Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Herr talman! I KU:s utlåtande KU3 behandlar utskottet kommissionens meddelande om bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda. Kommissionen redogör i meddelandet för sina planer för arbetet med bättre lagstiftning.

Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Det är en majoritet inom KU som är enig i detta utlåtande. Det är trots det viktigt att ta upp de här frågorna i kammaren. Jag vill därför ta tillfället i akt att i korthet framföra vissa delar av kommissionens meddelande.

Först och främst redogör kommissionen för att kommissionen vill införa mer öppenhet i beslutsprocesserna och fler samråd med berörda parter. Det ska främst ske genom förbättrade möjligheter för berörda parter att lämna synpunkter under hela lagstiftningsprocessen. Efter att kommissionen har antagit ett förslag ska det finnas möjlighet för berörda parter att lämna synpunkter på detta inom åtta veckor. Synpunkterna kommer att sammanställas av kommissionen och sedan översändas till Europaparlamentet och rådet så att de kan beaktas i den fortsatta processen. Det ska nämnas här att de berörda parterna även kommer att kunna lämna synpunkter på delegerade akter och genomförandeakter.

Herr talman! Det är bra att kommissionen tar detta steg, då mer öppenhet och fler samråd har efterfrågats. Det är ett steg i rätt riktning avseende den demokratiska processen.

Kommissionen anför vidare att varje förslag från kommissionen kommer att åtföljas av en bättre motivering. Motiveringen kommer inte bara att redogöra för syftet med den föreslagna åtgärden utan också förklara hur principerna om bättre lagstiftning har tillämpats. Det ska alltså redogöras för varför initiativet behövs, varför det bedöms vara det bästa redskapet för EU, vad berörda parter anser och vilka sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser som det kan antas få, särskilt för konkurrenskraften för små och medelstora företag. Denna uppräkning kommer kommissionen att beakta för att skapa bättre lagstiftning. Kommissionen kommer särskilt att uppmärksamma de regler som påverkar små och medelstora företag och kommer att överväga enklare regler för dessa företag.

Förslagen från kommissionen kommer också att innehålla mer ingående förklaringar av hur initiativen svarar mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Detta är något som vi i KU har efterfrågat vid flera tillfällen. I och med att vissa lagförslag från kommissionen haft bristfälliga motiveringar eller i vissa fall helt saknat motiveringar, har det försvårat för riksdagen och andra nationella parlament att se om förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. De har alltså haft svårt att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet att se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Jag menar att det är på tiden att kommissionen tar tag i detta, och jag ser fram emot de förbättringar som ska göras i denna del.

Det kommer även att instiftas en ny nämnd för lagstiftningskontroll som ska ersätta den nuvarande konsekvensbedömningsnämnden. Den nya nämnden kommer att få en starkare roll.

Den nya nämnden kommer att bedöma kvaliteten på konsekvensbedömningar som ligger till grund för det politiska beslutsfattandet. Om kommissionen beslutar att vidta åtgärder utan stöd av en adekvat konsekvensbedömning kommer den offentligt att förklara varför. Till skillnad från tidigare kommer nämnden också att kontrollera viktiga utvärderingar av befintlig lagstiftning och de kontroller som gjorts av dess ändamålsenlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

I meddelandet framhåller kommissionen även vikten av samarbete mellan Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen för att se till att EU:s lagstiftning förbereds på bästa tänkbara sätt. Kommissionen har därför lagt fram ett förslag till ett nytt avtal med Europaparlamentet och rådet, ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning, vilket ska ersätta det gamla avtalet. Målet är enligt kommissionen att alla parter ska åta sig att lagstifta och samarbeta bättre.

Slutligen, herr talman, vill jag nämna Refit, som är kommissionens program för att säkerställa att EU-lagstiftningen är ändamålsenlig och leder till de resultat som lagstiftarna har velat uppnå. I meddelandet anför kommissionen att den nu vill göra Refitprogrammet ännu starkare, mer målinriktat, omfattande, inkluderande och mer integrerat i den politiska beslutsprocessen.

Kommissionen kommer även att inrätta ett nytt forum för Refit, kallat Refitplattformen, som ska bestå av framstående experter från näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället samt experter från samtliga medlemsstater, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Tanken med detta är att alla berörda parter kommer att kunna lägga fram sina synpunkter på konsekvenserna av EU:s lagstiftning och föreslå hur lagstiftningen kan förbättras.

Herr talman! Syftet med de åtgärder som jag nu har nämnt är enligt kommissionen att man ska arbeta mer transparent och inkluderande för att åstadkomma förslag av hög kvalitet som uppnår samhälleliga mål på ett effektivt sätt. Kommissionen understryker att den inte ensam kan ta fram bättre lagstiftning, utan att det krävs ett gemensamt åtagande från samtliga institutioner inom EU, medlemsstaterna och andra aktörer.

I utlåtandet finns också en faktapromemoria. Regeringen välkomnar det som framförs i kommissionens meddelande. Men även en majoritet i konstitutionsutskottet välkomnar kommissionens arbete för en bättre lagstiftning och framför allt ambitionen att uppnå det här målet. Ett öppet och effektivt beslutsfattande främjar den demokratiska legitimiteten.

Mot bakgrund av detta anförande, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut om att riksdagen ska lägga utlåtandet till handlingarna.

Herr talman! Öppenhet och insyn är viktiga inslag i den demokratiska processen. Det leder till ökad känsla av delaktighet men stärker också legitimiteten av lagstiftningen och gör densamma mer effektiv. Just av denna anledning är det viktigt med insyn och öppenhet, inte minst i komplicerade lagstiftningsprocesser som den europeiska där ett flertal parter med olika ingångsvärden agerar.

Kommissionen presenterade i våras ett paket av åtgärder för att åstadkomma en bättre och mer effektiv lagstiftning. Konstitutionsutskottet välkomnar denna ambition. Vi har under ett flertal år lyft fram kritik, inte minst mot kommissionens bristande, om ens några, motiveringar i subsidiaritetsprövningarna.

Det har vållat ett stort problem inte bara för oss i Sveriges riksdag utan även för andra nationella parlament vad gäller att se till att subsidiaritetsprincipen efterlevs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Kommissionen föreslår nu att varje förslag ska åtföljas av en motivering som redogör för syfte, behov och parternas inställningar samt för ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, särskilt för små och medelstora företag.

Vidare ska förslagens relation till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tydligare förklaras.

Kommissionen vill också öka insynen i lagstiftningen genom att öppna upp för synpunkter från parterna under hela lagstiftningsprocessen. Ökade samrådsmöjligheter följt av en åtta veckor lång tid att lämna synpunkter är delar i detta förslag. Även detta välkomnas av konstitutionsutskottet.

Vi vill emellertid framhålla vikten av att denna öppenhet också visar sig i trepartsförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och EU-parlamentet, de så kallade trilogerna. Det är en process som hittills präglats av mer eller mindre slutenhet.

Kommissionen vill vidare ha en ny nämnd för lagstiftningskontroll som får en starkare roll än den tidigare konsekvensbedömningsnämnden. Den nya nämnden ska bland annat tillse att kommissionens konsekvensbedömningar för det första görs. För det andra ska den bedöma kvaliteten på dessa. Det är också den nya nämndens uppgift att kontrollera utvärderingar av befintlig lagstiftning för att utröna om de är ändamålsenliga eller inte.

Kommissionen efterlyser avslutningsvis ett ökat samarbete mellan EU-parlamentet, rådet och sig själv i syfte att förbättra och förenkla befintliga lagar, utvärdera befintlig lagstiftning innan nya initiativ övervägs och göra lagstiftningen tydligare och mer begriplig. Dessutom framhäver kommissionen vikten av att lagstiftningen är ändamålsenlig och leder till önskvärda resultat.

Det så kallade Refitprogrammet, som fokuserar på just dessa frågor, ska stärkas och bli mer integrerat i beslutsprocessen.

Herr talman! Kommissionens program för en bättre lagstiftning lyfter fram ett flertal punkter som i det fall de förverkligas och tillämpas korrekt kommer att förbättra insynen i lagstiftningsprocessen. Vi är därför positivt inställda till kommissionens meddelande. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i utlåtandet.

Herr talman! Som tidigare talare redan har nämnt debatterar vi i dag KU:s utlåtande 3 om kommissionens meddelande Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda.

Redan här drar jag öronen åt mig. Vad konstituerar "bättre" lagstiftning, och vem eller vilka avgör om resultatet verkligen blev "bättre"? Det är inte utan att jag får associationer till när allt annat än demokratiska stater känner ett behov att försöka sälja in en acceptans för sitt tveksamma styre genom att lägga till "demokratiska republiken" till sitt namn - precis som om någon tänkande människa verkligen skulle gå på det.

För mig är i alla fall den lagstiftning som vi i god och sann demokratisk anda stiftar i denna kammare att föredra framför all annan. Sålunda borde en EU-agenda om bättre lagstiftning för bättre resultat rimligtvis innefatta långtgående förslag om att återföra makt till de nationella parlamenten. Men så är förstås, föga förvånande, inte fallet här, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Men, men, beggars can't be choosers, så vi får väl vara glada för den lilla insyn och det lilla inflytande vi får för våra ca 40 miljarder om året och sedan försöka göra det bästa av situationen.

Allt är inte nattsvart, herr talman - inte ens i det nu behandlade meddelandet från kommissionen. Det finns i alla fall en ansats till att man ska försöka bli lite mer öppen, tydlig och väl förankrad i sitt arbete - kanske till och med något mer effektiv. Det vore ju inte en dag för tidigt.

Men det förutsätter att viljeyttringen är genuin och att den faktiska tillämpningen därefter också präglas av detta så att det inte blir som i det ärende om subsidiaritetsprincipen vi har att debattera längre fram. I det förespeglar EU och kommissionen visserligen att det finns ett utrymme för de nationella parlamenten att påverka men sätter samtidigt upp ett regelverk som effektivt förhindrar det. De motiverade yttranden som de nationella parlamenten inkommer med behöver heller inte föranleda någon åtgärd eller förändring.

Man bjuder alltså med armbågen, och det blir lite av ett spel för gallerierna. Detta styrks inte minst av det allt annat än "bättre" resultatet där. Endast 2 av över 500 förslag till lagstiftningsakter har modifierats efter häftig kritik från de nationella parlamenten, trots alla fina ord och vackra föresatser i Lissabonfördraget.

Skulle resultatet av den "bättre" lagstiftningen bli något liknande här finns det inte så mycket mer att orda om, herr talman. Låt oss ändå välvilligt anta att intentionerna är de allra bästa och att man verkligen önskar se till exempel en ökad öppenhet och transparens i lagstiftningsprocessen - trots att utvecklingen med en lavinartad ökning av slutna så kallade trilogförhandlingar på senare år säger något helt annat.

Då duger det inte att lägga fram ett förslag med så svepande formuleringar som att de tre institutionerna ska säkerställa "en lämplig insyn" i lagstiftningsprocessen, om man inte dessutom definierar lite närmare vad som avses med detta.

Oskicket att skjuta en så avgörande och central del på framtiden har fått den europeiska ombudsmannen att ifrågasätta transparensen i den pågående processen - detta redan innan agendan är antagen och något nytt interinstitutionellt avtal har tecknats.

Vi sverigedemokrater menar att om kommissionen och de övriga institutionerna verkligen menar allvar borde det vara självklart att full insyn råder vad gäller förhandlingar i allmänhet och unionens befogenheter i synnerhet.

Men hoppet är som bekant det sista som överger människan, så vi har valt att ge dem en chans och inte reservera oss mot detta förslag.

Allt är förstås inte bara EU:s fel. Vi har en regering som lämnar en del övrigt att önska - även om de har tvingats att bli något bättre på vissa områden på senare tid, inte minst på migrationsområdet, får jag medge.

Vi hyser fortfarande en del betänkligheter. På just detta område handlar det framför allt om urvalsprocessen för de nationella experter som kommissionen avser att rådfråga i anslutning till utarbetandet av utkast till delegerade akter. Här har i dagsläget den svenska regeringen i princip oinskränkt makt att avgöra och delegera vilka som ska anses föra den svenska talan i dessa ärenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Enligt vår mening bör de nationella parlamenten ges långtgående möjlighet att påverka urvalen av experter som ska företräda respektive folk i olika frågor.

I avvaktan på det vill vi uppmana kommissionen att inta ett något kritiskt ifrågasättande förhållningssätt till en del av de självutnämnda experter med högst tveksamma meriter som denna regering kan tänkas komma att skicka i olika sammanhang.

Vi har ju sett empiriska belägg för att regeringen Löfven haft en tendens att förlita sig på och hysa oförtjänt stor tilltro till exempelvis vissa historiker, vilkas meriter sedermera har visat sig vara direkta falsarier och snudd på mytomana vanföreställningar.

Det har till och med gått så långt att regeringen i något fall har utnämnt någon eller några av dessa till just nationella experter. Men vi behöver kanske inte orda så mycket om vilka dessa personer är.

I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)