Apoteks- och läkemedelsfrågor

Debatt om förslag 3 maj 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 1 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Då har turen kommit till att debattera ett betänkande från socialutskottet gällande apoteks- och läkemedelsfrågor. Det är ett betänkande som behandlar ett sextiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Apoteken spelar en otroligt viktig roll för hälso- och sjukvården och för hälsan i vårt land. Varje dag besöker ungefär 330 000 personer ett apotek. Det är givetvis viktigt för var och en som ibland behöver besöka ett apotek att verksamheten fungerar väl och att man kan lita på att medicinerna finns tillgängliga när man behöver dem, vidare att apoteket är tillgängligt och att man får det råd och stöd vid utlämnandet av medicinerna som man har behov av.

Det genomfördes en stor reform av apoteken 2009. Från den dagen har tillgängligheten till apotek ökat markant. Före 2009 låg Sverige i bottenlistan i hela OECD i fråga om tillgången till apotek för medborgarna. Tätheten var 9,9 apotek per 1 000 invånare. Det ska väl sägas att Sverige inte är riktigt i topp än, även om tillgängligheten har ökat markant. Nu ligger Sverige jämfört med andra europeiska länder ungefär i mitten.

Tillgången till apotek har ändå ökat i alla län. Den del där det är svårast att upprätthålla god tillgänglighet på apotek är glesbygd, men vi har lyckats se till att situationen är oförändrad. Det har alltså inte skett någon minskning. Det är ändå så att bara 0,4 procent av befolkningen har mer än en halvtimme enkel resväg för att ta sig till närmaste apotek. Det är bra med tanke på hur vårt land ser ut, där det i stora delar är glesbygd.

För de flesta har förtätningen inneburit mindre än 20 minuter för nästan hela befolkningen till närmaste apotek, men många har i dag fler apotek att välja på inom fem till tio minuters resväg.

Framför allt har vi sett en stor skillnad i apotekens öppettider. Före omregleringen fanns 154 söndagsöppna apotek i hela landet. I dag finns 541 söndagsöppna apotek. Det är klart att sådant spelar en roll när du drabbas av hög feber och snabbt behöver läkemedel eller om du får en annan åkomma som gör att du behöver få tag i det som kan ge lindring för dina besvär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Kristdemokraterna anser att det finns en stor outnyttjad resurs i den farmaceutiska kompetens som finns på apoteken. I andra betänkanden som rör apoteks- och läkemedelsfrågor har flera av förslagen redan behandlats. Jag skulle ändå vilja passa på att nämna några av dem.

I grannländer nyttjar man kompetensen för att genomföra strukturerade läkemedelssamtal. Den hjälpen ges också varje gång någon har nyinsjuknat i en kronisk sjukdom. Den kunskapen och kompetensen finns inte bara hos läkarna utan framför allt hos den farmaceutiska personalen. De skulle därmed kunna avlasta hälso- och sjukvården.

Vi vill att farmaceuterna ska kunna erbjuda hälsosamtal, coachande samtal, för personer som behöver hjälp med att sluta röka, hantera stress, minska alkoholkonsumtionen eller gå ned i vikt. Det skulle bidra stort till folkhälsan.

I det här betänkandet lyfts en specifik fråga fram, nämligen en översyn av generikasystemet. För att hålla nere kostnaden för mediciner finns ett system som innebär att man byter ut ett läkemedel till ett läkemedel som under den månaden har det lägsta priset. Inte minst för en del äldre patienter kan det vara svårt när det läkemedel som patienten behöver varje månad byter namn, utseende eller förpackning. Vi vill att man ska se över möjligheten för farmaceuter att göra detta byte och att förlänga den tidsperiod som ett visst läkemedel gäller för att minska det ständiga bytandet. Det kan bli svårt för en del personer att veta vilket av läkemedlen de faktiskt tar. Många som tar läkemedel tar inte bara ett läkemedel utan flera.

Kristdemokraterna vill särskilt lyfta fram frågan om särläkemedel. Läkemedel som tas fram för små patientgrupper, för personer med sjukdomar där enbart specifika läkemedel kan ge lindring eller bättra hälsa, kan innebära en hög kostnad för den enskilde. Det är viktigt att det inte är så stora skillnader som det är i dag mellan landstingen. Därför behöver staten ge ökat stöd med utgångspunkt i samma etiska principer för dessa personers särskilda behov.

För tids vinnande väljer jag att inte yrka bifall till någon av våra reservationer, men jag står självklart bakom dem.


Anf. 2 Christina Östberg (SD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 5.

För Sverigedemokraterna är det viktigt med en säker, effektiv och jämlik läkemedelsförsörjning och en apoteksmarknad med god tillgänglighet och service. Patienter ska kunna lita på att den medicin de hämtar ut är tillgänglig, har den effekt den är avsedd för och att den är försäkrad.

De flesta läkemedel omfattas av läkemedelsförsäkringen, men varje år säljs hundratusentals oförsäkrade läkemedel. Skador av dessa läkemedel har rapporterats. I anslutning till varje läkemedel anges i Fass, läkemedelsbranschens samlade förteckning, om det omfattas av läkemedelsförsäkringen. Läkemedel som säljs på internet omfattas inte av försäkringen om det inte inhandlats via ett apotek som Läkemedelsverket godkänt. Om läkemedlet är försäkrat via den svenska läkemedelsförsäkringen kan patienten få både en reglering av skadan och en bedömning som ger möjlighet till att överklaga hos Läkemedelsskadenämnden.

För patientsäkerheten är det av största vikt att patienten känner till vilka läkemedel som har ett omfattande försäkringsskydd och vilka som inte har det. Ett oförsäkrat läkemedel kan även väljas till periodens vara av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och vi anser att det måste skapas möjligheter för ordinerande läkare och patienter att få information om huruvida ett läkemedel som har valts till periodens vara är försäkrat eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Herr talman! Vi sverigedemokrater värnar om de äldre i Sverige. Det är en grupp som väntar in i det längsta med att gå till läkaren och inte gärna tar läkemedel i onödan, men det är ändå den största användargruppen av läkemedel.

Läkemedelsförskrivningen till personer som är 75 år och äldre har ökat med nära 60 procent under de senaste 25 åren. Nya, effektivare läkemedel introduceras, och med dem uppstår nya behandlingsmöjligheter. Samtidigt ökar läkemedelsrelaterade problem hos äldre, och man behöver se över vilken nytta dessa läkemedel har för de äldre. Väl fungerande behandling har därför stor betydelse för dessa patienter, som ofta har flera sjukdomar samtidigt. Åldrandet ändrar också kroppens förutsättningar i förhållande till läkemedelsbehandlingens effekter.

Läkemedelsrelaterad problematik hos äldre är dock ett omfattande problem, både för individen och för sjukvården, och kunskapen om detta är dålig. För att stödja ökad kompetens inom området har Socialstyrelsen tagit fram en webbutbildning som i första hand riktar sig till AT-läkare. Det är positivt, men vi anser att det behövs mer forskning och utvärdering beträffande problemen med läkemedel för gruppen äldre patienter. Vi anser också att det är viktigt att utveckla tillsynen på apoteksmarknaden och att förtydliga apotekens grunduppdrag.


Anf. 3 Barbro Westerholm (L)

Herr talman! Liberalerna har tre reservationer i detta betänkande som jag tänkte kommentera.

Den första gäller läkemedelsförsäkringen. Det är ju väldigt bra att vi i Sverige har en läkemedelsförsäkring. Det hade vi inte när neurosedynkatastrofen inträffade. Där startade en rad processer. Kvinnor som hade fått biverkningar av p-piller - blodpropp, gulsot och sådant - startade en rad juridiska skadeståndsprocesser som var både smärtsamma och kostsamma. Det här väckte idén att införa en läkemedelsförsäkring i Sverige så att man fick ett smidigare ersättningssystem för allvarliga oväntade läkemedelsskador.

Men nu är det ju så, som vi hörde nyss, att alla läkemedel inte är försäkrade. Det finns ett litet antal som inte är det, och det har hänt att de har blivit månadens vara. Det har gått bra - företagen har haft tur; det har inte hänt något. Men det innebär ju inte att det inte kommer att hända något framöver.

Därför måste vi, som vi i Liberalerna ser det, skapa ett system med obligatorisk försäkring. I väntan på det borde det finnas ett upplysningsansvar för apoteken att tala om att det här inte är ett försäkrat läkemedel. Jag vet att det här är en komplex fråga och att den bereds i Regeringskansliet. Men vi i Liberalerna känner ändå att det är viktigt att framhålla från riksdagens sida att även om det här är komplext får man inte töva med att komma i mål.

Det andra jag vill ta upp är under punkt 4, Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Problemet ligger framför allt i väldigt dyra läkemedel som används för behandling av patienter med sällsynta diagnoser. Vi har diskuterat det här i riksdagen gång efter annan, men det är viktigt att hela tiden lyfta frågan och hoppas att den utredning som kommer i höst löser problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

När den europeiska läkemedelskontrollen har godkänt ett läkemedel, den svenska läkemedelskontrollen likaså och man har funnit att nyttan överstiger riskerna, då fastnar det hela i att läkemedlet upplevs som för dyrt och inte hälsoekonomiskt lönsamt. De patienter som har gått och väntat på det här läkemedlet och deras anhöriga far naturligtvis väldigt illa i det läget.

Jag har en fallbeskrivning - en pojke med Duchennes muskeldystrofi. Det är en sjukdom som drabbar främst pojkar och män. Man kan inte bilda muskler, och den sista muskeln som så att säga ger upp är hjärtmuskeln. Nu har det börjat komma läkemedel. Det finns ett godkänt läkemedel, men det har betraktats som för dyrt i den region där den här pojken bor. Men i en grannregion kan han få det, och nu står familjen inför frågan: Ska vi flytta till den andra regionen?

Det här blir helt fel. Vi i Liberalerna ser att när det gäller den här gruppen av läkemedel måste det till en nationell finansiering. Kostnaderna ska inte ligga på ett enskilt landsting eller en enskild region.

Det tredje jag vill ta upp är läkemedel och äldre. De läkemedel som används oftast av årsrika personer och som oftast ger läkemedelskomplikationer, till exempel blödningar vid användning av blodförtunnande medel, är faktiskt inte utprövade på den åldersgruppen. Det har betraktats som för svårt att pröva läkemedel på årsrika, sköra patienter som dessutom använder andra läkemedel.

Europeiska läkemedelsmyndigheten har nu vaknat - efter drygt tio år då den här frågan har legat på bordet - och börjat vidta åtgärder. Men nu ska ju Europeiska läkemedelsmyndigheten flytta från London till Amsterdam, och alla myndighetsförflyttningar leder till stora personaltapp. I det här läget är det också hög expertis man förlorar. Risken är att arbetet som EMA, Europeiska läkemedelsmyndigheten, har startat stannar upp. Då blir det extra viktigt att vi i Sverige tar oss an den här frågan som ett komplement till det arbete som har startats hos EMA.

Av de tre reservationer vi har är det denna, reservation 5, som jag yrkar bifall till.


Anf. 4 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Läkemedel utgör en stor och mycket viktig del av sjukvården. Att alla får tillgång till effektiva läkemedel är väsentligt för att sjukvården ska vara jämlik. Likaså är det viktigt för vårt förtroende för vården och för vårdens resultat att hanteringen av läkemedel sker på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

Betänkandet som vi debatterar här i dag behandlar som sagt ett sextiotal yrkanden. Flertalet tar upp angelägna ärenden som säker läkemedelshantering, patienternas ställning, säker tillgång till nödvändiga läkemedel och läkemedel till sällsynta tillstånd samt god och jämlik vård.

En rad genombrott har skett under de senaste åren, inte minst inom cancerområdet. Flera verkningsfulla läkemedel har kommit ut på marknaden som innebär att fler kan leva med sin sjukdom om de får rätt behandling. Vi ser också att det kommer att komma ännu fler läkemedel inom den närmaste framtiden. Det innebär en stor utmaning för oss att se till att de implementeras i vården på ett ordnat sätt och att det finns utrymme för att finansiera dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Det är tillfredsställande att de flesta brister som påtalas i motionerna redan är omhändertagna eller har uppmärksammats av regeringen, som i sin tur har gett myndigheter i uppdrag att förbättra eller utveckla.

Ett exempel är det förslag om utbyte som Emma Henriksson tog upp tidigare och som man har motionerat om. Där är en proposition på väg fram till riksdagen, och vi beräknas debattera och besluta om detta den 11 juni. Det är en angelägen proposition - precis som Emma Henriksson påpekar ger den möjlighet till utbyte av ett läkemedel som ligger utanför förmånen till ett som ligger innanför, vilket innebär lägre kostnader för både patienten och samhället.

De förslag som Barbro Westerholm presenterade är också sådant som är på väg fram eller redan är omhändertaget. Ett exempel är problemet med finansiering och prissättning av sällsynta läkemedel. Det behandlas av den läkemedelsutredning som är tillsatt och som beräknas lägga fram sitt förslag den 1 december.

När det gäller läkemedel för äldre och att ha en bra kunskap om detta, liksom genomgångar, är propositionen om en nationell läkemedelslista på väg till riksdagen. Socialstyrelsen har också ett uppdrag att komma med föreskrifter när det gäller läkemedelsgenomgångar för de äldre.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.


Anf. 5 Lena Asplund (M)

Herr talman! Som föregående talare har sagt är detta ett motionsbetänkande gällande apoteks- och läkemedelsfrågor.

Kostnaderna för läkemedel inom förmånen förväntas öka från 22,1 miljarder 2016 till 26,8 miljarder 2019. Räknar vi in kostnaderna inklusive egenavgifter kommer de att öka från nästan 28 miljarder till 32 miljarder. Det är väldigt mycket pengar. Ett antal faktorer som är avgörande för utvecklingen är den växande och åldrande befolkningen, som många gånger med åldern har ett större läkemedelsbehov. Antalet cancerfall ökar varje år, vilket till stor del beror på att Sveriges befolkning blir allt äldre - och att fler lever längre med sin cancersjukdom, vilket är oerhört positivt.

Äldre kvinnor har en högre läkemedelskostnad än män i samma ålderskategori. Varför vet jag inte, men det vore intressant att ta reda på. Ett annat exempel är att allt fler äldre hämtar ut blodfettssänkande läkemedel. Omkring 960 000 personer - nästan 1 miljon - hade minst ett uttag av något blodfettssänkande läkemedel 2017, och det stora flertalet befann sig i den äldre åldersgruppen. Drygt var tredje person över 65 år tog något blodfettssänkande läkemedel någon gång under året.

Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel beräknas också öka, till nästan 9 miljarder 2019. Rekvisitionsläkemedel är sådana läkemedel som köps in av vårdgivaren och ges direkt till patienten till exempel inne på ett sjukhus. Befolkningen köper även alltmer receptfria läkemedel - under 2017 uppgick försäljningen till 4,7 miljarder kronor.

Läkemedelskostnader är en stor utgift för staten. Vi lägger nästan lika mycket pengar på läkemedel som vi gör på försvaret. Vi kommer att debattera detta mer framöver, när propositionerna om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel och om en nationell läkemedelslista kommer. Men det är viktigt att vi har i åtanke att det går åt mycket pengar - vilket det givetvis också måste få göra - så att det finns pengar till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Jag ska säga några ord om apoteken. I dag finns det 1 392 öppenvårdsapotek i Sverige. Sedan omregleringen 2009 har antalet apotek ökat med 463 stycken, eller 50 procent. Tillgängligheten har också ökat markant - det genomsnittliga öppethållandet per apotek har ökat med drygt tio timmar i veckan. Vi kan ju se att det runt stora köpcentrum dit man åker och handlar inte är ovanligt att apoteken har öppet lika länge som de större matkedjorna, det vill säga till kanske klockan elva på kvällen.

Vidare har antalet söndagsöppna apotek ökat, från 154 till 526. Många av de 154 som fanns tidigare hade söndagsöppet på så sätt att det fanns en liten lucka under kanske två timmar mitt på dagen där man kunde hämta ut läkemedel. I dag är de helt öppna. Jag måste därför konstatera att apoteksomregleringen har varit lyckad och kommit våra invånare till gagn.

Apotekens e-handel har också utvecklats snabbt, och sedan hösten 2015 erbjuder alla apotekskedjor e-handel via internetapotek. Branschen tror inte att antalet fysiska apotek kommer att öka som de har gjort hittills men däremot att e-handeln kommer att öka. Alla apotekskedjor erbjuder som sagt e-handel, och det är mycket positivt att du kan få hem dina apoteksvaror i brevlådan - speciellt för människor som bor i glesbygd och har långt till ett fysiskt apotek.

Socialminister Annika Strandhäll var för ett tag sedan ute och ondgjorde sig över apotekets sortiment. Så här skrev hon: "Apoteken ska vara bäst på medicin - inte smink." Hon skrev också att apotek ska ha medicin som sin huvuduppgift, inte smink eller nagellack. Exakt så har hon uttalat sig.

Jag tycker att det var ett rätt märkligt uttalande, då 75 procent av omsättningen utgörs av förskrivna läkemedel och 10 procent av omsättningen utgörs receptfria läkemedel. Endast 15 procent av apotekets omsättning är handelsvaror. Det skiner igenom att socialminister Strandhäll inte gillar omregleringen av apoteksmarknaden - en omreglering som har varit väldigt lyckad och framgångsrik. Det är faktiskt inte mer än tio år sedan vi inte kunde köpa huvudvärkstabletter eller nässprej på en vanlig matbutik. Jag tror inte att det är många som vill backa bandet, förutom möjligtvis socialminister Strandhäll.

Herr talman! Vi kommer att debattera apoteks- och läkemedelsfrågor fler gånger i den här kammaren före sommaruppehållet, så jag tackar därmed för mig.


Anf. 6 Jan Lindholm (MP)

Herr talman, åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar systematiskt och målmedvetet för en långsiktigt hållbar välfärdspolitik.

Hälso- och sjukvård är viktigt för allas vårt välbefinnande, och hur hälso- och sjukvården styrs blir därför avgörande för i vilken utsträckning den kan bidra till en långsiktigt hållbar välfärd. Hur läkemedelsförsörjningen styrs är ett exempel på en sådan fråga, som alltså handlar om att bidra till en långsiktigt hållbar välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Som siste talare kanske det inte finns så mycket att tillägga eftersom vi på riksdagens bord har ett motionsbetänkande där det i de flesta frågor som tas upp av motionärerna - det är ju där de startar - faktiskt inte finns så mycket motsättningar. När det exempelvis gäller förslagen om åtgärder för en effektiv och säker läkemedelsanvändning lämnade regeringen en proposition med förslag på åtgärder för mindre än en månad sedan, och jag tror att den tar upp många av de frågor som togs upp av motionärerna i höstas och delvis kanske även tidigare år.

När det gäller brister i information om försäkringar vid eventuella komplikationer, vilket har tagits upp av några av de tidigare talarna, är det komplexa frågor - vilket också har nämnts av tidigare talare - som regeringen fortsätter att arbeta med. Jag tror inte att det heller där råder några större skillnader i hur allvarligt vi ser på att dessa frågor måste lösas.

När det gäller läkemedelsgenomgångar för personer som har många olika ordinationer pågår det ett uppföljningsarbete, och Socialstyrelsen har i uppdrag att komma med förslag för att åtgärda problem som eventuellt kan kvarstå.

Jag noterar också att många av de motioner som finns här och de förslag regeringen arbetar med är sådant som även vi miljöpartister har motionerat om före den här mandatperioden, när vi var i opposition och naturligtvis såg det som vår roll som oppositionsparti att komma med förslag. Det finns alltså egentligen inte särskilt många nyheter i betänkandet.

Jag har själv under de 14 år då jag har varit riksdagsledamot engagerat mig mycket i problemen med biverkningar av läkemedel. Jag tycker att det är väldigt bra att ledamöter i riksdagen hela tiden motionerar om och uppmärksammar problematiken, för den är allvarlig. Tyvärr verkar den svenska läkarkåren alldeles för ointresserad av att rapportera biverkningar, särskilt när det gäller de mindre vanliga. Dem är man väldigt dålig på att upptäcka och rapportera. Regeringen har emellertid ingått ett avtal med SKL, det vill säga Sveriges Kommuner och Landsting, och avsatt resurser för att förenkla systemen för inrapportering av biverkningar. Min förhoppning är att detta ska leda till att vi får en förbättring av insamlingen av information.

Regeringens proposition om utökade möjligheter till utbyte av läkemedel tror jag tar hand om de flesta av de förslag som motionärerna lämnar när det gäller utbyte och prissättning. De kvarstående frågorna tror jag också, vilket några tidigare talare har sagt, tas om hand i den pågående läkemedelsutredningen.

Herr talman! Man kan sammanfattningsvis säga att nya läkemedel ständigt utvecklas och att sjukdomstillstånd som tidigare varit svårbehandlade tack vare denna utveckling blir enklare att ta om hand. Ofta får man även bättre resultat.

Det är en utveckling som fristående från politiken går åt ett håll där vi kan göra mer och bättre. Personligen tycker jag därför att det är ganska svårt att se de politiska konflikterna och dimensionerna i de här frågorna. Jag tror att det i första hand handlar om rent praktiska saker: att hitta fungerande system med ekonomiskt rimliga lösningar som är säkra för patienterna. För alla vill förmodligen att vi så långt som möjligt ska utnyttja de möjligheter som forskningen och läkemedelsutvecklingen ger oss för att förbättra för dem som drabbas av ohälsa.

Självklart är det oppositionens roll att driva på, så att inte ansvariga myndigheter och regeringar försitter möjligheter. Man måste ändå konstatera att regeringen under den här mandatperioden har varit ovanligt produktiv och lämnat förslag till lösningar på väldigt många av de frågor som lyfts upp.

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Det som jag kanske saknar - något som jag tycker att alla regeringar genom åren varit dåliga på - är att man vågar ta fram system för ett mer långsiktigt arbete för att förebygga ohälsa. Att förebygga ohälsa är enligt min mening långsiktigt den enda verkliga möjligheten att göra det som flera tidigare talare har talat om, nämligen att ta sig an kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet.

Herr talman! Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut

Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU16)

Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.