AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Debatt om förslag 11 november 2015
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 1 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! För att Sverige ska kunna klara framtida pensioner krävs en aktiv näringspolitik som skapar hög sysselsättning och god tillväxt.

Vänsterpartiet anser att AP-fonderna i större utsträckning än i dag ska kunna användas för en aktiv näringspolitik. AP-fonderna bör förvaltas utifrån långsiktiga och samhällsekonomiska kriterier och inte utifrån kortsiktiga avkastningskrav som i dag. Det är inte enbart en hög avkastning som vi vill uppnå utan också en värld som inte förstörs av klimatuppvärmning och en värld där mänskliga rättigheter respekteras.

Ett led i en sådan förändring vore att omvandla en av AP-fonderna till en fond för samhällsnyttiga investeringar. Fonden skulle kunna placera kapital i miljöteknik, bostäder, gruvnäring eller infrastruktur. För att AP-fonderna ska kunna användas i en aktiv och strategisk näringspolitik bör, enligt oss, även dagens snäva placeringsregler förändras. Man skulle till exempel kunna ändra på gränsvärdena för AP-fondernas ägande i svenska aktiebolag, så att de kan höjas. Dessutom borde förbudet mot att investera i onoterade värdepapper ses över, vilket i dag hindrar fonderna att investera i mindre bolag inom till exempel miljöteknik och medicin.

Det har hänt mycket kring AP-fonderna det senaste året. I skrivelsen granskar regeringen fondernas arbete med hållbarhet. Vi i Vänsterpartiet kan konstatera att avkastningskravet på fonderna är överordnat kravet på att investeringar ska göras med hänsyn till miljön eller med respekt för de mänskliga rättigheterna.

Vi i Vänsterpartiet anser i stället att AP-fondernas placering bör vägledas av följande riktlinjer avseende miljö och etik.

För det första: Miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning.

För det andra: AP-fonderna ska inte göra några investeringar i kol, olja eller fossilgas.

För det tredje: AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom fem år.

För det fjärde: Samtliga AP-fonder ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi.

För det femte: Samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar.

För det sjätte: AP-fonderna ska inte investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning från Sverige eller från andra länder.

Att dessa typer av ambitioner i stor utsträckning saknas i dag hos flera av AP-fonderna är tydligt. Jag ska ge några exempel.

Arequiparegionen i södra Peru har det senaste året skakats av protester och demonstrationer mot Southern Copper Corporations gruvprojekt, kallat Tia Maria, i Tamdodalen. Lokalbefolkningen protesterar mot gruvföretaget för att man fruktar att koppargruvan kommer att orsaka miljöskador, hota vattentillgången och påverka småböndernas förutsättningar att bedriva jordbruk i området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2014

Sedan början av 2009 har lokalsamhället hävdat att gruvdriften är skadlig för dess tillgång till vatten. Det begränsar produktionen av ris, sockerrör och paprika i Tambodalen, som anses vara landets kornbod.

Efter folkligt motstånd lades projektet på is 2011. Men för ett par månader sedan återupptogs arbetet med gruvan. Det blåste på nytt liv i konflikten, och tusentals människor har deltagit i demonstrationer mot gruvplanerna. Demonstrationerna har mötts med våld av polis, vilket har lett till flera dödade och många skadade. Regeringen i Peru har förklarat undantagstillstånd sedan protesterna mot gruvprojektet Tia Maria eskalerat och har skickat militär till området. Dödstalen är nu uppe i fem civila och tusentals skadade.

I Peru har konflikterna kring gruvnäringen varit många, och en stor del av landets yta berörs och hotas av gruvexploatering.

Vad har detta med de svenska AP-fonderna att göra? Jo, de svenska AP-fonderna - Första, Andra och Sjunde - har alla investerat i detta bolag till ett värde av 214 miljoner kronor. Det var också bolagets huvudägare, Grupo México, som låg bakom den miljökatastrof vi såg i Mexiko i augusti 2014, då 40 000 kubikmeter giftigt gruvavfall läckte ut i floden och 20 000 människor förlorade sitt dricksvatten.

AP-fondernas investering i Southern Copper Corporation kan starkt ifrågasättas utifrån etiska och miljömässiga hänsyn, inte minst med anledning av hotet mot Perus lokalbefolkning och dess möjligheter till rent vatten och en hållbar miljö. Frågan är om det är där som svenska pensionspengar gör mest nytta för en bättre värld.

Flera europeiska pensionsfonder har de senaste åren dragit sig ur eller svartlistat bolag som bidrar till illegala bosättningar i Israel. Exempelvis svartlistade den norska oljefonden 2014 två bolag med koppling till bosättningar, Africa Israel Investments och Danya Cebus, för att de bidrar till allvarliga kränkningar av individuella rättigheter i krig eller konflikt genom byggandet av bosättningar i östra Jerusalem.

Svenska UD har gjort en översyn av investeringsåtgärder med bäring på av Israel ockuperade områden. Där konstaterar man att olika aktörer gör olika bedömningar av investeringar i företag kopplade till Israels ockupation.

Men regeringen har varit ovillig att använda sig av de olika styrmedel som finns för att garantera att AP-fonderna inte investerar i illegala bosättningar. UD har samlat de vanligaste frågorna om Sveriges handelsavtal med Israel och Palestina i dokumentet Handel med Israel och Palestina. Regeringen ger där vissa rekommendationer om investeringar i bosättningar. Men vi i Vänsterpartiet anser att dessa är för vaga.

Det saknas i dag ett regelverk som säkerställer att svenska företag och investerare inte engagerar sig i illegala bosättningar, och det saknas tydliga direktiv på området för de svenska AP-fonderna.

Regeringen bör därför verka för att utforma förslag som förbjuder AP-fonderna att bedriva ekonomiskt samarbete i form av handel och investeringar med illegala bosättningar i Israel.

Det är också tydligt att styrningen av AP-fonderna måste ändras, eftersom deras innehav påverkar allas vår framtid. Det är enorma belopp som investeras i ökade fossila utsläpp och därmed påverkar klimatet på ett oerhört negativt sätt. Dessa pengar borde i stället användas till investeringar i energiomställning och förnybar energi. Det är dags att ta fram mål för AP-fondernas innehav i förnybar energi och ge dem i uppdrag att börja avveckla de innehav de har i bolag som har investerat i fossila energikällor. Vi ser att Andra AP-fonden har tagit steg i rätt riktning, men tydlig styrning krävs för att det ska ha genomslag i alla AP-fonder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2014

Ansvaret för att granska AP-fondernas placeringar ligger i dag på ett etiskt råd, vars verksamhet styrs och finansieras av fonderna själva. Vänsterpartiet anser att det bör tillsättas ett oberoende råd som kontinuerligt granskar AP-fondernas investeringar, så att de görs med hänsyn till miljö och med respekt för mänskliga rättigheter.

Regeringens skrivelse visar också att AP-fondernas kostnader fortsätter att öka kraftigt, detta trots att finansutskottet vid flera tillfällen i hanteringen av tidigare års skrivelser har påpekat betydelsen av att minska kostnaderna. Under 2014 ökade förvaltningskostnaderna med hela 12,9 procent. Jag tycker att det är svagt av finansutskottet att inte vara starkare i sin kritik mot de ökade förvaltningskostnaderna. Vilken annan verksamhet skulle kunna öka sina kostnader med 12,9 procent utan att det blir ett ramaskri från finansutskottet eller i den allmänna politiska debatten? Skulle sjukförsäkringen, sjukvården eller barnomsorgen kunna göra det? Jag är mycket tveksam till det.

Enligt skrivelsen betalade AP-fonderna ut 14,5 miljoner kronor i rörliga ersättningar till sina anställda under 2014. Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna får fonderna inte betala ut rörliga ersättningar till ledande befattningshavare. Det är däremot tillåtet att betala ut bonusar till övriga anställda. Enligt min och Vänsterpartiets uppfattning riskerar dessa rörliga ersättningar att leda till spekulation och till ökade risker i fondernas förvaltning. Av denna anledning bör denna typ av rörliga ersättningar i AP-fonderna förbjudas.

Det är dags att utskottet agerar kraftfullt mot den kostnadsutveckling vi ser i fonderna. Det är inte rimligt att kostnaderna får stiga så kraftigt år efter år utan att problemen åtgärdas.

Vi förutsätter att styrningen av AP-fondernas verksamhet utvecklas i den översyn som nu pågår. I mitten av juni 2015 presenterade Finansdepartementet departementspromemorian Förslag om ny reglering för AP-fonderna. Där föreslås att dagens nuvarande fem buffertfonder ska minskas till tre. Fonderna, som är myndigheter, ska heta Första-Tredje AP-fondsmyndigheterna.

Vi tycker också att flera av de förslag som har presenterats har hämtat inspiration från den politik som Vänsterpartiet för.

AP-fondernas administration ska samordnas, och man ger någon av fonderna i uppdrag att ansvara för ett gemensamt servicecenter. Vi utgår ifrån att detta kommer att följa regeringens princip om utlokalisering av nya myndigheter utanför Stockholms län. Dels behöver ett större ansvar tas för att placeringarna ska vara långsiktigt hållbara, dels behöver granskningen av placeringarna förbättras. Kostnaderna för AP-fondernas verksamhet måste även minskas.

Med detta sagt föreslår jag att regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet fram till och med 2014 läggs till handlingarna. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets motivreservation.


Anf. 2 Monica Green (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2014

Herr talman! Finansutskottet behandlar i dag regeringens skrivelse 2014/15:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Innan jag går in på skrivelsen vill jag sätta det här med AP-fonderna i ett lite begripligare sammanhang. AP-fonderna förvaltar kapital för den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden förvaltar bufferten i inkomstpensionssystemet. Hit förs kapital vid överskott, och härifrån tas kapital vid underskott i pensionsutbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond i inkomstsystemet, men det är en stängd fond. Inget förs till eller från fonden.

Sjunde AP-fonden skiljer sig från de andra då den förvaltar kapital i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens fondportfölj Såfa är ett statligt alternativ i valet av premiepensionsfond.

Det är just AP-fondernas verksamhet när det gäller pensioner som finansutskottet hanterar i dag. I sammanhanget vill jag nämna det allmänna pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemet består av inkomstpension och premiepension. Inkomst- och premiepension är helt fristående från statsbudgeten, och finansieringen är kopplad till de inbetalningar arbetsgivarna gör varje månad som en del av den anställdes pensionsinkomst. Dessutom finns garantipensionen, som är ett grundskydd för personer som har rätt till pension men inte har haft tillräcklig inkomst. Den finansieras genom statsbudgeten och är fristående från inkomst- och premiepensionssystemet.

Dessutom finns tjänstepension och avtalspension som de anställda har via sina arbetsgivare, ofta enligt kollektivavtal. Utöver detta finns frivillig pension, vilket kan tecknas av en privat pensionssparare.

Inkomstpensionen är ett fördelningssystem där årets inbetalningar av pensionsavgifter från förvärvsarbetarna används för att betala ut pensionen till samma års pensionärer. Premiepension är den del av den allmänna pensionen som man själv kan påverka genom att göra val. Varje månad betalar arbetsgivaren in 18,5 procent av de anställdas pensionsgrundande inkomst.

Nu till dagens ärende och riksdagens ställningstagande. Som jag sa har vi granskat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet. Stigande aktiekurser och fallande räntor bidrog till att buffertfonderna, alltså Första-Fjärde AP-fonderna samt Sjätte AP-fonden, redovisade ett resultat efter kostnader på 147 miljarder under 2014. Det är det fjärde högsta årsresultatet för fonderna sedan det nuvarande fondsystemet startade 2001. Resultatet innebar att fondernas samlade kapital ökade med 127 miljarder, från 1 058 miljarder i slutet av 2013 till 1 185 miljarder i slutet av 2014.

Utskottet har även tittat på utvecklingen under det första halvåret av 2015. Fondernas halvårsrapporter visar att förvaltningen gav ett resultat på nästan 66 miljarder. Även det är ett gott resultat, och det ökade det sammanlagda kapitalet med ytterligare 55 miljarder. För sjätte året i rad var utbetalningarna i pensionssystemet under 2014 större än pensionsavgifterna. Det innebar att buffertfonderna var tvungna att skjuta till 20,5 miljarder kronor för att täcka underskottet. Utskottet har noterat att buffertfonderna sedan 2009 har fört över mer än 100 miljarder till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2014

Utskottet har under lång tid varit kritiskt till kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet konstaterar att förvaltningskostnaderna steg med 139 miljoner kronor under 2014, till en nivå av 1 693 miljoner kronor. Det motsvarar en uppgång på 12,9 procent. Det är inte acceptabelt, och det är därför vi välkomnar den utredning som nu har varit ute på remiss.

Herr talman! På utskottets uppmaning granskar regeringen varje år även fondernas arbete med miljö och etik i förvaltningen. I årets skrivelse utvärderas fondernas arbete med att integrera hållbarhetsfrågorna i det löpande systemet med en löpande analys och en löpande förvaltning. Utskottet har tidigare konstaterat att integrering är en av de viktigaste faktorerna för att nå en hållbar förvaltning. Enligt skrivelsen fortsatte fondernas integreringsarbete under 2014. Utskottet delar dock regeringens uppfattning att det är viktigt att fonderna fortsätter att prioritera integreringen av hållbarhet i förvaltningen, inte minst för att långsiktigt säkra avkastningen av pensionskapitalet så att vi kan säkra pensionerna.

I juni 2015 presenterade Finansdepartementet promemorian Nya regler för AP-fonderna. I promemorian föreslås bland annat ett kostnadstak för fonderna och att fondernas administration samordnas på olika sätt. Det föreslås också att fondernas undantag från statlig revision tas bort. Promemorian har skickats på remiss, och remisstiden gick ut förra månaden. Vi förutsätter att regeringen återkommer i frågan när remissvaren har sammanställts, så att vi kan få bra placeringsregler i framtiden.


Anf. 3 Jörgen Andersson (M)

Herr talman! Vi behandlar alltså betänkande FiU6, som behandlar en skrivelse från regeringen om AP-fondernas verksamhet. Jag hade väl kanske önskat att Miljöpartiet var här i dag, för det hade varit intressant att diskutera dessa frågor med just Miljöpartiet med tanke på debatten som pågår just nu.

Detta är ett årligt återkommande ärende och har som syfte att redovisa verksamheterna i AP-fonderna. AP-fonderna som förvaltar buffertkapitalet har som avsikt att bidra till pensionssystemet, det vill säga fungera som en buffert och fylla på i pensionssystemet om pensionsinbetalningarna inte räcker för de åtaganden som finns för utbetalningar av pensioner. Avsikten är alltså inte att AP-fondernas verksamhet ska vara en tummelplats för ambitiösa politiker att använda för diverse politiska mål och projekt. Inte heller är buffertkapitalet avsett för att förändra världen. Det innebär dock inte att det ska stå i strid med utvecklingen.

AP-fondernas verksamhet har ett tydligt uppdrag att förvalta buffertkapitalet till långsiktig nytta för pensionssystemet. Man får nog ändå säga att man lyckats relativt väl med att fungera just som pensionsbuffert - sedan 2001 har kapitalet ökat med 647 miljarder eller 5,3 procent per år. Inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av pensionsåtagandet, har under samma period ökat med 3,1 procent. Detta innebär att överskottet kan sägas ha ökat kapitalet med 327 miljarder under denna period. Resultatet för fonderna har således bidragit till finansieringen av och hållbarheten i pensionssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2014

Bara under 2014 har resultatet visat på ett överskott om 147 miljarder och en kapitalisering om 127 miljarder. Det innebär att buffertkapitalet vid ingången av 2015 uppgick till 1 185 miljarder.

Skillnaden mellan överskott och kapitalisering om 20,5 miljarder av buffertkapitalets avkastning är alltså bidraget till pensionssystemet under 2014. Utan detta tillskott hade pensionsbromsen tvingats fram.

Vi har således anledning att vara tacksamma för AP-fondernas goda verksamhet. Det har inneburit att pensionärerna kunnat behålla köpkraft, och det är till nytta för oss alla. Det har varit till gagn för pensionärerna och för skattekollektivet att AP-fonderna lyckats upprätthålla en bra verksamhet och visa en god avkastning. Till stor del beror detta på en tydlig avgränsning mellan politisk styrning och självständig förvaltning med syftet bästa möjliga avkastning till långsiktig nytta för pensionssystemet.

Självklart, med tanke på AP-fondernas icke obetydliga kapital, måste förvaltningen ske föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande för en hållbar utveckling. Men i detta finns ingen motsättning.

Naturligtvis har avkastningen till stor del sin grund i en minst sagt gynnsam tillgångsutveckling. Massiva stimulanser, inte minst från centralbanker runt om i världen, har gynnat tillgångsvärden på till exempel fastighetsmarknader, och börsvärden har stigit kraftigt.

Med dessa förutsättningar har det möjligen förenklat en verksamhet med högt uppsatta mål på avkastning. I ljuset av detta kan möjligen kostnaden för förvaltningen diskuteras. Hade resultatet uppnåtts under andra förutsättningar med mindre gynnsamma förhållanden hade ersättningen för resultatet varit svårt att ifrågasätta. Under rådande förhållanden kan det diskuteras. Det ska dock sägas att kostnadsutvecklingen inte kan isoleras enbart till AP-fondernas verksamhet. Den är nog snarare ett utslag för hur förhållandena ser ut i ett bredare perspektiv på just denna marknad.

Det är lätt att inse att AP-fonderna har att förhålla sig till rådande förhållanden på den marknad de befinner sig i, vilket naturligtvis inte innebär att de är fria från ansvar att tillse och motverka kostnadsutvecklingen för förvaltningen utan att för den skull dränera sig helt på sitt humankapital. Det är en fråga vi sannolikt kommer att återkomma till. Det är också en fråga vi från utskottets sida haft synpunkter på under ganska lång tid. Självklart måste man inse att det inte på ett enkelt sätt låter sig göras. Men det finns förväntningar på AP-fonderna om att strategier tas fram och att kostnadsmedvetenhet råder.

Herr talman! Buffertkapitalets avkastning har i högsta grad bidragit till ett mer hållbart pensionssystem. Avsikten med AP-fondernas verksamhet har varit att bidra till en buffert som kan fylla på pensionssystemet när åtagandet blir större än inbetalningarna. AP-fonderna har sedan 2001 varit just det som avsikten var att de skulle vara, en buffert i pensionssystemet. Låt oss därför hoppas att de också fortsätter att vara just det.

Med detta, herr talman, föreslår jag att skrivelsen läggs till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut

Starkt resultat för AP-fonderna under 2014 (FiU6)

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.