Ett enhetligt patentskydd i EU

Debatt om förslag 27 maj 2014
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 32 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman och åhörare! Vi ska förhoppningsvis ha en lång och het debatt om en mycket segdragen fråga som har diskuterats inom Europas hank och stör under 40 år - om jag har förstått rätt. Det handlar om den komplicerade frågan om att skapa ett enhetligt patentskydd inom Europa. Jag yrkar självfallet bifall till propositionen, och jag gör det med glädje. En enhetlig patentdomstol inom EU gör det enklare, snabbare, billigare och mer förutsägbart att få patentskydd med en större räckvidd på ett enklare sätt. Det gör det också enklare för dem som vill försvara sina patent eftersom talan för patent bara behöver väckas i en domstol i stället för som nu i flera olika länder. Jag vill dock understryka - och där tror jag att vi är helt eniga - att det är tråkigt att man inte nådde riktigt ända fram. Spanien och Italien har ställt sig utanför den gemensamma patentdomstolen. Det är naturligtvis två stora och viktiga marknader, och det hade varit bra om de också hade tagit klivet in. Vi från Socialdemokraternas sida tycker att det är bra att vi har fått ett avtal om en nordisk-baltisk avdelning i den nya patentdomstolen som ska fungera som förstainstans. Det är också bra att den får sitt säte i Stockholm. Jag har dock respekt för att Finland och Danmark av olika skäl har valt, åtminstone i nuläget, att ställa sig utanför den nordisk-baltiska domstolen och skapa egna avdelningar för förstainstansarbetet. Men dörren är öppen, inte stängd. Möjligheten för både Finland och Danmark finns att i ett senare skede ansluta sig. Med detta hoppas jag att dra på mig en lång rad repliker. Om inte yrkar jag återigen bifall till propositionen.

Anf. 33 Olof Lavesson (M)

Herr talman! År 1956 skrev Nobelpristagaren Eugene O'Neill dramat Lång dags färd mot natt . Det är en pjäs som han testamenterade till Dramaten i Stockholm, där den också uruppfördes. Pjäsen om den dysfunktionella familjen Tyrone slutar i mörker vid midnatt. Jag ska inte dra några större paralleller med dagens ärende, men mörkret har varit påtagligt i delar av den process som har lett fram till dagens debatt. Den ibland något dysfunktionella familjen Europa har inte alltid visat sig från sin bästa sida. Natt leder dock till dag. Och det som kunde ha slutat i mörker har nu i stället lett till gryning. Herr talman! Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Idéer, kreativitet och kunskaper är det viktigaste kapitalet i en modern ekonomi. En välfungerande patentprocess leder till fler arbetstillfällen, tillväxt och ökade skatteintäkter. Det gynnar alla. Sverige är ett innovativt land som av forskaren Richard Florida utsetts till det mest kreativa landet i världen. Vi tillhör dessutom den absoluta världstoppen i antalet tagna patent. Sverige är dock ett litet land och ett starkt exportberoende land. Våra företag är beroende av den marknad som finns utanför våra gränser. Det ska vara lätt för svenska företag att ta steget ut i Europa, och det kräver harmoniserade regler och mindre krångel. Nuvarande regler försvårar avsevärt för de svenska företagen. Höga kostnader och ett otryggt rättsläge stänger i princip helt små och medelstora företag ute från att söka patent för hela den europeiska marknaden. Likaså försvåras avancerad forskning vid våra högskolor och universitet. Dagens system innebär att ett europeiskt patent ska omvandlas till nationella patent i varje medlemsstat. Det är kostsamt, och det är besvärligt. En expertrapport, beställd av EU-kommissionen, har visat att kostnaderna för ett patent som är giltigt i hela EU är upp till femton gånger så höga som för ett amerikanskt patent. Totalt uppskattades det att bristerna i patentsystemet kostar europeiska företag drygt 2,2 miljarder varje år. Ett stort och viktigt steg mot ett gemensamt EU-patent togs under det svenska EU-ordförandeskapet. Man kom då överens om gemensamma riktlinjer som innebär att ett patent som gäller i hela EU - en marknad på över 500 miljoner invånare - kan fås genom en enda ansökan. Överenskommelsen gällde dock inte reglerna för översättning av patent. Ett antal försök gjordes för att nå en överenskommelse om vilka språk patenten ska översättas till. Samtliga strandade dock. Till slut valde Sverige att tillsammans med fyra andra länder undersöka förutsättningarna för att vissa länder skulle kunna gå vidare med att skapa ett EU-patent inom ramen för ett så kallat fördjupat samarbete, vilket EU-kommissionen också ställde sig positiv till. I dag har nästan samtliga andra länder anslutit sig, och dagens beslut innebär att man framöver genom en enda ansökan får ett patent som gäller i näst intill hela EU - detta till en enda årsavgift. Betänkandet som vi debatterar i dag omfattar också ett godkännande av avtalet om en enhetlig patentdomstol och ett godkännande av avtalet om inrättande av en nordisk-baltisk regional avdelning av densamma. En tvist om ett europeiskt patent kan i dag prövas av domstolar i olika länder, med risk för olika utgångar och skiftande praxis. Det är ett dyrt system och komplicerat för den som vill försvara eller ifrågasätta ett europeiskt patent i flera länder. Processen med att få ett avtal om en enhetlig domstol på plats har varit lång och bitvis snårig. Jag inledde mitt anförande med att konstatera att familjen Europa inte alltid har visat sig från sin bästa sida, och tyvärr får man nog konstatera att så har varit fallet här. Även om det har funnits en bred konsensus kring införandet av en enhetlig patentdomstol har processen försenats och förhalats på grund av frågor om översättningar och kanske framför allt om domstolens geografiska placering. I propositionen föreslås också en nordisk-baltisk avdelning i den enhetliga patentdomstolen. Det säkrar en närhet till domstolen för svenska parter och underlättar svenska domares, advokaters, patentombuds och andra experters möjlighet att arbeta i eller vid domstolen, samtidigt som vi uppnår klara samordningseffekter. Den nordisk-baltiska regionala avdelningen var tänkt att omfatta samtliga nordiska EU-länder samt de tre baltiska. Dess värre har såväl Finland som Danmark beslutat att lämna detta samarbete och i stället inrätta egna lokala avdelningar. Det är bara att beklaga. I Danmark föregicks beslutet av en intensiv debatt om deltagande i det europeiska patentsamarbetet, en debatt som också ledde fram till en folkomröstning i samband med söndagens val till EU-parlamentet. Vi välkomnar givetvis att Ja-sidan gick segrande ur den debatten. Detta betänkande är ett konkret exempel på hur vi arbetar för att riva handelshinder på EU:s inre marknad, hur vi gör det lättare för svenska företag att växa, hur vi främjar svensk innovation och hur vi stärker svensk konkurrenskraft och därmed lägger grunden för ökad tillväxt och fler jobb både i Sverige och i Europa. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag. I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Boriana Åberg (båda M).

Beslut

Enhetligt skydd för patent införs i EU (NU21)

Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.

Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.

Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.

Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.