Fler avdelningar i Lagrådet

Herr talman! Det här betänkandet behandlar en proposition som föreslår en ändring i lagen om Lagrådet. Förslaget innebär att Lagrådet får bestå av högst fem avdelningar i stället för högst fyra. Lagrådet ska på begäran av regeringen eller ett riksdagsutskott lämna yttranden över lagförslag. Ett yttrande från Lagrådet ska inhämtas innan riksdagen beslutar om ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och lagar som rör enskildas personliga ställning. Efter de ändringar i regeringsformen som trädde i kraft 2011 är lagrådsgranskningen i princip obligatorisk. Lagrådet består av domare eller vid behov tidigare domare vid Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. En avdelning i Lagrådet består i huvudsak av tre ledamöter. Regeringen beslutar med hänsyn till arbetsbördan om antalet avdelningar och under vilka tidsperioder avdelningarna ska tjänstgöra. Sådana bestämmelser om sammansättning och tjänstgöring finns i lagen om Lagrådet, lagrådslagen. Lagrådet arbetar i dag normalt under året på två avdelningar. Vid arbetsanhopningar brukar dock Lagrådet ofta arbeta på tre avdelningar. Under några kortare perioder har arbetet också varit fördelat på fyra avdelningar. Den generella ökningen av antalet granskningsärenden och omfattningen av dessa har betydelse för hur många avdelningar som behövs för verksamheten. Det kan vara värt att notera i sammanhanget att arbetsbördan varierar under året. Av 3 kap. 3 § riksdagsordningen följer att riksdagen fastställer vilken dag propositioner som enligt regeringen bör behandlas under det pågående riksmötet senast ska lämnas till riksdagen. Denna dag, som brukar vara i slutet av mars månad, kallas stoppdagen. I anslutning till stoppdagarna brukar regeringen regelmässigt besluta att Lagrådet ska arbeta på tre avdelningar. Inför stoppdagen 2010 var arbetsanhopningen så omfattande att det, trots att regeringen då hade beslutat att Lagrådet skulle arbeta på fyra avdelningar, fanns risk för att alla remisser inte skulle kunna granskas i tid. Detta kunde dock undvikas genom en omfattande arbetsinsats från Lagrådets sida. I propositionen konstateras att Lagrådets arbetsbörda har ökat sedan det inrättades 1909, då med en avdelning. Det senaste beslutet om en lagändring fattades 1979, och sedan dess har Lagrådet bestått av högst fyra avdelningar. Arbetsbördan har dock fortsatt att öka. Den grundlagsändring som trädde i kraft den 1 januari 2011 och som gör Lagrådets granskning i princip obligatorisk, liksom den höga lagstiftningstakten inom EU, ibland med krav på snabba nationella lagstiftningsåtgärder, framhålls som bidragande orsaker till den ökande arbetsbördan. Regeringen anser att den utveckling som har skett när det gäller behovet av omfattande lagrådsgranskning under vissa kortare perioder av året, i synnerhet under riksmötet före ett riksdagsval, motiverar att det införs en möjlighet för Lagrådet att arbeta på ytterligare en avdelning. Herr talman! En femte avdelning kan i framtiden bli nödvändig vid mycket omfattande och komplicerade lagstiftningsärenden, särskilt om granskningen av dessa sammanfaller med avlämnandet av ett stort antal remisser av mer genomsnittlig omfattning. Det kan förväntas finnas behov av fem avdelningar i Lagrådet i sällsynta undantagsfall och då kanske endast under kortare tidsperioder. Utskottets förslag lyder i korthet: Riksdagen antar regeringens lagförslag. Utskottet delar regeringens bedömning att Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder bör ges möjligheten att arbeta på fem avdelningar. Utskottet vill dock framhålla vikten av att Lagrådet ges förutsättningar att arbeta utan stora arbetsanhopningar. Herr talman! Det här kan tyckas vara en liten fråga, men det är en viktig fråga för mig eftersom jag gillar lagar som förenklar för människor. I det här fallet underlättas Lagrådets arbete. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag. (Applåder)