Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation – hållbar energi

Fru talman! I propositionen Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation - hållbar energi föreslås att riksdagen ska bemyndiga regeringen att bland annat besluta om förvärv av aktier i Europabolaget KIC Innoenergy SE samt om kapitaltillskott till bolaget. Syftet med detta är att uppnå en fördjupad europeisk samverkan inom området hållbar energi, vilket är till gagn såväl för Sverige som för Europa som helhet. Sverigedemokraterna anser att forskningsprojektet verkar lovande, och vi ställer oss i grunden positiva till propositionen. Det finns dock två saker som gör oss något tveksamma och där vi vill göra medskick till regeringen. För det första: I propositionen talas om att det gemensamma Europabolaget KIC Innoenergy SE ska "förvärva, avyttra, förvalta och utnyttja" bland annat "patent, varumärken, licenser, tillstånd och andra immateriella rättigheter". Det är med andra ord en smula osäkert eller otydligt huruvida de patent som kan tänkas komma av den gemensamt bedrivna forskningen kommer att komma de svenska deltagande institutionerna till del i den meningen att de kontrolleras av de svenska universiteten själva. Med andra ord kan eventuellt en situation uppstå, exempelvis vid ett svenskt utträde ur EU, att den forskning på området smarta elnät och elektrisk energilagring som de svenska deltagarna ska ansvara för kan hamna utanför svensk kontroll trots att huvuddelen av denna forskning har ägt rum med svenska pengar och svensk forskningskompetens. Detta är ett problem. Sverigedemokraterna menar därför att vi på något sätt måste säkerställa att Sverige och svenska universitet får tillgång till patenträttigheter och liknande från den forskning vi själva bedriver. För det andra: Utöver detta är det inte oproblematiskt att den svenska finansieringen av Europabolaget tas direkt från de befintliga anslagen till Uppsala universitet och KTH. Om jag nu tolkar det rätt betyder det i praktiken att universitetens löpande verksamhet blir lidande på grund av detta. Vi menar i stället att anslagen till dessa universitet bör justeras i samma grad som de belastas med utgifter för detta. Alternativt bör detta projekt finansieras genom en helt ny anslagspunkt. Fru talman! Jag hoppas att regeringen tar till sig Sverigedemokraternas åsikter i frågan och tackar för ordet.

Fru talman! Vi ska besluta i Sveriges riksdag om en principiellt helt ny möjlighet för svenska universitet att få samverka ute i Europa. Det tycker jag är spännande, och det är ett historiskt genombrott för svenska universitet och högskolor att få denna möjlighet. Exemplet är Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Jag vill redan inledningsvis i detta anförande, fru talman, bemöta Sverigedemokraternas farhågor att Sverige inte ska få tillbaka någonting av sitt insatta kapital. När det gäller den första frågan utgick Sverigedemokraterna från att vi ska utträda ur EU. Det gör inte alliansregeringen. Alliansregeringen utgår ifrån att vi är ett EU-land, och som sådant kommer denna fara inte att uppstå. Jag hoppas också innerligt att svenska folket inte lämnar en union man har investerat så mycket i. När det gäller farhågorna att aktiekapitalet skulle förstöra eller inkräkta på den löpande verksamheten på Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan är också det en farhåga jag inte tror att vi behöver ha. Vi har tillräckliga medel i dag, och vi som har följt Riksrevisionens rapport vet att det finns mycket medel till forskning och utveckling som ännu inte är intecknade över huvud taget. Att de då kan finnas i ett sammanhang där vi får ett flöde av kunskaper och tänkande runt innovation tycker vi är riktigt bra. Det beslut vi ska ta här i eftermiddag handlar alltså om att regeringen ska få rätt att besluta om att aktier får köpas in när det gäller KIC Innoenergy, ett EU-samarbete inom hållbar energi. Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan har blivit inbjudna att arbeta i detta samarbete, och vi vet inget om framtiden - kanske kan fler universitet bli inbjudna. Det visar bara på att vi har en hög kvalitet på kunskaper och möjligheter på dessa universitet. KIC Innoenergy är ett exempel på en ny samarbetsform för näringsliv, lärosäten och institut som har etablerats genom Europeiska institutet för innovation och teknik. Plattformen som detta ger ska arbeta för att utveckla ett hållbart energisystem genom utveckling av nya kommersiella produkter och tjänster inom hållbar energi. Är inte detta jättebra? Ibland har jag funderat på vad vi ska lyckas åstadkomma politiskt och som vi ska besluta om som vi från denna talarstol kan applådera och tycka är kalasbra. Kan vi inte enas om detta? Finns det några frågor som är mer angelägna än energifrågorna i dag? För att vi då ska kunna komma loss när det gäller vår kunskapsutveckling, innovationer och samarbetseffekter inom EU på detta område måste vi väl någon gång också vara glada och tacksamma för varje steg i rätt riktning och applådera dem. De parter som deltar i detta samarbete ska bli delägare i Europabolaget. I villkoren ingår att Uppsala universitet och KTH, Kungliga Tekniska högskolan, ska köpa aktier i det nystartade bolaget och därigenom bidra med pengar. Detta har inte varit möjligt tidigare, utan regeringen måste förfoga över den friheten. När regeringen nu får ett ja från riksdagen, vilket jag hoppas att den får i dag, har man rätt att skjuta in detta kapital. Därmed blir man en samarbetsaktör när det gäller forsknings- och personalsamarbete mellan industri, offentlig verksamhet, forskningsinstitut och forskningshögskolor. Detta är en ny principiell åtgärd och en ny möjlighet med en ny reform som gör att detta naturligtvis kan bli gångbart inom fler områden. Jag skulle också önska att vi bryter ny mark så att det finns möjligheter till samarbete enligt den här modellen inom fler områden där kunskap, innovation och forskningsaktörer får vara med och bidra. Tillväxten, fru talman, i en alltmer globaliserad värld drivs mer och mer av kunskap. Därför måste vi bibehålla och utveckla vår kunskap i vår nation. Det är en kunskapsnation. Det är därigenom vi ska kunna utvecklas inom den globala marknaden. Då måste vi hela tiden ligga i framkant. Vi vet att samarbete inom kunskap, forskning och innovation är ett A och O för att vi ska nå så långt att vi når den tillväxtpotential som vi behöver. Ökad kunskap är avgörande. Det kan inte sägas så mycket mer. Alliansregeringen har satsat oerhört mycket, 15 miljarder, i forskningsresurser de kommande åren. Regeringens satsning innebär att Alliansen satsar mer resurser på fyra år än socialdemokratiska regeringar gjorde på tolv år. Vi är tacksamma för detta. Vi är tacksamma för de stora förändringar som alliansregeringen har mäktat med att göra, har vågat göra, har haft modet att göra. Det här är banbrytande, och jag kommer med glädje att se fram emot nya projekt där vi kan ta ett insteg och öka vår potential i framkanten av kunskapsutvecklingen. Det gäller området energi och flera angelägna områden inom kort. Då ska vi vara beredda från Sverige att stå till buds, finnas med och hela tiden skjuta fram våra positioner. Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Margareta Pålsson och Michael Svensson (båda M) samt Annika Eclund (KD).

Fru talman! Vi har ingen avvikande åsikt i frågan. Vi tycker att det är ett jättebra projekt, och jag är övertygad om att ett utökat mellanstatligt samarbete kommer att gynna Sverige såväl som hela Europa. Det här är ett jätteviktigt område. I det här fallet talar man om att kanske kunna lösa energifrågan framgent, och det är klart att det är värt att satsa pengar på. Jag står fast vid att jag tycker att det är problematiskt att patentfrågan inte är löst. Jag ställde en fråga i utbildningsutskottet nyligen och fick till svar att man inte vet hur det kommer att se ut. Det handlar inte bara om en framtid där Sverige kanske skulle få för sig att lämna EU. Ni vill inte göra det, men ingen vet hur framtiden ser ut. Det kan mycket väl bli så att något annat land väljer att göra det. Vi kan i dag se hur Europasamarbetet, eller åtminstone eurosamarbetet, har skakats lite grann i grundvalarna det senaste året. Ingen vet vad framtiden har att erbjuda. Därför är vi kritiska till att man inte har försökt hitta en hållbar lösning på detta. Hur ser det ut? Hur ska vi lösa patentfrågan? Det kan mycket väl skapa konflikter i framtiden, det vet vi inte. Som sagt är samarbetet i grunden jättebra, men varför inte söka reda ut alla detaljerna för att undvika att vi i framtiden hamnar i någon sorts konfliktsituation, för det kan mycket väl bli så?

Fru talman! Först vill jag tacka för att det synes som att alla partier i riksdagen är överens om att det här är en bra satsning. Det är viktigt för oss, för vi går in i ett, som jag sade, banbrytande arbete där vi beträder nya vägar. Det är ett slags pionjärverksamhet helt enkelt. Vad vi vet om pionjärverksamhet och om bolag som bildas är att alla överenskommelser inte kan vara gjorda i den minut som bolaget bildas. Genom att vi är med från början kan vi påverka hur det ska bli. Jag litar på att de länder som kommer att vara med i arbetet med Europabolaget hittar lösningar. Där träffas det hela tiden överenskommelser. Vi är inbjudna med två universitet i vårt lilla land att vara med i detta viktiga arbete och ha en påverkan på hur vi utvecklar patenteringsförfarandet och andra delar som inte heller är klara. Det är viktigt att vi är med, att vi sätter ned foten, att vi tillåter dem att vara med, gå in med aktiekapital och bli medarbetare som tillsammans arbetar fram regler, riktlinjer och principer för bolagets utveckling.

Fru talman! Att vi kommer att stödja förslaget beror på att vi tror att man mycket väl kan hitta en lösning, vilket jag personligen tror att man gör. Jag menar bara att det hade underlättat om man på förhand hade haft någon aning om hur patentfrågan ska se ut. I övrigt har jag inga avvikande åsikter i frågan, utan jag välkomnar förslaget. Jag tror att det kommer att bli bra, och jag hoppas att det löser sig både vad gäller patentfrågan och vad gäller ekonomin. Jag anser att det möjligtvis bör vara en anslagspost så att man slipper ta pengarna från redan existerande medel, men det är ändå förhållandevis små saker i sammanhanget. Som sagt välkomnar jag samarbetet och initiativet. Jag tror att vi alla kommer att tjäna på det.

Fru talman! Jag ska klargöra två saker. När ett universitet blir inbjudet att delta i ett sådant här arbete kommer de medel som i dag ges till forskarna att kunna användas för deras forskning gentemot andra länder. Här finns det ett omlopp, och ifall det blir problem kommer vi säkert att kunna lösa dem. När det gäller patentering får vi komma ihåg att det i dag inom EU finns ett långt framskridet arbete för att Europaländerna ska hitta gemensamma patenteringsmodeller. Det arbetet har inte rotts i land riktigt än. Civilutskottet har haft ett antal ärenden under föregående fyraårsperiod. Vi har följt EU:s arbete med det här. Det ligger vid sidan om. När överenskommelsen träffats mellan EU-länderna om hur vi ska hantera Europapatent visavi USA-patent kommer vi naturligtvis att följa det. Jag ser inte heller det som ett särskilt stort problem utan tror att det löses.

Fru talman! Utbildning, utbildning och utbildning - det var Tony Blairs tre huvudprioriteringar för en ny labourregering i England. Mona Sahlin har upprepat dessa tre ord i denna kammare under förra mandatperioden som signum för Socialdemokraternas prioriteringar i den politiska sfären. Jag skulle vilja i all ödmjukhet komplettera dessa tre prioriteringar med ytterligare sex prioriteringar: forskning, forskning och forskning samt innovation, innovation och innovation, den så kallade kunskapstriangeln: utbildning, forskning och innovation. Sverige ska vara ledande nation när det gäller just utbildning, forskning och innovation. Det är vi överens om i Sveriges riksdag. Det är en viktig prioritering. Hela vårt utbildningssystem ska genomsyras av den här kunskapstriangeln, från förskolenivå med rätt inriktning på rätt sätt genom hela systemet upp på högskola och universitet. Sverige ska konkurrera just med kunskap och kompetens, inte med låga löner, inte acceptera en låglönemarknad som växer fram i Sverige. Vi socialdemokrater bejakar därför den proposition som regeringen har presenterat och som vi i dag debatterar. Nu kunde inte Yvonne Andersson hålla sig från att kritisera oss socialdemokrater för våra brister. I dag diskuterar vi forskning och samverkan i ett europeiskt perspektiv. Vi har ingen annan uppfattning utan tycker att det är ett bra initiativ, och vi stöder det. Utskottet har gett några perspektiv på varför det är viktigt att stödja den här propositionen och stödja samarbetet i ett europeiskt perspektiv. För det första stärker det den svenska positionen i ett europeiskt perspektiv. För det andra stärker det samarbetet i EU. För det tredje stärker det lärosätenas ställning i ett europeiskt perspektiv. För det fjärde kan man säga att förslaget som vi nu diskuterar stärker även företag, och det är bra. För det femte skapar det innovationer och leder till nya jobb. Man skulle kunna lägga till ett sjätte perspektiv. Det är att det också stöder en samverkan mellan företag, akademi och stat. Vi har kritiserat den borgerliga regeringen för att de lade ned branschprogrammen, för branschprogrammens idé var just samverkan mellan akademi, stat och företag. Därför är vi glada för att den borgerliga regeringen nu bejakar och kommer med förslag som handlar om en samverkan mellan företag, akademi och stat. Yvonne Andersson efterlyste fler initiativ, och jag hoppas att den borgerliga regeringen kommer med fler initiativ. Vi har sagt att om vi kommer tillbaka till makten, som vi hoppas att vi gör 2014, är en prioriterad fråga att stärka samverkan mellan företag, akademi och stat. Därför säger vi socialdemokrater jag till propositionen och bifaller betänkandets förslag till beslut.