En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m.

Debatt om förslag 2 februari 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 1 Metin Ataseven (M)

Herr talman! I socialutskottets betänkande, som vi nu ska debattera, behandlas regeringens proposition En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. En följdmotion har väckts med anledning av propositionen, och i betänkandet finns sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2010. I korthet innebär förslagen att det ska bli möjligt att förstöra vissa hälsofarliga substanser och förbjuda vissa dopningsmedel och vissa hälsofarliga varor som kan antas komma att användas i missbrukssyfte. Det föreslås att det ska införas en bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella ändamål. Syftet med detta är att göra det möjligt att narkotikaklassa GBL och butandiol som i dag är upptagna som hälsofarliga varor. Statens folkhälsoinstitut föreslås få en förstärkt tillsynsroll som innebär att myndigheten får meddela föreskrifter om införsel, överlåtelse, framställning och förvärv i överlåtelsesyfte. Herr talman! Straffskalan för grovt dopningsbrott föreslås skärpas. Övriga lagändringar syftar till att öka överskådligheten i regelsystemet och att förbättra kontrollsystemet. I betänkandet finns en reservation. Väl mött att debattera!

Anf. 2 Per Ramhorn (Sd)

Herr talman! Anabola steroider är ett växande problem i Sverige. I spåren av dopning ser vi våldsbrott, kriminalitet och förstörda människoliv. Det krävs kraftiga insatser från samhällets sida för att motverka denna destruktiva utveckling. Dopning har alltför länge setts som ett idrottsproblem, men i själva verket är det ett samhällsproblem. Tusentals svenskar dopar sig varje år, men mörkertalet kan vara långt mycket större. Siffror från Folkhälsoinstitutet pekar på att minst 10 000 svenskar dopar sig regelbundet. Att dopningsmissbruk ofta leder till ökad aggressivitet och till ökad våldsbenägenhet är de flesta experter eniga om, liksom att ett antal mycket grova våldsbrott begås av personer som är påverkade av dopningsmedel. Herr talman! Det finns ett fall som jag särskilt kommer ihåg. Det hände för några år sedan utanför Stockholm och uppmärksammades mycket i medierna. En dopningspåverkad pappa högg ihjäl sin tolvåriga styvdotter och våldtog hennes kompis samtidigt som han tvingade sin sexåriga biologiska son att se på under hela övergreppet. När polisen kom till platsen behövdes det sex personer för att gripa honom med hjälp av hand- och fotbojor. Enligt polisen uppträdde han som ett galet djur. Efteråt hade han inga minnesbilder alls av händelsen. Detta exempel visar på att det finns mycket goda skäl att se mycket allvarligt på dopningsmissbruk. För att förhindra fler liknande våldsbrott i framtiden behövs det förebyggande insatser, ökad kunskap om problemet och skärpt lagstiftning. Regeringens förslag till straffskärpning för dopningsbrott är naturligtvis mycket positivt men inte tillräckligt. Vi menar att man i stället borde ha gått på Narkotikautredningens förslag om straffskärpning när det gäller både dopningsbrott av normalgraden och grovt dopningsbrott. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

Anf. 3 Christer Engelhardt (S)

Herr talman! Arbetet mot narkotika är oerhört betydelsefullt. Narkotikan är en förstörande och på alla sätt destruktiv faktor i samhället. Narkotikan skadar och begränsar människors liv och framtid och orsakar mycket lidande. Det är därför med stor tillfredsställelse som jag i dag diskuterar detta ärende om att få till stånd en mer effektiv narkotikalagstiftning. Dagens betänkande är slutpunkten på en lång process som startade för nästan 4 ½ år sedan. Den socialdemokratiska regeringen beslutade den 7 september 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av narkotikalagstiftningen. Utredningen fick tilläggsdirektiv 2007 och kunde lämna ett slutbetänkande i december 2008. Under den fortsatta beredningen av ärendet framkom att förslaget av juridiska skäl behövde ändras, på grund av dess komplexitet. Först nu har vi därför ett färdigt förslag att gå till beslut om. Juridiken kring detta ärende har varit komplicerad. Desto viktigare är det att vi nu kan gå i mål och förbättra möjligheten att ingripa mot narkotika. Det har funnits en lucka i lagstiftningen som har diskuterats länge men som har varit svår att täppa till. Herr talman! Varje år skadas eller dödas ett antal barn och ungdomar till följd av att de experimenterar med olika typer av droger som är eller bör bli klassificerade som narkotika eller hälsofarlig vara. Det blir allt vanligare att man via Internet marknadsför substanser som påstås ha samma egenskaper som narkotikaklassade ämnen, fast de är lagliga - underförstått att de också är ofarliga. Genom att ändra en liten beståndsdel i ett narkotikaklassat preparat blir det ett nytt preparat som har samma egenskaper men inte är narkotikaklassat. Samhället har legat steget efter dem som säljer och tar fram nya droger. Många av dessa preparat är av sådant slag att de bör bli föremål för utredning om klassificering. Att även dopningsmedel leder till stora skador blir alltmer uppenbart. Utbudet av nya droger sker nu på ett mer utstuderat och hänsynslöst sätt än tidigare. Risken att barn och ungdomar ska lockas att använda nya och ännu inte klassificerade varor har ökat radikalt genom utbudet på Internet. Förslaget i dagens betänkande syftar till att få till stånd ett effektivt system för bevakning av utvecklingen så att de ämnen som bör kontrolleras kan bli klassificerade i ett så tidigt skede som möjligt. Detta kan bidra till ett minskat utbud och ett minskat missbruk av narkotika och dopningsmedel. Herr talman! För att kunna möta ett utbud av nya droger, dopningsmedel och en förändrad missbruksmiljö krävs många olika åtgärder. Försäljning och annan hantering av nya ännu inte klassificerade medel kan inte enbart bemötas med höjda straff eftersom hanteringen ännu inte är straffbar. För att komma åt denna hantering krävs andra åtgärder. Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Herr talman! Dagens betänkande gör att lagstiftningen kring arbetet mot narkotika som vi nu debatterar blir mer modern och bättre anpassad till samhällets förändringar. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i socialutskottets betänkande 2010/11:SoU5.

Anf. 4 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Bara sex mil från Kalmar där jag bor har under det senaste året tre personer dött. Många frågar sig vad som har skett, vad som har hänt i den lilla orten Emmaboda som är ett litet stationssamhälle uppbyggt kring glasbruken och järnvägen. Bland de 9 000 invånarna är det många som frågar sig varför myndigheterna inte gör någonting. Varför ingriper inte polisen när våra ungdomar dör? Svaret är att fram till i dag har vi egentligen inte haft några verksamma medel för detta. Myndigheterna har stått utan verktyg för att effektivt kunna bekämpa de droger som blir allt vanligare i Sverige. Jag läste också i nyheterna i morse att två ungdomar hade avlidit med grava hjärnskador på ett sjukhus i Göteborg, förmodligen efter att ha använt droger som inhandlats på Internet eller i alla fall droger som inte var kända för polisen och inte heller för läkarna, vilket även gjorde det svårt att förebygga och svårt att behandla de personer som hamnat på sjukhus. Det här är en bild av hur det ser ut i olika delar av Sverige i dag. Det är en diskussion vi har haft i många år i Sveriges riksdag och i den allmänna narkotikadebatt som har funnits. Men i dag står vi inför ett beslut om hur vi ska kunna effektivisera denna politik. De effektiva verktyg som polisen ges att ingripa är att man ska få möjlighet att tillvarata och förstöra droger som kan antas brukas i missbrukssyfte. Det är givetvis ett delikat lagstiftningsarbete som har tagit ett tag. Det har tagit drygt fyra år att genomföra, men det är tacksamt att veta att när vi nu går till beslut har vi dels en samlad riksdag bakom oss, dels har de instanser som står bakom, bland annat Lagrådet, i princip ingenting att invända mot hur vi gör det. Problemet med den ganska långsamma processen att narkotikaklassa en drog är att när en drog har blivit klassad dyker ofta nya droger upp. Det är liknande droger som används på samma sätt som de droger som tidigare använts. Där kommer vi nu att ha effektivare verktyg. Att dessa droger ständigt har kunnat förnyas och komma ut på marknaden har varit en ordning som egentligen ingen har varit tillfreds med, men det är först nu som alliansregeringen ger polis- och tullmyndigheter effektiva verktyg. Frågan har diskuterats länge, men tyvärr har den ju framför allt diskuterats. Det är först i dag som vi går från ord till handling. Herr talman! Den lag som nu införs kommer förhoppningsvis att få större effekt än att bara snabba upp processen med att förbjuda nya narkotiska preparat. Förhoppningsvis kommer denna lag även att göra det svårt att saluföra substanser vilka uppenbarligen brukas i syfte att uppnå berusningseffekt. Det är inte så att vi kan förbjuda alla substanser, men om man vet att en substans som saluförs i berusningssyfte kan tillvaratas kommer det givetvis att göra det svårare för denna marknad som i dag är ganska lukrativ. Jag har vidare tagit del av många föräldrars vittnesmål om hur svårt det kan vara att stå emot sitt tonårsbarn som via Internet eller andra källor tagit del av information som bedyrar olika preparats ofarlighet. Förhoppningsvis kan även denna del bli effektivare så att föräldrar kan få en bättre information. I dag är många gånger den enda tillgängliga informationen den som tillhandahålls av dem som även tillhandahåller och saluför dessa preparat. I och med detta förslag ger vi också ett uppdrag och en rättighet till Folkhälsoinstitutet att kunna inhandla droger både i syfte att kunna se vad drogerna innehåller och i syfte att kunna sprida information till föräldrar och allmänhet om olika preparats och drogers farlighet. En annan viktig aspekt som jag ser det är att myndigheter nu snabbare kan uppfatta vilka varor som cirkulerar och på så sätt snabbare få ett samarbete kring alla dessa frågor för att slutligen göra arbetet effektivare. Slutligen, herr talman, vill jag säga att de straffskalor vi har haft har funnits i drygt tio år. År 1999 skärptes lagstiftningen. Jag tycker att det är positivt att det gjordes då, och det är positivt att det görs nu. Vi har ju sett att många av de här brottens grovhet har ökat på skalan och att den straffskala som vi haft kanske inte utnyttjats tillräckligt. Framför allt har den inte gett utrymme åt de grova brotten. Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande samt yrka avslag på samtliga i ärendet väckta motioner.

Anf. 5 Agneta Luttropp (Mp)

Herr talman! Jag kommer att hålla mig till dopning i mitt anförande. Ordet "dopning" kommer av ett engelskt ord som uppkom bland folk som levde i sydvästra Afrika. Dessa människor drack en dryck som kallades för dopa . Dopning innebär att man använder otillåtna preparat för att försöka höja den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Många former av dopning höjer den fysiska prestationsförmågan genom att olika fysiologiska kvaliteter förbättras, till exempel ökad maximal syreupptagning genom blod- och EPO-dopning, ökad muskelstyrka med hjälp av anabola steroider och dämpning av trötthetssignaler med hjälp av centralstimulerande medel. Bruk av dopningsmedel har i många fall lett till ett bestående narkotikamissbruk. Missbruk av dopningsmedel är ett växande samhällsproblem. Anabola androgena steroider och andra dopningspreparat missbrukas i dag av både ungdomar och vuxna, såväl män som kvinnor. När ett missbruk av anabola androgena steroider påbörjas är det inte bara den som använder preparaten som drabbas utan även många i personens närhet. De beslag som tull och polis gör av dopningsmedel ökar varje år, likaså lättillgängligheten via Internet. Då det inte finns någon kvalitetskontroll av vad som säljs via Internet förekommer förorenat innehåll. Det finns också en uppsjö av odokumenterad och ovetenskaplig information. Det som finns i betänkandet är nödvändigt och viktigt. Det är bra med en lag som ger polis och tull rätt att omhänderta substanser som ännu inte har förklarats som narkotika eller hälsofarliga. I avvaktan på detta tillåts alltså tull och polispersonal att ta hand om substansen så att den senare kan förstöras. Herr talman! Det är bra att dopning, som länge har varit ett eftersatt område, belyses och kommer upp till diskussion, att arbetet mot dopning förstärks och effektiviseras. Ja till förslaget i betänkande SoU5!

Anf. 6 Maria Lundqvist-Brömster (Fp)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkande SoU5 En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har under många år följt våra skolelevers drogvanor i årskurs 9 och på gymnasiet. Jag tittade lite grann i deras rapporter för 2010 och kunde bland annat läsa att den ökning av tillgången på narkotika som vi kunde se under 1990-talet delvis verkar ha stannat upp under 2000-talet. Samtidigt ligger priserna på narkotika lågt, trots att mycket stora mängder narkotika har beslagtagits av rättsväsendet. Däremot kan man tyvärr inte se någon förbättring beträffande det tunga missbruket. Det beror naturligtvis också på att narkotika är förhållandevis lättillgänglig. Herr talman! När det gäller dopning bland ungdomar läser jag i rapporten att man har konstaterat, och det vet vi, ett samband mellan dopningserfarenhet och en omfattande alkoholkonsumtion, liksom också ett samband mellan dopning och narkotikabruk eller bruk av andra droger. Från och med 2010 har antalet beslag tredubblats samtidigt som mängderna har ökat. Utvecklingen av antalet lagförda dopningsbrott visar samma utveckling. Herr talman! Nya nätdroger dyker upp på marknaden, droger som leder till missbruk och till skador som i vissa fall leder till unga människors död. Polis och tull har länge efterfrågat snabbare och effektivare åtgärder för att stoppa den här handeln med droger, men då måste man få kraftfullare instrument för att också kunna agera snabbt. Herr talman! Med det här betänkandet kommer ju polis och tull att kunna beslagta preparat som man misstänker är farliga. Det kommer också att vara möjligt att omhänderta och förstöra vissa substanser som man antar kommer att användas i missbrukssyfte, till skydd för den enskildes liv och hälsa. Dessutom får åklagare besluta om förstörandet. Det här, herr talman, innebär att vi faktiskt kan ta upp kampen mot drogerna på nätet. Vi vet att användningen av dopningsmedel kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem. Därför föreslås det i det här betänkandet att det maximala straffet för grovt dopningsbrott ska höjas från fängelse i fyra år till sex år. Det finns samband mellan bruk av narkotika och dopning. Det förekommer också i kriminella kretsar. Därför är det synnerligen angeläget att se allvarligt på missbruk av dopningsmedel. Herr talman! Med de här förslagen till lagreglering skapas bättre förutsättningar att förekomma mängden av nätdroger som etablerar sig på marknaden. Den här lagen syftar till att skydda enskildas liv och hälsa och förebygga missbruk. Det här, herr talman, är ytterligare ett steg i rätt riktning för att uppnå regeringens mål på ett samhälle fritt från narkotika och dopning.

Anf. 7 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! När nu riksdagen ska besluta om en effektivare narkotika- och dopningslagstiftning är det ett viktigt steg för att rädda ungdomars liv. På akutmottagningar runt om i landet har ungdomar kommit in medvetslösa på grund av droger som de har köpt på Internet. Internet har förändrat narkotikahandeln. I dag kan vem som helst beställa hem droger. Drogerna har ofta varit vad man kallar designer drugs, det vill säga droger där man ganska snabbt och enkelt kan ändra en kemisk bindning eller två, vilket lett till att de inte längre har varit klassade som narkotika. Jag ägnade morgonen åt att surfa på Internet och hittade där en sajt där man säljer lagliga droger. Där kunde jag läsa följande: Ja, såvida ni inte bott under en sten de senaste åren så har ni väl både testat och hört talas om de lagliga droger som man kan beställa online på nätet. En drog som är redigt populär just nu fast att den ganska nyligen klassades som hälsofarlig är Methylone. Den är alltså inte narkotikaklassad än så det är inga större risker man tar när man handlar och brukar det. Den är väldigt lik huvudingrediensen i Ecstasy och det officiella namnet är Bängpulver. På en annan sajt hittar jag följande: Det här bör göra dig som kund lite gladare. Vi kommer nämligen att få in två nya spännande RC:s - research chemicals, det vill säga nyframtagna droger - under nästa vecka. Den ena är en väldigt potent centralstimulerande substans, mycket lik kokain faktiskt. Det här är den verklighet som många ungdomar lever i. Tyvärr tolkar många ungdomar "laglig" som ofarlig. Det har kostat många ungdomar livet. I Uppdrag granskning berättades ju om Kalle som köpte ett vitt pulver i en nätbutik. Det var billigt, helt lagligt och han hoppades på ett bra rus. I stället var han nära att bli ytterligare ett dödsoffer för en drog som hade kunnat säljas helt öppet. Kalle hade tur. Hans vänner såg till att larma ambulans så han kom till akuten i tid. Hans liv kunde räddas. Om man på akutmottagningen hade hittat den här drogen som nära på kostat honom livet hade man sannolikt varit tvungen att återlämna den eftersom den inte var klassificerad som narkotika. När slutligen en drog har blivit narkotikaklassad har tillverkare och säljare, helt legalt, legat i startgroparna med nya preparat, och svenska myndigheter har hamnat på efterkälken. I ytterligare ett kundmeddelande på Internet hittade jag följande: Den här drogen är tyvärr på väg att narkotikaklassas. Vi har just nu extrapris på 150 milligram för endast 150 kronor. Passa på medan det fortfarande är lagligt! Med den lagstiftning som vi ska besluta om i dag får vi betydligt bättre möjligheter att begränsa spridningen av dessa droger. I avvaktan på att regeringen beslutar att förklara en substans som narkotika eller hälsofarlig eller i avvaktan på att det beslutet ska träda i kraft ska det till skydd för ungdomars liv och hälsa vara möjligt att omhänderta och förstöra misstänkta droger. Poliser och tjänstemän ska ha rätt att omhänderta substanserna. Åklagare får rätt att besluta om förstöring. Vi ger också möjlighet för Folkhälsoinstitutet att precis som våra ungdomar i dag vara ute på nätet, söka droger och även kunna beställa och köpa dem för att på så sätt kunna analysera för att påskynda narkotikaklassningen. Det finns i det här betänkandet bara en reservation. Den är till förmån för en ytterligare skärpning av straffsatsen för dopningsbrott. Jag kan tycka att det är ett lovvärt förslag, men tyvärr är det så att kunskapen om hälsoeffekterna av dopningsmedel är begränsad. Det går i dag inte att hävda att anabola steroider har samma beroenderisk som till exempel heroin, kokain och amfetamin. Dopningspreparat är med stor sannolikhet också något mindre toxiska än det vi i dag har som narkotikaklassade substanser. Det är därför svårt att i lagstiftningen jämställa straffskalan mellan dopningspreparat och farligheten hos narkotiska preparat. Det är klokt att det ändå avspeglas i straffskalan. Herr talman! Förslaget i det här betänkandet handlar om inget mindre än att rädda ungdomars liv. Jag yrkar därför bifall till detsamma och avslag på reservationen.

Anf. 8 Eva Olofsson (V)

Herr talman! I maj 2007 väckte jag en av mina första interpellationer här i riksdagen. Den började så här: "Från eufori till andningsstillestånd - gränsen mellan kick och förgiftning är hårfin för den som använder GHB, GBL eller Butandiol. I Västsverige" - men också i andra delar av landet - "ställer de svårdoserade bokstavsdrogerna till med stora problem, inte minst i Göteborg och flera av kranskommunerna. Här dör lika många av överdoser av GHB som på grund av heroinmissbruk." GBL och butandiol omvandlas till det narkotikaklassade GHB, som narkotikaklassades år 2000. Drogen är förrädisk och beroendet kommer snabbt, men det är oerhört svårt att sluta och oerhört svåra abstinensbesvär när man väl har blivit beroende. Dessa droger har tagit flera unga människors liv. En av de frågor jag ställde till den ansvariga ministern Maria Larsson var hur hon såg på möjligheterna till att narkotikaklassa GBL och butandiol. Nu är det 2011, och nu är vi där. Nu gör vi ändringar i lagen så att det blir möjligt att narkotikaklassa också GBL och butandiol. Det är efterlängtat. Förhoppningsvis gör detta att fler unga inser faran med dessa droger, att fler människor inte hamnar i ett svårt och farligt missbruk och att fler liv kan räddas. Med tanke på dem som tjänar pengarna, de cyniska personer som säljer drogerna - vi hörde nyss hur man cyniskt använder nätet och alla försäljningstrick som finns för att få ungdomar att köpa droger och tro att de inte är farliga - är det oerhört viktigt med de lagändringar som nu görs. Det är så lätt att ändra den kemiska sammansättningen när någon drog är förbjuden - och sedan kommer det en ny. Att vi nu får en lagstiftning som gör att polis och tull kan agera när det gäller ämnen eller substanser som är lika farliga som narkotika, omhänderta dem och förstöra dem i avvaktan på att substansen klassas som narkotika eller hälsofarligt, är viktigt. Vi ställer oss också bakom höjningen av straffet för grovt dopningsbrott från fyra till sex år. Dopning är farligt. Dopningsmedel kan leda till mycket allvarliga psykiska, fysiska och sociala problem. Jag vet att det är många i min hemstad Göteborg som gläder sig åt att också GBL och butandiol blir narkotikaklassade. De av oss som lyssnade på nyheterna på radion hörde att två ungdomar i Göteborg har avlidit. Jag vet inte om det var fråga om GBL, butandiol eller någon annan drog - men drogerna tar liv. Jag vet att många som har jobbat med dessa frågor, socialarbetare, läkaren Kai Knudsen och annan sjukvårdspersonal, polisen, har pekat på att något måste göras. Poliskommissarien Anders Stolpe har pekat på att det behövs bisarra mängder GBL för att bli dömd till ett års fängelse. För det narkotikaklassade GHB, som egentligen är samma sak, behövs det bara några liter. Det här visar på att lagstiftningen verkligen behövs. Men det räcker inte med att förändra lagstiftningen. Vi måste jobba på andra sätt. Vi måste till exempel öka kunskapen och forskningen om GHB och motsvarande ämnen, utveckla metoder för att förebygga missbruket och ha en fungerande vårdkedja. Det är fortfarande så att när unga som har tagit en drog kommer in till sjukvården finns det inte alltid kunskap om att det är fråga om en viss drog och hur farlig den är. Det måste finnas en vårdkedja som fångar upp unga och unga vuxna där GHB är huvuddrog och finns med i missbruket. Vi måste också se till att vi har metoder att fånga upp flickor och kvinnor som riskerar att komma in i eller fastna i missbruket. Mot bakgrund av detta, herr talman, vill jag för Vänsterpartiets räkning yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 9 Anders Andersson (Kd)

Herr talman! För min del och för oss kristdemokrater är jag mycket glad över att vi nu är framme vid riksdagsbehandling och beslut om effektivare verktyg i kampen mot narkotika och dopning. Många säger att det äntligen ska bli ett effektivare arbete där vi inte tillåter de kryphål som alltför länge har utnyttjats och som alltför ofta har lett till tragedier för enskilda människor, inte minst ungdomar. Det är naturligtvis också mycket glädjande att vi här i kammaren i dag kan visa upp en bred politisk enighet, vilket har framgått av tidigare inlägg i debatten. Vi har i Sverige ett unikt stöd i den allmänna opinionen för en nolltolerans mot narkotika och dopning. Det finns också i den allmänna opinionen ett starkt motstånd mot att vi ska låta narkotikan bli en naturlig del av den svenska vardagen. I den narkotikapolitiska debatten sticker då och då upp någon som vill se en legalisering av så kallade lättare narkotikapreparat som cannabis. Men ett folkligt stöd i förening med mycket bred politisk uppslutning gör att narkotikamissbruket kan hållas tillbaka, och om det hålls tillbaka fångas färre och färre får skador av narkotika- och dopningsmissbruk. Vi får ändå inte slå oss till ro med att Sverige i en europeisk jämförelse har en låg förekomst av narkotika och att det relativt EU-länderna är få ungdomar som provar eller använder narkotika. Det kan ändå finnas en trend av ett ökat experimenterande när det gäller narkotikaanvändning. Som har hänvisats till tidigare har CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, under mycket lång tid följt utvecklingen. Vi kan då se att i den statistiken finns det en notering att i årskurs 9, enligt de färskaste siffrorna, är det något fler som har använt narkotika i en jämförelse med en tioårsperiod tillbaka. Denna notering ska vi inte bortse från. Beträffande dopning anar vi att den stora dopningshärvan som rullades upp under hösten förra året pekar på att dopningsmissbruket kanske är större än vad vi velat tro. Herr talman! Det narkotikabetänkande vi i dag har att behandla i kammaren hänger väl samman med den samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken som regeringen nyligen avlämnat som avser åren 2011-2015 och som kommer att riksdagsbehandlas senare i vår. I strategin slås fast, åter en gång, att målet är ett narkotikafritt samhälle. Detta är en viktig del, och därför är det viktigt att vi skaffar de verktyg som gör att vi uppnår detta mål. För att ett narkotika- och dopningsfritt samhälle ska nås är vi alla införstådda med att hela bredden av insatser behövs. Inom socialpolitiken är det fråga om ett effektivt förebyggande arbete som vi utvecklat under förra mandatperioden och ska fortsätta med. I hela reformarbetet inom skolan är det fråga om att ge barnen en bra start och skolgång som innebär att de känner trygghet och kan välja detta framför att lockas till droger. Jag är också glad över de förstärkningar av elevhälsan som vi vet får nya resurser under kommande år. Men trots allt detta arbete visar utvärderingarna att utan effektiva verktyg till polis och tull räcker föräldrar, socialtjänst och skola inte till. Det behövs också effektiva verktyg till polis och tull. Mitt bestämda intryck är att både tullen och polisen har blivit bättre på att i samverkan bekämpa narkotika- och dopningsbrott. Det är denna samverkan som vi vill stärka ytterligare i dag med besluten. Polisen har länge efterfrågat effektivare verktyg mot en kriminalitet som framgångsrikt har tagit fram nya varianter av narkotika och hittat nya vägar för handel med narkotika på Internet, vilket flera talare har belyst. De verktyg som har efterlysts från inte minst polis och socialarbetare levereras nu. Det lagförslag som i dag läggs fram från alliansregeringen och vårt ansvariga statsråd Maria Larsson visar att vi ger möjlighet att gå vidare med ett effektivare arbete. Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagaren ska sedan besluta om de beslagtagna substanserna ska förstöras. Syftet med allt detta är att förhindra spridning av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarliga varor. Jag vet att det har varit en stor frustration när polisen har tvingats lämna tillbaka i somliga fall direkt dödliga preparat för att preparaten ännu inte har klassats som narkotika. I det lagförslag som vi nu har framför oss och som vi kommer att fatta beslut om i riksdagen föreslås att ändra på detta förhållande. I fortsättningen ska vi ha effektivare verktyg för att kunna arbeta mot målet ett narkotikafritt samhälle. Herr talman! Jag vill med dessa synpunkter yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande SoU5. I detta anförande instämde Roland Utbult (KD).

Beslut

Lättare stoppa droger på väg att narkotikaklassas (SoU5)

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.