Beskattning av företag, kapital och fastighet

Debatt om förslag 27 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 18 Per Åsling (C)

Fru talman! Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat om. Skatter måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara långsiktiga, förutsägbara och rättssäkra. Samma sak ska även gälla myndigheters agerande och utövning.

Fru talman! Skatter ska vara enkla - med den utgångspunkten tillsattes år 2012 den så kallade Skatteförenklingsutredningen. Utredningen skulle utvärdera och försöka förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Bland annat föreslogs förenklade regler med, så långt det är möjligt, bibehållen neutralitet i beskattningen mellan enskilda näringsidkare och näringsidkare som driver sin verksamhet som aktiebolag. För mig är det uppenbart att dagens skattesystem måste ändras och utformas i enlighet med huvuddragen i Skatteförenklingsutredningens förslag om en fördelningsbar inkomst. Det skulle innebära förbättrade skatteregler och minskad skatteadministration för små företag.

Fru talman! Skatteförenklingsutredningen kom även med förslaget att slopa skogskontot, vilket är ett feltänk som skulle göra det mycket svårt för familjeföretag att bedriva skogsbruk. Frågan om skogskontot är viktig för familjeskogsbruket, som behöver ha långsiktiga och kända spelregler för att kunna utvecklas. Skogsbruket är en basnäring som många företag och människor är beroende av, och det kan gå flera generationer mellan avverkningar. Då måste det vara möjligt att fördela inkomsten över tid. På samma tema har jag här i riksdagen föreslagit att rennäringen ska kunna ha ett renkonto. På så sätt kan man stärka rennäringen och underlätta för generationsskiften. Parallellen med skogskontot och skogsnäringen är självklar.

Fru talman! På samma sätt som det är självklart att människor i stor utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete bör regioner som bidrar med värdefull produktion få behålla delar av detta värde. Det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Skattepolitiken ska användas som redskap för tillväxtskapande i hela landet. Det kan möjliggöras genom en decentralisering av skatter, där flera delar av den statliga fastighetsskatten regionaliseras i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjlighet att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån egna förutsättningar. Det är också i vår omvärld väldigt normalt och mestadels förekommande att just fastighetsskatten har andra baser än en statlig.

När det gäller fastighetsskatten vill vi börja med att göra en regionalisering av elproducerande fastigheter, exempelvis vattenkraft och vind. Skattebaser är en central fråga, men samtidigt måste strukturella reformer genomföras för att stoppa och vända den regionala klyvningen. Välfungerande, självständiga och starka regioner är avgörande för att stärka den lokala och den regionala konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar. Regionala skattebaser skulle även synliggöra de stora värden som i dag produceras i många av Sveriges kommuner och regioner men som beskattas nationellt.

Fru talman! En stor del av våra mindre företag är familjeföretag. Många av dessa företag drivs av personer som i dag är över 55 år. Vi står alltså inför ett stort generationsskifte i svenska företag. Att dessa företag kan drivas vidare är mycket väsentligt. De skapar trygghet och långsiktighet i det svenska näringslivet.

Alliansregeringen tillsatte under våren 2014 en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna för beskattning vid ägarskifte i fåmansbolag för att göra dem mer ändamålsenliga. Tyvärr ändrade den nuvarande regeringen utredningens direktiv med fokus på ökat skatteuttag, och vi känner till resultatet av detta. Utredningen föreslog förändringar som enligt utredaren själv ökade skatteuttaget för småföretag med i storleksordningen 5 miljarder kronor.

Fru talman! I årets budgetmotion föreslog vi från Centerpartiet att utredningen gällande delen om generationsskifte ska genomföras omgående, detta för att underlätta för alla familjeföretagare som står inför ett generationsskifte.

Det är också viktigt att slå fast att det finns fortsatt starka skäl att förändra fåmansbolagsreglerna. På sikt är det önskvärt att gapet mellan skatt på kapital och skatt på arbete minskar.

Fru talman! Det måste vara enkelt att starta företag, och det sker ofta i mindre bolag. Det måste vara enkelt att driva företag. Skattesystemet måste premiera det personliga, direkta och arbetande ägandet, något som har starka positiva effekter för samhället.

Jag vill avslutningsvis deklarera att jag står bakom de centerpartistiska reservationerna i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 och till Alliansens reservation 7.


Anf. 19 Jörgen Warborn (M)

Fru talman! Arbetslinjen börjar i företagen. Det är genom företagsamhet och genom nya och växande företag som fler får sin anställning, fler får sysselsättning och fler kan känna verklig trygghet. Fler jobb i växande företag betyder också ökade skatteintäkter, vilka i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Det blir alltmer uppenbart att det här är en av de viktigaste skiljelinjerna i riksdagen. Antingen vill man underlätta för företagande och entreprenörskap och lägger fram förslag om hur regler kan förenklas och skatter justeras så att fler vill och vågar ta steget ut i företagande och så att fler företag kan växa - eller så lägger man fram förslag där företagandet begränsas och försvåras.

Antingen väljer man att se på företagsamheten som en förutsättning för tillväxt, jobb och en god välfärd - eller så ser man företagsamhet som något nödvändigt ont, något som mest snedvrider och snedfördelar och något som ständigt kan påföras ny beskattning och därmed utgöra en aldrig sinande inkomstkälla för staten.

Fru talman! Näringslivet mötte 2012 en nyvald S-ledare som med affärsplan och industrikansler skulle nyindustrialisera Sverige och stärka entreprenörskapet. En del trodde nog att Löfven, Damberg och Andersson var en ny och företagarvänlig typ av socialdemokrater.

Nu har vi facit. Skatterna på jobb och företagande har höjts med 40 miljarder kronor. Nyföretagsamheten är den lägsta på tio år, och huvudkontor lämnar landet. Det sammanfattande omdömet gällande företagsklimatet i Sverige har sjunkit till en bottennivå sedan Svenskt Näringsliv för första gången ställde frågan i sin enkät 2008.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har infört, eller hotar med att införa, en rad skatter och regelförändringar som slår direkt mot näringslivet. Det handlar om försämrat RUT- och ROT-avdrag, höjda arbetsgivaravgifter, höjda marginalskatter, hot om förmögenhetsskatt och hot om 3:12-regler som försämrar entreprenörskapet. Det är förbud mot vinster i välfärdssektorer, vilket slår mot kanske 20 000 företag och dessutom mot valfriheten. Slutligen, åtminstone i den här listan, är det dessutom en flygskatt.

Fru talman! För mig är varje enskild företagare en hjälte. Det är någon som tror på en idé, som utvecklar den och som genom sin kraft och sitt engagemang bidrar till Sveriges utveckling och till sin egen och andras försörjning. Det är därför jag säger: Företagare ska uppskattas, inte straffbeskattas!

I den andan har Moderaterna en rad förslag i det här betänkandet. Vi föreslår förenkling när det gäller delningsekonomin. Vi föreslår att man ska utreda en schablonbeskattning som gör det enklare för småföretag. Vi föreslår skatteavdrag för företag som gör klimatkompenserande åtgärder. Vi har förslag om hur man kan underlätta generationsväxling.

Bostadsmarknaden är viktig ur ett företagsperspektiv, och därför vill vi också öka incitamentet till andrahandsuthyrning av bostäder. Vi vill slutligen också stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft genom att se över tonnagebeskattningssystemet.

Jag kommer i resten av denna debatt att fokusera på två av dessa förslag: för det första frågan om förenklingar när det gäller delningsekonomin och för det andra frågan om att underlätta generationsskiften i företag.

Moderaterna vill att Sverige blir världens bästa land för delningsekonomin. Att människor delar varor och tjänster med varandra har förekommit i alla tider. Tack vare delandet kan resurser utnyttjas mer effektivt och komma fler till del. De senaste årens omfattande digitalisering har dock skalat upp detta till helt nya nivåer, och plattformar matchar människors efterfrågan på bara några sekunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Men en tjänst som utförs av en privatperson till en annan är skattepliktig, och den administration som krävs vid ett sådant tillfälle är i dag omfattande. Det behövs därför administrativa förenklingar och beskattningsmässiga lättnader framför allt för små inkomster. Moderaterna föreslår därför att man ska utreda en skattebefrielse om 30 000 kronor per år vid sådana inkomster.

Slutligen vill jag säga någonting om generationsskiften. Ett av Moderaternas förslag är att se över beskattningen vid generationsskiften för att underlätta för fler att kunna lämna över sitt företag till nästa generation.

En undersökning gjord av Företagarna visar att vart sjätte företag i dag ser ett ägarskifte som troligt inom fem år. Möjligheten att genomföra lyckade generationsskiften är därför helt avgörande för många svenska företags framgång under de närmaste åren.

I dag är tyvärr skattereglerna sådana att det är mindre förmånligt att sälja till en närstående, till exempel ett barn, än att sälja till en extern part. Moderaterna vill därför förändra beskattningen vid generationsskiften för att förhindra att arbetstillfällen försvinner.

Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till Moderaternas reservation 1 och Alliansens reservation 7.


Anf. 20 David Lång (SD)

Fru talman! Jag ber att få inleda med att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.

Svensk ekonomi och svenska företag har länge fått kämpa under ansträngande administrativa regelverk och betungande skattebördor. Ibland kan man uppleva att systemet hindrar och låser in. Sverigedemokraterna ser ett behov av ett tydligt regelverk, men det måste finnas rimlighet i systemen. Dessutom får det totala skatteuttaget från företag inte överstiga den nivå som gör företagandet i allmänhet mindre intressant än vad det annars skulle ha kunnat vara. Vi vill därför satsa på att både förbättra och förenkla skattevillkoren såväl vad gäller kapital och kompetensförsörjning som vad gäller beskattning relaterad till företagens produktion och export.

Fru talman! I betänkandet behandlas de återstående motionerna från den allmänna motionstiden avseende just beskattning av företag, kapital och fastighet. När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för små och medelstora företag.

Den så kallade allmänna löneavgiften inom ramen för de sociala avgifterna på arbete har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystemen som den är avsedd att finansiera, utan det är en extra skattekostnad på arbete, vilket i synnerhet drabbar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör ungefär en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna på 31,4 procent. På sistone har den allmänna löneavgiften höjts och ligger i dag på 10,72. Löneskatten uppfattas som orättvis av många företagare, och den hämmar också incitamenten för dem att nyanställa.

Sverigedemokraterna skulle vilja gå i motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till tre anställda, det vill säga de tre först anställda. Det ska baseras på ett takbelopp om 300 000 kronor i lön per anställd, och det skulle motsvara en skattelättnad på 90 000 kronor per år för ett småföretag med tre anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Företag med en högre lönesumma än 300 000 kronor per anställd eller fler anställda än tre betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. Det blir alltså ingen tröskeleffekt av detta. På så vis skapar vi inte bara besparingar för egenföretagare utan även kraftiga incitament för att nyanställa. Tillsammans med det kraftigt lindrade sjuklöneansvar som vi också har föreslagit för mindre företag kan det antas medföra betydligt bättre möjligheter för de minsta företagen att växa sig större och anställa fler. Det är som tidigare nämnts så att i de små och medelstora företagen skapas fyra av fem nya jobb. Det förutsätter också att dessa företag har möjlighet att växa.

Den reservation jag yrkade bifall till tar upp ett förslag till ett system som ibland kallas innovationsboxar. Det innebär i praktiken finansiella lättnader för företag vars omsättning baseras på nya tekniska produkter eller processer. Det finns sådana system i andra EU-länder som har förutsättningar som påminner om Sveriges, till exempel Nederländerna och Belgien. Vår vision är att stödet särskilt ska riktas till små och svenska företag och generera ett incitament till att utveckla innovativa processer eller produkter. Det underlättar för små och medelstora företag samt innovativa sådana. Vi menar att det är just där de nya jobben kommer att skapas och därigenom svensk uppfinningsrikedom. Och det är där svenska innovationer som ger de framtida exportsuccéerna kommer att finnas.

Fru talman! Regeringens beskattning på vanligt folks småsparande genom en höjning av schablonbeloppet på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är olycklig ur flera perspektiv. Dels blir det mindre lönsamt att spara, samtidigt som lånande är skattesubventionerat genom ränteavdragen, vilket i sig är en olycklig princip, dels skapar den en stor osäkerhet om en vanlig och populär sparform som nyttjas av närmare 2 miljoner svenskar. Inte bara en utan två gånger på kort tid har skatten höjts. Dessutom ser många den sparformen som ett alternativt pensionssparande. Det offentliga ålderspensionssystemet levererar inte, och framtida pensioner kommer att understiga hälften av slutlönen - som också har nämnts tidigare i debatten.

Regeringen har tidigare helt slopat möjligheten att spara privat i en pensionsförsäkring, vilket har lett till att många i stället har vänt sig till just kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. De skattepålagor som regeringen nu har aviserat, och den osäkerhet som dessa medför för framtiden, innebär att möjligheten att påverka sin egen pension numera är begränsad jämfört med tidigare. Därför har vi sagt nej till den föreslagna skattehöjningen.


Anf. 21 Momodou Jallow (V)

Fru talman! Skattesystemet ska utformas så att finansieringen av den offentliga verksamheten tryggas på lång sikt. Det ska hjälpa till med att utjämna inkomst- och förmögenhetsklyftor, och det också ska vara ett verktyg i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Därför är skattepolitikens främsta uppgift att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vid sidan om detta ska den även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd.

Fru talman! Vi har tidigare hört från borgarnas sida hur företag skapar välstånd och hur viktigt det är att sänka bolagsskatten. Vi har bevittnat hur de har sänkt skatten med 140 miljarder för de rikaste samtidigt som man vill sänka lönen för de fattigaste. Det är ett nyliberalt tänk i en liberal politik, som Vänsterpartiet alltid kommer att bekämpa.

Fru talman! För oss är det tydligt att välstånd skapas genom människors arbete. Rätten till arbete är det största frihetsvärdet för alla i ett modernt samhälle.

Arbete ger möjlighet till delaktighet i samhället såväl individuellt som kollektivt. Hur arbetet organiseras är avgörande för samhällsutvecklingen i stort.

Förstå mig rätt! Företagande är otroligt viktigt för vår ekonomi. Sverige är väl känt för innovation och utveckling, och svenska företag bidrar mycket i den ekonomiska tillväxt som råder i Sverige i dag. Dessa företag anställer och bidrar i skapandet av sysselsättning, vilket är ett av Vänsterpartiets viktigaste mål. Full sysselsättning är ett av de viktigaste ekonomiska målen. Jo, Jörgen Warborn, vi uppskattar företagare. De spelar en viktig roll i vår ekonomi.

Fru talman! Den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Därför är det viktigt att också prata om skattebrott. De är ett problem. Om vi ska ha en fungerande gemensam välfärd måste vi bekämpa skattebrott. Skattebrott, skattefusk och skatteundandragande har blivit girighetens tecken i dag. Stora giriga kapitalistbolag vill leva som parasiter på bekostnad av vanliga arbetare. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande på både nationell och internationell nivå är därför även i fortsättningen en hög politisk prioritering för Vänsterpartiet. Därför tycker vi att det är viktigt att skattefelet begränsas och att skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas.

Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda så kallade svartjobbandet, som jag väljer att kalla illegalt arbete, har betydande negativa effekter.

Det finns ett starkt samband mellan skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten handlar om att företag använder illegal arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt. De negativa effekterna av skatteundandragande är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen.

Fru talman! För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.

Vänsterpartiet tycker att det är bra att regeringen i sitt regleringsbrev till Skatteverket för 2018 har angett att myndigheten i årsredovisningarna för 2017-2020 ska redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. Vidare ska Skatteverket redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med Ekobrottsmyndigheten på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

I dag, fru talman, har villaägare och de som äger en bostadsrätt möjlighet att använda kostsamma subventioner för att renovera sin bostad. ROT-avdraget gäller däremot inte för boende i hyresrätt. Det är ett ojämlikt förhållande, där de som bor i hyresrätt i praktiken betalar för villaägares möjlighet att kakla om badrummet via skatten. Det är inte rätt. Det är inte rättvist. Det är inte så vi ska använda skattebetalarnas pengar.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram vikten av att driva en politik som gynnar folket och inte stora banker eller riskkapitalister. Vi vill öka människors inflytande över den egna livssituationen och skapa större möjligheter för folkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vi vet att demokratiska samhällen är bättre samhällen. När folkstyret urholkas innebär det inte bara sämre beslut, utan det skadar också tilltron till demokratin.

På några årtionden har makten förskjutits från demokratier till en växande finanssektor. Beslut som tidigare kunde fattas av regeringar och parlament är nu inskrivna i handelsavtal. Betalda lobbyister och pr-företag har ofta mer makt över dagordningen än partier, en utveckling som har påskyndats i takt med att EU:s makt har utvidgats. Det innebär att politiken i nästan alla länder har tvingats följa samma mönster: privatiseringar, fler osäkra jobb, rovdrift på miljön, sänkta skatter för de rika och större risker för oss andra.

Fru talman! Vi ser en oroande utveckling där demokratin ifrågasätts av högerextrema och rasistiska krafter och urholkas av kapitalets makt.

Vänsterpartiet vill minska finanssektorns inflytande över våra samhällen. De enorma värden som skapas av vårt arbete ska investeras i samhällsnyttiga saker som innovationer, omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle och förkortad arbetstid. I stället för att bara syfta till så hög avkastning som möjligt ska statligt ägda bolag användas aktivt i omställningsarbetet för att öka jämlikheten och jämställdheten och stärka demokratin. Vi vill också öka uttaget av skatter från banksektorn. Vi föreslår en bankdelningslag som syftar till att kraftigt minska bankernas risktagande samt en skatt på finansiella transaktioner för att minska kortsiktig spekulation.

Fru talman! Vänsterpartiet vill stoppa den förskjutning av makt från demokratiska institutioner till storföretag som många av dagens internationella handelsavtal innebär. Ett bra exempel är CETA-avtalet, som i förra veckan röstades igenom i denna kammare. Det var oroväckande att se hur vartenda parti utom Vänsterpartiet kämpade för att försvara investeringsskyddet och storbolagens tvistlösningsmekanismer, som i grunden förändrar den demokratiska maktbalansen mellan demokratiskt fattade beslut och storbolagens intressen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram vår reservation om utländska företag som verkar i Sverige och reglerna om fast driftsställe. Reglerna avgör om ett utländskt företag ska betala inkomstskatt i Sverige eller inte. I dag är reglerna hårt knutna till en bedömning av huruvida ett företag är etablerat på en exakt plats i Sverige eller inte. Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan därmed undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan röra sig om till exempel åkeriföretag, bemanningsföretag och byggföretag. Detta öppnar för osund konkurrens och social dumpning. Därför bör det utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Jag står bakom samtliga av Vänsterpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 4.


Anf. 22 Larry Söder (KD)

Fru talman! Vem vill bli polis i dag? Den frågan hör jag ganska ofta i fikadiskussioner. Vem vill bli polis i dag? Frågan är berättigad med tanke på den arbetssituation poliser har och ibland vilket stöd de får från oss i politiken. Men poliser är inte den enda grupp som har problem. I dag har vi problem i en hel del arbetsgrupper. Poliser slutar på grund av arbetssituationen. Lärare lämnar yrket på grund av arbetssituationen. Jag tror att listan kan göras ganska lång.

Jag tror även att vi nu kan lägga till företagare. Vem vill bli företagare i dag? Eller jag kanske ska formulera om frågan: Vill vår regering ha några företagare?

Regler och skatter som ökar administrationen och kostnaderna för att vi vill att alla ska göra rätt har ett vällovligt syfte, men jag tror att det gör att normala personer tänker en gång till innan de blir företagare. Vill man ta på sig det ansvar det innebär att vara företagare? Vill man ta den risk det innebär att vara företagare? En allt tyngre administrativ börda för att kunna leverera uppgifter till våra myndigheter gör att det kan kännas som om kärnverksamheten blir en sekundär verksamhet. Tidigare hörde vi också att antalet nya företagare är på en oroväckande låg nivå. Vi borde fundera en gång till.

Vinststopp i välfärden är bara en i raden av idéer från vår regering för att stoppa företagare från att vara företagare. Var kan man annars tänka sig att den idén kommer ifrån? Man talar inte om det fria valet för elever och lärare eller kvaliteten på det som levereras utan bara om det faktum att det är företagare som gör vinst.

Jag menar att man måste uppmuntra människor att bli företagare - att förverkliga sina idéer och på det sättet kunna starta, driva och utveckla företag som skapar jobb och genererar skatter till välfärden.

För mig är det självklart att vi måste ha en mångfald av utövare och välfärdstjänster och att fokus måste ligga på vilken kvalitet som levereras. För mig är det lika självklart att skatteregler ska vara så enkla att följa och smidiga att ändra över tid att flexibiliteten inom företagandet finns kvar.

Till exempel är det en naturlig fas för en företagare att vid någon tidpunkt vilja sälja sitt företag eller föra det vidare till närstående. Det kan handla om att man vill ta sig an en ny utmaning eller har tröttnat. Man kanske inte längre vill ta ansvaret eller risken det innebär numera. Man kanske har kommit upp i åren eller helt enkelt känner att det är dags för barnen att ta vid. I dag är skattereglerna sådana att det är mindre förmånligt att sälja ett företag till en närstående än att sälja företaget till en extern part.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Utredningen om en översyn av 3:12-reglerna tillsattes av alliansregeringen för att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i möjligaste mån beskattas likformigt, oberoende av om avyttringen sker inom eller utom närståendekretsen. Även om regeringen nu har backat i fråga om att höja skatten för småföretagare genom förändrade 3:12-regler kvarstår problematiken vid ägarskiften. Vi inom Alliansen anser därför att reglerna för generationsskiften bör underlättas.

Herr talman! Jag försökte titta noga i de motioner som lämnats in, och till min glädje kunde jag inte finna några motioner som handlar om att återinföra fastighetsskatten i dess tidigare form. Vi kristdemokrater drev på för att den skulle tas bort, och vi ser ingen anledning att ta upp den diskussionen igen.

Alliansregeringen tog bort fastighetsskatten. Jag tycker att vi borde ta nästa steg och ta bort fastighetstaxeringen. Fastighetsskatten gjorde att människor fick gå från hus och hem som de bott i väldigt länge. Risken att vi hamnar där igen ser jag nu som liten, vilket är glädjande. Därmed borde vi kunna avskaffa fastighetstaxeringen, vilket skulle göra vägen ännu längre till att återinföra fastighetsskatten.

Det finns motioner om att återinföra arvsskatten som jag med glädje ser att vi alla är överens om att avslå. Arvsskatten är kontraproduktiv och tillför inte någonting över huvud taget till framåtanda eller modern skattelagstiftning.

Med de orden yrkar jag bifall till Alliansens reservation 7.


Anf. 23 Jamal El-Haj (S)

Herr talman! Skattesystemets huvuduppgift är att finansiera den generella välfärden. Vi har olika behov av samhällets tjänster och olika förmåga att betala skatt i olika skeden av livscykeln. Skattesystemet utjämnar detta och omfördelar också mellan individer.

Mätaren på vår civilisation är hur vi behandlar de svagaste: barnen, de gamla, dem med olika former av funktionsvariationer. Genom skattesystemet mobiliserar vi resurser för dessa gruppers bästa.

Skattepolitiken bör utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU.

Regeringen anser att skatteutgifter, det vill säga stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, till exempel nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, bör omprövas regelbundet och kontinuerligt.

Skattekvoten i Sverige är historiskt låg samtidigt som sysselsättningen är historiskt hög. Vi har en regering som får människor i arbete samtidigt som den inte slår mot pensionärer, sjuka och arbetslösa, som den tidigare borgerliga regeringen gjorde under sina åtta förlorade år för Sverige - år då Sverige gick från överskott till underskott.

Herr talman! Än en gång har socialdemokratin, denna gång ihop med Miljöpartiet, fått reda upp efter en borgerlig regeringsperiod, precis som efter Fälldin och Bildt. I de borgerliga förslagen till statsbudgetar lurar nya ofinansierade och ineffektiva skattesänkningar, som om inte de 160 bortslösade miljarderna 2006-2014 vore nog. Gav de fler jobb? Nej, arbetslösheten var högre då Reinfeldt frånträdde än när han tillträdde. Detta ska man komma ihåg när vår ambition om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 hånas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Vi kämpar med en uppgiven borgerlighet utan andra framtidsidéer än skattesänkningar och en ständigt svartmålande sverigedemokrathöger, som inte ens drar sig för att svartmåla Sverige utomlands.

Herr talman! I dessa betänkanden brukar många förslag på skattesänkningar och nya undantag dyka upp. Föga förvånande vill Moderaterna fördubbla schablonavdraget vid andrahandsuthyrning och sänka kapitalvinstskatten. Centern vill ha avdrag för sponsring, konstköp och företagares friskvård.

Samtidigt är jag glad över att borgerligheten sluter upp kring de begränsningar av ROT som regeringen gjort i syfte att föra över pengar till investeringsstöd till bostadsbyggande. Inte i någon reservation utlovas återställare.

Även i fråga om kapitalvinstskatten och räntan på uppskov tassar de borgerliga försiktigt, väl medvetna om sitt misstag då den statliga fastighetsskatten omvandlades till en kommunal fastighetsavgift. Eftersom det hela var så brådskande tänkte man aldrig tanken att ränteavdragen borde ha börjat trappas av i detta sammanhang.

En anledning till försiktigheten är att den tidigare borgerliga regeringen höjde kapitalvinstskatten, satte ett uppskovstak och räntebelade nya uppskov för att åtminstone delfinansiera fastighetsskattesänkningen. Att nu tycka att denna finansiering snabbt ska tas bort är inte statsfinansiellt ansvarsfullt, vilket de borgerliga förstår.

Det finns också motioner och reservationer kring de så kallade 3:12-reglerna för fåmansföretag. Låt mig bara konstatera att vi inte lade fram vårt förslag i frågan utifrån de hot mot statsbudgeten som riktades från de borgerliga partierna. Alltså kvarstår reglerna som de gör, och då föll också reformförslagen kring generationsskifte. Man kan inte både ha kakan och äta upp den, som några motionärer tycks tro.

I debatten hörde jag något om skogskonton, och här vill jag vara tydlig: Under Centerpartiets styre av Näringsdepartementet tillsattes och skrevs direktiv för skatteförenklingskommittén. Ett av dess förslag var att avskaffa skogskontona. De som är rädda om sina skogskonton bör därför ställa sina frågor till Centerpartiet och Annie Lööf, eftersom det var hennes utredning och utredningsdirektiv som landade i förslaget. Regeringen bereder däremot utredningens förslag, precis som alla andra utredningsförslag, även om de är borgerliga sådana.

Tonnageskatten tillhör denna regerings framgångssagor. Det fanns ett förslag redan 2006, men för Anders Borg var jobb till sjöss inte intressanta. Under åtta år i opposition drev vi frågan om tonnageskatt och fick den till slut på plats så att vi kan flagga in fartyg och jobb till Sverige igen. Nu vill några borgerliga partier ivrigt utvärdera tonnageskatten.

Jag tycker nästan att detta är beklämmande med tanke på ert tidigare agerande i frågan. Ni i Alliansen har förhalat, bromsat och nonchalerat, och när skatten, till redarnäringens förtjusning, väl är på plats blir det ett jätteengagemang för att utvärdera. Vad ska ni utvärdera - hur många fartyg och jobb ni skickat utomlands under era åtta års fördröjning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Avslutningsvis hoppas jag att vi i dag i kammaren i just denna debatt kan förenas kring åtminstone det förslag om storföretagens avdragsmöjligheter och beskattning som regeringen lämnat en lagrådsremiss om. Det är ett bra förslag för Sverige och Sveriges företagare.

Det gynnar mindre företag, och det gynnar eget kapital framför lån. Sverige får också en mer konkurrenskraftig bolagsskatt i ett läge när Trump hotar oss även på detta område. Det har varit ett långdraget arbete i vilket även de borgerliga partierna bidragit. Kanske borde vi mer och oftare arbeta på detta sätt. Visst har alla våra partier sina profileringsbehov, och det är viktigt att visa på skiljelinjer i politiken. Men när skiljelinjer växer till gräl och retoriken tar över innehållet i skillnaderna är det inte så bra. Vi måste hålla ihop Sverige.

Herr talman! Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Såväl den generella välfärdsstaten som vårt effektiva skattesystem är delar av eller bidrar till den svenska modellen. Svenska företag och företagare ska göra rätt för sig på samma sätt som vanliga löntagare.

Fastigheter är en skattebas vi behöver se över. Den låga kapitalbeskattningen bidrar till att klyftor växer, och även detta måste vi se på i en ny skattereform.

Statsminister Stefan Löfven har klokt sagt att de som har det lite bättre ställt rimligen också kan bidra mer till Sverige.

Sverige ska bli tryggare, med en bättre välfärd och hårdare tag mot brottsligheten. Sverige är starkare när vi håller ihop.

Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 24 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Jag väljer att börja där Jamal El-Haj slutade när det gäller de sakpolitiska frågorna, nämligen med bolagsskatten. Det är riktigt att det kom ett förslag förra veckan om att den ska sänkas. Det är en bit på vägen, kan man konstatera. Men jag tror inte att detta är hela vägen. Jamal El-Haj nämnde själv att detta kan bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft. Jag ställer mig tveksam till om det kommer att räcka.

Vi ser nu att USA har sänkt sin bolagsskatt från 35 procent till 21 procent. Vi ser att England har tänkt sänka sin bolagsskatt i samband med brexit. Det finns flera andra länder som också gör det.

Då är frågan om det kommer att ha någon avgörande effekt på Sveriges konkurrenskraft att sänka bolagsskatten med decimaler. Man borde nog snarare sänka med heltal.

Jag vill ställa en fråga till Jamal El-Haj. Jag misstänker tyvärr att denna reform är överfinansierad, att man tar ut mer beskattning av företagen än man behöver. Jag undrar om Jamal El-Haj kan kommentera det utifrån sin position i ett regeringsparti.

Jag vill också ställa en fråga om generationsskiften. Jamal El-Haj tog upp det i sitt anförande. Vad händer i fråga om detta? Man kan äta kakan och samtidigt ha den kvar. Du ställer dig tveksam till det, Jamal El-Haj. Men att vi inte fick en skattehöjning på detta område var avgörande och oerhört viktigt. Det finns också möjlighet att nu titta vidare på hur vi gör generationsväxlingar. Som vi har hört tidigare är det många företag som står inför pensionsavgångar. Därför undrar jag: Vad händer med denna viktiga fråga?


Anf. 25 Jamal El-Haj (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Jag börjar där du slutade, Jörgen Warborn. När vi ville genomföra 3:12-reglerna var ni emot. Ni hotade med att hela vår budget skulle röstas ned - en budget som är viktig för många människor. Vi kan därför inte gå vidare i denna fråga eftersom det handlar om ett helt paket, och man kan inte bara ta vissa delar av det och strunta i andra delar. Det handlar om hur man ska finansiera välfärden. Det handlar om hur man ska se till att människor har ett arbete. Det är alltså ett helt paket. Då kan man inte bara ta en del och säga att man vill genomföra den men inte de andra. Precis som jag har sagt handlar det om att äta kakan och behålla den.

Vi sänker bolagsskatten till 20,5 procent. Du nämnde USA, som har 21 procent. Detta är alltså lägre än i USA. Vad är det som förväntas? Tycker du att vi ska sänka den ytterligare? Detta handlar alltså om ett helt paket. Det hänger ihop med att avdragsrätten försämras i detta fall för de stora företagen, vilket gynnar de små företagen. Vi är mycket glada över denna reform. Det är fantastiskt bra att vi kan genomföra den.


Anf. 26 Jörgen Warborn (M)

Herr talman! Jamal El-Haj svarade aldrig på frågan huruvida förändringen av bolagsskatten är överfinansierad eller inte. Jag vet ärligt talat inte det. Men jag misstänker att det är så, eftersom jag tycker att sänkningen av bolagsskatten är så marginell i detta fall. Jag hoppas att jag kan få ett svar på det. Annars finns det säkert anledning för mig att återkomma med den frågan i andra debatter.

När det gäller generationsskiften vill jag fråga varför man inte kan gå vidare med den del som berör just generationsskiften. Det är ett helt paket, säger Jamal El-Haj. Men jag menar att det är helt möjligt att bryta ut den delen. Förslaget är utrett och klart. Det är bara att lägga det på riksdagens bord, och det finns en majoritet i kammaren för det. Varför kan man inte göra det?

När det gäller finansieringen måste man naturligtvis ha en budget som går ihop. Det har jag full respekt för, och det tycker jag är korrekt. Men utan att jag har några siffror på detta kan jag säga att det handlar om marginella kostnader i detta sammanhang. Det tror jag därför att man kan klara om man skulle vilja det.

Jag har ytterligare en fråga. Den gäller personaloptioner. Den frågan har inte direkt beröring med detta betänkande, men ni nämner den i ett av era ställningstaganden. Därför skulle jag vilja ställa en fråga om personaloptioner också.

Det är bra att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning har infört personaloptioner. Men varför gör man det så begränsat? Det som gäller är så tunt och begränsat. Det räcker till några företag, men varför vill man inte använda sig av hela det utrymme som finns? Det finns statsstödsregler som påverkar detta; jag är fullt medveten om det. Men Moderaterna har ett förslag som är tre gånger så kraftfullt som det som den nuvarande regeringen har infört. Vi utnyttjar alla de möjligheter som finns utan att det strider mot statsstödsregler. Det betyder att vårt förslag är lika konkurrenskraftigt som det som gäller i andra jämförbara länder. Varför är inte svenska företag värda att ha samma konkurrenskraftiga personaloptioner som man har i till exempel England?


Anf. 27 Jamal El-Haj (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

Herr talman! Vi måste ha ordning och reda i de offentliga finanserna. Det är mycket viktigt. Jag vet inte om bolagsskatten är överfinansierad. Jag kan i dagsläget inte ge dig besked, Jörgen Warborn. Vi får avvakta och se om den verkligen är överfinansierad eller inte. Men det är inte syftet. Syftet är att det ska gå jämnt upp.

För er är det aldrig nog. Sänker vi bolagsskatten, anser ni att vi måste sänka den mer. Vad vi än gör måste ni gå ett steg till. Det är inte hållbart.

Om det verkligen ska gå väl för Sverige måste vi se till att det är ordning i statsfinanserna. Då kan vi inte göra som ni gjorde under er tid vid makten och ha underskott efter underskott. Ni har fått möjlighet att regera landet tre gånger - under Thorbjörn Fälldin, under Carl Bildt och senast under Fredrik Reinfeldt i åtta år. Varje gång som ni har regerat har det varit underskott, och vi har varit tvungna att städa upp efter er. Det är därför som vi måste se till helheten. När vi har ett förslag måste vi se till hela paketet med förslag. Det handlar om att ge och ta.

Jag tycker att sänkningen av bolagsskatten räcker. Vi ska inte sänka den ytterligare.


Anf. 28 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Förra veckan presenterades ett förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Det är ett förslag som ursprungligen bygger på rekommendationer från OECD men senare också på EU-direktiv. Det kom ett utredningsförslag redan sommaren 2014 från Företagsskattekommittén. I korthet går förslaget ut på att möjligheterna till ränteavdrag för företag begränsas. En del större företag med stora lån kommer därför att få högre kostnader jämfört med i dag. Det finns dock ett undantag för nyproduktion av bostäder i förslaget, vilket är bra. Något som också är mycket bra är att det finns en begränsningsregel, vilket gör att merparten - uppåt 98-99 procent - av alla företag inte kommer att beröras av försämringarna.

I den positiva vågskålen ligger däremot att alla företag får sänkt bolagsskatt. I ett mellansteg sänks den till 20,6 procent från dagens 22 procent. Det är alltså någonting som alla företag får del av. Närmare en halv miljon små och medelstora svenska företag kommer att beröras och få sänkt skatt utan någon höjning i någon annan ände.

Detta är en ganska stor reform. Det har tidigare under mandatperioden gjorts skattesänkningar på företagssidan som har varit mer riktade och nischade och därmed begränsade till ett mindre antal. Det har gällt RUT, reparationer, naturguidningar, växa-stödet och så vidare. Det har varit viktiga reformer men inte något som alla har tagit del av.

Herr talman! Det har ganska ofta i den politiska debatten talats om den demografiska utvecklingen i Sverige. Vi har, liksom merparten av länderna i Europa, en äldre befolkning som ska försörjas av färre i arbetsför ålder. 40-talisterna, som var många till antalet, har i stor utsträckning börjat lämna arbetsmarknaden. Inom 10-20 år kommer allt fler i den gruppen även att vara i behov av sjukvård, äldreomsorg och liknande, vilket kostar mer än när de är friska pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

En relaterad fråga som vi dock inte har talat alls lika mycket om är etableringsåldern och att den har höjts drastiskt på ganska kort tid. Etableringsåldern är ett mått och innebär att 75 procent i en ålderskategori har egen försörjning och egen bostad - det man skulle kunna säga innebär att någon är vuxen på riktigt. År 1990 var etableringsåldern 21 år, och nu under 10-talet har den ökat till 29 år.

Vissa vill förklara detta med att dagens unga samlar ihop pengar, reser jorden runt och helt enkelt inte har lust att bli vuxna på riktigt. Det är något jag inte skulle säga skiljer sig från hur det var tidigare; det har alltid funnits en lust hos unga människor att se sig omkring, och det är något som också är utvecklande. Jag tror inte att det är en förklaring.

En förklaring är däremot att vi studerar längre. Det är naturligtvis bra, men det finns också saker som inte är positiva med detta. Det gäller de delar som inte är frivilliga. Arbetsmarknaden har förändrats, och det är i dag betydligt svårare för den som inte har högskoleutbildning att klara sig på arbetsmarknaden jämfört med för ett antal decennier sedan. Även om vi nu har en lägre ungdomsarbetslöshet än vi haft på många år - vi har inte haft en så låg ungdomsarbetslöshet på 15 år - ser det väldigt annorlunda ut jämfört med tidigare.

Bostadsmarknaden är också annorlunda i dag, och den är ett stort bekymmer också relaterat till det här betänkandet. Det är inte alls samma situation. Det är inte lika enkelt - om det någonsin har varit enkelt - att få tag på en bostad i dag som det var för ett antal decennier sedan. Unga som vill flytta har svårt att få tag på en lägenhet, och på många håll är alternativet att köpa en bostadsrätt. Det kan vara väldigt dyrt, och många har naturligtvis inte möjlighet till det.

Det byggs lägenheter snabbt, och det har också ökat mycket under mandatperioden. Regeringen har riktat in sig på stöd för att bygga mindre lägenheter med hyror som även unga har råd med, och det har bedrivits en aktiv bostadspolitik. Men det kommer att behöva genomföras fler reformer under kommande mandatperiod.

Det behövs en bostadsreform inte minst för att vi ska få en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. I Sverige har vi ganska mycket boyta per invånare, men den är ojämnt fördelad - en del bor stort medan andra bor trångt. En del bor dessutom väldigt trångt, vilket ställer till det inte minst för barn som behöver göra läxor och annat. En reform för ökad rörlighet skulle kunna innefatta ett sänkt ränteavdrag. I kombination med att man sänker flyttskatter skulle det kunna ge effekter.

Alla partier i kammaren, utom de som brukar kalla sig ansvarsfulla, har ställt sig bakom detta. Det är faktiskt bara Socialdemokraterna och Moderaterna som ännu inte har sagt sig vilja göra någonting åt ränteavdraget. Jag tycker att det vore bra om vi kunde få en total enighet om detta i Sveriges riksdag så att vi kunde få till en ökad rörlighet, för det skulle alla vara betjänta av - inte minst Sveriges unga, som behöver komma ut på bostadsmarknaden.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 29 Larry Söder (KD)

Herr talman! Tack så mycket för ett intressant tal, Rasmus Ling! Jag skulle vilja beröra en av de punkter du tog upp, och det är bolagsskatten och den förändring som nu är föreslagen från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av företag, kapital och fastighet

I förslaget ligger det, precis som Rasmus Ling sa, även en ränteavdragsbegränsning för företagen. Eftersom Rasmus Ling tillhör Miljöpartiet, med ansvar för bostadsbyggandet i Sverige, skulle jag vilja ställa lite frågor kring det. De företag som lånar mycket pengar är nämligen företagen som bygger bostäder. En ränteavdragsbegränsning på det sätt som nu föreslås kommer att slå direkt mot bostadsbyggandet.

Det är inte bara de bostäder som finns i dag som kommer att bli dyrare att hantera, utan även finansieringen av nya bostäder kommer att se annorlunda ut. Jag har inte kunnat få svar någonstans ifrån på frågan om man räknar med att bostadsbyggandet i Sverige kommer att minska eller inte på grund av den här förändringen. Jag tror att det är ett ganska rimligt antagande att antalet bostäder faktiskt minskar när det blir dyrare att finansiera dem.

Det vi kristdemokrater skulle vilja ha jämte den här förändringen är att man ser ett incitament för att på ett eller annat sätt hålla uppe bostadsbyggandet. Vi inser att man inte kan göra så mycket mer än det man gör i det förslag som ligger, men man tar heller inte höjd på något annat sätt för att bostadsbyggandet i Sverige faktiskt hålls uppe. Rasmus Ling sa att det byggdes ganska många bostäder förra året, vilket är glädjande, men vi ser ju också tendenser på att antalet bostäder som byggs minskar drastiskt 2018. Med detta förslag tror jag inte att 2019 kommer att se bättre ut.

Min fråga till Rasmus Ling är alltså hur han ser på det förslag som ligger och om det kommer några andra förslag som innebär att vi kan boosta bostadsbyggandet.


Anf. 30 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag är glad att Kristdemokraterna kommer upp i debatten och ställer den här frågan.

Som jag sa i mitt anförande har det lagts fram ett förslag där nyproduktion av bostäder är undantagna från detta. Larry Söder kan alltså vara helt lugn med att det i den delen inte kommer att få några effekter på hur många bostäder som byggs vare sig 2018, 2019 eller något annat år framöver. Det är nämligen undantaget, vilket var en väldigt viktig del för att regeringen skulle lägga fram förslaget.

I stället innehåller förslaget, som jag var inne på i anförandet, att vi sänker bolagsskatten. Det gör vi för närmare en halv miljon företag. De som får betala för det är kapitalintensiva företag, som kommer att få försämringar genom att ränteavdragsbegränsningen görs, men det kommer inte att gälla nyproduktion av bostäder. Det var en viktig del, inte minst för Miljöpartiet i regeringen, när vi lade fram förslaget.


Anf. 31 Larry Söder (KD)

Herr talman! Det förslag som ligger innebär att man på ett eller annat sätt ska tidigarelägga avskrivningarna, så att man på det sättet kan hantera en ökad kostnad när ränteavdragsbegränsningen införs. Jag tror inte att det är tillräckligt för att hålla uppe bostadsbyggandet, så jag tror fortfarande att regeringen måste ta med sig och fundera på frågan hur vi kan öka bostadsbyggandet under 2019. När vi ser att det minskar under 2018 måste man fundera på hur man kan hantera det under 2019.

Jag önskar alltså bara att Rasmus Ling tar med sig detta och tar med sig den diskussion som finns. Jag tror nämligen inte att det här försvinner, utan vi måste hantera det på ett eller annat sätt.


Anf. 32 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tror att alla här inne i kammaren är väldigt glada över att vi har sett en så pass stor ökning av antalet nyproducerade bostäder under de senaste åren när Miljöpartiet har innehaft bostadsministerposten.

Jag kan beklaga att det inte blev någon större reform och att bland annat Kristdemokraterna valde att hoppa av när det fördes bostadspolitiska samtal. Hade vi kunnat få en reform tror jag att vi hade kunnat se att vi kommit längre inte minst när det gäller rörligheten. Nyproduktionen är en viktig del, men hur vi använder det befintliga beståndet är en kanske ännu viktigare del - eftersom de flesta bostäder är sådana vi redan har. De som tillkommer är på marginalen. De är viktiga, men de vi redan har är faktiskt ännu viktigare.

Beskattning av företag, kapital och fastighet

Det är synd att Kristdemokraterna och andra partier inte orkade med att fortsätta detta. Då hade vi kunnat genomföra reformen med ränteavdraget och flyttskatterna och möjligen få till en större rörlighet, vilket hade minskat det problem vi ser i storstadsområdena men även runt om i landet. Förhoppningsvis vill konstruktiva partier vara med och göra något åt det här efter valet. Miljöpartiet kommer i alla fall att vilja det - vi tar bostadsfrågan på allvar, och vi kommer att vilja genomföra reformer även framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Beslut

Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU9)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.