Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Debatt om förslag 15 november 2017
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 99 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Regeringen föreslår att genom lag reglera att fonder ska lämna information om förvaltning med avseende på olika hållbarhetsaspekter såsom miljö, sociala förhållanden, personal, korruption och respekt för mänskliga rättigheter. Vidare ska samtliga fonder, vare sig de beaktar hållbarhetsaspekter eller inte, också åläggas informationskrav att rapportera.

Det finns i dag flera internationellt erkända alternativ för hållbarhetsinformation. FN-initiativet Principles for Responsible Investments, PRI, förtydligar redovisning inom hållbarhet med kapitalförvaltningsfrågor.

Utöver detta finns nordiska initiativ, till exempel svanmärkning, vilket ger möjlighet för fonder med tydlig hållbarhetsprofil att få sin hållbarhet granskad och i slutändan certifierad.

Även den oberoende organisationen Swedish Sustainable Investment Forum tillhandahåller information för icke-professionella sparare i form av en hållbarhetsprofil. Morningstar är ett fjärde exempel som gör en helhetsbedömning av olika fonders hållbarhetsarbete, och vidare finns nationella branschinitiativ från Fondbolagens förening med förslag på riktlinjer för korrekta uttryck och icke missvisande formuleringar vid marknadsföring.

I dag ges även investerare som söker ett hållbart fondalternativ sett till ESG-standarder fullgoda möjligheter att investera i den breda och växande mängden hållbarhetsfonder. Dessa fonders placeringsstrategi är att ta hänsyn till företagens CSR-program samtidigt som de certifierar sig själva genom exempelvis så kallad svanmärkning eller användandet av PRI-redovisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Slutsatsen, fru talman, är att den genomsnittliga fondspararen redan i dag har tillgång till lättillgänglig information och goda möjligheter att investera i fonder på grundval av deras hållbarhet.

Den svenska lagstiftningen skulle med detta krav avvika från EU-standarden samtidigt som en ökad administrativ börda skulle läggas på dessa bolag. Det kan ifrågasättas hur effektiv regleringen av hållbarhetsinformation kan anses vara när den inte är tillämplig på värdepappersbaserade fonder vars hemvist är utanför Sverige. Det skulle leda till en asymmetri där utländska värdepappersfonder skulle få en konkurrensfördel i och med avsaknaden av administrationskrav för att rapportera hållbarhetsinformation.

Vidare anför Finansinspektionen i sitt remissvar att det är oklart vad som avses med begreppet hållbarhet. Avsaknaden av kontrollmekanismer när det gäller fonders hållbarhetsinformation kan i värsta fall leda till så kallad greenwashing. Med detta menas att fondförvaltaren felaktigt marknadsför fonden som mer hållbar än den egentligen är i syfte att göra den mer attraktiv för sparare.

Slutligen påpekas det av flera remissinstanser att det finns en överhängande risk att en lagreglering snabbt blir omodern och i värsta fall kontraproduktiv.

Sverigedemokraternas uppfattning är att utvecklingen av hållbarhetsrapportering bäst sker genom självreglering, som bevisligen redan finns inom branschen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag i enlighet med det jag framfört här.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 100 Ingemar Nilsson (S)

Fru talman! Vi debatterar alltså finansutskottets betänkande 16, som har det kärnfulla namnet Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val. Jag vill för ordningens skull inleda med att yrka bifall till förslaget och avslag på reservationen.

I utskottet råder det bred enighet om att ställa sig bakom regeringens proposition. Det är bra och glädjande att den enigheten finns.

Den här propositionen har sin upprinnelse i en av regeringen år 2014 tillsatt utredning med namnet En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad. Det var en utredning som hade till uppdrag att se om och i så fall vilka förändringar som behövs i de näringsrättsliga bestämmelserna för att stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft. Att utredningen tillsattes var och är naturligtvis till väsentlig del ett uttryck för den vikt som regeringen lägger vid frågor som handlar om hållbarhet och hållbart företagande.

Det som utmärker den här propositionen är att den innehåller tydliga förslag som stärker konsumentens och investerarens position på fondmarknaden. Den förbättrar konkurrensen och eliminerar risken för friktion mellan svensk rätt och kommande EU-rätt.

Fru talman! Propositionen innehåller en rad ganska tekniska förslag, och i de delarna är utskottet helt enigt. Jag tänker därför en kort stund uppehålla mig vid frågan om hållbarhet och hållbarhetsredovisning, där det i vissa delar råder olika uppfattningar.

I takt med att informationsflödet ökar blir vi förhoppningsvis alltmer medvetna om villkoren i den värld vi lever i. Det leder till att fler och andra aspekter än enbart den monetära kostnaden är relevanta för oss som konsumenter vid köpbeslut i dag och i framtiden - inte minst när också beslutsfattare förväntar sig att företag ska ta ett större ansvar för den miljö i vilken de verkar, exempelvis genom direktiv kopplade till hållbarhetsfrågor. Det kan gälla miljö, mänskliga rättigheter, fackliga rättigheter och arbetsvillkor och antikorruption. Begrepp som CSR och ESG blir allt viktigare.

Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Hur väl ett företag axlar detta ansvar och anpassar sina rutiner och sitt arbete efter nya krav och förutsättningar kommer osvikligt att påverka både dess intjäningsförmåga och dess lönsamhet. För konsumenter och investerare på fondmarknaden finns det därför stort värde i att veta hur dessa fonder definierar, arbetar med och följer upp hållbarhetsfrågorna, inte bara ur ett etiskt perspektiv utan också ur ett lönsamhetsperspektiv.

Det handlar exempelvis om att motverka greenwashing, som vi hörde om tidigare, genom tydligare information. Företag som gör rätt och som gör rätt för sig ska belönas.

Fru talman! Regeringens förslag syftar inte till att detaljstyra hållbarhetsarbetet i fonderna utan till att öka transparensen. Lagförslaget uppger inte vad som ska göras eller hur det ska göras utan att det ska kommuniceras till investerare så att de ska kunna fatta informerade beslut.

Det ställs redan i dag krav på många bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Det torde inte bli lättare att undvika hållbarhetsfrågor i framtiden. Tvärtom måste fler anamma och snabbt implementera detta tanke och arbetssätt i sin verksamhet. De som lyckas först kommer att ha en konkurrensfördel.

Sammantaget kan förslagen i propositionen sammanfattas som att vi stärker konsument och investerarperspektivet genom bättre hållbarhetsinformation. Den innebär också att konkurrensvillkoren likställs genom att fler aktörer ges möjligheten att erbjuda exempelvis investeringssparkonton och att kapitaltäckningsreglerna revideras för fondbolag och alternativa investeringsfonder.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till förslaget.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut

Bättre förutsättningar för att spara i fonder och göra hållbara val (FiU16)

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

  • Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
  • Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
  • Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
  • Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.