Fiskeripolitik

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 3 Fiskeripolitik. Vi moderater står såklart upp för alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation 10.

Fisk är en gemensam resurs som inte följer nationsgränser. EU:s fiskerinäring är världens fjärde största och levererar nästan 6,5 miljoner ton fisk varje år. Fisket och dess förädlingsindustri sysselsätter 350 000 personer. I och med det är fisket en stor och viktig näring men också en kraftig och väsentlig del i livsmedelskedjan.

Fisket behöver långsiktiga spelregler och fleråriga förvaltningsplaner. De är garanter för en fungerande näring men också viktiga pusselbitar för att det ska finnas fisk kvar i haven. Genom att utveckla förvaltningsplanerna kan man dessutom lyfta eftersatta och långt nedgångna bestånd.

Samtidigt som fisket och vattenbruket i EU ska vara långsiktigt hållbart ska det vara hållbart miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Det är därför viktigt att samtliga medlemsstater respekterar den gemensamma fiskepolitiken.

Fru talman! Sverige bör vara drivande inom EU för att en reformering görs av tredjelandsavtalen. Vi moderater är i grunden negativa till dessa och ser helst att de subventioner som finns fasas ut på sikt eftersom vi ifrågasätter huruvida avtalen är hållbara och lever upp till de uppsatta kriterierna.

Det svenska fisket, som på många sätt fungerar bra, behöver utvecklas för att kunna leverera bra livsmedel och fler arbetstillfällen även i framtiden. I livsmedelsstrategin har Sverige tydligt uttalat att vi ska öka vår livsmedelproduktion, och fisket kan i kustlandet vara en utmärkt möjlighet till det. Men för att det svenska fisket ska frodas måste politiken undvika att sätta upp för många särkrav och regler gentemot konkurrerande länder.

Fru talman! Särregler och försvårande av att driva företag är återkommande bekymmer för svenska näringsidkare. Dessa bekymmer innebär i längden negativa konsekvenser för både klimat och miljö eftersom svenska näringar och producenter så gott som alltid är föredömen i sitt miljö- och klimatarbete. Föredömligt arbete är precis det som krävs för att stoppa den alltmer oroande utvecklingen för torsken i Östersjön.

Sverige har långa kuststräckor, och det är där det finns mest utvecklingspotential för det svenska fisket. På detta sätt kan vi utveckla det lokala näringslivet. Dessutom kan fler arbetstillfällen skapas och skärgårdsmiljön utvecklas.

Möjligheterna att utveckla det kustnära fisket hotas dock av de kraftiga stammar av säl och skarv som i dag finns i kustlandskapet. Dessa djur äter inte bara upp fisken utan förstör dessutom fiskeredskap för stora summor varje år. Säl och skarv kan bara hanteras med en ökad jakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Ett annat problem är trögheten i fiskelicenserna och möjligheten att genomföra generationsskiften med dem. Detta måste snarast åtgärdas för att ge nya generationer fiskare framtidstro och tillförsikt. Detta gäller inte minst för de svenska ålfiskarna, som måste få till denna möjlighet till generationsväxling för att deras näring ska överleva.

Man får tycka vad man vill om svenskt ålfiske, men det är en oerhört viktig näring som bidrar med kulturella värden och är en turistattraktion för sydöstra Sverige. Det begränsade fiske som vi talar om är dessutom inte något som påverkar populationerna, utan ålen har sina största tillväxtbegränsningar i säl- och skarvbekymmer samt turbiner och miljögifter.

Ytterligare regelkrångel som orsakar bekymmer när det gäller utvecklingen för fisket utgör de dåliga möjligheterna att överlämna fiskerätter. Detta är något som måste hanteras skyndsamt så att svenskt fiske inte blir lidande gentemot sina konkurrenter.

Fru talman! Låt mig också kort nämna en art vi behöver ge mer uppmärksamhet. Östersjötorsken, alltså torsk som lever i det östra beståndet, har flera stora utmaningar. Utöver ett intensivt fiske från Tyskland, Polen och Danmark finns biologiska störningar som vi behöver ta på allvar. En av dem är att torsken helt tycks ha slutat växa. Äldre torskar ser ut som små, och små torskar ser ut som sill.

Detta är problematiskt, inte bara för att det innebär att fiskare behöver ta upp alltmer fisk och jobba allt hårdare för att komma upp i kvottaket. Om torsken i det östra beståndet dör ut kan den inte ersättas genom inplantering. Detta är en mycket allvarlig situation.

Fru talman! Det här betänkandet innehåller ett tillkännagivande, och det gläder mig att utskottet har gått en del av vår kommittémotion till mötes. Det innebär i korthet att arbetet med att förenkla regler och minska det administrativa arbetet för fisket ska intensifieras.

Slutligen, fru talman: Jag har en positiv känsla. Vi måste tro på att fiskenäringen kommer att kunna blomstra som näring fortsättningsvis. Fisket ska leverera miljömässigt och ekonomiskt hållbara livsmedel och arbetstillfällen. Men då krävs välordnade regler och planer för hela EU, för fisket är hela EU:s ansvar och möjligheter.

(Applåder)

Fru talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer. För tids vinnande - som det heter - yrkar jag dock bifall endast till reservation 3, som gäller övergripande främjandeåtgärder för det småskaliga kustfisket, och reservation 17, som gäller bottentrålning.

För Sverigedemokraterna har fisket flera fundamentalt viktiga aspekter.

Fiske utgör en viktig del av den svenska självförsörjningen av livsmedel. Mat från havet är helt enkelt nyttig mat, och det är vår uppfattning att vi i första hand ska utnyttja svenska resurser.

Fisket representerar ett ekonomiskt värde i miljardklassen. Fisket sysselsätter ett tusental personer i första ledet och flera tusen när man räknar med förädlingskedjan.

Fiske är även en del av vårt kulturarv. Fångster av fisk och skaldjur från vår långa kust och från sjöar, åar och älvar är en omistlig del av vårt svenska kulturarv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

För Sverigedemokraterna är det också en ideologisk fråga. Naturresurser ska förvaltas. De ska nyttjas men inte överutnyttjas. Detta gäller fiske i minst lika hög grad som det gäller våra viltstammar eller själva skogen.

Hur mycket får vi fiska? Det regleras genom regionala, mellanstatliga överenskommelser. Vilka kvoter vi i slutändan tilldelas är ingenting som vi beslutar om i denna kammare, utan det bestäms av ministerrådet med forskningens råd som underlag.

Enligt riksdagens utredningstjänst utnyttjar Sverige ungefär 70 procent av sina fiskekvoter. Samtidigt importerar vi fisk från hela världens alla hav. Vi har inget emot import i sig - absolut inte - men nog är det lite synd att svenska skolbarn äter hokifilé från Sydkinesiska sjön när våra egna fiskekvoter ligger outnyttjade kvar i haven.

Varför är det så? Ja, det är frågan. Det är för att vi inte i tillräcklig grad har åstadkommit ett gynnsamt företagsklimat för den svenska fiskerinäringen. Vi har alltså en läxa att göra här.

Svenskt fiske är ett hållbart fiske. Det är noga reglerat och kontrollerat. Vi kan alltså tryggt köpa svenskfångad fisk i förvissning om att den är levererad från hållbara bestånd. Det är nog bra om konsumenterna får signalen från oss politiker att svensk fisk är bra mat. Därför är det viktigt att svenska fiskare inte utsätts för konkurrensnackdelar inom EU:s inre marknad.

Det är inte bara fiskare och konsumenter som är intresserade av fisk. Även säl och skarv livnär sig på fisk. Sälen tenderar dessutom att överföra parasiter till fisk. Mängden säl utmed den svenska Östersjökusten har ökat kraftigt sedan millennieskiftet.

Vi i Sverigedemokraterna har länge påtalat att sälen måste förvaltas hårdare. Den situation vi befinner oss i nu är nämligen svår att hantera, även med ny lagstiftning. Snarare tjänar det som ett illustrativt exempel på oönskade konsekvenser när viltbestånden inte förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Nu står internationella konventioner i vägen för i synnerhet handel med sälprodukter. Det är hög tid att Sverige tar ett helhetsgrepp på detta.

Vid sidan av sälen utgör skarven en predator som konsumerar avsevärda mängder torsk. Det är också vanligt att skarven skadar torsken och gör den obrukbar på marknaden utan att äta upp den - ett problem för fisket i allmänhet och det kustnära fisket i synnerhet. Även sportfisket och turismen påverkas.

Till saken hör att den sorts skarv som är vanligast i Sverige inte är en del av vår naturliga fauna. Den är importerad från Kina. Dess inverkan på ekosystemet - och den äter inte bara torsk - beskrivs av biologer som negativ. Och beståndet är stadigt ökande. Enligt länsstyrelsen fanns under 2016 över 30 000 skarvar bara i Stockholms skärgård. De ställer också till med skador på skog och har illaluktande exkrementer som ödelägger allt i sin väg på öar och skär. All grön växtlighet försvinner där de slår sig ned. Den kan nästan beskrivas som ett skadedjur, helt enkelt, och ett direkt hot mot våra svenska levande skärgårdar.

Sverigedemokraterna står alltså för ett reglerat fiske - något annat finns inte på kartan. Och vi är inte främmande för att justera regleringar åt båda hållen för att säkra långsiktigt hållbara bestånd eller för att utnyttja befintliga bestånd bättre. Här krävs flexibilitet och politiskt ledarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vi måste samtidigt driva en politik som långsiktigt bevarar en livskraftig fiskenäring. Ja, man kan utveckla nya och mer selektiva redskap. Ja, man kan införa tillfälliga fiskestopp på exempelvis ål när situationen så kräver. Och vi ser ju att situationen för torsken i Östersjön är bekymmersam, i synnerhet vad gäller det östra beståndet. Då anpassas kvoterna också därefter.

Vi ska inte utifrån dogmatiska ställningstaganden radera ut hela branscher. Vi ser med oro på kampanjerna mot trålfiske. Sverigedemokraterna ser positivt på att man i vissa områden fiskar selektivt med krok, och vi ser gärna att det utvecklas. Men i den verkliga världen används trål för att kunna bedriva ett effektivt fiske. Om vi förbjuder trålfisket eller reglerar det alltför hårt kommer svenska yrkesfiskare att drivas i konkurs, med ökad import från den internationella marknaden som resultat.

Detta tangerar också en ideologisk ståndpunkt. Sverige är inte ett naturreservat, en orörd jungfrulig vildmark som i första hand är till för turister och fotografer. Vissa områden ska förstås vara helt fredade - det har vi inga problem med. Vår ideologiska ståndpunkt är dock att naturresurser - det kan gälla vilt, skog eller fisk - ska utnyttjas. På så vis behåller samhället sin kontakt med naturen. Kunskaper upprätthålls, och resurser tas till vara.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och så här i inledningen av debatten nämna att vi i Centerpartiet givetvis har många andra delar i vår motion. Men eftersom ganska mycket faller in under det så kallade januariavtalet finns det delar som vi nämner vidare i vårt särskilda yttrande.

Sverige omringas av det blå. Våra vattendrag, sjöar och hav är en fantastisk del av den svenska naturen, men det är också ett rikt skafferi för en ökande livsmedelsförsörjning och livsmedelsnäring.

Det här är ju ett motionsbetänkande från miljö- och jordbruksutskottet om fiskeripolitiken. På några minuter vill jag dela med mig av Centerpartiets syn på de utmaningar som vi ser men också de lösningar som finns för att främja ett mer hållbart fiske.

I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var i landet man bor. Grunden för utvecklingen i hela landet är goda villkor för de små och medelstora företagen som skapar jobb.

Vi har långa kuststräckor, vattendrag och sjöar. Jag som kommer från Västra Götaland har förmånen att få se fiske i de inre vattendragen och sjöarna men också i våra två stora sjöar Vänern och Vättern och längs hela den bohuslänska kusten. Och jag kan tänka mig att många bohuslänningar i dag bjuder sina älskade på räkor, inte minst för att det är alla hjärtans dag.

Här finns fantastiska möjligheter men också stora utmaningar, inte minst för det småskaliga fisket och det hållbara vattenbruket. Ur ett sysselsättningsperspektiv har detta en stor potential för arbetstillfällen på den svenska landsbygden och Småortssverige när det gäller odling och produktion men också i själva förädlingsledet.

Vi har många idoga yrkesfiskare som på olika sätt diversifierar sin verksamhet, det må vara med ett rökeri eller en restaurang, för att skapa en större hållbarhet för sina företag. Men det småskaliga skärgårdsfisket är i dag hotat. En del av problematiken ligger i svårigheter med regler kring arbetsredskap, lönsamhet och krånglig byråkrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Centerpartiet drev på i dessa frågor i alliansregeringen och tröttnar inte nu i opposition på att arbeta för enklare regler, smidigare tillståndsprocesser, dessutom mycket smidigare, och att myndigheterna ska se till att ha bra dialoger med näringen genom sina tjänstepersoner. Livsmedelsstrategin som har antagits pekar på att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Det måste också gälla fisket, inte minst det småskaliga.

Fru talman! I mitt anförande vill jag lyfta fram tre områden alldeles särskilt för att utveckla den svenska fiskenäringen. Det handlar om vattenbruket, om det småskaliga kustnära fisket men också om det internationella fisket och hur det kan bli mer hållbart.

Låt mig börja med vattenbruket. Vi ser försök med landbaserade fiskodlingar, som har stor potential att växa i Sverige. Det finns företag som redan är i gång, men det finns också utvecklingsprojekt av olika slag.

Det finns spännande verksamheter där hållbarheten är i fokus med ett miljövänligt produktionstänk i form av till exempel slutna kretslopp. Men bara själva tillståndsprocessen för vattenbruk tar uppemot sex år, och det tillstånd man sedan får gäller enbart i fyra år. Därför är det viktigt att vi från riksdagen ger signalen att så här kan det inte fortsätta.

Miljöbalken måste uppdateras så att nya odlingar får möjligheter att starta inom rimlig tid, utvecklas och bli en del av det framtida hållbara vattenbruket, också för att bli en del i den ökade livsmedelsproduktionen. Här behöver förutsättningar för att bli internationellt konkurrenskraftiga ges, och nya innovationer måste få chansen att utvecklas utan en alltför segdragen hantering. Dessa företag och företagare vill ju inget annat än att få chansen att starta sin verksamhet, utveckla och göra den lönsam och bidra till både produktion och förädling.

Fru talman! Den andra punkten handlar om det småskaliga och kustnära fisket. Antalet yrkesfiskare minskar, och alltför många ser inte fisket som en framtidsbransch där man faktiskt kan leva sin dröm som yrkesfiskare.

Det finns stora problem med lönsamheten, och därför behövs det konkreta satsningar och lösningar för att förbättra fisket.

Centerpartiet vill stärka konkurrenskraften inom fiskenäringen med ett nationellt fiskepolitiskt program så att det kustnära och småskaliga fisket kan utvecklas. Det småskaliga fisket har svårt att hävda sig gentemot det storskaliga. Genom en förvaltningsmodell, implementerad av relevanta myndigheter, som i större utsträckning styr mot fler lokala landningar av fisk, ges det utrymme för de lokala och regionala aktörerna att se till att fisket i kustsamhällena blir en del av de verksamheter som hjälper till att bygga dessa samhällen starkare.

Utskottet gästades för några veckor sedan av generaldirektören för Havs- och vattenmyndigheten. Slutbudskapet och presentationens sista bild handlade om på vilket sätt som man gör samhällsnytta 2019. Det handlar om förnybar energi, marina skyddsområden, vattenresursförvaltning och internationellt utvecklingsarbete. Men här lyfts också hållbar regional tillväxt och då med satsning på våra kustsamhällen som en högt prioriterad fråga.

Man menade att en mer samlad aktion för våra kuster krävs, och då kommer också fler politikområden in såsom strandskydd, bostäder, infrastruktur och inte minst kompetensförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Jag har förmånen att leva nära den västsvenska kusten. Där kan man se hur man på ett framgångsrikt sätt förvaltar de skyddade områdena. Jag vill nämna Kosterhavets nationalpark där skyddade områden skyddas på ett bra sätt, men där också brukandet och fisket är en viktig del för att forma en framtid för både besöksnäringen och livsmedelsförsörjningen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag också säga något om internationellt hållbart fiske. Den internationella fiskepolitiken och den gemensamma fiskepolitiken i EU styr också oss. Vattnet är gränsöverskridande och därför är samarbete en förutsättning för en bra fiskeförvaltning.

Globalt överfiske är ett stort problem. Sverige behöver därför driva på för ett mer hållbart fiske globalt, motverka utfiskning och införa ett utökat skydd av marina arter. Alliansregeringen var pådrivande när EU under sin förra mandatperiod antog en mer hållbar fiskepolitik och ett europeiskt utkastförbud. Det är dags att se till att alla EU-länder följer detta. Annars innebär det att svenska yrkesfiskare inte konkurrerar på samma villkor som fiskare i andra medlemsstater.

Fru talman! Jag vill avsluta med att tacka alla de engagerade yrkesmänniskor som finns runt om i vårt land, längs våra kuster, våra vattendrag och runt våra sjöar för att de har hört av sig inför den här debatten. De har talat om farhågor inför en del av förslagen. De har också bidragit med ett kunskapsunderlag. I verkligheten och i olika företag möter man de problem som finns. Då kan de på allvar vara med och påverka den politik som vi behöver driva för att det småskaliga fisket, vattenbruket och det globala internationella fisket ska växa sig allt starkare.

Det är viktigt att livsmedelsproduktionen kan öka både i det fria och i odlingar av olika slag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Kristina Yngwe och Anders Åkesson (båda C).

(forts. § 15)

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation nr 26 om ett förbud mot ålfiske.

Tillståndet för havet är allvarligt. Sverige har som övergripande mål att våra havsområden ska uppnå ett gott miljötillstånd, där organismer i havet är välmående och resurserna nyttjas uthålligt. Flera av våra miljökvalitetsmål fungerar också som viktiga redskap för att nå detta mål för vår havsmiljö. Men enligt Naturvårdsverket kommer Sverige inte att nå några av dessa mål till 2020. Naturvårdsverket säger också att bara 18 procent av vattnet längs kusterna når minst god ekologisk status, en skrämmande låg siffra. Vad vi gör och länge har gjort är alldeles för lite.

En av de åtgärder Vänsterpartiet vill se är ett stopp för torskfisket i Östersjön. Det vill vi eftersom vi ser att situationen för torsken är akut. På 30 år har 90 procent av beståndet försvunnit. Torskarna har i det östra beståndet blivit både mindre och magrare. Mätningar visar att torskar som levt i Östersjön under två år inte vuxit mer än ett par centimeter; det borde vara ett par decimeter. Dessutom har man inte hittat torsk som man kan visa är mer än 5 år gammal. Egentligen kan de bli upp till 15 år gamla. Torskbeståndet påverkas av ett flertal negativa miljöfaktorer, som övergödning och kemikalier, men också av fisketrycket.

År 1984 fångades i Östersjön över 400 000 ton torsk. Inför 2019 blev rekommendationen från EU en fångst på 24 000 ton, en bråkdel av det vi en gång såg. Torsken är inte ens i närheten av sin fulla kapacitet, och vi får bara ut en bråkdel av den naturresurs som torsken i Östersjön skulle kunna vara. Därför vill Vänsterpartiet se ett stopp för torskfisket i Östersjön.

Det är vi som bär ansvaret för situationen, och därför är det också vi som ska lösa den.

Fisket är viktigt för Sverige. Därför är det också viktigt att vi tar hand om de vatten och de arter som finns. Utan ett levande hav har vi snart vare sig vatten att fiska i eller fisk att fiska. Därför är det också viktigt att tala om fiskemetoder. Bottentrålning är ett stort hot mot känsliga, ofta relativt okända, havsmiljöer och ekosystem. De flesta arter som lever i djuphaven har en långsam tillväxt och reproduktionstakt, vilket gör att det tar mycket lång tid innan mängden fisk som tas upp kan ersättas. Bottentrålning påverkar miljön på flera sätt, både genom fysisk påverkan på livsmiljöer och i form av biologisk påverkan genom att artsammansättningarna förändras.

I regeringens överenskommelse framgår att man vill minska bottentrålningen i känsliga områden i Sverige och i EU och införa ett stopp för bottentrålning i skyddade områden. Vänsterpartiet anser att det är viktiga åtgärder, men det är inte tillräckligt. I stället vill vi se ett förbud mot bottentrålning inom EU:s alla vatten.

En annan art som lever på lånad tid är ålen. I Sverige är ålen klassad som akut hotad. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av bestånden av glasålar längs Europas kuster försvunnit. Det är därför viktigt att ålfisket regleras på ett kraftfullt sätt. I Sverige har ålplanen lett till ett förbud mot fritidsfiske av ål och ett begränsat yrkesfiske. Men fortfarande bedrivs riktat fiske efter ål i svenska hav och sötvatten. Utöver det legala fisket av ål bedrivs även ett illegalt fiske. Så länge det förekommer kommer det att vara mycket svårt att kontrollera försäljning av illegal ål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Det internationella havsforskningsrådet Ices råder till att snarast införa ett totalstopp för fiske av ål. Denna hållning drev vi också när frågan senast var uppe i utskottet inför beslutet om ålfisket i EU. Där blev i stället resultatet ett tremånadersstopp - tre månader som varje land kan lägga när de vill. Det är inte svårt att tänka sig att flera länder, tyvärr däribland även Sverige, kommer att lägga fiskestoppet under en period då det kommer att få låg inverkan på fisket och låg påverkan på ålens möjligheter att återhämta sig.

Den svenska Havs- och vattenmyndigheten har i Sverige uppdraget att ta fram en plan för att genomföra EU-beslutet om ett fiskestopp. Till detta uppdrag skulle Vänsterpartiet vilja lägga ett mål om hur stor reduceringen av ålfisket ska vara under den aktuella tiden. På så sätt skulle det kunna ge en verklig effekt i stället för att bli en kosmetisk åtgärd att skryta med.

Sverige har nått etappmålet för marina områden och skyddar nu minst 10 procent av sina områden. Däremot säger Naturvårdsverket i sin senaste uppföljningsrapport att vi inte kommer att nå målet om kvalitetsaspekter. Det handlar om att områdena ska vara ekologiskt representativa och sammanhängande i ett funktionellt nätverk av skyddade områden. Marint områdesskydd är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och livsmiljöerna. Det minskar belastningar på miljön såsom fysiska störningar och skadliga fiskemetoder.

Enligt Naturvårdsverket är det oftast mer kostnadseffektivt att upprätthålla redan befintligt goda miljöer än att i efterhand åtgärda dem som har påverkats negativt.

Det är en framgång att Sverige har nått upp till minst 10 procent. Samtidigt kan vi jämföra med Danmark, där motsvarande skydd uppgår till 20 procent, eller med Tyskland, där det uppgår till 40 procent. Då ser vi att vi har en del kvar att arbeta med. Forskningen menar att målet borde ligga någonstans där, mellan 20 och 30 procent, för varje livsmiljö. Naturvårdsverket efterfrågade i sin utvärdering fler styrmedel och ökade ekonomiska resurser för att kunna ha en chans att nå målen om hav i balans och levande kust och skärgård. Vänsterpartiet efterfrågar i detta arbete också långsiktiga strategier och en målsättning om att öka skyddet av betydelsefulla havsmiljöer, något som inte tycks finnas med på agendan.

Den biologiska mångfalden i världen är hotad. Från 1970 har jorden förlorat två tredjedelar av populationen av vilda ryggradsdjur. Mer än hälften av antalet fiskar, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler har försvunnit. Absolut värst är det för sötvattenslevande djur som fiskar och groddjur. De har gått ned med hela 81 procent.

Denna snabba förlust av biologisk mångfald är inte bara en katastrof för de arter som drabbas; det är en katastrof också för oss. Vi är beroende av en levande planet. Naturvårdsverket lyfter även fram detta i sin fördjupade utvärdering och skriver att Sverige bör verka för att EU:s fiske- och jordbrukspolitik i högre grad används för att uppnå de mål som finns för EU:s miljöpolitik och att Sverige bör öka takten i genomförandet av konventionen för biologisk mångfald.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vänsterpartiet tänker fortsätta att kämpa för den biologiska mångfalden, för en värld med levande sjöar, ett hav i balans, en kust och ett myllrande våtmarkslandskap.

I dag cirkulerar på Facebook bilder på barns ögon. Med detta vill kampanjen uppmärksamma att barn ser oss. De ser att vi ingenting gör, och de tvingar oss att se dem i ögonen och säga att vi inte gör tillräckligt. De tvingar oss att erkänna våra tillkortakommanden.

När mina barn blir stora vill jag kunna se dem i ögonen och säga att jag gjorde allt i min makt för att vi tillsammans skulle kunna stanna utvecklingen och vända trenden. Barnen ser oss, och de förtjänar att se något mycket bättre.

Fru talman! Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3.

Fiske är en av våra basnäringar. Det är en viktig näring som under hela mänskligheten har försett människor med proteiner och andra näringsämnen och därmed bidragit till god hälsa. Fiskeripolitiken är inte lika gammal som konsten att fiska. Alla, inklusive yrkesfiskarna, är överens om att ett hållbart, väl förvaltat och utvecklat fiske ligger i allas intresse, inte minst i landets intresse.

Tyvärr finns det ett antal orosmoln som tornar upp sig vid horisonten. Det gäller bland annat förbud mot den viktigaste fångstformen vid våra kuster, nämligen bottentrålning. Det gäller också kameraövervakning av dem som arbetar ombord.

Ofta har regeringar och myndigheter ensidigt baserat sina beslut om fisket på forskning, utan någon egentlig dialog med yrkesfiskarna. Så har det varit trots att det är yrkesfiskarna som har den bästa kunskapen om hur fisket fungerar i havsdjupen. Norge har i flera decennier haft ett system där vissa fartyg samverkar med forskningen. Det har skapat förtroende mellan forskningen, förvaltningen och fiskaren.

Den förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson svarade på en fråga här i kammaren att han förlitade sig helt och hållet på forskningen när det gällde yrkesfisket. Isabella Lövin blev med sin bok Tyst hav en symbol för den aggressiva ton mot yrkesfisket som fortfarande lever kvar hos en del aktivister.

Även statsministern har anslutit sig till den här tonen. I regeringsförklaringen sa statsministern: "Kontrollen stärks för att stoppa illegalt fiske." Vilken annan yrkesgrupp får höra sådana negativa uttryck om sin verksamhet i en regeringsförklaring? Varför i så fall inte nämna att kontrollen av illegala hantverkare stärks eller att kontrollen av illegala jordbrukare stärks? Det skulle också kunna gälla jägare eller vilken annan yrkeskategori som helst. Det visar bara hur Miljöpartiet har lyckats implementera sina åsikter hos Socialdemokraterna.

Detta står också i 73-punktsprogrammet, som alltså även liberaler och centerpartister skriver under på. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot yrkesfiskarna är ju inget nytt. Att Socialdemokraterna har beslutat på sin kongress att förbjuda bottentrålning och verka för ett förbud i hela EU är också känt. Men att Centerpartiet och Liberalerna sällar sig till skaran är minst sagt häpnadsväckande. Det fanns en tid när socialdemokrater stod upp för yrkesfisket här i kammaren, men de rösterna hör vi inte längre. Liberaler har slagits för fisket, men också dessa röster har tystnat här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Nu ska det sägas att de förslag som jag nämnt, om bottentrålning och kameraövervakning, som alltså finns i olika motioner i betänkandet, avvisas av miljö- och jordbruksutskottet. Den här gången ser det därför inte ut som att det kommer att beslutas om i kammaren. Men de lär återkomma som förslag från regeringen, så det här är en förvarning och förhoppningsvis ett klargörande av vad som händer om förslagen genomförs.

Fru talman! Det allvarligaste är förslaget om generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden trots att det redan nu är förbjudet med trålfiske i skyddade områden där det inte bör ske. De skyddade områden där det anses helt okej att fiska, som totalt är riktigt stora områden, är också viktiga fiskeplatser. Det finns alltså ingen anledning till ytterligare förbud eftersom det redan finns fungerande skydd. Det finns inte heller inom EU några generella förbud mot bottentrålning.

Det sker dessutom lovande försök med alternativa trålbord som inte ska röra botten vid bottentrålning. På de fartyg som testat den nya tekniken är man mycket nöjd. På flera håll tas det fram ny teknik. Det behöver inte ta lång tid eftersom det redan är under utprovning med goda resultat. Sverige ligger i framkant när det gäller selektiva trålar och har ett etiskt tänk till skillnad från i vissa andra europeiska länder, som Holland, där man har en metod med trålar som sänder ut elchocker i vattnet för att få fisk längs botten att simma upp och därmed fastna i trålen.

I yrkesfiskestrategin står det tydligt att det kustnära fisket ska stärkas. Om det blir trålförbud i skyddade områden, där det alltså i dag anses okej att fiska med trål, kommer inte minst räktrålningen, som är så viktig för det kustnära fisket, att drabbas hårt. Andra bottenlevande arter i det demersala fisket, som torsk, kolja, rödspätta, gråsej och kräfta, kommer också att drabbas hårt. Ett förbud mot bottentrålning skulle betyda slutet för svenskt demersalt fiske. Det skulle vara en katastrof för fisket men också för fiskhandeln och marknaden. Exempelvis tas all räka och 70-75 procent av all kräfta upp med bottentrål.

Om förbud mot bottentrålning antas rimmar det illa med livsmedelsstrategin och målet om en levande kust och skärgård, för att bara nämna två saker. Risken är att våra fiskemöjligheter kommer att fiskas mindre selektivt och mindre skonsamt av andra länders fiskare som tar över utan samma etiska tänk som svenska fiskare har. Dessutom säger ledande forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, att det inte går att ersätta trålning med någon annan fiskemetod. Vi fiskar i dag på samma platser som man redan 1866 trålade på med goda resultat.

Fru talman! Det andra förslaget gäller kameraövervakning. Så här står det i överenskommelsen som Centern och Liberalerna stöder tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet: "Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras."

Kameraövervakning är en helt onödig och stötande metod för att kontrollera yrkesfiskare. Det finns redan ett befintligt regelverk. Dessutom ska den typen av beslut fattas av ministerrådet i EU. Flera nämner det i sina riksdagsmotioner. Miljöpartiet är värst, men även Vänsterpartiet och faktiskt Centerpartiet tar upp det. Socialdemokrater har tidigare uttalat sig positiva till kameraövervakning. Nu sällar sig också Liberalerna till skaran som vill ha försök med kameraövervakning på fiskebåtar. En gång i tiden, så sent som på 1960-talet, var Liberalerna, eller Folkpartiet som det hette då, det självklara politiska valet för en yrkesfiskare. Min fars två kusiner Birger Utbult och Olle Johansson, båda folkpartister från Öckerö, var yrkesfiskarnas talespersoner här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Förklara gärna för mig hur man kan föreslå att kameraövervaka en yrkesgrupp samtidigt som man i Sverige har svårt att få till kameraövervakning för förebyggande av brott i samhället. Det låter ju helt absurt! Det finns all anledning att vaka över de här frågorna så att de inte får fäste hos en majoritet i EU eller nationellt.

Fru talman! Det finns ljuspunkter. Det första är att varken förbud mot bottentrålning eller förslaget om kameraövervakning kommer att beslutas om i den här omgången. Min förhoppning är att de övriga partierna ska besinna sig och sätta sig in i yrkesfiskets förutsättningar och hårda kamp för att överleva, inte minst under kalla, isiga vintrar, och ge oss en närodlad, proteinrik sjömat.

Att yrkesfiskarnas kunskaper har tagits till vara på senare tid av bland annat Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är också positivt. Medel har också frigjorts från staten till utveckling av selektiva redskap. Det är bra. Regelförenklingar för yrkesfisket är positiva signaler. Det finns också en spirande framtidstro hos ungdomar om att ta över denna viktiga basnäring. Men då får det inte skjutas i sank av tokiga beslut här i Sveriges riksdag eller av nitiska och kanske övernitiska tjänstemän vid myndigheter.

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att begära replik, för jag tyckte att ledamot Utbult vevade alltför friskt och med ett målande språk beskrev delar av januariavtalet på ett slarvigt sätt kopplat till lösryckta citat av tidigare ministrars svar på frågor i den här kammaren. Jag vill påpeka att våra utskott gör utvärderingar på olika sätt, och MJU gjorde för några år sedan en utvärdering av det pelagiska fisket där man faktiskt skrev under på att införa kameraövervakning på försök. Det är precis det som står i överenskommelsen. Yrkesfiskare såg det som en möjlighet att kameraövervakning på försök skulle kunna vara ett sätt på vilket man också skulle kunna komma till rätta med det illegala fisket.

Frågan blir ändå tillbaka till ledamot Utbult vad KD har för förslag rörande det illegala fisket. Vad finns det för verksamma åtgärder? Vi vill ju främja alla de yrkesfiskare som ser det hållbara fisket som sin absoluta verksamhet. För Centerpartiets del ser vi det som en oerhört viktig del att fisket bedrivs hållbart men också att det finns möjlighet att öka fisket kopplat till att det är en gynnsammare förutsättning för olika arter och så vidare.

Att påstå att man inte skulle lyfta fram de frågor som är viktiga för yrkesfiskarnas del tycker jag var magstarkt av ledamoten. I den här kammaren är vi från många partier noga med att titta på evidensbaserad vetenskap men också på den praktiska erfarenhet som finns för att kunna lösa det här tillsammans, precis som man har gjort i Norge och som ledamoten nämnde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för frågan!

Ja, det där var ju min egen fråga till Eskil Erlandsson om hur han såg på yrkesfiskarnas kunskap kontra forskningen. Han sa att han förlitade sig helt och hållet på forskningen. Det var alltså svaret på min egen fråga här i kammaren.

Jag ska läsa lite innantill från januariöverenskommelsen. Det står att "ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden". Det står också att man "ska stoppa illegalt fiske" och att "kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras". Det är ganska tydligt.

Ni har ställt er bakom stopp för bottentrålning i skyddade områden. Fiske i skyddade områden, som Kosterhavet - jag tror att ledamoten själv nämnde Kosterhavet förut - ska man stoppa. Det finns även i Väderöfjorden och Bratten. Det är stora områden där det är okej att fiska. Man har tillåtelse att fiska där. Men det vill ni stoppa. Det står i januariöverenskommelsen att "ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden". Där har ni alltså satt er i sjön, så att säga.

När det gäller de övriga frågorna du nämner använder du uttrycket "illegalt fiske", Ulrika Heie. Det som jag reagerar på är själva attityden här, från statsministern men också från de partier som har anslutit sig till januariöverenskommelsen.

Fru talman! Jag förstår att Roland Utbult har läst januariavtalet. Han läser ju också ur det. Men jag beklagar att han inte läser hela de delarna. Precis som ledamoten Utbult säger handlar det om att stoppa det i känsliga områden. Men det står också i nästa mening i januariavtalet: "Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen." Det är ändå en nyckelmening, kopplat till att vi ser att det finns yrkesfiskare som på olika sätt har en verksamhet där man utvecklar nya, alltmer skonsamma fiskeredskap, precis som ledamoten Utbult sa. Vi ser med stor tillförsikt på den forskning och utveckling som kan ske och på det praktiska utvecklingsarbetet, där man också kan delta i det hållbara fisket.

Låt mig få återgå till Eskil Erlandssons svar. Svaret på en fråga, även en som ställs i kammaren i Sveriges riksdag, är sällan en halv mening. Jag känner Eskil Erlandsson väl. Han jobbade som landsbygdsminister i åtta år och drev under de åtta åren förhandlingar om EU:s fiskepolitik. Han har givetvis med yrkesfiskarnas erfarenheter som viktiga delar i underlaget.

Jag skulle önska att vi, när vi i fortsättningen lyfter ut olika delar, får möjlighet att höra hela stycket. När Roland Utbult talar låter det nämligen som att det enbart handlar om ett generellt stopp och att man inte visar på att undantag kan ges i förvaltningsplanen.

Jag har stort förtroende för den samförvaltning som sker i olika delar, precis som jag nämnde när det gäller till exempel Kosterhavet. Men man måste också se att det finns vissa problem och hitta lösningar på dem. Det bör man göra tillsammans, både myndigheter och fiskare. Och det vet jag att man gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Tack, Ulrika Heie! Det sista du nämner om forskning tillsammans med yrkesfisket är helt korrekt. Jag sa också i anförandet att det har hänt en hel del när det gäller utbytet mellan yrkesfiskare och forskning. Det är positivt. Man får gå hand i hand där. Men att känna fullständig tillit till det som ledamoten beskriver och försöker uttrycka här är jag väldigt skeptisk till - om jag ska använda det uttrycket.

I januariöverenskommelsen, 73-punktsprogrammet, står det så här: "ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen." Det är korrekt. Men det är en annan sak att lita på det. Jag menar att den attityd man visar, när man använder uttrycket "illegalt fiske" och så vidare, ändå avslöjar lite att man inte riktigt är on speaking terms med fisket.

Det andra som ni skriver under på är att "försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras".

(ULRIKA HEIE (C): "Försök"!)

Det står inte "försök". Det står att det ska genomföras. Ledamoten får nog läsa på bättre.

Det finns alltså all anledning att vara mycket tveksam.

(ULRIKA HEIE (C): Det står "försök".)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Det är Roland Utbult som har ordet.)

Då får vi nog diskutera det. Jag har ett annat utdrag här. Där står det inte "försök".

Fru talman! Våra vattendrag och hav har i dag stora problem: ett bräckligt torskbestånd, dioxin, PCB, övergödning, bottendöd, laxdöd, algblomning, parasiter, från säldöd till för mycket säl, rubbade ekosystem, skarvexplosion och ål som kämpar för sin överlevnad.

Under tusentals år har vi betraktat vatten och hav som en oändlig resurs. Vi har fångat så mycket fisk vi vill, och det har alltid funnits mer. Vi kan med havets hjälp nå stora delar av vår värld. Havet är en viktig del i vår handel. Vi kunde till och med slänga vårt avfall rakt i havet, och det försvann.

Allmänningarnas tragedi är ett uttryck som myntades under tidigt 1800-tal. Ett antal personer ska samarbeta, men handlingssättet som är bra sett ur ett individuellt perspektiv är dåligt ur det gemensammas. Ett typiskt exempel på det är ett hav med fiskare och fisk. Fiskarna fiskar för mycket, och fångsterna minskar. Varje fiskare fiskar då än mer för att behålla sin inkomst, vilket leder till att fisken tar slut.

Våra gemensamma resurser kan överutnyttjas och har kantats av sådana här problem under hela vår historia. Dessa är ännu tydligare i dag, i modern tid med kraftig befolkningstillväxt och ännu effektivare fiskeredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Loppet är dock inte kört. Vi kan förbättra och rädda vårt vatten och våra hav, precis som mänskligheten har förmågan att skada den. Jag och vi socialdemokrater vill se friska vatten och friska hav för våra barn och barnbarn. Vi vill se än mer fisk på bordet och även i framtiden fiskare som fiskar, levande kustområden som ger försörjning, vila, upplevelser och kultur och en levande kust och skärgård.

Fru talman! Vi socialdemokrater räds inte framtiden. Vi vet att samarbete, visioner, strategier och tydliga mål ger resultat. Med hårt arbete, en rättvis fördelning av våra resurser och en genuin vilja kan vi efterlämna en levande jord även till våra barn.

Flera övergripande initiativ har tagits på sistone, såväl inom Sverige som inom EU, för stärkt konkurrenskraft inom fisket och för hållbarhet. Till exempel hjälper Europeiska havs- och fiskerifonden fiskare att ställa om till ett hållbart fiske och bredda sina verksamheter. Fonden främjar hållbart och innovativt fiske liksom vattenbruk. Fonden främjar sysselsättning, lokal sammanhållning och utveckling. Arbetet främjar marknadsföring, förädling och genomförandet av vår gemensamma havspolitik.

År 2018 presenterades också ytterligare förslag till framtida förordning och en uppdaterad havs- och fiskerifond med större frihet och färre regleringar.

År 2016 sjösattes även Östersjöplanen. Det är en flerårig plan för torsk, sill, strömming och skarpsill. Planen stöder fiskeripolitiken, hållbarheten och det marina ekosystemet.

Omställning, förädling och framtidsoptimism måste prägla vårt arbete. Nationellt i Sverige har vi sedan 2015 svenska havs- och fiskeriprogrammet på plats, som omfattar 1 ½ miljard kronor. Programmet utvecklar miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen presenterade 2015 även en strategi för att främja de maritima näringarna. Strategin bygger på tre likställda perspektiv - hav i balans, ökad konkurrenskraft och attraktiva kustområden.

Med den maritima strategin ska vi integrera arbetsmarknad, turism, miljö, fiske och regionalpolitik. Havs- och vattenmyndigheten har vidare under de senaste åren haft flera regeringsuppdrag som knyter an till detta. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten tog 2016 fram en strategi med namnet Svenskt yrkesfiske 2020, som syftar till att utveckla det kustnära fisket. Strategin lyfter fram vikten av biologisk, social och ekonomisk hänsyn samt samarbete mellan alla aktörer.

I livsmedelsstrategin, som riksdagen beslutade om i juni 2017, understryks behovet av ökad svensk livsmedelsproduktion och konkurrenskraft inom livsmedelskedjan. Marina livsmedel har här möjligheter, liksom fiskenäringen, yrkeskåren, konkurrenskraften och innovation.

I Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande uttrycks vidare tydligt att det kustnära, småskaliga yrkesfisket har stor betydelse för många orter längs Sveriges kuster. För fiskeföretag är enklare och tydligare regler viktigt - ytterst ur ett lönsamhetsperspektiv. Insatser bör göras för att minska de administrativa bördorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Nyss slöts januariavtalet och fyrpartiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Nu har Sverige en styrning och en riktning, och det gäller även fiskepolitiken.

I januariavtalet sätter vi klimatet och jobben först. Det småskaliga kustfisket värnas med konkurrenskraft och fisketurism, såsom småskaliga fiskeföretag. Den biologiska mångfalden stöttas. Det hållbara fisket ska utvecklas. Bottentrålningen i känsliga områden i Sverige, liksom inom EU, ska minskas. Och ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden ska införas. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap vidtas.

Sverige ska vara pådrivande inom EU för ett starkare samarbete, anpassade fångstkvoter och fångstmetoder för ett hållbart fiske. Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerättigheter införs i Sverige, med syfte att minska fisket av den allvarligt utrotningshotade ålen.

Kontrollen för att stoppa illegalt fiske förstärks, utan att administrationen ökar. Försök införs med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att förbud efterlevs. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.

Fru talman! Nu har jag talat om våra gemensamma utmaningar och möjligheter, men låt mig avslutningsvis höja två varningens fingrar.

Det första gäller detta: Moderaterna talar ibland om sin påstådda satsning på havsmiljö. Detta är mycket ofullständigt och överdrivet. Den budget som röstades fram här i kammaren av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna onsdagen den 12 december innebar en formidabel slakt av resurserna avsatta för miljö- och klimatarbete.

I det stora blev Sverige, vi, av med över 2 miljarder kronor, avsatta för miljöarbete, i en tid då vår jord har feber och Östersjön lider av allvarlig övergödning. Övergödning är i dag Östersjöns mest allvarliga problem. Och Moderaternas påstådda åtgärder för havs- och vattenmiljön undergrävs fullständigt när man samtidigt drar ned på insatser för våtmarker med samma belopp i sin budget som den påstådda satsningen på havsmiljöfrågor.

Våtmark blir dike. Dike blir å. Å blir bäck. Bäck blir älv. Älv rinner ut i Östersjön. Våtmarker är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska växtnäringsläckaget till Östersjön och stoppa övergödningen, varför denna neddragning är synnerligen allvarlig.

Budgeten, som fastställdes av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, saknar helt helhetsgrepp kring miljö- och klimatarbetet i allmänhet och övergödningsfrågorna i synnerhet, vilket visas i synen på våtmark.

Det andra gäller detta, fru talman: I dag är det 101 dagar kvar till Europaparlamentsvalet. Det är ett viktigt val om vilken väg vi vill gå och vilken framtid vi vill möta. Det gäller inte minst vår fiskepolitik.

EU är i grunden skapat för fred och frihet och gynnar oss mycket väl - ekonomiskt, mellanmänskligt och miljömässigt. En gemensam fiskepolitik gynnar oss alla. Det sköljer i dag en våg av nationalistiska och nedbrytande krafter över Europa med rop på enkla lösningar och om att avveckla EU-samarbetet. Om Storbritannien nu kraschar ut ur EU hotas svenska fiskare, då tiotusentals ton fisk står på spel. Det dras varje år upp över 1 miljon ton fisk och skaldjur i brittiska vatten. Drygt hälften tas upp av fiskare från andra länder, inklusive Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Om det nu blir ett brittiskt utträde utan avtal förlorar även Sverige rätten att fiska runt de brittiska öarna. Med brexit kommer kaos och förlorare. Med brexit förlorar även svenska fiskare.

Fru talman! Vi socialdemokrater är obevekliga i synen på EU. Vi vill värna om och utveckla EU. Vi socialdemokrater vill värna om och utveckla vår gemensamma fiskepolitik. Vi vill värna om och utveckla fisket, våra hav och våra vatten. Och vi vill se en levande kust och skärgård.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).

Fru talman! Jag ska först tacka Markus Selin. Det är första gången som jag debatterar med dig. Tack för anförandet! Jag vill dock rätta dig på en punkt. I KD-M-budgeten satsar vi 400 miljoner i LOVA-projektet för att minska gödning i kustnära områden. Det är 400 miljoner, och det går till länsstyrelserna. Det är information som jag tror att ledamoten har missat.

Jag skulle vilja fråga hur det blir med Socialdemokraternas beslut under den senaste kongressen. Man ville förbjuda bottentrålning i svenska vatten men också verka för ett förbud i hela EU. Hur blir det med det? Jag har märkt när jag har talat med företrädare för Socialdemokraterna som tidigare har varit här i kammaren och som har skött dessa frågor att man inte blev glad över det beslutet. Det lär vara någon från inlandet som hade påverkat det hela. Det behöver inte vara fel, men det var också så att förra landsbygdsministern Sven-Erik Bucht duckade en del inför att man skulle förbjuda bottentrålning. Han insåg nämligen att det inte är rimligt. Det kommer inte att fungera. Det drabbar för stor del av det kustnära fisket.

Min fråga är: Hur blir det egentligen? Har man ett kongressbeslut ska man väl egentligen följa det. Jag vet inte hur det fungerar i ert parti, men normalt försöker man förverkliga ett sådant beslut. Det har dock inte hänt någonting på ett par år. Hur blir det? Det är min fråga.

Fru talman! Tack, Roland Utbult!

Var ska vi börja? Det finns förvaltningsplaner, och du nämnde Kosterhavet tidigare, Roland Utbult. Du behöver inte oroa dig, för där det finns förvaltningsplaner kan man fortsätta att fiska. Du kan ta det lugnt när det gäller den biten.

Det andra som jag spontant tänker på är den tekniska utvecklingen. Du nämnde några årtal i ditt anförande, allt från 1860 till 1960. Jag har varit ombord på moderna fiskefartyg, och vi kan jämföra med moderna stridsflygplan. Man har modern kommunikationsutrustning, vinschar som gör både det ena och andra på några sekunder och moderna ekolod som gör att man kan kommunicera och positionera hur man vill. Med andra ord: När trålen förs över vissa områden blir det minst två effekter. Den första är att hela bestånd sveps bort och aldrig kommer tillbaka, oavsett om det är fisk eller räkor. Om detta är biologiskt är det andra rent fysiskt: Med bottentrål förstör man botten, kanske för alltid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Återigen, när det gäller budgeten och neddragningen på 600 miljoner kronor: Detta skadar direkt värnandet om vår våtmark. Östersjöns största problem i dag är övergödning. Det är ett sjukt hav, och vi socialdemokrater lovar att göra vad vi kan. Vi kommer att lyckas genom genuint hårt arbete, och nu har vi även januariavtalet på plats. Vi ska skydda faunan, och vi ska fortsätta att jobba hårt för ett hållbart fiske.

Fru talman! Tack för svaret, Markus Selin!

När man drar upp en väldig mängd fisk handlar det om en samlad kvot. Man kan inte ta upp mer än kvoten; det är så det fungerar. Man kan inte tala om att man tar upp hela bestånd av fisk, utan man har sina mått och steg som man måste ta.

Att man kan positionera sig hur man vill med båten är inte heller riktigt. Man är ganska hårt kontrollerad, man ska rapportera var man befinner sig och så vidare.

Jag menar att ledamoten har helt fel när det gäller att bottentrålning river upp botten. Om man jämför med jordbruket, där det plöjs, kan man säga att en bottentrål är beskaffad så att den ligger ned. Den drar inte botten, utan den drar till exempel räkor, som inte ligger på botten utan 10-15 centimeter upp, medan kräftor ligger mer på botten.

Det som är grejen nu är att man arbetar med selektiv utrustning där det är ett trålbord som bara touchar botten, men trots detta är du otroligt negativ och vill bara förbjuda bottentrålning. Det är propaganda från framför allt Miljöpartiet som jag tror att Socialdemokraterna har gått på här.

Jag blir otroligt besviken och bestört när jag hör din felaktiga syn på vad yrkesfisket egentligen handlar om, Markus Selin, och hur det går till när man är ute och fiskar. Ta gärna lite mer del av hur det fungerar där ute!

Fru talman! Jag vill tacka alla Sveriges fiskare. Jag var den enda riksdagsledamoten på den första nationella fiskekonferensen i Karlstad för två veckor sedan.

Precis som ledamoten Roland Utbult påpekade har jag fått en väldigt bra bild av hur modernt trålfiske fungerar. Jag har mött fiskare som med känslor berättar om bieffekterna av modernt, högteknologiskt fiske. Jag har full respekt även för Roland Utbults far och farfar och en tradition av fiskare. Jag skulle kunna stå här i talarstolen länge och berätta att min farfar gjorde toalettpapper på det gamla anrika företaget Nokia och att min farmor gjorde gummistövlar på samma företag. Jag kan berätta om min fars flytt på grund av arbetslöshet till Sverige för att finna arbete här och att han ändå drabbades av stålkrisen i Sverige 1980. Med detta, fru talman, vill jag säga att teknologiutvecklingen har nått även fiskekåren och att jag har sett dess positiva och negativa effekter.

Återigen: Våtmark blir dike, dike blir bäck, bäck blir å, å blir älv och älv rinner ut i Östersjön. Fru talman! Jag skulle vilja veta varför Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna drar ned så många hundra miljoner på våtmarken och därmed förstör vår Östersjö.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Haven är jordens lungor och skafferi. För att bekämpa fattigdom och för att rädda klimatet måste haven må bra. Dessvärre håller haven på att förvandlas till soptippar, och viktiga fiskebestånd riskeras på grund av alltför aggressiv utfiskning. Havet är en förnybar resurs som måste nyttjas långsiktigt hållbart genom en ansvarsfull förvaltning. Då måste fisket hålla sig inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden tål.

Fisket har ofta utsatts för en otydlig och ibland ryckig politik, vilket har lett till att framtidstron inom näringen har avtagit. Antalet professionella fiskare har genom åren minimerats till ett ytterst litet antal eftersom man inte vågar investera i annan aktivitet än den rent turismbetonade. Det ser likadant ut utmed i princip hela vår långa kustlinje.

Det svenska fisket, inte minst det kustnära och småskaliga, har en framtid, men för detta krävs långsiktighet i regelverket så att yrkesfisket under ordnade former kan anpassa sig. Därför är det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna viktigt. Där finns en överenskommelse om politikens inriktning på flera områden, bland annat inom fiskepolitiken. Där åtar sig regeringen att värna det småskaliga kustfisket och dess konkurrenskraft, att arbeta för det hållbara fiskets utveckling med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU samt att införa ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden, med möjligheter till begränsade undantag i förvaltningsplanen. Jag läser innantill, så att ingen blir förvirrad.

Liberalerna kommer aktivt att ta del i detta arbete. Det är också därför vi väljer att i huvudsak följa upp betänkandet med ett särskilt yttrande. Liberalerna tror också på konsumentmakt och att konsumenterna kan bidra till ett mer hållbart hav genom att göra medvetna val vid köp av fisk och skaldjur. Därför kommer vi att driva frågan om en tydlig och enkel märkning som visar att fisket sker på ett hållbart sätt vad gäller fiskebestånd och klimatpåverkan.

Systemet med överlåtbara fiskerättigheter, hur man underlättar generationsväxlingar inom fiskeföretag och byte av tillståndshavare samt utveckling av nya redskap och fångstmetoder är några av de avgörande frågorna inom den svenska fiskerinäringen, om vi inte bara ska ha turistbåtar på våra fiskevatten i framtiden. Detta har utskottet förtjänstfullt och idogt framfört tidigare och fortsätter att framföra också i år.

Fru talman! Något som svenska fiskare och i allra högsta grad skånska fiskare länge har varit medvetna om är att det görs olika tolkningar av olika länder av gemensamma EU-regler. Men om EU ska fungera måste alla medlemsländer följa gemensamma lagar och regler, även på våra hav. Kommissionen har nu lagt fram ett förslag till reviderad kontrollförordning som inom kort kommer att börja förhandlas, med syftet att bland annat förbättra efterlevnaden av fiskeripolitikens regler och att säkerställa att lika villkor gäller för fiskets aktörer, i mitt fall på båda sidor av Sundet.

Om vi sköter oss finns det en stor utvecklingspotential i det svenska vattenbruket. Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten ska arbeta kontinuerligt med att belysa hur myndigheten ser till vattenbrukets förutsättningar liksom att det bedrivs forskning om och vidareutveckling av vattenbruk. Men det är också viktigt att i det arbetet se till att den nya djurhälsoförordningen på EU-nivå följs så att vi får en modern och sammanhållen lagstiftning som tillvaratar såväl djurskydds, folkhälso- och miljöintressen som produktionsekonomiska intressen i arbetet för ett långsiktigt och hållbart fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Uppvuxen vid Skälderviken och Öresunds kust kan jag försäkra er att det inte finns mycket som kan uppröra en skåning så gravt som att inte få fiska sin torsk. Det skulle nog endast övertrumfas av att inte hitta ål på julbordet. Så till sist några ord om ålen, denna laddade fisk.

Ålbeståndet befinner sig fortfarande på en alarmerande låg nivå, och det behövs rejäla åtgärder för att beståndet ska återhämta sig. Därför välkomnar jag att Sverige lever upp till de förpliktelser som man åtagit sig och att regeringen dessutom åtagit sig att införa ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter för att minska fisket samt att stärka kontrollen för att stoppa illegalt fiske.

Jag förstår att vissa av de skånska väljarna inte kommer att hylla mig för det jag just sagt. Men det bygger på den vetenskapliga rapporteringen, på verkligheten som vi får vetskap om genom dem som är där ute och fiskar och på att jag och Liberalerna vill att även kommande generationer ska få en chans att över huvud taget se ål - både på havet och på julbordet.

I detta anförande instämde Isak From (S).

Fru talman! Tack, Tina Acketoft, för ditt anförande! Jag tyckte att det var intressant att höra en ny liberal röst i fiskeripolitiken. Är du uppvuxen vid havet förstår jag att du kan ta över efter Lars Tysklind och andra som fört Liberalernas talan här tidigare.

Lite nostalgisk blir man när man tänker på Folkpartiet, som det hette förr, och alla de yrkesfiskare som röstade på det partiet. Det var verkligen full uppslutning där. Men någonting hände - 1964 kom det ett nytt parti som plockade en del av väljarna på den tiden. Men vi lämnar nostalgin.

Tidigare hade jag ett replikskifte med Ulrika Heie från Centerpartiet. Jag måste ge henne rätt. Det förändrar i och för sig ingenting, men om det är okej skulle jag bara vilja säga att det är försök med kameraövervakning av fiskefartyg som ska genomföras. Jag såg inte det; jag trodde att det stod på ett annat ställe. Det ska genomföras. Du hade rätt där, Ulrika Heie, men det förändrar inte helheten. Jag är fortfarande lika negativ till detta.

Nu vänder jag mig till ledamoten Acketoft. Hur känns det för dig och för er i Liberalerna att stå upp för ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden, även om det är med vissa begränsade undantag, och en kameraövervakning som ska genomföras på försök? Är det verkligen något som liberaler ställer upp på?

Fru talman! I och med att Utbult bad om ursäkt till min ärade kollega tycker jag att det var helt okej att han tog av sin talartid till att göra det.

Jag måste säga att det inte räcker att vara född och uppvuxen vid kusten för att man ska kunna fylla Lars Tysklinds skor. Det gör det absolut inte. Hade det varit så enkelt hade jag varit lycklig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Vad jag däremot gör är att gå tillbaka till Lars Tysklind för att kontrollera att jag hamnar rätt eftersom detta är en ny period för mig i ett nytt utskott. Det vill säga att alla de punkter som jag har på min agenda har jag kontrollerat.

Jag har inte bara kontrollerat dem med Lars; jag har dessutom kontrollerat dem med dem som har hört av sig till mig - och som faktiskt hyllar 73-punktsprogrammet. De säger att vi har landat precis rätt. De var nämligen rädda för Miljöpartiets motioner. De var också rädda för den linje som Roland Utbult tydligen förespråkar, det vill säga att hämta hem allt som går att hämta hem. De ville ha en medelväg, och de tycker att det här förslaget är riktigt bra. Det gjorde mig glad och stolt. Det känns som lite av en ära att få stå här och försöka fylla Lars Tysklinds skor när jag dessutom har ett antal organisationer i ryggen. De är till exempel från Kosterhavet, där man säger att 73-punktsprogrammets förslag är bra förslag och att programmet är en bra avvägning mellan det som vi måste kunna balansera: ansvar och rättigheter. Så tack, Roland Utbult, för visad medkänsla, men jag mår jättebra!

Fru talman! Tack, Tina Acketoft! Att man har kontrollerat något behöver ju inte betyda att det är korrekt. Jag vet heller inte vad du har kontrollerat.

Du nämner organisationer. Du säger inte vilka, men man kan kanske ifrågasätta varifrån du hämtat din information.

Du uttrycker det som att jag vill hämta hem allt som finns i havet. Det är ju ren . Det är ett rent missförstånd, för att använda ett milt uttryck. Vi har ju kvoter. Vi har ett kvotsystem. Det följer yrkesfisket, självklart, och det är beslutat. Detta att man säger att yrkesfiskarna hämtar hem allt som finns i havet - något som jag tycker att jag hört också från andra talare här - visar på det som är så allvarligt: Det finns en misstro mot yrkesfisket som är djupt rotad i denna riksdag hos ett antal partier och hos ett antal företrädare.

Jag tycker att det är väldigt bra, Tina Acketoft, om du kan ta över efter andra som talat här tidigare som har fört en konstruktiv politik när det gäller fisket, både yrkesfisket och annat fiske. Så var lite försiktig med att säga att vad jag menar när jag talar om att yrkesfisket tar sitt ansvar är att man hämtar hem det som finns i havet, för det är inte riktigt sant.

Fru talman! Då vill jag förtydliga: Det är absolut inte yrkesfiskarna jag har någon som helst misstro mot. De tycker ju att dessa förslag är bra. De tycker att det är bra med begränsad bottentrålning och försök med övervakningskameror för att komma till rätta med det illegala fisket. Ja, det är illegalt fiske om det bryter mot lagen. Då är det per definition illegalt fiske. Något annat är det inte. Det är alltså inte yrkesfiskarna jag har någon som helst misstro mot, utan det är Roland Utbults debatteknik. Den hyser jag faktiskt stor misstro mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Jag kan bara citera ordföranden i den förening som är närmast, som jag tror har skrivit till flera av oss. Det är Samhällsföreningen Resö-Galtö ekonomisk förening vid Kosterhavet, alltså just det hav som Roland Utbult nu talar för. De säger att de är glada över utskottets majoritet. De tycker att vi har landat i en bra balans. De tycker faktiskt att vi kan ta hand om både ansvars- och rättighetssidan och att det inte behöver finnas något avgörande motsatsförhållande mellan naturskydd och ett långsiktigt hållbart fiske.

Jag tycker att man kanske ska läsa lite ordentligare innan man svingar - även om man ber om ursäkt i ett senare replikskifte. Jag tror att Roland Utbult egentligen menar det vi gör, men just nu vill man desperat ta på sig rollen som Kosterhavets stora frälsare - när folk där faktiskt är tacksamma över det som utskottsmajoriteten presenterat här i dag.

(Applåder)

Fru talman! Nya allvarliga uppgifter nådde mig för bara några dagar sedan. Forskarna har nu tydliga indikationer på att situationen för torsken i östra Östersjön är värre än vad vi tidigare haft information om. Det som är riktigt oroande är att de på många platser i ett väldigt stort havsområde i östra Östersjön tydligen inte hittade någon torsk alls nu under senhösten. Det är mycket allvarligt.

Det som oroar mig nu är om vi verkligen har tid att vänta på att Ices sammanställer sina vetenskapliga rekommendationer i maj. Situationen är mycket akut. Är det likadant i Östersjön som på Grand Banks utanför Nordamerikas kust? Är det så att torsken nu har kollapsat? Jag är säker på att vi inom några dagar får mer information om detta via medierna.

Fru talman! Sverige behöver en långsiktigt hållbar fiskepolitik. Det finns många regler och lagar som styr fisket. Regleringar finns på alla nivåer: inom EU samt nationellt, regionalt och lokalt. Utöver det finns internationella konventioner som Sverige står bakom.

Det kan vara krångligt för företagare att följa alla regler och klara all administration de ställs inför. Därför behövs regelförenklingsarbete, mer samverkan, digitalisering och utökad dialog. Detta gäller också fiskebranschen.

Regelförenklingen syftar dock inte till regelförändring. Det kan vara bra att komma ihåg. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske ska stärkas, utan att den samlade administrativa bördan för företagen ökar. Försök med kameraövervakning av fiskefartyg ska göras för att se till att utkastförbudet efterlevs.

För att fiskeyrket ska kunna finnas långsiktigt behöver förutsättningarna förbättras, det tror jag att vi alla kan vara eniga om. Den allra viktigaste förutsättningen är att tillgången till uthålliga bestånd av olika fiskarter i hav, sjöar och vattendrag säkras. Det måste finnas fungerande, friska ekosystem, som inte är förgiftade. För att havet och fisken ska kunna återhämta sig måste jakten på den sista matfisken hejdas.

Visst, det finns en konflikt på det här området. Enskilda yrkesfiskare - jag ska inte säga att de är många - tycker att de borde få fiska mer. Och enskilda politiker tycker att fiskare ska få fiska mer. Det hänvisas till inkomst och till att fiske är en tradition och en kultur på många orter i Sverige. Jag förstår den frustration som finns, och jag tycker också att det är politiskt komplicerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Men det går inte att jämföra en bransch som är beroende av ett biologiskt system med en industriverksamhet vilken som helst. I bilbranschen, för att ta ett exempel, kan man fortsätta producera bilar tills alla ekonomiska kalkyler visar röda siffror. Men i fiskenäringen behöver fisket upphöra helt när en fiskart är hårt påverkad, även om det skulle finnas enstaka platser där fisket kan ge lönsamhet kortsiktigt.

Jag säger inte att det är lätt att göra dessa avvägningar. Men vi politiker har avsatt mycket skattemedel till forskning, och vi önskar att forskare ska lämna rekommendationer till oss. Vi måste följa rekommendationerna, även om det innebär att fiskenäringen drabbas. Långsiktigt måste vi nämligen ha ambitionen att det ska finnas en fiskenäring kvar längs Sveriges kuster.

Fru talman! Det är ingen nyhet att situationen för fisken är allvarlig. Rovfisket har pågått mycket länge. Politiker lyssnar mer nu än tidigare till forskarnas larm. Men det finns fortfarande mycket att göra.

Bottentrålningen är, som vi har hört i dag, omdiskuterad. I en forskningsrapport från SLU, Bottentrålning - effekter på marina system och åtgärder för att minska bottenpåverkan, finns en bra sammanfattning av bottentrålningens effekter och dessutom en sammanfattning av studier av bottentrålning i marint skyddade områden. Precis som många har sagt här skadas och dör bottenlevande växter och djur av bottentrålning. I vissa fiskeområden kan bottenlivet få svårt att återhämta sig, visar forskning och forskningssammanställningar.

Det hållbara fisket ska utvecklas genom åtgärder för att minska bottentrålningen i känsliga områden i Sverige och EU samt genom ett generellt stopp för bottentrålning som införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Exakt detta står att läsa i januariavtalet. Att införa stopp för bottentrålning i skyddade områden är nödvändigt då vi ser hur allvarliga effekter bottentrålningen har. Skyddade områden måste få vara just skyddade.

Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap är en del av regeringens befintliga politik. I områden där Sveriges valart tumlaren finns är inte heller fiske med andra metoder än bottentrålning lämpligt. Sammantaget är det oerhört viktigt att dialogen mellan fiskets intressenter, forskarna och oss politiker stärks och utvecklas. Vi måste ju förstå varandra.

Den motsättning som finns mellan fisket och naturskyddet är också en arbetsmarknadsfråga. Ökad arbetslöshet drabbar en bransch när fisket begränsas. Detta är en samhällsfråga om något. Eftersom vi vill att fisket ska vara långsiktigt hållbart behövs det tydligare och bättre arbetsmarknadsstrategier.

Sverige måste vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete, där både fångstkvoter och fångstmetoder anpassas för att uppnå hållbara fiskbestånd. Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter måste införas, med syftet att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet anser att ålfisket måste upphöra helt.

Det behövs ett moratorium för torskfiske i det östra beståndet i Östersjön. Ices har faktiskt sedan många år rekommenderat att fisket av skarpsill flyttas norrut, norr om Gotlands södra udde, för att ge den torsk som finns kvar möjlighet till återhämtning. Torsken är tyvärr redan nu genetiskt degenererad i Östersjön; det är därför den har minskat i storlek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Fru talman! Vi behöver en samlad fiskepolitik. Jag vill ge en eloge till alla ideellt engagerade sportfiskare som gör en bra insats genom att anlägga gäddfabriker och lekplatser för framför allt laxfiskarter.

Avslutningsvis vill jag berätta att jag växte upp vid havet, i Bonässund, med utsikt över Öviks- och Dekarsöfjärden. När jag var liten var de döda bottnarna utbredda. Det naturliga för 40-50 år sedan, när jag växte upp, var att inte bada eller fiska i viken. Det var ett stinkande hav. Som ung fältbiolog protesterade jag mot kvicksilverutsläppen och de döda bottnarna och mot att havet användes som soptipp.

Nu stinker inte havet längre, men undersökningar visar att den fisk som nu förekommer har störningar i ämnesomsättningen och hämmad fortplantning. Den är fortfarande förgiftad. De historiska utsläppen av ämnen som kan orsaka hormonella störningar har varit stora och har fortsatt effekt.

Varför tar jag upp detta, kemikaliepolitiken, i en fiskepolitisk debatt, tänker ni. Vi måste utveckla en fiskepolitik som ännu mer aktivt minskar miljöproblemen i haven och låter fiskbestånd återhämta sig. Kemikaliepolitik och fiskepolitik hänger ihop.

Jag vet inte exakt när yrkesfiskarna försvann i Örnsköldsviksfjärden. Det är ganska länge sedan. Jag vet inte heller när de kommer att kunna komma tillbaka. Jag vet bara att om det är något som fiskenäringen är betjänt av är det att vi inte har ett tyst hav utan levande fiskbestånd och levande hav. Det måste vi kämpa för tillsammans.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna Sibinska (MP).

Fru talman! Vi har pratat mycket historia här och berättat var vi kommer ifrån. Jag tänkte börja på samma sätt själv också.

Min mamma var fiskardotter från Hirtshals, så jag tillbringade alla mina somrar där, på Danmarks västkust, i fiskarfamiljer och i tät symbios med det småskaliga kustfisket. Både min morbror och min morfar var fiskare hela livet. De var redan då, på 1960-talet, oroade för hur livet i havet förändrades och hur tumlarna blev färre och färre.

Sedan dess har det gått utför med fiskbestånden i haven i en rasande takt. Och trots att vi avsätter mycket medel till forskning årligen för att vi ska veta mer om hur fisken i haven mår, om hur haven mår och för att vi ska få annan viktig kunskap för att politiken ska ha en möjlighet att fatta bra och vettiga beslut som tillser att vi ska ha ett långsiktigt hållbart fiske i EU och i Sverige - och trots att vi säger att vi ska fatta beslut utifrån vad forskningen säger om hur vi ska få ett hållbart fiske - fattar vi inte beslut som leder till ett hållbart fiske. Vi i Sverige kanske gör det i större utsträckning än andra länder i EU, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Svenska fiskare är ofta ett föredöme i relation till andra länder, men trots detta är de inte tillräckligt hållbara i sitt fiske.

Jag hör här i salen i dag att alla vurmar för ett hållbart uttag av fiskbestånden, liksom att vi i politiken ska se till att det ges goda förutsättningar för Sveriges fiskare. Det är bra. De allra bästa förutsättningar vi som politiker kan ge fiskare både i dag och på längre sikt är att vi fattar beslut som tillser att uttagen av fiskbestånden inte är större än att bestånden kan leva och frodas, för då kan också fiskaren leva och blomstra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Överallt i våra hav ser vi att fiskbestånden går ned och slås ut. Just nu hör vi att det östra beståndet i Östersjön troligen är slut. Man kan inte hitta några fiskar där. Ices har länge varnat för detta. Vi har inte lyssnat.

Man kan tycka att de fiskebeslut som tas av EU:s institutioner borde vara förenliga med EU:s miljöregler, men det tas beslut om fiskekvoter som strider mot vetenskapliga rekommendationer och fiskeförordningens bevarandekrav årligen.

Jag skulle vilja avsluta med att säga att jag är mycket oroad. Jag har jobbat med den här frågan i 15-20 år. Det blir bara färre och färre fiskar och färre och färre fiskare. Jag är oroad över hur vi människor förvaltar en resurs som, om vi förvaltar den rätt, kan tillgodose miljoner människors behov av mat. Så är det om vi förvaltar den långsiktigt hållbart. Men i dagsläget gör vi inte det.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Elisabeth Falkhaven! Det var väldigt intressant! Vi är ett antal personer som har vuxit upp vid havet. Det är spännande, för då stiftar man bekantskap med fisket på olika sätt. Jag har varit i Hirtshals - eller Halsen, som vi på Öckerö brukar kalla det - ett antal gånger och lossat fisk. Jag har legat vid Shetlandsöarna och fiskat och legat inne för storm i Bergen, Stavanger och Haugesund.

Jag är tacksam för alla inlägg som har varit här i dag. Jag tycker att det är spännande om vi kan få en bra dialog här. Dialog är egentligen det allra viktigaste, och då naturligtvis en dialog mellan yrkesfisket och forskningen, precis som Elisabeth Falkhaven också nämnde.

Det är också intressant med de olika orsaker som vi har hört om här. Det är bra att det inte längre bara talas om överfiske, för det handlar också om övergödning, säl och skarv. Det handlar om parasiter som angriper torsk. Det har kanske inte nämnts här i dag, men mycket av det som händer i Östersjön handlar om parasiter på bland annat torsk.

Jag skulle bara vilja fråga dig, Elisabeth Falkhaven, hur du motiverar detta med kameraövervakningen, och om du hinner får du gärna säga något om bottentrålningen också.

Fru talman! Tack, Roland Utbult! Nu sa jag inget om bottentrålningen i mitt anförande, utan jag talade om en massa annat. Men detta med kameraövervakning är, precis som har sagts här tidigare, ett försök. Det finns illegalt fiske. Varför inte se om vi kan göra något åt det?

Havet är en jätteplats som vi människor har påverkat på väldigt många olika sätt. Vi vet att torsken i Kattegatt också är nästan helt borta. Det beror bland annat på övergödning och på klimatförändringarna, så att ytvattnet har blivit alldeles för varmt. Men det är också mänsklig påverkan. Överallt påverkar vi livet i havet. Det blir inte så bra i slutänden. Vi behöver ta mycket mer ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik

Precis som jag sa är fisken i havet en jätteresurs, och den måste vi vara rädda om för att vi ska kunna ha mat från haven i stället för att behöva odla fisk på land. Hade vi varit rädda om fisken i havet hade vi kanske inte behövt lägga så mycket medel på att odla fisk på land. Nu behöver vi det.

Fru talman! Tack, Elisabeth Falkhaven! Jag har reagerat en del på några ord jag tycker har varit stötande här i dag. Man pratar en hel del om illegal verksamhet bland yrkesfiskare. När statsministern nämner just illegala fiskare men inte nämner andra yrkesgrupper tycker jag att det är besvärande. Den attityden kommer fram en del här. Jag tycker att man ska försöka besinna sig på det området.

När det gäller utfiskningen finns det kvoter i både det demersala och det pelagiska fisket. Det bör egentligen inte vara något problem, eftersom vi nu har myndigheter som HaV som är med och styr upp detta.

Här görs väldigt mycket. Jag tycker att det har varit många väldigt bra inlägg här där man talar om vad som görs. Men man har tyvärr ibland en attityd där man klankar ned mycket på yrkesfisket och yrkesfiskarna som ett slags illegal yrkesgrupp. Det är detta jag har problem med.

Vi vill säkert alla här ha ett hållbart fiske - det är jag övertygad om - och yrkesfiskarna har också insett att det är väldigt viktigt. Jag har varit med så pass länge att jag har sett att man har fiskat upp ganska mycket fisk. Men just nu tycker jag att vi ska utgå ifrån hur det ser ut i dag. Det finns hopp, men vi måste få också ungdomarna att känna framtidstro i det här yrket.

Fru talman! Tack, Roland Utbult! När det gäller kvoter har alla länder i EU sagt att man ska gå på rekommendationer från forskarna. Det är ju det vi inte gör. Det är därför som det blir problem.

Ja. Det finns kvoter som är beslutade, men man går inte på forskarnas rekommendationer, och då blir det problem. Annars skulle det inte bli mindre fisk. Det hoppas jag att vi är överens om. Vi vet ju att det blir mindre och mindre fisk hela tiden i haven.

När det gäller att vi är ute efter yrkesfiskarna kan jag berätta att för 15-17 år sedan startade jag ett projekt som handlade om att fiskare måste prata mer med forskare och politiker. Då pratade de över huvud taget inte med varandra, utan då var det storkrig.

Jag, om någon, vet att det är otroligt viktigt att vi fortsätter att prata. Men vi måste också vara överens om hur verkligheten ser ut, och det är vi fortfarande inte, skulle jag vilja påstå.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fiskeripolitik

(Beslut skulle fattas den 27 februari.)

Klimatpolitik