Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang

Debatt om förslag 22 juni 2011
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenCaroline Szyber (KD)
  2. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  3. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  4. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  5. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  6. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  7. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  8. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  9. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  10. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  11. Hoppa till i videospelarenCaroline Szyber (KD)
  12. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  13. Hoppa till i videospelarenCaroline Szyber (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenKerstin Haglö (S)
  15. Hoppa till i videospelarenMehmet Kaplan (MP)
  16. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  17. Hoppa till i videospelarenMehmet Kaplan (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  19. Hoppa till i videospelarenMehmet Kaplan (MP)
  20. Hoppa till i videospelarenChrister Adelsbo (S)
  21. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  22. Hoppa till i videospelarenChrister Adelsbo (S)
  23. Hoppa till i videospelarenJohan Linander (C)
  24. Hoppa till i videospelarenChrister Adelsbo (S)
  25. Hoppa till i videospelarenCaroline Szyber (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenChrister Adelsbo (S)
  27. Hoppa till i videospelarenCaroline Szyber (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenChrister Adelsbo (S)
  29. Hoppa till i videospelarenPer Bill (M)
  30. Hoppa till i videospelarenPeter Eriksson (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
  32. Hoppa till i videospelarenPer Bill (M)
  33. Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
  34. Hoppa till i videospelarenPer Bill (M)
  35. Hoppa till i videospelarenSven-Erik Österberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 35

Anf. 46 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! För mig som själv är fotbollsintresserad och politiker är det viktigt att fokus nu inte sätts på en enskild händelse eller att alla skyller på varandra så fort något går fel. Fokus ska vara på vad som kan och borde göras för att minska våld på våra arenor. Det är skillnad på supportrar och kända våldsverkare. Det är de senare debatten ska fokusera på. Det har kommit flera förslag på hur man ska kunna stoppa huliganerna, exempelvis upprätta register och förlänga tiden för tillträdesförbud. Likaså att tillträdesförbud ska kunna gälla vid andra tillfällen, såsom ishockeymatcher, eller på andra platser, såsom krogar där risksupportrar brukar träffas. Biljetterna ska kunna göras personliga och fotografering ska kunna ske vid entrén. Andra förslag som diskuterats är anmälningsplikt, sittplatskrav, att riskmatcher ska spelas tidigare på dagen och att man ser över övervakning och alkoholservering inne på arenorna. Polisen sade vid den debatt som anordnades tidigare i våras att personer som är så fulla att de nekas inträde till nattklubbar vid Stureplan släpps in på fotbollsarenor och Globen. Som ni ser finns det flera viktiga förslag som diskuteras. Några av dessa förslag tror jag mer på, men oppositionen verkar ha glömt att det inte är vi som ska tro utan en utredare och de parter som ingår i samverkansgruppen. Det behövs en översyn av all lagstiftning och det behövs en samsyn på det som presenteras. Alliansregeringen gav därför en särskild utredare i uppdrag att fungera som nationell samordnare för att motverka brottslighet i samband med idrottsevenemang. Utredare Per Unckels uppdrag är att med utgångspunkt i dagens lagstiftning pröva alla tänkbara åtgärder, förbättra samverkan och säkerställa att alla berörda parter tar sitt ansvar för att nå framgång. Samtidigt ingår i hans uppdrag att identifiera eventuella hinder och problem. Jag har själv varit kritisk till att utredningstiden är så lång, men utredaren har själv sagt vid upprepade tillfällen att han kommer att lägga fram delbetänkanden så fort det finns en samsyn och frågan är ordentligt utredd. Unckel har fått ett brett utredningsuppdrag, och jag rekommenderar verkligen oppositionen att läsa utredningsuppdraget. Oppositionen verkar ha hängt upp sig på att anmälningsplikt inte omnämns i utredningsdirektivet, men ni slår in öppna dörrar. Vi är flera partier som har ställt oss positiva. Utredaren har själv sagt att han ska titta på frågan och av direktivet framgår inte att det inte skulle utredas. "Utredaren ska analysera och vid behov lämna förslag till vad som krävs för att idrottsarrangemang ska kunna genomföras på ett tryggt och trivsamt sätt." Socialdemokraterna har fört fram att anmälningsplikt ska ha en särställning i denna utredning och att denna ska utredas framför alla andra tänkbara lösningar. Man kan inte tolka utskottsinitiativet på annat sätt. Ni tittar glatt på England och hänvisar dit i tid och otid. Det som Socialdemokraterna och övriga oppositionen, som denna gång förutom av Vänstern och Miljöpartiet även består av Sverigedemokraterna, inte verkar ha förstått när de hänvisar till England är att de har löst problemet genom ombyggnad av sina arenor som till stor del finansierats av staten och att de tyvärr i dag inte har någon supporterkultur att tala om längre då det har blivit så dyrt att gå på fotboll i England. Det är också viktigt att komma ihåg att frågan om anmälningsplikt väcker frågor om grundlagsfästa rättigheter, såsom rörelsefrihet, och därför kräver noggranna avvägningar. Därför är det viktigt med utredning, därför är det viktigt med en remissomgång och att Lagrådet får titta på förslaget. Oppositionen verkar anse att lagstiftning kan ske, jag citerar ur utskottsinitiativet, "ganska omedelbart". Vad de lägger i detta uttryck är dock inte alls klart. De säger att de vill att anmälningsplikt ska vara förenlig med grundlag och Europakonvention men verkar själva vilja använda den ganska vitt och brett. Återigen ett citat från utskottsinitiativet: "Inför anmälningsplikt för personer med tillträdesförbud eller som dömts för våldsbrott eller ordningsstörningar relaterade till idrottsevenemang." Alla dessa personer, alla sporter inkluderas om vi nu ska läsa utskottsinitiativet som fan läser Bibeln. Det är så oppositionen verkar läsa utredningsdirektivet. Jag tycker att det är viktigt att vi vidgar debatten. Lösningen är inte anmälningsplikt enbart. De som tror det har inte förstått mycket av problemet. Situationen i Södertälje eller på andra ställen i landet visar en ökad gängkriminalitet. Den visar att det finns många arga unga män. Det är nog tyvärr så att folk som inte är intresserade av fotboll har börjats dras till fotbollen, och de är där för att bråka. De har en önskan om att få känna samhörighet och att någon ser dem. Jag tror att man måste se fotbollsvåldet som ett samhällsproblem och ett uttryck för mer än en matchförlust. Djurgården och några andra klubbar har sagt att de vill ha register över huliganer. Det är bra när klubbarna själva föreslår detta, och jag håller med om att det kan vara bra att stänga av huliganer. Malmö FF kommer att sätta upp nät vid sina ståplatser. Det är bra att klubbarna tar initiativ och testar olika metoder. Den svenska fotbollsrörelsen präglas av ett stort ideellt engagemang, och det råder inget tvivel om att fotbollen är vårt lands största folkrörelseidrott. Allsvenskan ska vara för alla, och ingen ska vara rädd för att gå på en match. Vi måste ta krafttag för att fotbollskulturen ska leva vidare. Det är viktigt att också se att fotbollsvåldet tyvärr signalerar otrygghet hos många unga och deras rop på uppmärksamhet. Det är inte enbart klubbarnas ansvar, inte bara polisens, utan alla måste komma överens. Annars är risken stor för att det blir svartvita lösningar, vilket inte gynnar alla oss som vill gå på fotboll och se den som en folkfest och ett familjenöje. För mig är det tydligt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna mer botar symtomen än sjukdomen. Jag vill bota sjukdomen, och jag vill ha en stark supporterkultur där alla kan gå på fotboll utan att vara rädda. Då ska man inte hasta fram förslag utan ta tag i problemet från grunden. Sverigedemokraterna sade i går att de inte ser någon skillnad mellan fotboja och anmälningsplikt. Detta förslag röstar även Miljöpartiet och Vänsterpartiet på. Det är tydligt att ni inte vet vad ni röstar för. Jag yrkar bifall till reservationen. (Applåder) I detta anförande instämde Pia Hallström och Patrick Reslow (båda M).

Anf. 47 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Det fotbollsrelaterade våldet och den fotbollsrelaterade brottsligheten är ett gissel för idrotten. Att några få förstör för alla fotbollsälskare är helt oacceptabelt. Framför allt är det inom elitfotbollen som det idrottsrelaterade våldet visar sig. Det kan röra sig om sammandrabbningar mellan olika falanger där våld är inblandat både innanför och utanför arenan. Till detta kommer också skadegörelse av olika slag som drabbar omgivningen. Lokaltrafiken sätts ur spel och det blir allmänna ordningsstörningar. Det har fått till följd att stora resurser måste läggas på polisinsatser och olika säkerhetsinsatser från klubbarnas sida. Jag vill här och nu ge en stor eloge till våra fotbollsklubbar som genomfört ett fantastiskt förebyggande jobb dels genom samverkan, dels genom att ta ett stort ansvar för säkerheten vid arenorna. Nu är det vår tur att ta vårt ansvar. Med hjälp av lagstiftning kan vi ta ytterligare ett steg framåt. Trots olika åtgärder och genomförd lagstiftning är det bara att konstatera att idrottsrelaterad brottslighet främst inom ishockey och fotboll alltjämt är ett stort problem. Tillträdesförbudet som den socialdemokratiska regeringen införde 2005 var en viktig markering för att visa att våld och huliganism är oacceptabelt. Det visade sig snart att lagstiftningen inte var tillräcklig. Den borgerliga, moderatledda, regeringen införde förstärkningar i lagstiftningen 2009. Men redan 2007 när vi socialdemokrater hade insett att tillträdesförbudet inte var tillräckligt började vi föra fram frågan om anmälningsplikt. I samband med debatten 2009 kunde regeringen ha lagt fram förslag på anmälningsplikt för att komplettera tillträdesförbudet, men man valde att inte göra det. Bara i år har hittills två allsvenska matcher fått brytas eftersom domare och spelare har attackerats på olika sätt. Det kan tyckas vara en tidsfråga tills någonting händer som innebär att människor blir allvarligt skadade eller ännu värre. Herr talman! Som entusiastisk älskare av fotboll och före detta fotbollsspelare vill jag att fotbollen ska kännetecknas av härlig, varm stämning på läktaren och att publiken, fotbollssupportrar, spelare och domare ska känna trygghet på våra arenor. Föräldrar måste kunna ta med sina barn på en härlig fotbollsmatch utan att känna rädsla. Nu är det dags att skärpa verktygen mot huliganism och införa anmälningsplikt. För oss är det en prioriterad åtgärd. Personer med tillträdesförbud eller som har dömts för våldsbrott eller ordningsstörning relaterade till idrottsevenemang ska beläggas med anmälningsplikt på polisstationer. I stort sett alla politiska partier utom Moderaterna har tidigare efterlyst anmälningsplikt. Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har tydligt uttalat sig för anmälningsplikt. Rikspolisstyrelsen har uttalat sig för anmälningsplikt. Därför tog vi socialdemokrater i justitieutskottet ett initiativ till att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att snarast återkomma med förslag till lagstiftning om anmälningsplikt som ska träda i kraft 2012. Samtidigt har vi sagt, Caroline Szyber, i vårt initiativ att lagen ska utformas på ett rättssäkert sätt. Men Lagrådet kan inte titta på en lag som inte finns. Lagen måste fram först. Det är därefter Lagrådet tittar på den, innan den kommer till oss i riksdagen. Jag trodde att det var väl känt för Alliansen. Initiativet kom i och med att jag på frågestunden så sent som torsdagen den 19 maj ställde en klar och tydlig fråga till justitieministern. Jag frågade om justitieministern är beredd att ta initiativ till att anmälningsplikt införs efter de ytterst tragiska händelser som har kantat fotbollen. Justitieministern kunde ha svarat ja eller nej. Svaret blev att regeringen har utsett en nationell samordnare, att det inte är en åtgärd eller ytterligare ett beslut i Sveriges riksdag som är det viktiga. Är det inte här i Sveriges riksdag vi lagstiftar? Är det inte här i Sveriges riksdag vi också kan ta initiativ? Detta visar på passivitet från Moderaterna och justitieministern. Justitieministern har alla möjligheter i världen att ge utredaren Per Unckel ett tilläggsdirektiv att återkomma med ett förslag om en lag om anmälningsplikt snarast. Moderaterna vill inte. Vi kan inte vänta. Vi agerar. Vi har möjligheten, rättigheten, att som riksdagsledamöter via utskottet ta ett så kallat självständigt initiativ inom ramen för vår verksamhet i form av ett betänkande. Det kan handla om aktuella frågor i eller utanför riksdagen. Detta är en sådan fråga som väckt bestörtning och förtvivlan inom klubbarna, hos fotbollssupportrar och hos allmänhet och som massmedierna uppmärksammat stort. Vi fick majoritet i utskottet för att lägga fram ett betänkande tack vare att jag som ordförande använde min utslagsröst. Med vårt initiativ fanns det en möjlighet för Centern eller Folkpartiet, som tidigare tydligt tagit ställning för anmälningsplikten, att markera vad de tycker och snabba på en process som fullständigt avstannat i den moderatledda regeringen. Men varken Centern eller Folkpartiet hade orken att stå emot Moderaternas passiva inställning. Om betänkandet faller i voteringen i kammaren i dag innebär det att en anmälningsplikt inte kommer att införas, kanske aldrig under den moderatledda regeringens tid. Förlorarna är fotbollsklubbarna och supportrarna. Vem vinnaren är synes mer osäkert. Helomvändningen för Centern och Folkpartiet får mig att tänka på det kristdemokratiska förslaget om en civilkuragelag. Där pekade också regeringen med hela handen mot att en lag skulle tas fram - eftersom ni tycker att det är så märkligt att en lag tas fram. Det fanns ett kristdemokratiskt förslag om att införa en lag om civilkurage. Att visa civilkurage är starkt även om makten heter Moderaterna, Johan Linander. Herr talman! Jag älskar fotboll, men fotboll ska vara fri från huliganism. Anmälningsplikten är inte den enda åtgärden. Vi ser fram emot utredningens förslag. Men anmälningsplikten är en viktig åtgärd som riksdagen och regeringen kan besluta om. Därför kan denna riksdag i dag ta initiativ till att tillkännage för regeringen att snarast återkomma med ett förslag om anmälningsplikt som ska träda i kraft 2012. Vill vi riksdagsledamöter visa på allvaret att motverka och bekämpa den idrottsrelaterade brottsligheten? Det är inte att slå in öppna dörrar, Caroline Szyber, det är att visa handlingskraft och att öppna dörrarna till trygga arenor, trygghet för supportrar, spelare och domare. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Christer Adelsbo, Elin Lundgren och Anna Wallén (alla S).

Anf. 48 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Först, Kerstin Haglö, vill jag vara väldigt tydlig att beträffande anmälningsplikten som vi i dag diskuterar säger både jag, utredaren och regeringen att det inte går att utesluta men att det krävs en väldigt seriös analys innan man lägger fram sådana förslag. Det ställer väldigt många frågor. Är det praktiskt genomförbart? Men framför allt väcker det också frågan om detta är förenligt med grundlagen. Man skriver i sitt betänkande att frågan bör utredas men att en anmälningsplikt ska träda i kraft 2012, detta trots att det bedöms vara mycket svårt att förena anmälningsplikt med bland annat grundlagsfästa rättigheter såsom rörelsefrihet, Europakonventionen och kravet på att åtgärder av detta slag ska vara proportionerliga. Frågan jag ställer till Kerstin Haglö blir naturligtvis: Vad händer om detta inte är förenligt med grundläggande friheter och rättigheter, om det strider mot grundlagen? Går det rent praktiskt ihop? Är det proportionerligt? I motsats till vad Kerstin Haglö påstår har Per Unckel ett mycket öppet mandat att utreda, analysera och lägga fram förslag på både åtgärder och lagstiftning där de olika aktörerna tillsammans arbetar fram vad respektive aktör kan bidra med. Jag ställer frågan till Kerstin Haglö: Varför är man inte beredd att låta den redan tillsatta samordnaren göra sitt jobb och lägga fram förslag som skapar en helhet gentemot huliganismen?

Anf. 49 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! När jag lyssnar på Helena Bouveng låter det som att hon redan vet hur lagen ska se ut. Jag trodde att det initiativ vi tar nu handlar om att utredaren ska komma fram med ett lagförslag. Först därefter kommer Lagrådet att pröva just precis det som Helena Bouveng säger, det vill säga våra grundläggande lagar och rättssäkerheten. Sedan får vi lagen här på riksdagens bord. Jag trodde att Helena Bouveng kände till att gången är sådan. Vad gäller Per Unckel och hans uppdrag sade han själv i Svenska Dagbladet i början på maj att det inte ingår i hans direktiv att titta på frågan om anmälningsplikt. Däremot sitter Per Unckel nu och tittar på tillträdesförbudet och att man kanske ska förlänga tiden där. Det har jag hört att han har sagt. Jag har också hört att han vill titta över det här med registret. Det kan säkert vara mycket bra förslag som han kommer fram till, men här och nu vill vi se frågan om anmälningsplikt. Helena Bouveng glömmer syftet. Hon hamnar i detaljer och ska själv utreda frågan om en lagstiftning. Men syftet är att vi så snabbt som möjligt ska kunna komma åt dem som är de största bråkmåkarna på våra fotbollsmatcher. Helena Bouveng glömmer syftet!

Anf. 50 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Syftet tror jag inte att någon av oss här glömmer. Jag tror att vi är väldigt överens i kammaren i dag om att det krävs mer än vad som gjorts hittills vad gäller att motarbeta huliganism. Jag tror att du och jag, Kerstin Haglö, är helt överens om vikten av att du, jag, våra barn och alla människor ska kunna känna oss trygga och känna en glädje i att kunna gå på våra fotbolls- och hockeymatcher utan att känna annat än trygghet och glädje. Syftet för oss och för regeringen är att detta är oerhört viktigt och att det behövs krafttag här och nu. Per Unckel har som sagt fått ett väldigt öppet mandat. Det är inte över huvud taget inte specificerat i hans direktiv vilka lagförslag eller åtgärder han ska komma fram till, utan han har ett väldigt öppet mandat. Det gick att läsa i Svenska Dagbladet i en artikel senast i förra veckan. Jag ställer mig ändå frågande till Kerstin Haglö, för ni säger att det här bör utredas men att det ska träda i kraft. Kan ett så stort parti som Socialdemokraterna med någon typ av värdighet, om detta faktiskt strider mot grundlagen, säga att det ska kunna träda i kraft redan 2012? Det är för mig väldigt naivt. Vet man inte om att det krävs rätt mycket om det krävs en grundlagsförändring? Jag ställer fortfarande frågan till Kerstin Haglö: Är det vettigt att lägga fram ett sådant förslag om att lagen prompt ska träda i kraft 2012?

Anf. 51 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! När jag lyssnar på Helena Bouveng förstår jag att det är grundinställningen till anmälningsplikt som det här handlar om. Moderaterna vill inte ha anmälningsplikt. Din partikollega Krister Hammarbergh har tydligt varit ute och sagt att det här inte är ett bra förslag. Därför förstår jag egentligen inte varför Helena Bouveng står här och försöker försvara att visst ska vi kunna ta fram det här med anmälningsplikt. Jag förstår inte det, för grundinställningen är ändå från moderat håll att ni inte vill ha någon anmälningsplikt. Det är det vi har hört hela tiden, Helena Bouveng. Även om, i din värld, Per Unckel kommer fram med ett sådant förslag kanske 2013 som sedan kanske träder i kraft 2014-2015 är det ju inte säkert att den moderatledda regeringen säger ja till det. Ni är ju emot anmälningsplikten, och ni har fått med er Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Anf. 52 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag måste säga att Kerstin Haglös anförande var en sammanblandning av allt möjligt, och man kan ifrågasätta om hon efter nio år i riksdagen känner till hur lagstiftningsprocessen går till. Vi har här i dag inte en debatt om huruvida det ska införas en anmälningsplikt eller inte. Vi har en debatt om huruvida regeringen ska lägga fram en proposition till riksdagen, oavsett om utredaren kommer fram till att det behövs anmälningsplikt eller inte, oavsett vad remissinstanserna svarar i remissrundan och oavsett vad Lagrådet svarar på lagrådsremissen. Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på utredaren. Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på remissinstanserna. Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på Lagrådet. Det är ju inte så att Lagrådet granskar efter att propositionen har lämnats till riksdagen. Lagrådsremissen kommer före propositionen. Jag skulle vilja ha svar från Kerstin Haglö på en väldigt enkel fråga, en så enkel fråga att det inte går att undvika att svara på den. Om Lagrådet i lagrådsremissen, låt oss säga någon gång under nästa år, säger att nej, vi tycker inte att det här förslaget klarar proportionalitetsprincipen, för behovet uppväger inte de inskränkningar som kommer att ske och att Lagrådet därför avråder från ett införande av den här typen av lag - tycker Socialdemokraterna ändå att regeringen ska lägga fram en proposition till riksdagen?

Anf. 53 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Johan Linander, jag undrar vem som blandar ihop vad här. Om Johan Linander hade lyssnat på mitt anförande hade han hört att steg ett är att man tar fram en lag. Därefter tittar Lagrådet på den innan den kommer till Sveriges riksdag. Det är väl då först som Lagrådet kan pröva både våra grundlagar och rättssäkerheten utifrån detta. Jag vet inte vad Johan Linander står och hummar om, men det kan han ju svara på sedan. Nej, Johan Linander, det vi har sagt i vårt initiativ är precis att detta ska tas fram på ett rättssäkert sätt. Vi har också sagt att vi vill ha en lagstiftning. Det är det uppdrag vi ger till utredaren: Ta fram en lagstiftning! Ni målar upp det ena hindret efter det andra, precis som att ni redan i era huvuden hade lagstiftningen klar. Jag ser inte de hinder ni ser. Jag ser många möjligheter med detta, Johan Linander. Jag förstår inte att du sätter upp så mycket hinder innan du har sett en lagstiftning, Johan Linander. Det är klart att vi ska titta på hur Lagrådet ställer sig till lagstiftningen. Så gör vi väl alltid, Johan Linander.

Anf. 54 Johan Linander (C)

Herr talman! Det Kerstin Haglö nu sade var väldigt klargörande. Hon har inte förstått vad hon själv håller på att rösta igenom. Det är alldeles tydligt. Lyssna nu! Lagrådet granskar inte någon färdig lag. Lagrådet granskar en lagrådsremiss som skickas av regeringen till Lagrådet innan propositionen är skriven. Då kommer Lagrådet med sina synpunkter. Om man inte har förstått den gången är det klart att jag förstår att man kan hamna så snett som ni har gjort i detta utskottsinitiativ. Vad ni säger är nämligen att regeringen ska lägga fram ett förslag. Ni har alltså redan bestämt er för att det ska komma fram en proposition till riksdagen. Det är det direktiv ni ger till regeringen, och kommer inte regeringen att följa det kommer ni att anmäla till konstitutionsutskottet att regeringen inte gör som riksdagen har gett direktiv om. Då är det dock för sent. Då har Lagrådet redan haft frågan hos sig, innan propositionen kommer till riksdagen. Vad ni säger är inget annat än att oavsett om Lagrådet säger nej eller ja ska propositionen till riksdagen. Det är precis det ni säger och tänker rösta för i eftermiddag - utan att ens ha förstått det själva. Jag skulle vilja vända mig till Christer Adelsbo, som kommer senare på talarlistan, och fråga: Kan du i ditt anförande förklara - jag förstår nämligen att det är svårt på två minuter - hur man ska kunna lyssna på Lagrådet efter att propositionen har lagts fram i riksdagen? Det skulle jag vilja ha svar på. Sedan vill jag, eftersom denna fråga var för svår, ställa en annan fråga till Kerstin Haglö. Två allsvenska matcher har brutits i år. Hade de inte blivit avbrutna om vi hade haft en anmälningsplikt på plats?

Anf. 55 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Ditt minspel och de gester du håller på med just nu, Johan Linander, och ditt sätt att hamna i detaljer tycker jag är ett mycket dåligt försvarstal från den man som varit ute i massmedierna och krävt anmälningsplikt och krävt att den snarast ska införas. Nu hamnar du i en annan ställning, Johan Linander. Du sitter nämligen i knäet på Moderaterna och har ingen handlingskraft. Det är sanningen. Därför hamnar du i detaljer. Jag känner mycket väl till hur ärendet kommer fram till riksdagen. Du lyssnar inte på vad jag säger. Du lyssnade inte på vad jag sade om när Lagrådet kom in. Jag sade inte att Lagrådet kommer in efter att vi har ärendet här i riksdagen. Förminska mig inte, Johan Linander! Du står här och håller ett försvarstal därför att du säger en sak inne i riksdagen och en helt annan sak till massmedierna. Det är sanningen, Johan Linander.

Anf. 56 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! På Kerstin Haglö låter det som att hur många som helst har omhändertagits av polisen. Värt att notera är att det under 2010 var endast 0,002 procent av den allsvenska publiken som omhändertogs av polisen. Din retorik, Kerstin Haglö, gör att helt fel personer dras till fotbollen. På nätet finns flera upprop just mot denna hets av olyckskorpar som finns både i medierna och även tydligt hos flera politiker som vill fokusera på ett större problem än vad det är. Jag tipsar dig om att gå in och läsa på positivlaktarkultur.se. Det är en sajt som flera klubbar ställer sig bakom och som vill visa på en bred bild där fotbollen inte bara är en problemidrott. Man kan inte heller påvisa att antalet våldsdåd inne på arenorna faktiskt har ökat, utan snarare har de minskat under den växande läktarkultur som har vuxit fram med ökade publiksiffror. Det jag fortfarande inte riktigt förstår är att ni vill att anmälningsplikt ska ha en särställning framför allt annat. Du som är så påläst, Kerstin Haglö - jag skulle gärna vilja veta vilka andra åtgärder än anmälningsplikt som ni tycker om. Jag har inte läst i medierna hur ni ser på sittplatskravet och personliga biljetter. Om man nu ska diskutera hela problemet skulle jag alltså vilja veta vilka andra åtgärder än anmälningsplikt Socialdemokraterna står bakom.

Anf. 57 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Vi ser fram emot utredarens förslag, Carolina Szyber, och vi tänker ta ställning när han lägger fram de övriga förslagen - både vad gäller om han vill förlänga när man har tillträdesförbud eller om han vill se till att man ska få tillgång till register med mera. Då ska vi ta ställning till det. Anmälningsplikten har vi drivit sedan 2007. Förminska inte våldet inne på arenorna och utanför dem, Carolina Szyber! Det var just det Carolina Szyber nu gjorde - hon förminskade det. De som ställer till bråk gör det kanske gång på gång. Det är därför de får tillträdesförbud. De kanske också döms för den brottsliga handling de har gjort. Så är det. Jag sade till dig att det är med värme och glädje jag vill att man ska kunna sitta på läktarna och se en fotbollsmatch. Förminska inte det våld som finns! Förminska inte att två matcher har fått ställas in! Gör inte det! Det är syftet: att anmälningsplikten skulle kunna vara en tillgång till ett tillträdesförbud.

Anf. 58 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! För det första heter jag Caroline Szyber. För det andra tror jag att du har missat oss i medierna. Du nämnde nämligen bara Centern och Folkpartiet. Vi i Kristdemokraterna har också ställt oss positiva till att man ska utreda anmälningsplikt. Det är det första förtydligandet. Sedan skulle jag vilja säga följande: Per Unckel har sagt att han ska åka till England för att titta hur det ser ut där. Jag förminskar inte bilden, utan jag breddar den. Jag ser inte detta enbart som ett problem som sker inne på läktarna och utanför dem, utan jag ser det som ett samhällsproblem. Vi har väldigt många unga och arga i dag som har dragits till denna kultur. När ni pratar om anmälningsplikt och vad ni lägger i det, och när ni hänvisar till England i tid och otid, skulle jag alltså vilja veta hur ni tolkar det engelska exemplet. Det är nämligen väldigt olika. Vissa säger att det engelska sättet egentligen enbart gäller på landskamper, det vill säga EM och VM, och vissa andra säger att det gäller för alla olika fotbollsmatcher. Det som har framkommit i medierna är dock att det framför allt är avstängningar när det är landskamper som har gällt. Ni hänvisar alltså till England i tid och otid, men jag fick inte riktigt svar på frågan huruvida ni är för personliga biljetter och huruvida ni vill ha ett sittplatskrav eller inte. Dels kan jag alltså upprepa den gamla frågan, och dels skulle jag vilja veta hur ni ser på anmälningsplikt. Ni vill att en utredare ska utreda, men om ni tycker att det här är så bra måste ni också själva ha tankar på hur ni ser att detta skulle lösas och hur ni vill att lagstiftningen ska se ut. Så gör nämligen vi när vi säger att vi vill ha en civilkuragelag. Vi vet mycket väl hur vi vill att en sådan lagstiftning ska se ut. Vi säger inte bara saker som låter bra, vilket Socialdemokraterna verkar göra när de talar om anmälningsplikt.

Anf. 59 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Nu är det inte så att jag i tid och otid talar om England. Jag säger att det finns länder som har infört detta runt om i världen, där det också har varit bra. Sedan vet inte jag om detta med anmälningsplikt är något helt nytt. Vi har i dag anmälningsplikt för dem som har reseförbud. De som inte är anhållna eller häktade men som är misstänkta för brott får tillsammans med ett reseförbud anmälningsplikt. De kan få komma till en polisstation kanske tre gånger i veckan. Jag förmodar att en som har tillträdesförbud inte skulle det, för jag tror att man går på hemmamatcher och bortamatcher. Jag hörde i går att ni stod här och sade att man i så fall skulle låsa in och frihetsberöva folk. Jag tror att det finns andra möjligheter, utan att frihetsberöva folk. Vi frihetsberövar ju inte dem som har reseförbud, så varför skulle vi frihetsberöva en som ha tillträdesförbud med anmälningsplikt? Man ska bara anmäla sig någonstans på en polisstation. När det gäller reseförbud talar man om vilken polisstation anmälningsplikten gäller. Jag kan ställa en fråga till Caroline: Finns det några garantier för att Per Unckel ska lägga fram ett förslag om anmälningsplikt? Har Kristdemokraterna fått en sådan garanti? Det är just därför vi tagit initiativ i denna fråga. Moderaterna kommer att säga nej.

Anf. 60 Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Jag vill ta upp några av de frågor som finns i det utskottsinitiativ i justitieutskottet som vi nu diskuterar. Redan under 2007 fick Datainspektionen frågan från Föreningen Svensk Elitfotboll, som är en intresseorganisation för fotbollsklubbarna i allsvenskan och superettan, om möjligheten att spara och sprida uppgifter om avstängda supportrar för att hindra dessa att ta sig in på evenemang. Datainspektionen påpekade att den bästa lösningen vore att klubbarnas möjligheter att få upprätta register över huliganer regleras i särskild lagstiftning. Herr talman! Jag tar upp den här aspekten, för jag tycker att det är viktigt att känna till att det här inte är en fråga som kom upp under en eftermiddag under våren. Det här är en fråga som har varit väl känd för Alliansens ledamöter även under föregående mandatperiod, fast med olika ingångsvinklar. Då talade Datainspektionen om för regeringen att dess utredare borde ta upp frågan i den pågående utredningen om ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang. Inget hände. Det gick två år, och under 2009 ställde Djurgårdens IF frågan till Datainspektionen om möjligheten att hantera personuppgifter för avstängda supportrar. Datainspektionen svarade att klubben måste ansöka om undantag från personuppgiftslagen, vilket Djurgården gjorde och beviljades undantaget. Datainspektionen har alltså sagt ja till klubbens ansökan om att få upprätta ett register över huliganer för att hindra dessa från att komma in på klubbens matcher. Det är viktigt att veta att det är ett undantag, för den här typen av inskränkningar är det viktigt att hantera på ett sådant sätt att de inte blir permanenta förrän de har testats ordentligt. Det undantag som Datainspektionen beviljade gäller till och med den 30 juni 2013. Expertmyndigheten kommer under tiden fram till 2013 att följa upp hur registret har använts och vilken effekt det har fått. Herr talman! Det är viktigt att känna till den här historieskrivningen så att vi hanterar frågan på ett sätt som det anstår en lagstiftande församling. Vi har under tiden blivit vittne till en hel del händelser. Det är bra att veta - där håller jag med de ledamöter i utskottet som har sagt det - att det inte är många enskilda fall. Jämfört med andra evenemang som musikfestivaler, till exempel Hultsfredsfestivalen, är antalet incidenter inte särskilt stort. Men det har ändå skapat så mycket reaktioner, inte bara från publiksidan utan även från de spelare som deltar, att vi har fått ett öppet brev från de allsvenska lagens lagkaptener där de kräver från dem som vill vara en del av fotbollsfamiljen att de sköter sig. Våldet har eskalerat, och man har blivit tvungen att avbryta två matcher, skriver de i sitt öppna brev. Alla allsvenska herrfotbollslagens lagkaptener har skrivit under detta. Det är mycket viktigt att veta. Det här ska vi inte göra för vår egen skull, utan det här ska vi göra för att vi tillsammans ska se till att fotboll även fortsättningsvis kan vara en glädjekultur och ge en möjlighet till inblick i samhället för alla människor som bor i Sverige. Det är en positiv ingång, en del i att vara en del av samhället. Vilka övriga åsikter har det förts fram? Det har i tid och otid tagits fram förslag, man har till och med domar på det, att till exempel klubbarna ska få betala för insatser som polisen gör kring arenorna. Det har av och till tagits upp frågor från diverse håll, däribland moderata ledamöter, om anmälningsplikt. Men vi har inte riktigt, som katten kring het gröt, tagit till oss informationen. Det får inte gå ytterligare fyra år. Sedan 2007 då den här frågan och liknande frågor var uppe har det inte hänt särskilt mycket. På vilket sätt har vi då formulerat oss i den text som riksdagen kommer att ta ställning till senare i dag? Det handlar om att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om anmälningsplikt som ska kunna träda i kraft. Det står i det förslag som vi alla kommer att kunna rösta om senare i dag att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag. Det här kan man naturligtvis dra långa växlar på och säga att regeringen ska komma med ett förslag där regeringen redan är låst till att det ska vara anmälningsplikt och så vidare. Men sakfrågan handlar i grunden om att vi tycker att regeringen har gjort för lite på det här området, inte för mycket. Jag kommer att svara på frågor om ledamöter begär replik, och då kommer jag att komplettera det jag har sagt fram till nu. Jag vill avsluta, herr talman, med att ta upp en annan aspekt av frågan, och det är rättssäkerhetsgarantierna. Rättssäkerhetsgarantier är oerhört viktiga för att vi inte ska förstöra den konsensus som finns om att medborgare ska garanteras sina fri- och rättigheter. Med tanke på rättssäkerheten och hur politiker och Svenska Fotbollförbundet har uttalat sig i frågorna är det viktigt att agerandet går lagom snabbt; det får inte gå för fort. Det är därför regeringen nu får tid på sig att hantera frågan. Det ska ändå gå skyndsamt så att det inte uppstår den typen av scenarier som Svenska Fotbollförbundet på debattplats i en dagstidning har målat upp. Det finns en risk att det här urartar. Vi har redan sett hur det kan gå till. Det är några fåtal det handlar om, och det är inte heller att jämföra med den typen av inskränkningar på individen som alliansregeringen tidigare har gjort trots att människor inte varit mer än misstänkta för brott. Då har man kunnat gå in med rejäla inskränkningar av rättssäkerheten och den personliga integriteten. Här handlar det om människor som - och det är en stor skillnad jämfört med människor som knappt är misstänkta för brott men där regeringen gång efter annan tagit till inskränkningar - faktiskt har visat att de är beredda att göra rätt så mycket för att förstöra den positiva läktarkultur som jag och många med mig här i kammaren är en del av och vill fortsätta att vara en del av. I detta anförande instämde Christer Adelsbo, Kerstin Haglö och Elin Lundgren (alla S) samt Jan Lindholm (MP).

Anf. 61 Johan Linander (C)

Herr talman! Jag brukar hylla er, Miljöpartiet och Mehmet Kaplan, för att ni håller de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna högt. I många frågor som vi debatterar i justitieutskottet görs en avvägning mellan de brottsbekämpande ändamålen och de grundlagsskyddade rättigheterna och inte minst integritetsfrågorna. I dessa frågor har vi många gånger haft samma uppfattning. Men nu tycks ni ha hoppat ned i den socialdemokratiskt grumliga tunnan och vill inte längre lyssna på det organ vi har för att titta på om ett lagförslag är i enlighet med våra grundlagar, det vill säga Lagrådet. Om ni nu är för att utredaren ska utreda en anmälningsplikt tycker jag att ni skulle ha lagt ett utskottsinitiativ om det. Men ni nöjer er inte med det, utan utskottsinitiativet säger att regeringen, precis som du sade i ditt anförande, ska återkomma med en proposition. Propositionen skickas till riksdagen efter att Lagrådet har lämnat sitt svar på lagrådsremissen. Det är jag helt övertygad om att Mehmet Kaplan har kunskap om. Det betyder alltså att även om Lagrådet starkt avråder från att lägga fram en sådan lagstiftning tvingar ni med utskottsinitiativet regeringen att ändå komma med en proposition till riksdagen. Tycker Mehmet Kaplan att det är en rimlig ordning? Kerstin Haglö sade här i ett tidigare replikskifte att hon inte tror att anmälningsplikt skulle vara en inskränkning i de grundlagsskyddade rättigheterna, i det här fallet regeringsformens 2 kap, 8 § om rörelsefrihet. Instämmer Mehmet Kaplan och Miljöpartiet i att anmälningsplikt inte skulle ingå i den försäkran som alla svenska medborgare har att ha friheten att förflytta sig inom riket och att lämna det?

Anf. 62 Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Jag vill tacka Johan Linander som alltid brukar vara väldigt klar och tydlig, och det tycker jag att du är nu också. Jag ska svara på de två frågorna och sedan avrunda med en tillbakablick på hur vi har debatterat i de här frågorna. Det tror jag kommer att vara nyttigt, inte bara för Johan Linander utan även för alla som lyssnar. När det gäller den tidigare talaren hade det varit lämpligt om hon hade kunnat svara på frågan. Men när det gäller anmälningspliktens överensstämmande är det naturligtvis så att när regeringen har gjort en grundlig genomgång kommer vi att lyssna på den. Om man kommer fram till att det inte överensstämmer med den intention som finns i grundlagen, och som är den vi ska följa, är Miljöpartiet naturligtvis inte främmande för att hantera frågan så att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses. Det är därför vi inte har skrivit en färdig lagtext här. Det går att göra det, men vi har inte gjort det. Och det är regeringen som ska återkomma. Det är det första. Det andra handlar om Lagrådet. När de har sagt sitt enligt den ordning som Johan Linander redogör för är det fortfarande så att även om regeringen återkommer till riksdagen med den exakta ordalydelsen, som delvis låser fast regeringen vid ett tillvägagångssätt, kommer inte regeringen att säga: Nu har vi gjort precis så som ni sade. Så tydlig är inte texten att de ska göra på ett särskilt sätt, utan de kommer att kunna ha en väldigt bred repertoar av instrument för att kunna hantera frågan. Då får vi ta ställning till det som riksdag, och det kommer också Johan Linander att få göra. Frågan om rättssäkerhetsgarantier och tidigare hantering kommer jag att ta upp i nästa replik.

Anf. 63 Johan Linander (C)

Herr talman! Mehmet Kaplan kan även få återkomma till om han anser att anmälningsplikten skulle falla in under regeringsformens 2 kap. 8 § om rörelsefrihet. Om man tvingar någon att vara på en viss plats vid en viss tidpunkt, är det då en begränsning av rörelsefriheten eller inte? Det skulle jag vilja ha svar på. Sedan blir jag inte riktigt klok på vad Miljöpartiet menar. Först säger Mehmet Kaplan i sitt anförande precis det som står i betänkandet, nämligen att regeringen ska återkomma med en proposition om anmälningsplikt. Samtidigt säger Mehmet Kaplan, om jag förstår honom rätt, att regeringen ska bedöma om en anmälningsplikt behövs. Men om regeringen då gör bedömningen att detta inte skulle vara i överensstämmelse med regeringsformen och kanske har fått negativa reaktioner från remissinstanserna, utredaren och Lagrådet, kräver ni ändå att propositionen ska lämnas till riksdagen. Det är precis det som står. Det kan ju bli en väldigt lustig situation här i riksdagen om en proposition är framlagd och ingen parti står bakom den. Det skulle vara nästan världsunikt, men det kan faktiskt bli följden om vi ska jobba på det sätt som ni kräver enligt utskottsinitiativet. Eftersom de finns de som tidigare inte har lyssnat ordentligt ska jag förtydliga att också Centerpartiet tror att anmälningsplikt kan behövas och vara ett bra steg för att hindra de allra värsta huliganerna från att ta sig in på arenorna. Det är ingen tvekan om det. Det har jag sagt många gånger tidigare, och jag kan säga det återigen. Men oavsett hur mycket man vill att något ska genomföras måste det utredas ordentligt, och alldeles speciellt när det handlar om inskränkningar i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Jag och Centerpartiet anser nämligen att det här är en fråga som handlar om rörelsefriheten enligt regeringsformen 2:8. Tycker Miljöpartiet också det?

Anf. 64 Mehmet Kaplan (MP)

Herr talman! Jag kan egentligen instämma i slutdelen av Johan Linanders replik. Men det är en sak som jag inte kan hålla med om. Vi har inte utredningsresurserna, regeringen har dem. Regeringen kommer att återkomma med en metod som syftar till att införa anmälningsplikt. Om det finns rättsgarantier i texten kommer vi att bifalla förslaget. Om det inte gör det kommer det heller inte att bli någon lag i den här frågan. Det är därför regeringen får tid på sig. Vi har inte skrivit att exakt så här vill vi att regeringen ska göra, förutom att det ska syfta till anmälningsplikt. Och det står på första sidan: att göra ett tillkännagivande till regeringen om att snarast återkomma med ett förslag om anmälningsplikt som ska kunna träda i kraft 2012. Man har alltså mer än ett år på sig. Det här kommer att kunna fungera. Jag tror att man har de resurserna. Jag vill också blicka bakåt. Hur är det med rättssäkerhetsgarantier? Jag vet att Johan Linander är en av dem som förespråkar de frågorna i Alliansen. Ni var tidigare varit mot rättssäkerhetsgarantier när vi från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans pekade på brister i lagförslaget förra gången frågan var uppe. Som jag nämnde i mitt anförande var det då i form av tillträdesförbud. Till exempel gavs åklagare möjlighet att fatta interimistiska beslut. Det är i och för sig bra, men samtidigt ställer det höga krav på rättssäkerheten. Och vi hade ifrågasättanden där. Vi tillmötesgicks inte, för vi var i minoritet. Sedan saknar lagförslaget tillräckliga rättssäkerhetsgarantier ur andra aspekter. Där var frågan om folk som springer in på plan skulle kunna få upp till sex månaders fängelse. Vi ville att man skulle skilja ut dem som gjorde det och skälet för att de var på arenan. Vi har alltid stått upp för de här frågorna. Och jag vet att också Johan Linander är en av dem som gör det.

Anf. 65 Christer Adelsbo (S)

Herr talman! Jag har själv varit aktiv inom fotbollen i princip hela mitt liv som spelare, tränare, styrelseordförande och inte minst som supporter. Det är därför som det känns oerhört tungt att se det ena fallet efter det andra där fotbollsfester förstörs av huliganer. Huliganismen är ett gissel för svensk fotboll. Våldsamma upplopp, attacker på domare och spelare är något som förstör idrotten. Det är dock viktigt att fotbollssupportrar inte blandas ihop med de våldsverkare som enbart förstör för fotbollen och inte minst för de föreningar som de påstår sig stödja. Fotbollen är en betydelsefull del i den svenska idrottsrörelsen. Med över 3 000 föreningar fyller fotbollen en viktig funktion för många människor, både som utövare och som åskådare. Därför är det viktigt att värna om fotbollen som sport och som ett nöje som ska vara tillgängligt för alla. Hela familjen måste kunna gå på vilken match som helst utan att behöva känna en rädsla för att hamna i ett huliganupplopp. Herr talman! Vad kan vi då göra? Redan när vi 2009 beslutade om ytterligare åtgärder mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang lyfte vi fram i debatten att förändringarna var bra men att de inte var tillräckliga. Det som vi bland annat lyfte fram var att det borde införas ett förbud mot att inneha pyrotekniska varor också utanför idrottsanläggningar. Vi pratade också om utökad och bättre kameraövervakning, men inte minst lyfte vi fram detta att vi borde införa anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. Varför tar då vi, V och MP detta utskottsinitiativ? Det är egentligen inte konstigt alls eftersom sju av åtta riksdagspartier har uttalat att anmälningsplikt är nödvändigt och viktigt. Svenska Fotbollförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll har entydigt uttalat sig för anmälningsplikt. Rikspolisstyrelsen vill ha anmälningsplikt för huliganer. Vad vi också kan konstatera är att de flesta också är överens om att det bör införas så fort som möjligt. Utredaren Per Unckel har inte fått direktiv att titta på frågan om anmälningsplikt - detta enligt hans eget uttalande för ett par veckor sedan. Justitieminister Beatrice Ask och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth har uttalat sig i medierna att de är tveksamma till att införa anmälningsplikt. Herr talman! Mot bakgrund av detta är det inte konstigt att vi tar ett utskottsinitiativ för att påskynda processen att kunna få till anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. Det som däremot är konstigt är Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas ställningstagande i denna debatt. Jag vill påstå att det är direkt anmärkningsvärt med tanke på de uttalanden som Johan Linander, Johan Pehrson och Caroline Szyber har gjort i samband med vårens incidenter. Johan Linander, Centerpartiet, har bland annat sagt följande i medierna: "Jag kräver att vi inför anmälningsplikt för huliganer, dagens lagstiftning är för tandlös. Centerpartiet kommer att ta upp frågan i alliansen, för att få fram ett förslag så snabbt som möjligt." Johan Persson, Folkpartiet, har bland annat sagt följande: "Folkpartiet har drivit frågan länge om en anmälningsplikt för huliganer. Anmälningsplikt är en nödvändig åtgärd och det går inte att vänta två år, tills utredningen är klar." Caroline Szyber, Kristdemokraterna, har varit aktiv i frågan och har bland annat sagt: "Kristdemokraterna kommer att arbeta för att beslutsprocessen om tillträdesförbud till arenor ska gå snabbare. Det engelska systemet har fungerat bra, och jag ser inte att det är integritetskränkande." Detta är från Carolines hemsida. Med dessa uttalanden är det för mig en gåta att man från Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna inte står bakom betänkandet. Herr talman! När jag hör från vissa håll att vi skulle slå in öppna dörrar blir jag konfunderad. Vi vet att nuvarande utredning inte har direktiv att titta på anmälningsplikt. Vi vet också att både justitieministern och idrottsministern är tveksamma till anmälningsplikt. När samtidigt sju av åtta riksdagspartier har uttalat sig positivt till anmälningsplikt och Svenska Fotbollförbundet och Rikspolisstyrelsen är positiva tycker jag inte att vi slår in öppna dörrar. Det finns all anledning att agera i frågan. Vi vill att frågan om anmälningsplikt utreds med prioritet och att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag till anmälningsplikt. Självklart ska anmälningsplikt utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Vi har dock inte råd att bara vänta på Per Unckels utredning, som ska redovisas den 31 mars 2013, och hoppas att man där har tagit upp frågan om anmälningsplikt, vilket definitivt inte är någon självklarhet. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Avslutningsvis kan jag inte låta bli att säga: Man har hört talas om partipiskan, men här kan vi se hur allianspiskan viner. Jag kan bara vädja till Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna att rösta på det de tror på och har drivit och inte som Moderaterna tycker. I detta anförande instämde Kerstin Haglö, Elin Lundgren och Anna Wallén (alla S).

Anf. 66 Johan Linander (C)

Herr talman! Christer Adelsbo är som socialdemokrat röd och jag som Centerpartist grön, men båda har vi ett himmelsblått hjärta. I det är vi åtminstone överens. Jag vet att Christer Adelsbo led lika mycket som jag den 24 maj när Malmö FF:s match mot Helsingborg avbröts på grund av att det kastades smällare och att en person gick in på plan och attackerade Helsingborgs målvakt. Christer Adelsbo talar enbart om anmälningsplikt, och jag vill därför fråga Christer Adelsbo om matchen inte hade blivit avbruten om den anmälningsplikt som Socialdemokraterna säger att de tog upp 2007 hade funnits. Det här handlar inte om huruvida vi tror på anmälningsplikt eller inte. Precis som Christer Adelsbo säger är vi många partier som tycker att det är en bra idé. Det utskottsinitiativet handlar om är att utredaren ska få i uppdrag att ta fram ett förslag, att regeringen inte ska lyssna på vad remissinstanserna säger och att regeringen inte ska lyssna om Lagrådet avråder från att införa en sådan här lagstiftning. Vad utskottsinitiativet säger är att regeringen ska lägga fram en proposition oavsett vad utredaren kommer fram till, oavsett vad remissinstanserna svarar och oavsett vad Lagrådet säger. Christer Adelsbo kan kanske svara på frågan som jag tidigare ställde till Kerstin Haglö men inte fick svar på. Tycker inte Socialdemokraterna att det är vettigt och rimligt att regeringen lyssnar på Lagrådet innan en proposition läggs fram i riksdagen?

Anf. 67 Christer Adelsbo (S)

Herr talman! Precis som Johan sade är vi MFF:are båda två. I dagens debatt är det väl det enda vi är överens om. Men det är alltid något, Johan! Jag kanske inte borde säga det här, men du är som en liten papegoja, Johan. Du upprepar samma sak till oss alla, trots att du har fått svar. Mehmet var oerhört tydlig och förklarade hur det ligger till. Det är ett förslag som vi vill ska komma fram, och du har själv sagt, Johan, att du tror på anmälningsplikt och att det är genomförbart. Du vill dessutom ha det snabbt. Du slår knut på dig själv när du argumenterar mot något som du tror på, Johan. Du var kvick med att gå ut och tala om både din och Centerns ståndpunkt i denna fråga direkt efter den första incidenten. Per Unckel har själv sagt att detta inte finns med i direktiven. En tjänsteman försökte visserligen släta över det och säga att det är fullt möjligt att utreda anmälningsplikten, men det finns ingen garanti. När vi dessutom vet att Per Unckels uppdragsgivare, justitieministern och idrottsministern, är skeptiska kan vi börja ana lite ugglor i mossen. Jag vet att Johan Linander är för anmälningsplikt. Känner du dig trygg med att det bara löper vidare? Nu har du chansen att se till att driva frågan så att sker något snabbare.

Anf. 68 Johan Linander (C)

Herr talman! Utredaren har ett öppet direktiv, och han har nu sagt att utredningen också kommer att titta på anmälningsplikten. Men att man tittar på en fråga i en utredning betyder inte att man lägger fram ett förslag om att det ska genomföras. Det normala hanteringssättet i en utredning är att man ser över och utreder om något ska genomföras eller inte. Den gången vill Socialdemokraterna inte ha längre. I stället ska utredningen komma fram till en viss sak och lägga fram förslag om det, oavsett om det är bra eller inte. Det tycker inte jag är en bra ordning, även om jag i grunden är för anmälningsplikt. Det är tydligt i direktivet att utredaren fortlöpande ska komma tillbaka med delförslag. Alla förslag ska inte komma i mars 2013, utan utredaren ska komma med förslag fortlöpande. Det kan alltså gå precis lika fort med det direktiv vi redan har som med det ni nu önskar. Det kan hända att jag upprepar mig, men eftersom jag inte får något svar tar jag mig friheten att ställa samma frågor igen. Din partikamrat Kerstin Haglö kom med ett anmärkningsvärt påstående. Hon sade nyss från repliktalarstolen att frågan inte handlar om någon grundlagsskyddad fri- och rättighet och att den inte handlar om att inskränka rörelsefriheten. Är det Socialdemokraternas uppfattning att en anmälningsplikt inte skulle inskränka rörelsefriheten enligt regeringsformen 2:8? Tror inte Christer Adelsbo innerst inne att de åtgärder som Malmö FF nu kommer med i tiopunktsprogrammet är ännu viktigare än en anmälningsplikt?

Anf. 69 Christer Adelsbo (S)

Herr talman! Vad Kerstin Haglö har sagt eller inte får vi se i protokollet. Du kan ha misstolkat det. Du nämner Malmö FF:s tiopunktsprogram. Alla åtgärder är självklart jättebra. När det gäller anmälningsplikten pratar vi om dem som har tillträdesförbud. Vi ska se till att de inte kan komma in på arenorna. Frågan var uppe 2007; vi lyfte den igen 2009. Svenska Fotbollförbundet, Föreningen Svensk Elitfotboll, Rikspolisstyrelsen, ja alla menar att anmälningsplikt vid idrottsarrangemang är något positivt. Alla åtgärder är positiva. Det här är något som vi kan vara överens om - alla utom Moderaterna. Du måste göra en kullerbytta. Du kan inte trivas med att argumentera mot något som du egentligen är för. Det är ofattbart att du kan argumentera på det sätt du gör.

Anf. 70 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Det sades att jag har sagt att jag tycker att England är ett bra exempel när det gäller anmälningsplikt. Christer Adelsbo får gärna visa mig var citatet är hämtat. Jag har aldrig sagt det. Jag har sagt att vi ska titta på Europa och på England. Vi kan titta på Tyskland och Holland också. De har en starkare läktarkultur. Per Unckel har också sagt att han ska åka till England. Han har sagt att han ska titta på hur det har fungerat där. Något som jag fortfarande inte har fått svar på är hur ni tolkar lagstiftningen i England. Vilka andra åtgärder än anmälningsplikt ser ni? Jag ser också fram emot protokollet. Jag antecknade under mitt replikskifte med Kerstin Haglö. Hon sade: Anmälningsplikt ska inte ses som frihetsberövande. Sedan sade hon: Vi har anmälningsplikt i dag. Vi har anmälningsplikt för brottsmisstänkta där det finns en risk att de flyr från landet. Jag vet inte om jag tycker att jämförelsen är helt korrekt. Det kanske ni i S ska tänka över. Hur tolkar ni den engelska lagstiftningen och vilka andra åtgärder ser ni? Ni har bara pratat om anmälningsplikt. Är ni för sittplatser? Är ni för personliga biljetter? Om ni är så fotbollsintresserade är det intressant att ni bara pratar om anmälningsplikt. Har ni inga andra åsikter?

Anf. 71 Christer Adelsbo (S)

Herr talman! Man lyssnar inte alltid på vad andra säger. I mitt anförande nämnde jag ytterligare två åtgärder som vi föreslog redan 2009, nämligen kameraövervakning och att man skulle kunna beslagta pyrotekniskt material redan utanför anläggningen. Det är två exempel. Som jag just sade till Johan Linander är alla åtgärder bra. Nu pratar vi om en åtgärd som i princip alla tycker att vi borde införa. Jag läste ur Svenska Dagbladet den 26 april. Du säger där att du är öppen för anmälningsplikt för att få bukt med huliganismen. Du sade också: "När det har gått så här långt, och till och med klubbarna själva och supportrarna tycker att det är ett problem, då är det nog det som behövs." Du lade till: "Det engelska systemet har fungerat bra, och jag ser inte det är integritetskränkande." Jag vet att Kristdemokraterna också har varit aktiva i den här frågan och tycker att detta är bra. Om ni också tycker att vi ska införa anmälningsplikt så snabbt som möjligt, tror du verkligen att vi kan få det genom den här utredningen trots att det inte finns med i direktivet? Moderaterna är skeptiska till detta. Tror Caroline Szyber ändå att detta ska kunna gå snabbt? Det vill ju också Kristdemokraterna.

Anf. 72 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Lika mycket som jag förminskar problemet kan jag känna att jag blivit förminskad i dagens debatt. Jag skulle uppskatta om mina utskottskolleger kunde uttala mitt namn rätt i fortsättningen. Jag har sagt att vi ska se över hela problemet. Jag ska läsa upp ett stycke om hur det är i England eftersom jag tror att S behöver upplysas om det: England har en separat idrottslagstiftning där anmälningsplikt är vanligt förekommande. I Premium League och Championship har det varit relativt lugnt kring matcherna, men polisen har haft vissa problem med firmor och grupperingar. I de lägre serierna förekommer en del bråk. Vid fotbolls-VM 2006 drog polisen in passen för ca 5 000 huliganer. Per Unckel har sagt att han ska åka till England. Han har sagt att han ska titta på det engelska systemet och vara lyhörd. Jag har fått löfte om att det ska komma delbetänkanden, och jag har fått löfte om att det här ska ingå. Jag tycker inte att allt behöver stå explicit i ett utredningsdirektiv. Jag tycker att vi ska diskutera flera åtgärder.

Anf. 73 Christer Adelsbo (S)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för uttalet av namnet. Det är svårt för oss som har lite ovanliga namn. Det är inget vi behöver trycka varandra i ansiktet. Vi vet inte om vi ska göra exakt som England. Vi ska titta på England eftersom man där har haft anmälningsplikt sedan 2004. Man är nöjd med systemet. Svenska Fotbollförbundet och Rikspolisstyrelsen hänvisar till England. Om vi ska ha exakt samma system vet vi inte. Det system man har där innebär att de värsta busarna har tillträdesförbud - de som oftast ställer till de stora skandalscenerna. Det är det fåtalet personer vi vill se till inte släpps in. Den som exempelvis vill titta på en match med Hammarby klockan 14.00 och har anmälningsplikt ska anmäla sig på en station en bit därifrån på det klockslaget så att det inte går att vara närvarande på arenan. Vi ska påskynda framtagandet av anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. Sju av åtta partier är positiva till det. Svensk Elitfotboll, Svenska Fotbollförbundet och Rikspolisstyrelsen ställer sig positiva till detta. Det är konstigt att vi inte kan få ett större stöd i kammaren än vad vi har fått.

Anf. 74 Per Bill (M)

Herr talman! Jag hör till de föräldrar som inte vågar ta med barnen på derbymatcher i Stockholm. Vi tvingas vara kvar i Uppsala och titta på när Sirius spelar i division 1 norra. Det är inte så illa. Det är väldigt fridfullt. Men visst vore det kul att kunna ta med barnen på en match mellan AIK och vårt Djurgården. Jag vill verkligen att vi gemensamt i den här kammaren hittar ett sätt att stoppa huliganerna. Det måste vara ett sätt som vi är överens om i mycket breda grupper. Jag ska inte prata så mycket om fotboll, utan mer om form och de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottsinitiativ är ett viktigt verktyg som riksdagen har haft sedan 1971. Då fick alla utskott - tidigare var det bara tre - möjlighet till utskottsinitiativ. Då sade KU att det var viktigt att fortsätta att göra som KU hade gjort många årtionden dessförinnan, nämligen att sträva efter enighet i utskottsinitiativen. Så har det tyvärr inte varit det här första riksdagsåret efter valet. Vi hade två utskottsinitiativ i höstas. Ett rörde EU:s vårtoppmöte, och ett rörde en remiss från Domstolsverket. En gång är ingen gång. Två gånger är oroande. Men under de senaste tio dagarna har vi haft tre utskottsinitiativ. Förra veckan gällde det fas 3 i arbetsmarknadspolitiken. I går debatterade vi ett utskottsinitiativ med anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande om vissa förändringar i sjukförsäkringen, och i dag har vi utskottsinitiativ nr 5 från S, MP, SD och V kring anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. Herr talman! Det är lite svårt att rangordna vilket av dessa utskottsinitiativ som är minst lämpligt eftersom de på olika sätt trampar i de konstitutionella gråzonerna. Men det är tre saker som åtminstone före denna debatt oroade mig. Det första var att man skulle forcera regeringen att ta fram ett förslag som skulle träda i kraft 2012. Det andra som oroade mig var att det var på ett område som rör enskilda medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Det tredje var att man satte nytt rekord i att vara nära det som KU sade, nämligen att initiativ ska tas med breda majoriteter. Här skedde det med ordförandens utslagsröst. Herr talman! De grundläggande fri- och rättigheterna gäller alla medborgare, inte bara vissa medborgare, och det är faktiskt viktigt. Det är viktigt för oss att stå upp för alla individers grundläggande fri- och rättigheter. Därför har vi ett ganska stort regelverk kring att göra intrång i dessa medborgerliga fri- och rättigheter. Det var därför bra och glädjande att höra Mehmet Kaplan. När jag hörde hans anförande och hur han snarare poängterade orden "ska kunna tas i bruk" och så vidare kändes det som att det kanske ändå finns en öppning här någonstans.

Anf. 75 Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Ledamöter! Vi har i Sveriges riksdag, i det svenska parlamentet, en tradition att riksdagen vanligtvis inte är så aktiv. I många andra länder är parlamentet mer aktivt i själva lagstiftningsprocessen. Man är med och påverkar och förändrar förslag och har också mer resurser i utskotten och för utskottens arbete för att kunna delta i processen. Jag tänker till exempel på ett land som Tyskland. Det tyska parlamentet är betydligt mer aktivt. Men detta kan ändra sig över tid. I Sverige har vi också haft en historia med mycket minoritetsregerande. Man skulle kunna förvänta sig att en minoritetsregering skulle innebära att parlamentet blir mer aktivt, tar mer initiativ och genomför förändringar. Men det är också så att vi under lång tid och i modern tid har haft regeringar som skapar majoriteter och som har lärt sig att man faktiskt måste skapa majoriteter i parlamentet för att kunna överleva. Inte minst var det så under den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson. Under en period hade man ett långsiktigt samarbete med Centerpartiet, och under den senare perioden hade man ett samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att kunna garantera att det blir majoriteter och att vi kan få ett system som fungerar långsiktigt. Nu har vi en regering som har mer problem och som i detta läge präglas mer av inre konflikter, handlingsförlamning och passivitet. Att det i detta läge blir mer vanligt att riksdagen tar initiativ är ganska naturligt och en logisk följd av den parlamentariska situationen. Då tycker jag att det är viktigt att regeringen inte sätter sig på höga hästar eller att regeringspartierna inte börjar tala om formalia och att det är fel att riksdagen tar initiativ. Det är absolut inte fel så länge man inte börjar gå så långt att man driver en egen lagstiftningsprocess och inte ser till att det blir ordentliga utredningar. Men så länge initiativen handlar om det som vi talar om i dag, nämligen att man ber regeringen att återkomma och utreda för att detta sedan ska komma tillbaka till riksdagen för beslut, finns det inga problem i denna fråga rent sakligt sett. Därför tycker jag att det är direkt felaktigt när Per Bill säger att detta rör sig om den konstitutionella gråzonen. Jag skulle vilja att Per Bill slutar använda den typ av begrepp som förvirrar situationen och resonemanget snarare än att försöka reda ut läget. I detta anförande instämde Mehmet Kaplan (MP).

Anf. 76 Sven-Erik Österberg (S)

Fru talman! Jag tror att denna diskussion är principiellt viktig. Jag begär egentligen ordet utifrån det anförande som Per Bill höll här. Det som Per Bill representerar och det som egentligen är Per Bills och regeringsunderlagets problem är att man inte har majoritet i denna kammare. Man tillhör ett regeringsalternativ som sakta men säkert håller på att falla sönder därför att man inte bryr sig om att förankra sin politik i parlamentet utan förväntar sig att oppositionen enigt ska ställa upp på regeringens politik. Detta är ett ganska märkligt förfaringssätt. Dessutom sägs det i diskussionen att detta skulle vara en konstitutionell gråzon. Jag drar mig till minnes att Per Bill under den förrförra mandatperioden var en av drivkrafterna bakom ett utskottsinitiativ då man med minsta möjliga marginal i denna kammare drev igenom ett länsbyte, och Heby kommun överfördes till Uppsala län. Det handlade vid detta tillfälle inte om någon politisk gråzon, utan det handlade om att man till varje pris skulle få en politisk majoritet för detta förslag i kammaren. Det vore lite klädsamt om Per Bill drar sig detta till minnes när han nu står här och pekar finger åt oppositionen i detta fall. Nej, Per Bill, gå tillbaka till regeringen och förklara att situationen är sådan att regeringen inte har majoritet i en rad frågor i denna kammare. Förankra politiken! Det är en av de viktigaste uppgifter som en minoritetsregering har när man regerar. Man måste se till att man har stöd för sin politik. Börja inte med konstitutionella piruetter och påståenden i denna kammare! Finns det majoritet är det inga problem. Det är det som är huvudsaken. Det är det som Per Bill ska komma tillbaka till i denna kammare. Det är ett medskick till regeringen inför sommaren. (Applåder)

Anf. 77 Per Bill (M)

Fru talman! Jag hann inte ta replik på Peter Eriksson eftersom jag tyckte att han likt Mehmet Kaplan hade en ganska hovsam ton och resonerade. Sedan kom det en liten spark på slutet. Men jag hann inte få upp mitt kort tillräckligt fort. Fru talman! Det finns definitivt anledning för en minoritetsregering att söka breda lösningar. Men det finns också anledning för mig som vice ordförande i konstitutionsutskottet att påtala hur det är tänkt att man ska använda initiativrätten. Att använda initiativrätten på just ett område som rör våra grundlagar tycker jag är mycket problematiskt. Det är på detta område som vi verkligen försöker hitta de riktigt breda överenskommelserna där minst sex partier ska finnas med. Jag tycker att det är lite konstigt att vi här ska in och trampa på de grundläggande fri- och rättigheterna för ett fåtal och att det ska vara enda sättet.

Anf. 78 Sven-Erik Österberg (S)

Fru talman! Jag tänker inte gå in i någon sakdiskussion i detta ärende. Jag har noterat att Per Bill vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna antytt att oppositionen - då har han främst riktat sig till Socialdemokraterna - överutnyttjat initiativrätten. Det motsätter jag mig starkt. Jag har varit med i denna kammare sedan 1994. Jag har sett hur den tidigare oppositionen, med Per Bill som en aktiv person, agerat i olika frågor. Problemet beträffande initiativrätten var för er, Per Bill, att ni på den tiden inte hade majoritet för era initiativ. Det var bekymret, och därför blev det inte heller några initiativ. Nu uppstår plötsligt situationen att minoritetsregeringen inte har stöd för sin politik. Vi tänker inte ge avkall på en politik som vi har drivit under hela förra mandatperioden - det gäller arbetsmarknadsområdet, sjukskrivningsområdet, sjukförsäkringsområdet och en rad andra områden - bara för att inte sätta regeringen i en besvärlig sits. Vi kommer aldrig att avstå från vår politik. Vi driver vår politik i denna kammare. Om det uppstår majoriteter i utskotten är det inte vårt problem. Det är regeringens problem, som inte har majoritet. Det tänker vi fortsätta att hävda, Per Bill. (Applåder)

Anf. 79 Per Bill (M)

Fru talman! En aktiv riksdag är alltid bra. Det är naturligtvis extra bra och roligt när man är i opposition, vilket jag varit i tolv år. Jag var mycket nöjd när jag fick igenom mitt utskottsinitiativ som byggde på en folkomröstning. Folket sade att de ville byta länstillhörighet, från Västmanlands till Uppsala län. Jag motionerade redan före folkomröstningen om detta och sade att vi bör följa folkomröstningsresultatet. Detta fick jag kämpa för i tio år eftersom Socialdemokraterna inte ville följa folkviljan. Det kallar jag ett legitimt utskottsinitiativ. Riksdagens utredningstjänst har tittat på utskottsinitiativen och konstaterar att det tagits 47 utskottsinitiativ under de senaste tio åren. Endast 15 av dessa kan sägas vara sådana som uppkommit på grund av en fråga i medierna eller i en debatt i kammaren, det vill säga som inte hängt ihop med något ärende i en motion eller proposition - 15 sådana initiativ på tio år. Därför är det väl inte så konstigt om jag som vice ordförande i konstitutionsutskottet är lite oroad när Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet enats om fem utskottsinitiativ bara under de månader som gått sedan valet.

Anf. 80 Sven-Erik Österberg (S)

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag upprepar mig, men Per Bill fortsätter att hålla fast vid formalia och diskuterar det. Grundproblemet är att regeringen i en rad frågor saknar majoritet i denna kammare. Det går inte att komma ifrån. Tro inte att vi avstår från vår politik för att rädda regeringen ur en prekär situation. Det tänker vi inte göra. När det gäller frågor som vi drivit under flera år tänker vi hålla fast vid den politik som vi fört hittills. Beträffande folkligt stöd tror jag att det finns ett fantastiskt folkligt stöd för att komma till rätta med huliganerna på fotbollsmatcherna. Det tror jag inte att det råder någon tvekan om. Man behöver inte hålla folkomröstning för att veta att svenska folket tycker att det ska vara lugnt på fotbollsmatcherna. Där står vi på stabil grund vad gäller sakfrågan. Slutligen, Per Bill: Det är mycket roligare att vara i majoritet. Jag kommer att göra allt vad jag kan för att vi ska få en annan statsminister i nästa val. (Applåder)

Beslut

Anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang (JuU28)

Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till utskottets initiativ om anmälningsplikt.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.