Anf. 33 Olof Lavesson (M)
Herr talman! År 1956 skrev Nobelpristagaren Eugene O'Neill dramat
Lång dags färd mot natt
. Det är en pjäs som han testamenterade till Dramaten i Stockholm, där den också uruppfördes. Pjäsen om den dysfunktionella familjen Tyrone slutar i mörker vid midnatt. Jag ska inte dra några större paralleller med dagens ärende, men mörkret har varit påtagligt i delar av den process som har lett fram till dagens debatt. Den ibland något dysfunktionella familjen Europa har inte alltid visat sig från sin bästa sida. Natt leder dock till dag. Och det som kunde ha slutat i mörker har nu i stället lett till gryning.
Herr talman! Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Idéer, kreativitet och kunskaper är det viktigaste kapitalet i en modern ekonomi. En välfungerande patentprocess leder till fler arbetstillfällen, tillväxt och ökade skatteintäkter. Det gynnar alla.
Sverige är ett innovativt land som av forskaren Richard Florida utsetts till det mest kreativa landet i världen. Vi tillhör dessutom den absoluta världstoppen i antalet tagna patent. Sverige är dock ett litet land och ett starkt exportberoende land. Våra företag är beroende av den marknad som finns utanför våra gränser.
Det ska vara lätt för svenska företag att ta steget ut i Europa, och det kräver harmoniserade regler och mindre krångel. Nuvarande regler försvårar avsevärt för de svenska företagen. Höga kostnader och ett otryggt rättsläge stänger i princip helt små och medelstora företag ute från att söka patent för hela den europeiska marknaden. Likaså försvåras avancerad forskning vid våra högskolor och universitet.
Dagens system innebär att ett europeiskt patent ska omvandlas till nationella patent i varje medlemsstat. Det är kostsamt, och det är besvärligt. En expertrapport, beställd av EU-kommissionen, har visat att kostnaderna för ett patent som är giltigt i hela EU är upp till femton gånger så höga som för ett amerikanskt patent. Totalt uppskattades det att bristerna i patentsystemet kostar europeiska företag drygt 2,2 miljarder varje år.
Ett stort och viktigt steg mot ett gemensamt EU-patent togs under det svenska EU-ordförandeskapet. Man kom då överens om gemensamma riktlinjer som innebär att ett patent som gäller i hela EU - en marknad på över 500 miljoner invånare - kan fås genom en enda ansökan. Överenskommelsen gällde dock inte reglerna för översättning av patent. Ett antal försök gjordes för att nå en överenskommelse om vilka språk patenten ska översättas till. Samtliga strandade dock. Till slut valde Sverige att tillsammans med fyra andra länder undersöka förutsättningarna för att vissa länder skulle kunna gå vidare med att skapa ett EU-patent inom ramen för ett så kallat fördjupat samarbete, vilket EU-kommissionen också ställde sig positiv till.
I dag har nästan samtliga andra länder anslutit sig, och dagens beslut innebär att man framöver genom en enda ansökan får ett patent som gäller i näst intill hela EU - detta till en enda årsavgift.
Betänkandet som vi debatterar i dag omfattar också ett godkännande av avtalet om en enhetlig patentdomstol och ett godkännande av avtalet om inrättande av en nordisk-baltisk regional avdelning av densamma. En tvist om ett europeiskt patent kan i dag prövas av domstolar i olika länder, med risk för olika utgångar och skiftande praxis. Det är ett dyrt system och komplicerat för den som vill försvara eller ifrågasätta ett europeiskt patent i flera länder.
Processen med att få ett avtal om en enhetlig domstol på plats har varit lång och bitvis snårig. Jag inledde mitt anförande med att konstatera att familjen Europa inte alltid har visat sig från sin bästa sida, och tyvärr får man nog konstatera att så har varit fallet här. Även om det har funnits en bred konsensus kring införandet av en enhetlig patentdomstol har processen försenats och förhalats på grund av frågor om översättningar och kanske framför allt om domstolens geografiska placering.
I propositionen föreslås också en nordisk-baltisk avdelning i den enhetliga patentdomstolen. Det säkrar en närhet till domstolen för svenska parter och underlättar svenska domares, advokaters, patentombuds och andra experters möjlighet att arbeta i eller vid domstolen, samtidigt som vi uppnår klara samordningseffekter.
Den nordisk-baltiska regionala avdelningen var tänkt att omfatta samtliga nordiska EU-länder samt de tre baltiska. Dess värre har såväl Finland som Danmark beslutat att lämna detta samarbete och i stället inrätta egna lokala avdelningar. Det är bara att beklaga. I Danmark föregicks beslutet av en intensiv debatt om deltagande i det europeiska patentsamarbetet, en debatt som också ledde fram till en folkomröstning i samband med söndagens val till EU-parlamentet. Vi välkomnar givetvis att Ja-sidan gick segrande ur den debatten.
Detta betänkande är ett konkret exempel på hur vi arbetar för att riva handelshinder på EU:s inre marknad, hur vi gör det lättare för svenska företag att växa, hur vi främjar svensk innovation och hur vi stärker svensk konkurrenskraft och därmed lägger grunden för ökad tillväxt och fler jobb både i Sverige och i Europa.
Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Boriana Åberg (båda M).