2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Debatt om förslag 2 mars 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 25 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Detta betänkande handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll, vilket ofta diskuteras i justitieutskottet. Varje gång har Sverigedemokraterna kommit med förslag för att förändra lagen. Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet.

Lagen om särskild utlänningskontroll handlar om, som det står i den första paragrafen, att utlänningar - alltså de som inte är svenska medborgare - får utvisas enligt lagen om det är påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller om man befarar att de ska begå terroristbrott. Det är ganska allvarliga situationer som vi talar om här.

Som det redogörs för i betänkandet är det förvisso inte så ofta som man fattar beslut med anledning av denna lag. Men även om det är få beslut anser vi fortfarande att om lagen är otillräcklig eller inte tillräckligt skarp borde man ändra den. Det har vi nu föreslagit.

Vi menar till exempel att det ska till skärpningar beträffande när dessa personer ska utvisas. Vi anser att det ska vara en huvudregel snarare än att man får utvisa dem. Huvudregeln ska vara ett livstidsförbud mot att återvända. Är det terrorister eller folk som utgör ett hot mot rikets säkerhet borde huvudregeln vara ett livstidsförbud i stället för att detta ska vara tidsbegränsat.

En stor brist i detta sammanhang är om det uppstår verkställighetshinder när någon ska utvisas - risk för tortyr eller annat i hemlandet. Då kan denna person få ett tillfälligt uppehållstillstånd och vistas här i Sverige. Utvisningen skjuts upp, och denna person får gå mer eller mindre fritt här i Sverige. Man vidtar vissa åtgärder som husrannsakan eller anmälningsplikt någon gång i veckan. Vi menar att det är helt otillräckligt. Om någon utgör ett hot mot rikets säkerhet, tror folk då på fullt allvar att anmälningsplikt räcker? Tror folk på fullt allvar att en husrannsakan då och då är tillräckligt för att se till att denna person är under kontroll? Det tror inte vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Vi anser att alla som döms till utvisning enligt denna lag ska tas i förvar till dess att verkställighet kan ske. De ska helt enkelt sitta inspärrade. De har möjlighet att lämna landet när de vill om man inte får till avtal med tredje land eller om man inte kan utvisa dem till deras hemland. Då har de möjlighet att lämna landet när de vill. Vill de inte det ska de åtminstone inte gå fritt i det här landet. Det borde vara en grundförutsättning.

Jag kan för mitt liv inte förstå varför alla andra partier tycker att nuvarande ordning är okej.

Det finns enligt lagen i dag en möjlighet att undgå straff om man kommer tillbaka efter att man har blivit utvisad, om man har återvänt till Sverige på grund av förföljelse. Det blir ganska lustigt, eftersom folk som är terrorister i andra länder blir förföljda, så att säga. Och det finns de som kommer till Sverige för att de har begått brott i ett annat land och för att de är så att säga förföljda och riskerar hårda straff i sitt hemland.

Då kan situationen bli sådan att vi utvisar någon för att han är terrorist och ett hot mot rikets säkerhet. Sedan kommer han tillbaka till Sverige för att hans hemland inte gillar att han är terrorist, och då undgår han straff i det här landet. Är det rimligt? Det tycker inte Sverigedemokraterna.

Vi har alltså en rad olika förslag, och jag har nämnt några av dem. Ingen stöder dem, och ingen har ens egna förslag. Alla tycker att lagen är bra som den är. Moderaterna har ju, som det har kallats, omprövat sin politik på senare tid. Man har till exempel gått ut och sagt att vi ska utvisa fler, bland annat för stöld. Det är ett steg framåt, men i det här betänkandet har man inga reservationer. Man är nöjd med detta. Här har man nu chansen att se till att lagen blir skarpare så att fler utvisas eller, om de inte utvisas, hålls inspärrade. Men inget sådant får vi se heller.

Jag kan inte för mitt liv förstå varför inget av partierna ställer upp på de tankegångar Sverigedemokraterna har om att hålla dessa människor inspärrade, att utvisning ska vara huvudregel, att de inte ska undgå straff om de återvänder till Sverige på grund av förföljelse och så vidare. Det är ganska naturliga åtgärder mot terrorister och mot folk som utgör ett hot mot rikets säkerhet. Därför lade vi i Sverigedemokraterna fram dessa förslag, och därför yrkar vi bifall till dem.


Anf. 26 Beatrice Ask (M)

Herr talman! I det här ärendet behandlar vi regeringens skrivelse om 2015 års tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll. Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar avslag på överklagande av ett beslut om utvisning. Jag yrkar, i enlighet med justitieutskottets förslag, på att skrivelsen läggs till handlingarna.

Herr talman! Skälet till att regeringen lämnar en skrivelse av det här slaget till riksdagen är att lagen om särskild utlänningskontroll är viktig. Det handlar om rikets säkerhet, och användningen av lagen får påtagliga konsekvenser för enskilda personer. Bedömningen av om en person kan utgöra en fara för rikets säkerhet eller om man kan befara att en person kan komma att begå eller medverka till terroristbrott måste göras på ett i alla avseenden högkvalitativt och rättssäkert vis.

Med anledning av denna skrivelse har Sverigedemokraterna motionerat om ändringar i lagstiftningen. Det är givetvis så att ordningen på ett förfarande kan och måste diskuteras, men i dag är det så att detta fungerar. När en person ansöker om uppehållstillstånd eller medborgarskap hos Migrationsverket får Säkerhetspolisen ärendet på remiss i en del fall. Yttrandet från Säkerhetspolisen blir sedan ett underlag för Migrationsverkets beslut i frågan som helhet. Detta är en ordning som fungerar väl. Samarbetet mellan myndigheterna i de här frågorna är nära, och det är bra. Mig veterligen har Migrationsverket alltid tagit Säpos synpunkter på stort allvar. Jag har inte sett något exempel där man inte har följt den rekommendation som har kommit från Säkerhetspolisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Nu motionerar Sverigedemokraterna om att Säpo ska fatta beslut om utvisning. Men ingen, allra minst de som kan komma i fråga för beslut enligt den här lagstiftningen, ansöker hos Säkerhetspolisen om uppehållstillstånd eller medborgarskap - och skulle förmodligen inte göra det heller. Något behov av att ändra Säpos uppdrag finns dessutom inte. Det viktiga är att vi har en ordning och rutiner i det allmänna flödet av ansökningar som gör att man hittar personer som behöver synas extra ur ett terroristbekämpningsperspektiv. Hittills har detta fungerat.

Den stora ökningen av antalet asylansökningar innebär dock en prövning av alla rutiner, också dem som gäller särskild utlänningskontroll. Därtill kommer de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket och inte minst alla de som har kommit till Sverige utan att registreras över huvud taget. Det är här vi har ett problem i dag, inte när det gäller organisationen och användningen av den här lagstiftningen.

Det verkliga dilemmat är alltså inte den formella beslutsgången utan volymerna - och verkställighetshinder. Sverige och de flesta demokratiska länder har internationellt förbundit sig att inte utvisa människor till länder där de kan riskera tortyr, dödsstraff eller förföljelse. Ibland är det också svårt att fastställa nationalitet, och ibland erkänns den inte av mottagarlandet. Det innebär att det händer att personer som ska utvisas blir kvar i Sverige.

Sverigedemokraterna anser att personer som ska utvisas efter beslut enligt den lagstiftning vi diskuterar ska tas i förvar i avvaktan på verkställighet. Det är verkligen lättare sagt än gjort. För det första räcker inte antalet förvarsplatser över huvud taget. Det finns i Stockholm i dag 255 förvarsplatser, och de ska användas till väldigt mycket. Det är klart att vi moderater har sagt att vi tycker att man ska bygga ut detta, men jag tror inte att vi ska använda dessa dyrbara platser för det här ändamålet.

För det andra är förvar något som är lämpligt bara under kortare perioder. I de här ärendena kan det handla om att det finns verkställighetshinder under väldigt lång tid, och av humanitära skäl är det inte lämpligt att hålla människor i förvar under så långa perioder. Därför finns det andra sätt att kontrollera de personer som inte kan utvisas. Det gör man genom uppsikt av olika slag; det handlar om anmälningsplikt, kontroller med mera. Det är också på det sättet att det fungerar. Det är väldigt inskränkande för de enskilda individerna, och jag har inte hört några exempel på att det inte har fungerat.

Motionsförslaget om att Sverige ska upprätta avtal med tredje land som vill ta emot de här personerna trots att de inte är landets egna medborgare finns också i Sverigedemokraternas motion. Det faller ju på sin egen orimlighet. Vilka länder skulle det vara?

Ungefär likadant är det med förslaget att personer som är satta i förvar frivilligt ska kunna lämna landet tillsammans med och med hjälp av polisen. Hur ska det gå till? Ska polisen hjälpa personer man anser borde utvisas på grund av terroristanknytning att åka iväg till något land som gärna tar emot personer misstänkta för terroristkopplingar? Det är ju helt snurrigt, det här förslaget! Jag kan inte begripa hur man kan lägga fram någonting sådant; det motverkar ju allt det vi har i syfte att bekämpa terrorism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Däremot anser jag att det kan finnas skäl - även en blind höna, brukar man säga - att fundera över påföljderna för överträdelser mot utvisningsbeslut. Dagens straff, böter och upp till ett års fängelse, är kanske väl milt i dessa fall. Det är givetvis så att personer som har återvänt till Sverige men inte har verkställt de påföljder man har dömts att verkställa ska avtjäna dem, oavsett vad som är skälet till att de har återkommit.

Herr talman! Lagen om särskild utlänningskontroll fungerar. Det stora inflödet av flyktingar innebär prövningar också när det gäller kontrollen. Vi kommer att ha anledning att följa utvecklingen noga, men det gäller i första hand frågor om resurser och rutiner - inte organisationen och lagstiftningen i sig.

(Applåder)


Anf. 27 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Beatrice Ask nämnde olika anledningar till att man inte ska bifalla motionen eller inte håller med om vissa av förslagen.

En av anledningarna var att förvarsplatserna inte räcker till - att det är ont om förvarsplatser och att vi inte ska använda dessa dyrbara platser för den här sortens ärenden. Det tycker jag är lite konstigt med tanke på att det handlar om ett hot mot rikets säkerhet och om terrorister. Är det någon plats som borde användas för detta är det de platser vi har. Sedan har det varit så att beläggningen på svenska fängelser är lägre nu än den har varit, så där finns säkert också platser att hitta.

Ett annat argument Beatrice Ask framförde var att det är humanitära skäl som gör att vi inte ska hålla dessa personer i förvar. Här talar vi alltså om hot mot rikets säkerhet, kanske terrorister, och vi ska då tänka på att vara humana mot de personerna och av humanitära skäl inte hålla dem inspärrade. Sverigedemokraterna och jag är av åsikten att det humana rimligen borde vara att hålla folk som är ett hot mot rikets säkerhet eller terrorister inspärrade. Det är det humana mot Sverige och det svenska folket. Den humaniteten måste rimligtvis gå före att tycka synd om en terrorist.

Beatrice Ask nämnde också andra sätt att kontrollera. Jag var inne på det i mitt anförande. Vi tycker inte att anmälningsplikt en gång i veckan är tillräckligt för terrorister eller folk som utgör ett hot rikets säkerhet. Jag tycker att det är förvånande att Moderaterna anser det. Och nej, polisen ska inte hjälpa någon; polisen ska eskortera dem ut ur landet. Vi vill nämligen inte släppa ut någon från förvarsplatserna och sedan hoppas att han tar sig till flygplatsen eller vad det är, utan polisen ska eskortera honom ut om han väljer att lämna landet. Det är inte så konstigt.

Om vi säger att vi ska utvisa den här personen har Sverige med utvisningsdomen redan sagt att vi skickar iväg en terrorist eller någon som utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det skulle vi ha gjort ifall det inte fanns verkställighetshinder, så det är inget konstigt i sig att personen i fråga lämnar landet. Det är ju hela poängen med den här lagen.


Anf. 28 Beatrice Ask (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Herr talman! Kostnaden för förvarsplatser och antalet är naturligtvis inte huvudskälet till att jag inte tycker att de ska användas i det här sammanhanget. Skälet är att det är personer som inte är dömda för ett brott, utan man befarar att de kan komma att ha sådana kontakter eller att de har en sådan bakgrund. De är inte direkt dömda för ett brott. Att då mer eller mindre låsa in människor under flera år är orimligt i en rättsstat. Man kan inte bete sig på det sättet. Det är fel.

Däremot ska vi inte raljera med anmälningsplikten och den typen av kontroller. Jag har varit i närheten av en del sådana här ärenden och kan bekräfta att folk tycker att det är väldigt besvärligt att ständigt vara tvungen att ta kontakt med polisen, uppge vad man gör och var man är, att man inte kan resa fritt och så vidare. Anmälningsplikten ger polisen bättre förutsättningar att ha kontroll på vad de här personerna gör.

I varje enskilt ärende som prövas finns det olika grader av misstankar. En del har svagare koppling, och risken är mindre än för andra. Det gör att det är orimligt att som Sverigedemokraterna säga: Lås in allihop och släng nyckeln! Det fungerar inte, och det är fel proportion på den typen av konsekvens.

Vad jag menar är att vi behöver ett konsistent och väl fungerande system, och det har vi. Utmaningen nu är att det är väldigt många personer som vi inte hinner kontrollera, och det bekymrar mig. Det vore bättre om Sverigedemokraterna lade lite fokus på hur man ska hantera den saken än att ändra på någonting som faktiskt fungerar.


Anf. 29 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Det är helt klart att vi har ett stort inflöde av folk nu. Hur hanterar man det? Jo, genom att göra som vi sverigedemokrater har försökt göra nu i decennier, stänga gränsen för asylsökande och börja utvisa folk. Med vår politik skulle noll personer få asyl i det här landet, om vi fick bestämma. Då skulle inflödet minska markant - för att uttrycka det milt.

Beatrice Ask sa att det är orimligt i en rättsstat att hålla folk inspärrade. Nej, det är det inte. De blir dömda i svensk domstol, och en rättsstat har ju möjligheten och rätten att hålla folk inspärrade. Det är inget konstigt. De blir ju dömda i svensk domstol, så det är bara att göra det. Vi har en lag som säger att de ska hållas i förvar ifall verkställighet inte kan uppnås. Ifall de själva då väljer att inte lämna landet är det deras val. Det är inte så jättekonstigt.

Sedan tycker jag att det är bra att Beatrice Ask stöder de straffskärpningar som vi föreslår i motionen, som jag inte nämnde i mitt anförande - att miniminivån bör höjas och straffen för överträdelser skärpas. Då hoppas jag att Moderaterna också håller med oss om att de som kommit och har blivit utvisade med stöd av den här lagen inte ska undgå straff bara för att de hävdar att de är förföljda. Det är också en straffskärpning. Det är bra att vi verkar, i alla fall lite grann, vara överens på den punkten.


Anf. 30 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Moderaternas uppfattning är att en påföljd ska verkställas för den som är dömd för ett brott närhelst det är möjligt. Har man då inte befunnit sig i landet men återkommer bör påföljden naturligtvis verkställas. Det är inga konstigheter i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Det låter så enkelt att vi ska stänga gränsen, att ingen ska få asyl och det ena med det femte. Det är ju inte riktigt så verkligheten ser ut med de internationella åtaganden vi har och med de regelverk vi har här i landet.

Jag tycker att det är orimligt att kanske under tio år hålla människor inlåsta om de inte har begått ett mycket allvarligt brott. När man gör den särskilda utlänningskontrollen gör man en bedömning av en persons kontakter och förehavanden. Men man prövar inte ett direkt brott, för då blir det ju en annan påföljd. Det är då det blir oproportionerligt. Däremot innebär den bedömningen att man behöver ha kontroll på vad personer gör och inte, så att de inte kan ställa till med någonting om de blir kvar i Sverige. Det menar jag att vi har verktyg för att hantera.

Problemet, som inte alls tas upp av Sverigedemokraterna, är att det är många personer som det tar för lång tid att kontrollera i det omfattande flödet av människor som har kommit till Sverige under senare tid. Det måste man arbeta med. Men det beror inte på att lagstiftningen är fel, utan det beror på volymerna och handläggningstiderna. Där måste man arbeta med resurser och se vad som kan göras för att säkerställa att vi inte får problem framöver.


Anf. 31 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Grunden för det som vi debatterar i dag är alltså skrivelsen som regeringen lämnar årligen om lagen om särskild utlänningskontroll och hur den har tillämpats under den senaste perioden.

I skrivelsen kan jag se att lagen om särskild utlänningskontroll fungerar precis så som det är tänkt. Lagen har tillämpats ett fyrtiotal gånger sedan den 1991 tillkom i den här formen, somliga år inte alls och ibland vid upp till fem tillfällen. Av skrivelsen framgår också att flertalet av de redovisade fallen gäller ärenden som är omprövningar av tidigare utvisningsbeslut. Den period som skrivelsen omfattar gäller ett ärende, och det är på den låga nivån som det har legat sedan millennieskiftet, då det var uppe i fem olika ärenden.

Rapporten bygger bland annat på de uppgifter som Säkerhetspolisen har lämnat till regeringen. Förutom det specifika antalet personer som omfattas beskrivs också utvecklingen av den internationella terrorismen.

När jag slängde ihop mitt manus i går kväll skrev jag att terrorhotnivån mot Sverige är en fyra på den femgradiga skalan. Men för ungefär en timme sedan tror jag att alla riksdagsledamöter och alla som följer nyheterna har hört att i dag har Säpo beslutat att sänka terrorhotnivån till nivå 3, som betyder förhöjd. Jag vill betona att det inte betyder att terrorhotet är borta, men det är ändå glädjande att nivån återgår till den nivå som var 2010.

Jag har inte för avsikt att i det här ärendet förlora mig i något slags utläggning om de senaste skärpningarna som har gjorts kring terrorismen. Jag tror att vi alla vet att det har gjorts lagstiftningsförändringar som nu är på plats, vilket jag tycker känns väldigt bra.


Anf. 32 Mats Pertoft (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, något som jag glömde att göra i mitt föregående anförande.

Jag vill börja där föregående talare slutade, nämligen i Säpos just nu publicerade bedömning att man kan sänka terrorhotnivån för Sveriges del. När vi läser regeringens skrivelse och samtidigt får det här beskedet skulle jag vilja påpeka, som flera talare har gjort, att lagstiftningen fungerar.

2015 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Vi har ett rättssystem i Sverige. Vi kan hantera det, och särskilt i en mycket svår situation. Vi vet att internationellt sett är det inte så att terrorhoten minskar. Internationellt sett ökar terrorn och måste bekämpas. Den leder till orimliga flyktingströmmar i världen. Tyvärr ökar terrorn i Libyen, i Syrien och i många andra länder. Då är det väldigt glädjande att vi i Sverige faktiskt har kontroll på läget.

Sedan finns det många utmaningar, och de ska vi vara väl medvetna om. Men det finns ingen anledning att i detta skede, precis som Beatrice Ask tidigare påpekade, ändra lagstiftningen. Däremot ska vi se till att allting fortsätter att fungera.

Det är inte nattsvart. Och det här landet ska med lag byggas. Vi ska inte driva på för skärpningar när det inte är det som vi behöver.

Herr talman! Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Lag om särskild utlänningskontroll användes en gång (JuU13)

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.