ändliga och miljöskadliga energikällor, fossila bränslen och kärnkraft successivt ersätts med förnybar och miljövänlig energi, är det nu vi måste lägga grunden och agera. Det är därför viktigt med tydliga och uppföljningsbara mål och visioner. Det beslut vi fattar och den grund vi lägger i dag kommer att ha stor betydelse för hur energisystemet ser ut om 25 år.