En modernare rättegång II

Debatt om förslag 3 februari 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 54 Johan Hedin (C)

Herr talman! Ordet rättvisa är kanske det mest missbrukade ordet i politiken. Det används för en mängd olika saker och inte sällan för att framhäva den egna politikens förträfflighet, men då närmast och oftast som ett subjektivt begrepp snarare än ett objektivt.

Rättvisan - den objektiva rättvisan - handlar enligt min uppfattning i stor utsträckning om att kunna få rätt när man har rätt, att få sin sak prövad i domstol. Det är en rätt som är lika gammal som idén om rättsstaten, och den är befäst i många organ. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna omfattar den rätten, liksom både Europakonventionen och vår svenska grundlag.

Den teoretiska möjligheten att få sin sak prövad i domstol är lätt att få på plats. Det är ord på papper. Men att det verkligen fungerar i praktiken och att alla kan känna att man faktiskt kan få rätt när man har rätt är en annan sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modernare rättegång II

Centerpartiet välkomnar de förslag som regeringen presenterar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Till viss del rör propositionen ökade möjligheter att utnyttja modern teknik. Där tror vi att man kan och bör gå längre.

Det finns redan i dag möjlighet att avgöra mål på handlingarna, så det är ingen udda fågel i svensk rätt. Genom propositionen utökas också möjligheten till detta förfarande när det gäller hovrätten och brottmål.

Vi tror att det skulle finnas ett stort värde i att paketera möjligheten att döma på handlingar i vad vi kallar edomstolar. Via ett pedagogiskt webbgränssnitt eller via en app ska man kunna lämna nödvändiga handlingar och få sin sak prövad av en lagfaren domare som värderar fakta och dömer utifrån det. Det är då fråga om enklare fall där alla är överens om målets alla ingångsvärden men där det krävs en juridisk bedömning och där man behöver ett domslut.

För den privatperson eller småföretagare som inte sysslar med detta varje dag känns det antagligen överväldigande att dra igång en process, med allt vad det innebär i form av nedlagd tid, energi och även pengar, för att dra någon inför skranket, även om man är säker på att man har rätt. Edomstolen skulle kunna vara den lösning som ger folk och företag rätt till rättvisa. Även belopp som i ett domstolsperspektiv kanske anses litet är för många människor ganska stort.

Herr talman! Lever och verkar man långt från närmaste tingsrätt finns det också en sådan hänsyn att ta. Likhet inför lagen är en central princip, men om man i praktiken får stora besvär med att ta sig till rättssalen blir tvekan sannolikt större inför att söka sin rätt. Detsamma gäller alla människor runt om i vårt avlånga land som har fysiska funktionsnedsättningar.

Som motargument får jag höra att den här möjligheten redan finns, att man kan avgöra mål på handlingarna redan i dag. Ja, den finns - för den som är insatt, för den som är på insidan av detta och som redan vet. Den finns också för den som är stadd vid kassa och har resurser till bra rådgivning. Jag noterar också att ett par av mina med- och motdebattörer här i dag är några av landets absolut mest meriterade jurister och lagmän.

Men själva idén med den lagliga rättvisan är att den ska gälla alla. Edomstolar kommer inte att lösa alla problem för alla men skulle kunna göra stor skillnad för många.

Jag yrkar alltså bifall till min reservation.


Anf. 55 Susanne Eberstein (S)

Herr talman! Domstolarna ska präglas av rättssäkerhet och effektivitet. Den här gången - det är nog alla överens om - diskuterar vi effektiviteten.

Det lagförslag som regeringen presenterar i propositionen En modernare rättegång II syftar till att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Förslagen innebär bland annat att handläggningen av mål och ärenden i större utsträckning ska kunna anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Flera förslag syftar också till att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig handläggning i hovrätten utifrån att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Som regeringen anför leder förslagen bland annat till att domstolarnas verksamhet kan bedrivas mer effektivt, till exempel genom att handläggningstiderna förkortas och kostnaderna vid inställda förhandlingar minskar. Medborgarnas krav på att få sin sak prövad inom rimlig tid kan bättre tillgodoses.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modernare rättegång II

Jag konstaterar att det inte har väckts några motioner med förslag till lagändring som står emot regeringens lagförslag. Regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och bör antas av riksdagen.

Det har noterats att återgivandet i propositionen av den gällande lydelsen av lagstiftningen innehåller smärre felaktigheter. Det rättar vi till genom redaktionella ändringar.

Som vi hört av tidigare talare, ledamoten Hedin, vill han att frågan om införandet av e-domstolar ska utredas. Vi i utskottsmajoriteten tycker inte att den frågan är den som är mest angelägen att utreda för att förbättra effektiviteten. Det finns nämligen redan i dag, precis som ledamoten har sagt, goda möjligheter att avgöra mål på handlingarna. Så sker också i stor utsträckning i flera av de måltyper som nämns i motionerna.

Det kan också konstateras att en stor del av kommunikationen vid domstolarna redan i dag sker på elektronisk väg. Detta kommer att öka alltmer med den domstolsdatalag som trädde i kraft den 1 januari 2016, som syftar till att domstolarna på ett effektivt och rättssäkert sätt ska kunna handlägga och avgöra mål och ärenden med ett rationellt och modernt datorstöd samtidigt som den personliga integriteten skyddas.

Det finns alltså redan ytterligare möjligheter att utveckla det elektroniska förfarandet vid domstolarna. Därför saknas det anledning att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.


Anf. 56 Anti Avsan (M)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till justitieutskottets förslag.

Att anse sig ha rätt och att få rätt är två skilda saker. Det kanske man inte inser om man är part i en domstolsprocess. Att kunna få rätt är nämligen en fråga om vad som kan bevisas.

Då är det viktigt att man har en effektiv och välfungerande domstolsprocess. Det betänkande som vi diskuterar här och nu handlar om ändringar i rättegångsbalken, en komplettering till den reform som genomfördes i sitt första steg 2008, En modernare rättegång.

Jag tycker att en av de viktigaste delarna i denna komplettering är den ökade möjligheten för domstolarna att utnyttja ljud- och bildupptagningar bättre. Det finns nämligen ett ganska stort problem med inställda huvudförhandlingar som uppmärksammas rent allmänt i samhället. Förhörspersoner, målsägande och vittnen, inställer sig till en förhandling som sedan ställs in därför att den tilltalade inte kommer. Om den tilltalade är frihetsberövad är detta inte något större problem, eftersom det då inte finns något val för den tilltalade som måste inställa sig till huvudförhandlingen. Men om den tilltalade inte är frihetsberövad drabbas andra aktörer.

Man kan uppfatta det som orimligt att vittnen och målsägande då inställer sig och tvingas gå hem och sedan komma tillbaka, kanske flera gånger, utan att målet blir avgjort. Denna typ av problem brukar sluta med att den tilltalade häktas. Då är det inte längre ett problem.

Enligt detta förslag ökar möjligheterna till bevisupptagning vid en inställd huvudförhandling. Har man som målsägande eller vittne infunnit sig ska man kunna lämna sina uppgifter vid det tillfälle då man faktiskt kommer till domstolen och inte behöva komma tillbaka vid senare tillfälle i samma utsträckning som har varit fallet tidigare. Detta är ett sätt att minska de negativa konsekvenserna av inställda huvudförhandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modernare rättegång II

De bevis som har upptagits i samband med den inställda huvudförhandlingen ska som utgångspunkt kunna användas vid den egentliga huvudförhandlingen senare, men endast om ytterligare frågor inte behöver ställas eller om det inte finns särskilda skäl att ändå hålla ett förhör. Det bygger på grunden att man måste kunna ha en rättvis rättegång med utgångspunkt från bland annat Europakonventionens artikel 6.

Det finns även andra delar i detta som är bra kompletteringar till den ursprungliga reformen. Det handlar om större möjligheter för hovrätterna att avgöra mål. Parterna kan till exempel inte förfoga över ett brottmål. Om det finns förutsättningar att avgöra målet utan att den tilltalade är närvarande kan man göra det, även om ett motiverat yttrande till varför man ändå bör hålla huvudförhandling ska beaktas.

Det skapas också utökade möjligheter till prejudikatbildning i Högsta domstolen därför att det finns möjlighet att pröva vissa frågor som gäller tvistemål genom att de lyfts direkt i Högsta domstolen eller att man inte behöver avvakta en process i hovrätten.

Jag ska slutligen säga att det är viktigt med en teknikneutral lagstiftning. Självklart är det viktigt att man utnyttjar de möjligheter som finns att avgöra mål på handlingarna. Som domare kan jag säga att man redan har gjort det i domstolarna under lång tid. Jag har förståelse för de ambitioner som Centerpartiet uttrycker. Det är ett vällovligt syfte. Men jag tycker inte att det finns skäl att gå så långt att en särskild e-domstol inrättas.

(Applåder)


Anf. 57 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! När vi nu ska ta beslut om en modernare rättegång II - det är faktiskt åtta år mellan rättegång I och rättegång II - gläds jag åt denna breda parlamentariska enighet i frågan.

En rättegång är en av de grundläggande faktorerna i vårt samhälle. Om man inte upplever att en rättegång görs korrekt och att man kan lita på den sakliga behandlingen av ärendet vittrar förtroendet för samhället sönder.

När jag har satt mig in i detta betänkande måste jag säga att jag verkligen uppskattar denna balansakt. Detta är lite grann som när man ändrar riksdagsordningar. Det handlar om att modernisera men att göra det med måtta. Det handlar om att gå framåt, göra det mer rationellt och se till att vittnen och andra delaktiga i domstolen inte behöver berätta samma sak på samma sätt en gång till. Det som sägs spelas in och kan användas. Samtidigt säkerställer man att när det är fråga om att nya fakta kommer till ska även det kunna ändras.

Det handlar alltså om att försiktigt gå framåt och samtidigt vara beredd med förnyelse. Det är denna balansakt som jag anser utförs väl i detta förslag och betänkande.

Även om jag personligen kan hålla med om mycket av det som Johan Hedin säger när det gäller e-domstol, e-rättegångar och så vidare tror jag att det vore att gå för långt i dag, eftersom det handlar om en balans mellan trygghet och förnyelse. Denna balans uppnår vi med detta betänkande, annars skulle det finnas många fler motioner och motförslag i denna kammare i dag.

En modernare rättegång II

Att ta till sig de digitala medierna, ljud och bild, och använda dem mer brett i domstolar och även förändringarna när det gäller Högsta domstolens möjlighet att prejudikatpröva olika ärenden tidigare och tydligare är grundläggande förnyelse som jag tror att vi alla kan ställa oss bakom.

Därför yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande. Jag hoppas att detta kommer att bidra till att svenska domstolar blir effektivare och mer rättvisa.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

Ytterligare steg mot en modernare rättegång (JuU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
  • Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
  • Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
  • Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
  • Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.