En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag

Herr talman! Regeringen föreslår att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag sänks från nuvarande 100 000 kronor till 50 000 kronor. Syftet med sänkningen av kapitalkravet sägs vara att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation i betänkandet och därmed avslag på propositionen. När vi diskuterar de i betänkandet berörda frågorna om betydelsen av storleken på aktiekapitalet måste vi också beröra de brister som finns i kreditgivningen och kapital till företagandet. Det är frågor som rör bankernas verksamhet och hur kreditgivningen sker. Detta är väl inte mindre viktigt nu med dagens finanskris som på olika sätt påverkar oss alla och även kapitalet till små och mindre företag. Vi vet att många småföretags utvecklingskraft är beroende av sunt riskkapital och av kreditgivare som har ett långsiktigt intresse. Lokala kreditföreningar kan här vara ett viktigt komplement som kreditgivare och investeringskapital. Ett av målen med en sund kreditgivning måste vara att vi får och har aktörer på kreditmarknaden som underlättar för företagande, en god utveckling av företagandet, en god investeringsvilja och därmed sysselsättning och jobb. Herr talman! Aktiebolaget som bolagsform utmärks av att aktieägarna inte personligen ansvarar för bolagets skulder. För att balansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar har regler införts som garanterar att bolaget alltid har tillgångar, som minst svarar mot bolagets förpliktelser, genom det så kallade kapitalskyddet. Kravet på att ett aktiebolag ska ha ett visst aktiekapital är av grundläggande betydelse i det här avseendet. Därför är aktiekapitalet en central del i det kapitalskydd som finns för aktiebolagsformen. I logik med detta kan vi säga att det i så fall är mer aktuellt att höja aktiekapitalet än att sänka det. För den som vill starta ett företag finns det olika företagsformer att välja mellan. Förutom aktiebolag finns till exempel handelsbolag och enskild firma. Till skillnad från aktiebolagsformen ställs det inte krav på kapitaltillskott för att starta ett handelsbolag eller en enskild firma, vilket har sin grund i att dessa bolagsformer medför att näringsidkaren har ett personligt ansvar för ekonomin i verksamheten. En fördel med aktiebolagsformen är med andra ord att investerare erbjuds möjligheten att finansiera affärsverksamhet utan att därmed riskera sin privatekonomi. Regeringen gör med nämnda förslag bedömningen att en sänkning av kapitalet till 50 000 kronor kan bidra till att fler personer vill och vågar starta företag. Men regeringens utredning om aktiekapital i privata aktiebolag har inte funnit stöd för att nyföretagandet i Sverige ökar på grund av en sänkning av aktiekapitalet. Däremot har utredningen funnit att den lagstadgade miniminivån för aktiekapitalet kan ha betydelse för den enskildes val av företagsform men att det inte är "något självändamål att öka antalet aktiebolag på bekostnad av andra företagsformer". Vänsterpartiet ser självfallet positivt på alla förslag till åtgärder som kan öka sysselsättningen under förutsättning att det skapas trygga jobb i företag med god ekonomi och betalningsförmåga. Vänsterpartiet anser att den nuvarande nivån på kapitalskyddet för aktiebolag är väl avvägd. Ett rimligt satt aktiekapital fungerar som en buffert som tillgodoser de små företagens intresse av att kunna leverera och få betalt för sina varor och tjänster. För de borgenärer som saknar möjlighet att genom avtal med bolaget reglera sina mellanhavanden utgör kapitalskyddet med andra ord en garanti som gäller kollektivt för både nuvarande och framtida borgenärer. Det kan gälla staten med skatteanspråk samt borgenärer med bristande kunskap och information som kan förlita sig på bolagets förmögenhet. Dessa borgenärer får ett sämre skydd på marknaden med en sänkning av aktiekapitalet. Skatteverket påpekar även detta i sitt remissvar till utredningen. Därför kan en sänkning av aktiekapitalet leda till att individuella avtal i högre grad krävs, vilket skulle innebära ökade transaktionskostnader för både bolag och borgenärer. LO framhåller i sitt remissvar till utredningen att kravet på ett relativt högt aktiekapital skapar en större trygghet för anställda i aktiebolag. Ytterligare remissinstanser - till exempel Revisorsnämnden, Skatteverket, Bolagsverket och LRF - nämner denna grund som skäl till att de anser att det gällande kapitalkravet på 100 000 kronor för aktiebolag inte bör sänkas. En annan orsak som Vänsterpartiet anser talar emot en sänkning av kapitalinsatsen för aktiebolag är kapitalets betydelse som en form av seriositetsspärr. Kapitalinsatsen innebär att företagaren måste ha en genomtänkt affärsidé för vilken han eller hon är beredd att själv göra en kapitalinsats. Dessutom utgör den ett hinder för att undvika att aktiebolagsformen används i oseriöst syfte. Utredningen om aktiekapital i privata aktiebolag konstaterar just att kravet på ett minsta aktiekapital i ett bolag i och för sig inte stoppar missbruk. Men i varje fall utgör det ett visst hinder för personer som i oseriöst syfte vill starta aktiebolag. Finansinspektionen hänvisar till seriositetsspärren som anledning till att det är olämpligt att sänka aktiekapitalet. Herr talman! Sammanfattningsvis får enligt Vänsterpartiet den nuvarande lägsta beloppsgränsen för aktiekapitalet i privata aktiebolag, 100 000 kronor, anses vara väl avvägd. Därmed yrkar jag och Vänsterpartiet avslag på propositionen och bifall till reservationen.

Herr talman! I syfte att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare föreslår regeringen i denna proposition en ändring av aktiebolagslagen som innebär att den lägsta tillåtna aktiekapitalgränsen sänks från 100 000 till 50 000 kronor för privata aktiebolag. Jag tror att vi alla kan vara överens om vikten av förslag som syftar till att göra det enklare att starta och driva företag. Vår framtida välfärd är beroende av att fler tar chansen att förverkliga sina drömmar och då även får chansen att lättare välja bolagsform. Vi behöver fler, inte färre, företag i vårt land. För att åstadkomma detta krävs en politik som gör företagandet mer tillgängligt. Vi måste sänka de trösklar som finns och som upplevs för höga. Aktiekapitalet är ett exempel på en sådan tröskel. När jag själv startade mitt företag var aktiebolagsformen aldrig något alternativ, just på grund av kapitalinsatsen. Nu var inte heller kapitalbehovet så stort - en dator och en skrivare. Det dyraste var nog Autocadprogrammet. Det är många som startar tjänsteföretag i dag. Särskilt roligt tycker jag att det är att många kvinnor nu tar steget och att vi kan ge dem möjligheten att välja bolagsform. Inom denna sektor är ofta kravet på kapital litet. Även om det enligt utredningen inte vetenskapligt kan beläggas tror jag att denna sänkning innebär att fler bolag kommer att bildas. Gör man något mer lättåtkomligt brukar effekten bli att fler använder sig av möjligheten. Hur ser det då ut i vår omvärld? I Europa ser vi en utveckling som ligger i linje med innebörden i detta förslag. Många länder har gått längre. I Danmark har man exempelvis nyligen sänkt kravet från 125 000 till 80 000 danska kronor. I Storbritannien behövs endast 1 pund i aktiekapital och i Tyskland 1 euro. Frankrike har helt slopat kravet på aktiekapital för motsvarande privata bolag. Då möjligheten nu finns inom EU att starta bolag i en medlemsstat och genom en filial driva verksamhet i en annan medlemsstat är det viktigt att Sverige inte sticker ut på ett negativt sätt. Om andra länder successivt sänker kapitalkravet ser jag inget skäl till att Sverige inte ska kunna göra detsamma. Om vi däremot inte gör något riskerar vi att hamna på efterkälken. Herr talman! Det finns skäl att ha krav på aktiekapital. Det faktum att man som företagare inte är enskilt betalningsskyldig ska balanseras upp, vilket innebär att det ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder som skydd för borgenärer. I detta avseende är 100 000 kronor väldigt lite; de försvinner snabbt om läget är akut, och därmed urholkas även den skyddande funktionen. Viktigare för borgenärerna är nog bolagets kassaflöde, likviditet och att en kontrollbalansräkning som ger varningssignaler om eventuell likvidation upprättas. Enligt remissvar från Svenska Bankföreningen och Företagarna fäster vissa borgenärer avseende på aktiekapitalet. Kapitalets storlek har viss betydelse för aktieägarna då det underlättar kapitalanskaffning. En alltför stor sänkning, det vill säga att vi går ned mot nollnivån, skulle troligtvis leda till att större krav ställs på säkerheter och andra garantier. Dessutom hävdas att gränsen fungerar som ett skydd mot att oseriösa personer drar i gång bolag. Det är dock inget säkert skydd. För att vara säkra på ett sådant skydd skulle vi nog i stället få höja aktiekapitalet betydligt, och det är en tråkig utveckling om vi på så sätt hindrar seriösa företagare. Att kravet på kapitalinsats skulle finnas för att visa att idéerna är seriösa kan tyckas orättvist. Det finns många som har väl genomtänkta idéer som de på allvar vill satsa tid och pengar på. Ska endast de få chansen som har stort kapital bakom sig? Det tror jag inte är kammarens mening. Därför handlar det om att göra en avvägning. Vi vill hitta en rimlig nivå och sänker därför till 50 000, en gräns som stöds av flera remissinstanser. Om man väger de bägge alternativen mot varandra blir slutsatsen att det finns betydligt fler fördelar med att sänka kapitalet än att hålla kvar det på dagens nivå. Om ytterligare sänkningar ska ske blir en fråga för framtiden. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på Vänsterpartiets motion.

Herr talman! Nu tar Centerpartiet och alliansregeringen ytterligare ett steg på vägen när det gäller att underlätta för människor att starta företag. Propositionen vi i dag behandlar, om att sänka kravet på lägsta tillåtna aktiekapital från 100 000 kronor till 50 000 kronor, innebär att många som inte har de större pengarna till förfogande nu får möjlighet att bilda bolag. Den utredning som tillsattes och som ligger till grund för propositionen hade uppdraget att se över konsekvenserna av olika nivåer på aktiekapitalet, bland annat så lågt som en krona. Det skulle jag personligen inte ha något emot, även om jag självklart står bakom regeringens förslag. Om man är lite visionär - och det kan man ju tillåta sig ibland - skulle det kanske vara enklare att enbart använda sig av aktiebolag med ett kapital på en krona, eller kanske tio kronor om man vill följa eurolinjen. Då skulle man eventuellt kunna avveckla enskild firma som bolagsform. Det borde underlätta och minska administrationen både inom näringslivet och i samhället i stort. Det skulle förmodligen bli betydligt enklare till exempel när det gäller skattefrågorna, och genom att rent formellt ta ut lön blir det inte heller någon sammanblandning mellan den privata ekonomin och bolagets ekonomi. Frågan är alltså om det behövs två bolagsformer när det ändå i många sammanhang ställs krav på att ägaren borgar eller att det finns annan privat säkerhet för lån och andra åtaganden. Det förutsätter dock att den aviserade förenklingen av revisionsplikten får fullt genomslag, och det hoppas jag att vi kan effektuera senare i vår. Repetition är kunskapens moder, och jag vill koppla in i det Eva Bengtson Skogsberg sade när det gäller det internationella perspektivet. I Tyskland finns nu en aktiebolagsform där det är 1 euro som kapitalkrav. I Storbritannien gäller sedan tidigare 1 pund, och i Frankrike behövs inget kapital alls. Detta bör vi vara uppmärksamma på. Vi får inte hamna i den situationen att svenska företagare väljer att registrera sina företag utomlands med allt vad det innebär för skatteintäkterna i Sverige. Vi ser också en tydlig trend mot att det blir allt fler tjänsteföretag. Det innebär att det inte finns samma naturliga tillgångar i form av fastigheter och inventarier som kan bidra till att öka tillgångarna i ett bolag. Regeringen skriver att 50 000 kronor för närvarande är den mest lämpliga nivån, och det borgar för att man är beredd att se över det på nytt om det skulle visa sig att det behövs. Det tycker jag är ett bra förhållningssätt. Herr talman! I sin motion från Vänsterpartiet framhåller Egon Frid vikten av aktiekapital som kapitalskydd. Min fråga till Egon Frid är hur ofta han tror att en leverantör i form av en småföretagare begär in en årsredovisning från en annan företagare när han eller hon ska göra affärer. Det är nästan aldrig. Dessutom är balansräkningen en ögonblicksbild, och det hinner hända mycket på tolv månader eller ibland ännu längre tid räknat från det senaste bokslutet. Däremot är vi överens om en sak, och det är att man om man själv har satsat kapital är mer försiktig och vårdar det man har satsat pengarna på, jämfört med om det enbart är lånade pengar. Det gäller också i andra sammanhang. Sammantaget kan jag inte tycka att det i deras motion finns tillräckligt tungt vägande skäl mot en sänkning av aktiekapitalet. De hänvisar nästan enbart till olika remissyttranden. Det är i och för sig vällovligt, men samtidigt ser varje remissinstans det ur sin position, och det ska sedan vägas mot andra intressen i den politiska processen för att skapa en helhetsbild. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.

Herr talman! Kristdemokraterna har alltid arbetat för små och medelstora företag. Vi vet att utan dem stannar Sverige. Därför kommer vi att stödja de förslag som underlättar för småföretagare och för människor som med liv och lust vill starta företag. Vi menar att ett lägre ställt krav på aktiekapital för privata aktiebolag gör aktiebolaget mer tillgängligt och fler kommer att välja det som företagsform. Vi tycker att en halvering av det kapital som behövs för att bilda ett aktiebolag verkar vara en bra balans. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.