Näringspolitik

Fru talman! I dag ska vi debattera näringsutskottets betänkande NU12 som bygger på de motioner ledamöterna har skrivit under allmänna motionstiden.

Näringspolitik

Jag är väldigt glad över att motionerna är så många, men jag är också väldigt förvånad över att se så många återkomma år efter år trots att vi här i riksdagen redan på regeringens förslag har både behandlat och beslutat precis vad som fortsatt tas upp i motionerna.

Det handlar till exempel om att regeringen borde utreda besöksnäringens förutsättningar. Den utredningen är gjord och heter Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Utredningen har lämnats till regeringen för vidare beredning. Ett annat exempel är motioner om att det statliga marknadskompletterande riskkapitalet i högre grad ska användas tillsammans med det privata kapitalet i en fond-i-fond-lösning. Det har utretts, och vi här i riksdagen har redan fattat beslut om propositionen Staten och kapitalet om att så ska ske.

Den absolut största motionsfloran i dag handlar dock om det viktiga arbetet med regelförenklingar och handläggningstider. Socialdemokraterna delar åsikten att företagare inte ska behöva lägga onödig tid på kontakter med myndigheter eller på att hantera tillstånd, lämna uppgifter eller försöka förstå hur de ska göra rätt. Därför jobbar regeringen hårt med frågan.

Bolagsverket har fått i uppdrag att införa digital hantering av årsredovisningar. Mer resurser har satsats på den digitala plattformen Verksamt.se för att utveckla den verksamheten. Regeringen satsar på digitaliseringsarbeten i särskilt regeltunga branscher. Först ut var restaurangbranschen, och nu går man vidare inom besöksnäringen med företag inom hotell- och evenemangsområdet.

Dessutom arbetas det vidare med att korta handläggningstider hos myndigheter och hitta kloka vägar att implementera nya lagar och regler. Efter riksdagens tillkännagivande förra året om att regeringen borde vidta lämpliga åtgärder för att de myndigheter som företag kommer i kontakt med ska sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider gav regeringen Tillväxtverket det här uppdraget.

Tillväxtverket pekar på att "erfarenheter visar att man bör vara försiktig med att sätta gränser för handläggningstider". De kan läcka in som styrsignaler i organisationen och påverka enskilda handläggares arbete. Tillväxtverket skriver: "Om det exempelvis bestäms att 80 procent av alla ärenden ska vara handlagda inom åtta dagar, så brukar medarbetare lösa det. Tyvärr kan det ske på bekostnad av det ärende som passerar åtta dagar och som nedprioriteras till förmån för ärenden som fortsatt 'lever'."

Regeringen arbetar med utgångspunkt i Tillväxtverkets rapport vidare med frågan för att handläggningsprocesserna och handläggningstiderna ska bli effektivare, tydligare och kortare. Att då i år igen välja att ge regeringen tillkännagivanden i just den här frågan känns inte seriöst. Och trots att allt ska gå fortare, vidareutvecklas och prioriteras följs det förvånansvärt nog för flera partier i opposition av lägre ambitionsnivåer när det gäller resurser till de förslag vi ska behandla här i dag.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till näringsutskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer. Vi väljer att inte heller följa upp våra egna reservationer. Som jag har anfört anser jag att de slår in vidöppna dörrar.

Fru talman! Det viktigaste politiken kan göra är att lyssna och ta till sig de utmaningar som företagen för fram. Jag ska nämna vilka tre utmaningar jag oftast möts av vid mina företagsbesök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Nummer ett är alltid kompetensbehovet, vilket även Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar. Drygt 40 procent av företagen upplever brist på arbetskraft. Det här är också det största hindret för våra små och medelstora företag som vill växa. Då gäller det förstås att satsa på utbildning. Regeringens kunskapslyft ger ca 100 000 nya utbildningsplatser när det är utbyggt och klart år 2021, inklusive en stor och viktig yrkeshögskoleutbyggnad.

Vi vill uppgradera yrkesprogrammen, så att fler söker till dem. Regeringen har också gett uppdraget att ta fram fler korta och flexibla kurser för att fler anställda ska kunna uppdatera sina kunskaper. Det finns fortfarande drygt 100 000 jobb som inte kan tillsättas på grund av att man inte har rätt kompetens. Därför är detta viktigt på riktigt, både för företagen och för dem som skaffar sig den kompetensen och nu får jobb.

Nummer två brukar vara bostadsbristen. Hur ofta möter vi inte företagare som berättar att bostadsbristen är hämmande för tillväxten? Därför görs också den största bostadspolitiska satsningen på 20 år med 6 miljarder årligen. Enligt Boverkets prognos kommer det att byggas 74 500 bostäder i år. Personligen skulle jag vilja se att andelen som byggs i trä ökar.

Nummer tre är infrastruktur och bredband. Utan kommunikationer stannar Sverige. Regeringen har satsat på en kraftig utbyggnad av bredband på landsbygden genom en investering om 5,45 miljarder. Ingen kan driva företag, sjukvård eller skolor utan bredband med snabb uppkoppling. Resurser har också satsats på upprustning av vägar och järnvägar. Jag är väldigt glad över regeringens satsning på nattåg till Jämtland.

Fru talman! Det för mig osökt in på besöksnäringen, som går som tåget. Det är en viktig näring som hela tiden visar bättre siffror och som sysselsätter 170 000 människor från Abisko till Österlen. Gästnätterna ökar i stort sett i hela Sverige, de utländska besökarna blir fler och exportintäkterna ökar. Den vinter vi har haft i Åre har varit den bästa på länge, och inte bara för företagen. För oss som älskar skidåkning har det varit snörikt och bra.

Nästa år vill jag välkomna er till alpina VM i Åre och skidskytte-VM i Östersund. Vi vet vikten av att anordna stora internationella evenemang, och därför finns också besöksnäringen och stora evenemang i regeringens exportstrategi. Med tanke på de förslag många oppositionspartier lägger fram om besöksnäringen förvånas jag av att man samtidigt vill minska budgeten för att marknadsföra Sverige genom Visit Sweden.

Fru talman! Våra företag har haft en stark utveckling. Det gäller inte minst jobbtillväxten och produktivitetsökningen. Detta är helt avgörande för vår konkurrenskraft. Fler jobbar i dag inom industrin än för nio år sedan. 13 000 fler är anställda jämfört med 2014. Allt fler företag flyttar hem verksamhet från låglöneländer. Industriinvesteringarna i Sverige är de högsta någonsin. Industrin är allt annat än "basically gone", som före detta statsminister Fredrik Reinfeldt sa i Davos. Regeringen har vidtagit över 80 åtgärder för att säkra företagens kompetensförsörjning och stödja automatiseringen i mindre företag. Vi investerar över 500 miljoner kronor per år i innovationsprojekt tillsammans med industrin.

Fru talman! Vi vill också att fler företag ska ha möjlighet att växa. År 2017 var enligt LRF:s lönsamhetsbarometer det starkaste året för svenska småföretag sedan mätningarna startade 2012. Regeringen har infört ett växa-stöd för att fler ska våga göra sin första anställning. Alla egenföretagare som gör sin första anställning kan få en rabatt på upp till 63 000 det första året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

En annan utmaning för våra småföretag har varit alltför långa betaltider. Nu har de största företagen ställt sig bakom en frivillig kod som innebär 30 dagars betaltid som regel.

Vi vill att fler startar företag, inte minst kvinnor. Därför förbättrar vi försäkringsskyddet. Att våga ta språnget gör du lättare om det finns en trygghet. Vi ser även till att uppbyggnadsperioden för sjukpenningen förlängs till 36 månader och utvidgas till att även omfatta aktiebolag.

Fru talman! I dag kan vi se att 250 000 fler har ett jobb att gå till jämfört med 2014, varav 150 000 är anställda i näringslivet. Regeringen har redan uppnått Alliansens mål att över 5 miljoner människor ska ha arbete 2020.

I dag ser vi också växande företag i hela landet. Framtidstron i svensk industri är den högsta på 20 år, och industrins investeringar ligger på rekordnivåer. I kronor räknat har de aldrig på 80 år varit större än de två senaste åren.

Det här är glädjande resultat för Sverige, men det går inte att stanna upp en sekund.

Det finns mycket som våra partier är överens om i näringsutskottets betänkande när det gäller vad som behöver göras för ett förbättrat näringsliv. Det tycker jag är en styrka.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. En del fungerar väldigt bra. Sverige och världen är inne i en högkonjunktur. Det bidrar till efterfrågan och jobb både i Sverige och i andra länder. Samtidigt möter Sverige ett antal både utmaningar och problem på kort och även på lite längre sikt. Jag tror att det är viktigt att vi politiskt klarar att hantera båda de här sakerna samtidigt, både det som funkar och är bra och det som inte fungerar och inte är bra. Men politiken måste också ha en förmåga att lösa de lite mer akuta problem som människor och väljare upplever, till exempel den utbredda trygghetskris vi har i landet, för att kunna ta diskussionen om de lite större utmaningarna för Sverige på sikt.

När vi nu går mot ett val är det dags att summera den här mandatperioden och summera Stefan Löfvens avtryck inom näringspolitiken. Jag tänker i den delen inte ifrågasätta vare sig hans eller näringsministerns uppsåt, men jag tycker att det är på sin plats att rikta kritik mot en del av det regeringen har gjort och gör. Besked och beslut har gått i fel riktning för företag och företagare. Man har gjort det dyrare att anställa, höjt inkomstskatterna och försämrat RUT och ROT. Det är några exempel på försämringar för företag. Det finns andra områden där man har kommit med förslag och sedan dragit tillbaka dem, till exempel om exitskatt och 3:12-regelverk. Detta har skapat en onödig osäkerhet bland landets företagare.

Framför oss ligger en diskussion i riksdagen om de så kallade vinstreglerna för välfärdsverksamheter. Detta tycker jag är ett riktigt dåligt förslag. Under den här regeringen har vårdköerna dubblerats. Men i stället för en bred diskussion om kapade vårdköer och en diskussion om hur entreprenörer kan bidra inom skola, vård och omsorg har det kommit att bli en diskussion om ägarskap. Jag tror att regeringens agerande leder till att viktiga innovationer i till exempel skolan uteblir och att entreprenörer som skulle ha kunnat vara med och utveckla omsorgen eller sjukvården i stället väljer andra branscher. Det är riktigt dålig näringspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Men Sverige är nu också, fru talman, inne i en högkonjunktur. Jag tycker att det märks, inte minst i min hemstad Göteborg, där fordonsindustrin går bättre än någonsin. Där sker otroligt spännande framsteg inom till exempel elektrifieringen, hybridiseringen och automatiseringen.

Runt hörnet finns dock ett antal lite större frågor som vi politiskt måste börja ta i nu när vi närmar oss valet och också under de kommande åren.

Ett sådant område är handel och handelspolitiken. Amerikanska tullar för stål och aluminium är dåligt, precis som alla andra tullar. Och tullar för stål blir lätt tullar på andra områden, som reaktion på det första. I slutändan är det alltid ett företag eller en konsument som får ta smällen. Och vi vet att tullar och andra handelshinder leder till färre företag och färre jobb. Det är extra tydligt i ett land som Sverige, som är väldigt beroende av import och export. Att den amerikanske presidenten i och med detta dessutom frångår gängse handelsregler är ytterligare problematiskt.

På detta tycker jag att man ska lägga ett konstaterande: Vi har en icke avslutad diskussion om brexit i EU. Vi har tilltagande protektionistiska krafter i Europa, och EU har ännu inte haft förmåga att fullt ut genomföra den egna inre marknaden. Ja, då kan man inte dra någon annan slutsats än att handel och handelspolitik kommer att bli en väldigt viktig fråga under den kommande mandatperioden. Vår inriktning är såklart att man ska försöka få bort handelshinder och försöka få fler handelsavtal. Men detta är, ärligt sagt, inte en lätt uppgift för en kommande regering.

Ett andra område handlar om integrationen, som är en av våra större utmaningar de kommande åren. Sverige kommer att prövas när många nya ska komma in på svensk arbetsmarknad. En del är välutbildade. Andra är det inte. De förslag regeringen så här långt har presenterat kommer inte att räcka till. Vi behöver bidragstak, sänkta inkomstskatter, nya anställningsformer och framför allt ett rejält reformpaket för företagen, som Alliansen vill sjösätta, så att man underlättar för företagen att anställa och växa.

Sedan har vi detta med globalisering och konkurrenskraft. Det är inget nytt att svenska företag har sålt produkter och tjänster till företag och kunder i andra delar av världen. Ofta kan det vara så att man har en ganska stor verksamhet i Sverige och säljer mycket till andra delar av världen i en tuff konkurrens. Men vi ser att det hårdnar alltmer och att Sverige som land inte kan ta sin position i ekonomin och i världen för given, utan det blir allt tuffare. Det är bland annat därför Moderaterna har föreslagit att vi ska följa upp detta bättre och titta på hur det fungerar i Sverige med skatter, skola, transporter, forskning och andra områden. Vi ska jämföra oss med de bästa för att se vilka reformer vi måste besluta om för att vi verkligen ska kunna ha industri och näringsliv i framkant - med deras förutsättningar.

Jag tycker inte att det stannar där. Sverige måste också ta rejäla kliv framåt för att bli än mer attraktivt, så att man kan få duktiga personer att komma hit för att studera, forska, arbeta och starta företag. Det kan handla om it-tekniker, professorer, bilplåtslagare och medicinska forskare. Ett första steg är att stoppa kompetensutvisningarna - det är alltså när utlänningar som finns här, arbetar, betalar skatt och utgör nyckelkompetens kastas ut ur landet. Men det är den lilla frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi måste också kapa handläggningstider, förenkla myndighetsadministration, införa nya visumkategorier för entreprenörer och talanger och titta på villkoren runt ikring. Det handlar till exempel om att införa mer generösa optionsregler. Det är sådana reformer som lägger en grund för fler spännande startups och många nya jobb.

Sedan ska jag säga några ord om digitalisering. Det är lätt att gilla robotar om de gör att man slipper göra ett tungt lyft. Men det är kanske inte lika roligt alla gånger om många års utbildning eller erfarenhet konkurreras ut av en självlärande algoritm i ett datorsystem.

I fråga om detta ser vi en bred teknikutveckling över världen. Det är inte den första stora omställningen i Sverige. Vi har gått från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och en långtgående urbanisering. Det var utmanande då. Det kommer det att vara den här gången också, men Sverige har väldigt goda möjligheter.

McKinsey har i en studie visat att fyra av fem svenskar är positiva till robotisering, digitalisering och automatisering. Vi upplevs väldigt ofta som nyfikna. Vi gillar ny teknik. Sverige har varit tidigt med att ta till sig internet och internationaliseringens möjligheter. Vi pekas ofta ut som en digital front-runner jämte andra nordiska länder.

Men det finns också ett antal orostecken. Det finns ett analysföretag som heter Nordic Web, som har tittat på artificiell intelligens. Man har konstaterat att så lite som 4 procent av nya startups på det området sker i Norden - och de flesta i Finland. Vi kan se att rätt få svenskar har en digital brevlåda för myndighetskontakt. Väldigt många i Danmark har det. Och i Estland kan man i princip göra vad som helst i kontakt med myndigheter via internet.

EU har jämfört digitaliseringen i offentlig sektor i olika länder. Det är ingen uppmuntrande läsning för Sverige. Man riktar kritik på områden som användarvänlighet, transparens och it-säkerhet.

Jag tycker att allt detta manar till eftertanke. I EU måste vi naturligtvis ha en agenda där vi fokuserar mer på digitalisering, den digitala inre marknaden, forskning och teknikutveckling - det ska vara mindre av stöd och subventioner och onödig överstatlighet. I Sverige tror jag att det behövs en kraftsamling för digitalisering och AI. Många företag satsar redan i dag stort på dessa områden. Många lärosäten gör det också. Ett exempel bland många är att Chalmers har fått en donation från Wallenbergstiftelserna på 600 miljoner kronor för forskning inom kvantteknologi.

Vi från Moderaterna vill göra en satsning på ett forskningsinstitut för tillämpad artificiell intelligens. Vi ser att Sverige här skulle kunna ta en nyckelposition i världen. Andra forskar om det grundläggande. Företag gör sina satsningar. Men ett institut skulle kunna fokusera på hur man ställer om samhället, vilka system som behövs och hur teknik kan kombineras med ekonomi och juridik.

Sverige är ett fantastiskt land, där en hel del fungerar bra. Men vi har problem och utmaningar framför oss. Vår förhoppning och inriktning är att Alliansen ska kunna sjösätta en ambitiös reformagenda för företagsamheten kring områden som handelspolitik, integration, konkurrenskraft och digitalisering.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för ditt anförande! Det finns mycket av det du säger som jag instämmer i. Det gäller bland annat handelspolitiken, förstås, där vi faktiskt är otroligt eniga i Sveriges riksdag. Och vi ser också både integrationens styrka och integrationens utmaningar.

Men jag har en annan fråga till dig. Den handlar om Norrland. Där bor jag, och där produceras många viktiga råvaror för Sveriges export. Det handlar till exempel om mineraler, skogen och energin. Även besöksnäringen är stark i Norrland.

Något som oroar mig är hur Moderaterna egentligen ser på våra förutsättningar i norr och om man på riktigt vill främja vår företagsutveckling. Man kan titta på förslagen här i dag. Moderaterna säger i retoriken att det är viktigt att det statliga marknadskompletterande riskkapitalet ska verka i hela Sverige, men det kan man inte se i Moderaternas budget, där man nu säger nej till regeringens satsning på Norrlandsfonden, med 200 miljoner extra.

Man kan också se uttalanden från moderata företrädare. Man säger till exempel att det är en krigsförklaring mot Stockholmsregionen att bygga Norrbotniabanan. Moderaternas ungdomsförbunds ordförande, Benjamin Dousa, säger: Om marknaden inte räddar Överkalix och Övertorneå är det bara att flytta.

Vi vill investera i och satsa på Norrbotniabanan för att vi vill säkra svensk konkurrenskraft, kompetensförsörjning för näringslivet i norr och råvarutransporterna.

Mina frågor till Lars Hjälmered är: Vad vill Moderaterna egentligen med Norrland? Ser ni det bara som ett ställe i Sverige där man får sin energi och sina råvaror? Ska vi helt enkelt flytta om inte marknaden löser de specifika förutsättningarna för oss som bor där? Och hur ser Lars Hjälmered på investeringar i infrastruktur i Norrland, till exempel Norrbotniabanan, som ni inte har med i er budget men som vi anser är viktig för hela Sveriges utveckling?

Fru talman! Låt mig börja med infrastrukturen. Vi kan konstatera att Moderaterna föreslår mer pengar för väginvesteringar än vad regeringen gör. Det finns ju en och annan väg i detta land. Det är väldigt betydelsefullt. Vi föreslår dessutom ett riktat program vad gäller långa och tunga lastbilar. Det är en reform som regeringen slutligen införde men för alldeles för få vägsträckor. Där har vi ett reformpaket som handlar om att förstärka broar och vägavsnitt, så att det ska bli en reell möjlighet för åkare att köpa den typen av lastbilar, som kan användas i alla möjliga industrier.

En av dessa industrier är den viktiga skogsindustrin, som finns i norra Sverige men också i övriga delar av landet. Det är ett typexempel på en industri som behöver rimliga och rätt förutsättningar för att utvecklas. Det gäller både skogen som växer och de direkta jobb som finns där. Men framför allt gäller det förädlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

På det området finns ett stort hot just nu. Det råder en stor oro bland de hundratusentals skogsägarna i Sverige, och det finns ett antal hot som regeringen skjutsar upp i detta. En av dem är lastbilsskatten, som regeringen pratar om att införa. De säger själva att den inte har någon miljöeffekt, och den försämrar konkurrenskraften. När man plockar ut material ur skogen blir det dyrare, om det ens blir lönsamt, att använda det till kraftvärmen.

Det andra är diskussionen om biotopfrågan och äganderätten. Det är högst osäkert vad regeringen vill med detta. Pågående rättsfall handlar om huruvida man vid intrång kan få ersättning. Vi moderater är tydliga med att det handlar om att stärka äganderätten och vidare att välja bort direkt skadliga skatter eftersom de sänker den viktiga skogsindustrin - Norrland i det sammanhanget.

Låt mig då skicka tillbaka en fråga. Integrationen är en av de största utmaningarna. De flesta jobben kommer i de minsta bolagen. Vi kan konstatera att regelkrånglet har ökat de senaste åren. Bland annat har NNR skrivit att företagens regelkostnader skenar. Varför skapar ni ett sådant regelkaos kopplat till företagen?

Fru talman! Tack för frågorna! Jag har också läst NNR, och jag har sett att man har tittat på det som enligt EU är en stor del av kostnadsökningen. Där måste man naturligtvis göra ett jobb.

Där var frågan om integrationen. Jag skulle vilja berätta om Åre, där 90 procent av de nyanlända har kommit i arbete och i egen försörjning inom två år. Det finns områden där man jobbar på bra, och det är en stor utmaning och tillgång. Något vi vet är att det kommer att finnas stora barnkullar och många äldre framöver, och vi kommer att behöva mycket arbetskraft. Det är därför vi satsar så otroligt mycket pengar på utbildning.

Jag konstaterar att jag inte fick något svar på frågan om Norrbotniabanan och hur man ser på att satsa på stora infrastrukturinvesteringar i norr.

När det gäller skogen och äganderätten har Lars Hjälmered helt rätt. Vi står helt upp för äganderätten. Det är därför som vi lägger pengar i budgeten så att det går att få ersättning om det finns biotoper som ska skyddas.

Jag har ännu en fråga till Lars Hjälmered. Jag undrar vad analysen har visat när man nu inte vill tillföra Norrlandsfonden ytterligare 200 miljoner. Finns det inte behov? Vad är er analys eftersom ni väljer att inte tillföra mer marknadskompletterande riskkapital till företagarna i Norrlandsfonden i de fem nordligaste länen?

Fru talman! Jag kan ha missat någonting, men jag har inte sett ett fullt finansierat förslag för hela Norrbotniabanan från Socialdemokraterna - men det är möjligt att regeringen återkommer. Annars blir det just retorik, som det ofta är.

Låt mig ta upp frågan om skogen, eftersom det är en nyckelfråga. För mig är det ingen norrländsk fråga, utan det är en svensk fråga som täcker in många delar av vårt land. Det finns en otrolig potential, framför allt inom förädlingen. Det kan gälla trähusbyggande och annan användning. Nu vill man närmast använda skogen till precis alla möjliga ändamål, till exempel transportmålen.

Nu säger Anna-Caren Sätherberg att hon håller med om att det ska vara möjligt att få ersättning och att äganderätten inte ska hotas. Det låter fint, men problemet är att landets skogsägare inte upplever det riktigt på det sättet. Man upplever att det är en konstig tillämpning och inventering av biotopskyddet, och man upplever en rättsosäker position i sammanhanget. Man måste kunna välja sida och säga att det ska utövas ett stort miljöansvar inom skogsbruket med den skogsbruksmodell som finns med två jämställda miljö- och produktionsmål. Det handlar om att lita på skogsägarna, att de utifrån en äganderätt fortsätter att ta sitt eget ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Sverige har en av världens bäst förvaltade skogar, och det sker nu intrång på äganderätten. Att hävda att man vill värna äganderätten - men skogsägarna upplever det inte så - är erbarmligt dåligt om man menar allvar med att vi ska utveckla och ta vara på alla möjligheter. Det är ett löfte för en tillträdande alliansregering att vi tydligt kommer att vända inriktningen på skogspolitiken framåt.

(Applåder)

Fru talman! Sverige är ett på många sätt bra land att driva företag och förverkliga affärsidéer i. Men vi kan inte leva på gamla meriter, utan vi måste möta den hårdnande konkurrensen från vår omvärld med reformer som ytterligare förbättrar näringslivsklimatet.

I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande nr 12 Näringspolitik. Det är ett omfattande betänkande, och Sverigedemokraterna står för åtta reservationer. Jag kommer inte att hinna tala om alla dessa reservationer; till exempel tänker jag inte för stunden tala så ingående om vår reservation som redogör för utformningen av en industripolitik som vi menar skulle skapa jobb runt om i Sverige. Det får vi anledning att återkomma till under våren i ett annat betänkande. Givetvis står vi bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till bara reservation nr 38.

Fru talman! Betänkandet rör bland annat flera frågor kopplade till regelförenklingsarbete för svenska företag, och man kan enkelt konstatera att Sverige har alltför många regler som företag måste förhålla sig till, vilka kräver administration som tvingar företagen att syssla med något helt annat än sin kärnverksamhet.

Vidare uppstår ofta handläggningstider hos våra myndigheter som bromsar upp näringsverksamheten. Sist men inte minst finns också mängder av regler som begränsar näringsverksamhet men där nyttan svårligen kan sägas motsvara den skada som faktiskt uppstår för företagarna.

Ett konkret exempel på detta är exempelvis den vansinnigt ogenomtänkta kemikalieskatten på elektronik, vilken ger obefintlig miljönytta men riskerar arbetstillfällen i Sverige.

Oavsett färg på regeringen växer hela tiden administrationen och regelbördan. Jag menar att den förra alliansregeringen förvisso hade en god ansats på att förenkla för företagen, men enligt enkätundersökningar hos företagarna själva har man sett liten eller ingen förbättring. Därför menar jag att det krävs nya tag i frågan.

Fru talman! Under de senaste åren har det lagts fokus på att i större utsträckning granska nya lagar och regler innan de införs. Regelrådet, ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningarna till författningsförslag som kan få effekter för företag. Detta menar vi sverigedemokrater är något gott, och det är därför som vi i detta betänkande föreslår hur Regelrådets auktoritet och befogenheter också kan stärkas för att öka kvaliteten på alla dessa regler som de facto införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Men en stor brist som vi ändå har identifierat är att det saknas en systematik i arbetet med avskaffandet av lagar och regler som i efterhand har visat sig inte motsvara nyttan som var tänkt från politikens sida. Som politiker är det inte alltid så enkelt att identifiera exakt vilka lagar och regler som ställer till det för företagarna, utan det gör de nog oftast bäst själva. Därför menar vi att staten på ett systematiskt sätt ska bjuda in företagsorganisationerna för att sätta upp den politiska dagordningen i regelförenklingsarbetet genom att göra olika inspel. Sedan blir det naturligtvis upp till regeringen att arbeta med dessa frågor tillsammans med förvaltningsmyndigheter och i sin tur för oppositionen att granska regeringens arbete. Med denna modell menar Sverigedemokraterna att vi faktiskt kan få igång ett regelförenklingsarbete som på allvar krymper den svenska administrationen med tillväxt och nya jobb som resultat.

Fru talman! Nu tänkte jag även passa på att ta upp en fråga som också kan innebära jobb och tillväxt i framför allt norra Sverige, nämligen frågan om en nationell strategi för etablering av datacenter. Den tekniska utvecklingen, nya konsumtionsmönster och den ökade användningen av så kallade molntjänster kräver alltmer kapacitet för lagring av data. Många nya datacentraler och centraler för lagring av digital information kommer att etableras runt om i världen de närmaste åren, enligt vissa bedömare kanske uppemot 700, varav 200 troligtvis kommer att hamna någonstans i Europa.

Vi vill i sammanhanget framhålla att Sverige har många konkurrensfördelar för att locka till sig etableringar av denna typ av verksamhet: kanske framför allt vårt kalla klimat men också god tillgång på utbildad personal, bra it-infrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och stabil kraftförsörjning. Vi står oss därmed väl i en internationell jämförelse.

Utöver att det i Sverige självklart ska finnas goda förutsättningar för att driva företag är det av vikt att regeringen tar ett samlat grepp för att jobba med de konkurrensfördelar som Sverige har när det handlar om etableringar av datacenter. Det är därför vi menar att Sverige ska ha en nationell strategi som kanaliserar dessa fördelar för att öka chanserna till nyetablering av datacenter i Sverige.

Fru talman! Jag skulle vilja ta upp några frågor om handelspolitik med Josef Fransson.

(JOSEF FRANSSON (SD): Volvo i Skövde!)

Volvo i Skövde har vi tidigare debattpratat om. Jag tänker att vi kan prata om andra företag än Volvo i Skövde men med liknande inriktning, för mycket av svensk ekonomi handlar ju om import och export. Ungefär hälften är kopplad till detta, och då är det naturligtvis viktigt med alla handelsavtal som finns och kan komma. Det är en oroande utveckling vi ser nu med till exempel Trumps ståltullar och effekter av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi har också kopplingen till EU. Min och Moderaternas idé här och i stort är inte att så att säga förhärliga hela EU-samarbetet. Det finns naturligtvis både fördelar och brister i detta, men en av de stora fördelarna är den inre marknaden. Tyvärr är den ännu inte fullt genomförd vad gäller en digital inre marknad eller tjänster, men det finns ändå en fri rörlighet för människor och för företag och deras produkter.

För Sverige och svenska företag är Europamarknaden den allra viktigaste. Tyskland brukar man peka ut, men det finns också andra länder. Den oro som är kopplad till allt detta med Trump och protektionism är över att man inte riktigt vet vad som kommer att gälla med tullar och andra handelshinder. Men i Europa har vi oftast en situation där vi kan handla helt fritt och öppet.

Sverigedemokraternas besked är att Sverige borde lämna EU. Det är klart att det är en fullt legitim åsikt, men en sådan åsikt skapar rimligen också stor osäkerhet. Det kan vara hos Volvo i Skövde men också hos andra företag som säljer produkter och tjänster till andra europeiska länder som det blir osäkerhet. Det ser vi inte minst i den brittiska diskussionen. Hur kan relationen se ut om de lämnar EU? Vad ska man göra med tullunionen? Hur blir det med den fria rörligheten och olika regelverk?

Jag undrar: Hur tänker ni egentligen i detta, som skapar sådan osäkerhet för svenska företag?

Fru talman! Sverigedemokraterna är som bekant, som vi har talat om många gånger i denna kammare, ivriga anhängare av att vi ska ha frihandel med andra länder. Vi anser att det är någonting gott för Sverige - för att det finns svenska företag som är helt beroende av att finnas på dessa marknader för att kunna få ut sina varor, för att Sverige ska kunna få exportintäkter och i slutändan för att vi i Sverige ska ha god välfärd.

Vad gäller just EU är vårt medlemskap på gott och ont, precis som Lars Hjälmered redogjorde för. Från Sverigedemokraternas sida menar vi att det så som EU ser ut i dag finns alldeles för mycket av det onda för att vi ska kunna ställa oss bakom EU-medlemskapet. Men vi har också sagt att det inte behöver betyda att vi inte vill ha en gemensam marknad för de länder som i dag ingår i Europeiska unionen. Strukturerna finns ju där.

Jag menar att det är mycket lätt genomförbart att plocka russinen ur kakan - att göra om det europeiska samarbetet till en ren frihandelsunion och inte lägga sig i en massa socioekonomiska projekt i olika länder så att vi i Sverige till exempel får vara med och bekosta att det byggs upp konkurrerande företag i andra länder som sysslar med samma verksamhet som vi här i Sverige. Att vi betalar för att få konkurrens från andra länder, till exempel genom strukturfonder och sådana saker, är en sådan sak som vi i Sverigedemokraterna vänder oss kraftfullt emot. Jag är helt övertygad om att det går att ha en frihandelsunion i Europa ungefär som den i dag men plocka bort allt detta, som säkert även Lars Hjälmered tycker är av ondo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Ja, det finns både för och nackdelar med det här samarbetet; det vore fånigt att hävda någonting annat. Det finns tydliga uppfattningar i mitt parti, och ibland är vi brett överens om inriktning i synen på en del stöd och subventioner, onödig överstatlighet och sådant. Men det är också ett faktum att vi har denna rätt väl fungerande inre marknad, där företag kan sälja sina produkter i andra europeiska länder. Där tar vi gärna steg vidare vad gäller den digitala inre marknaden och vad gäller tjänsterna.

Sverigedemokraternas besked är att vi inte ska ta dessa steg vidare för inte minst den viktiga tjänsteindustrin utan lämna samarbetet helt. Jag ifrågasätter inte uppsåtet, för det är en fullt legitim åsikt. Men Kommerskollegium har gjort en analys kopplad till britternas utträde där man konstaterar att det enda vi vet är att det kommer att bli sämre för svenska företag som finns i Storbritannien visavi deras verksamhet inom unionen. Det är osäkert vad som kommer att gälla med tullar, och man kommer inte att ha samma access till marknaden. Det blir osäkert vad gäller medarbetare och deras rörlighet.

Eftersom Sverige har stor handel med inte minst europeiska länder känner i alla fall jag att om vi ska finansiera välfärden med att det går bra för industrier och övrigt näringsliv kan inte förstahandsvalet vara att säga att vi ska lämna Europeiska unionen - trots alla dess nackdelar.

Det framstår för mig som ett rätt märkligt ställningstagande av Sverigedemokraterna när de säger att det nog borde gå att hitta en lösning på detta, att det nog kan fungera med någon form av frihandelslösning. Jag är inte säker på att människor som arbetar i viktiga exportindustrier känner sig trygga med det beskedet.

Fru talman! Man kan enkelt konstatera att EU är en institution, en organisation, vars byråkrati växer. Som alla andra politiska organisationer vill man vara meningsfull, och enligt min uppfattning kommer man inte att ta några steg tillbaka från någonting. Många av ledarna som sitter i Bryssel - som vi egentligen aldrig har valt från första början men som ändå har ett otroligt inflytande över Sverige och svenska företag - har en ambition att göra Europa till en federation av USA:s modell, där vi ska integreras på det ena området efter det andra.

Det här motsätter vi oss. Vi motsätter oss inte frihandelsunionen. Men jag välkomnade brexit, för jag menar att någon måste någon gång sätta ned foten. Det är enda sättet att få detta växande monster att någonsin ta skada och förhoppningsvis i förlängningen bli den mer renodlade frihandelsunion som åtminstone jag vill se.

Jag tror inte att det är något europeiskt land som inte vill ha den inre marknaden. Men det finns en hel del partier runt om i Europa - partier liknande mitt om inte annat - som inte gärna ser den här politiska integreringen, där man ska mer eller mindre ta bort olikheterna länderna emellan. Den typen av verksamhet tycker jag inte att EU ska syssla med över huvud taget.

Fru talman! Vi debatterar näringspolitik i dag, och för mig handlar den i grund och botten om varje människas möjlighet att förverkliga sina idéer och drömmar. När var och en har den möjligheten skapas också större möjligheter för varje människa att växa, och det får naturligtvis som följd att hela samhället kan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Just därför blir jag glad när jag går igenom regeringens politik. Man lägger stor vikt vid att alla ska få den här möjligheten och chansen. Man har särskilt fokus på kvinnors, ungas och nyanländas företagande och på sociala företag. Jag tycker att det säger någonting om regeringens syn på företagande och på näringspolitik som sådan. Det här gör man systematiskt i budgetar, regleringsbrev och direktiv till myndigheter och statliga bolag. Det är en bra grund, tycker jag.

Nästa fråga jag vill gå in på, fru talman, är klimatfrågan. Regeringen har tydligt pekat ut att man ser klimatutmaningen som en av de viktigaste samhällsutmaningar vi har men också som en möjlighet som man kan kombinera med till exempel en aktiv och exportfrämjande näringspolitik.

Jag hade glädjen att kunna besöka SSAB häromdagen. Jag fick en rundvisning och en presentation om företagets arbete med fossilfri stålproduktion. Det var en väldigt inspirerande dag, och jag lärde mig mycket nytt. Inte minst såg jag hur taggade SSAB är på den omställning som nu krävs och att de dessutom ser den inte bara som ett problem och en utmaning utan som en möjlighet och en exportmöjlighet inför framtiden.

SSAB har alltså som mål att bli helt fossilfria i sin produktion och driver, tillsammans med LKAB och Vattenfall, ett pilotprojekt på det temat. Det är inspirerande att se att det nu även från näringslivet kommer tydliga initiativ i denna riktning.

Jag vill stanna upp lite här och nämna några av de satsningar som regeringen har gjort på detta område, som handlar om att gifta ihop klimatutmaningen med en aktiv näringspolitik.

Det första som ska nämnas är den särskilda satsning vi gör på den tunga industrin, Industriklivet. Det var väldigt inspirerande att se när SSAB, LKAB och Vattenfall gick ut med den här satsningen, som handlar om fossilfritt stål. De sa då: Vi vill göra detta, vi vill satsa, men vi kommer att behöva stöd från staten. Kort därefter visade regeringen att man var villig att vara med och satsa på detta, och man har nu infört Industriklivet.

Vidare har man strategin Smart industri, som har fokus på framtidens utmaningar och möjligheter: digitalisering, innovation och hållbar produktion i stort.

Vi har naturligtvis Klimatklivet, som är en förutsättning för att bygga ut laddinfrastruktur på landsbygden och i städer.

Vi har Nationella innovationsrådet, där statsministern själv är ordförande, med hållbarhet och klimat som några av de viktiga frågorna.

Vi har samverkansprogrammen, fem stycken, och regeringens arbete med Testbädd Sverige, Rise, Vinnova och så vidare. Sist men inte minst har vi den stora satsning som också nämnts tidigare i debatten, elektrifiering av fordonsbranschen.

Detta handlar som sagt om att kombinera klimatutmaningen med en aktiv näringspolitik. Det sista jag vill nämna där är satsningen Fossilfritt Sverige, som handlar om att tillsammans med de olika delarna av näringslivet ta fram handlingsplaner för fossilfrihet.

Jag läste om vilka branscher som bara nu under våren kommit fram med handlingsplaner för att bli helt fossilfria. Här kan som sagt nämnas stålindustrin, som just nu har ett pilotprojekt om fossilfrihet, betongbranschen, bygg- och anläggningssektorn, cementbranschen, dagligvaruhandeln, flygbranschen, gruv- och mineralbranschen, skogsnäringen och åkerinäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Alla dessa har nu under våren kommit fram med handlingsplaner för att bli fossilfria. Detta är ett arbete som görs tillsammans med regeringens samverkansorgan Fossilfritt Sverige, som har detta som syfte. Detta visar att företagen delar regeringens bild att hållbarhet är en konkurrensfördel och en möjlighet till export framöver.

Jag vill också bara nämna något om miljöskatter, eftersom det redan har nämnts här i talarstolen hur fasliga de verkar vara. Jag tycker att det är en ganska pessimistisk syn att man inte som företagare är villig att betala för sin miljöskuld. Det är klart att vi ska ha en helhetssyn när vi jobbar med skattesystemet. Jag som grön föredrar i grund och botten att man gör en skatteväxling när man inför miljöskatter. Det har vi också gjort i viss mån. Vi har ju till exempel nu infört en flygskatt, och samtidigt drar vi ned på småföretagens kostnader för att anställa den första medarbetaren.

Jag tycker alltså att det är en pessimistisk och defensiv syn att det skulle vara så farligt med miljöskatter. Det handlar naturligtvis om hur man ser på skattesystemet i stort.

Framöver tror jag att vi ska ha ännu mer fokus på just skattepolitiken. Hur kan vi använda skatterna inte bara för att straffa ut det som skadar klimatet utan även för att gynna cirkularitet i företagen, nya affärsmodeller och delningsekonomi i näringslivet? Vi behöver också bli bättre på regelkrånglet, framför allt implementeringen av EU-lagstiftning, och vi måste bli bättre på matchning på arbetsmarknaden och på kompetensförsörjning.

Med detta yrkar jag också bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Denna mandatperiod är snart till ända, och det är läge att summera, utvärdera och titta på vad olika partier sa före förra valet och hur det har blivit. Jag tänkte ta fasta på Miljöpartiets valmanifest från 2014. I det fanns det ett avsnitt som hette "Nya jobb". Under punkt 3 står att läsa: "minska krånglet och kostnaderna för företagare. Företagare ska få ägna sin tid åt att driva företag och därför måste regelbördan minska."

Samtidigt visar en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort att två av tre företagare upplever att det har blivit krångligare att starta och driva företag de senaste tre åren. En av tre säger att det är ungefär oförändrat, och blott 1 procent säger att det har blivit enklare.

Häromdagen kom också ett pressmeddelande från NNR, Näringslivets Regelnämnd, med överskriften "Företagens regelkostnader skenar". Med anledning av detta vill jag, fru talman, fråga Lorentz Tovatt: Hur ser du på ert misslyckande på denna punkt?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Jag delar egentligen problembilden ganska mycket. Det är uppenbart att vi har problem med regelkrångel för företagande i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

När det gäller exakt vad detta beror på pekar de flesta på implementering av EU-lagstiftning som ett av de viktiga problemen. Vi har sedan tidigare haft ambitionen att se över Regelrådets roll i detta sammanhang och undersöka om de kan komma in tidigare i beslutsprocessen och ha ett tydligare avtryck på lagstiftningen och implementeringen av framför allt EU-lagstiftningen.

Jag tycker fortfarande att man bör gå den vägen. Här är Danmark ett föredöme. Där har man helt enkelt lyckats bra med att minska det onödiga regelkrånglet vid införandet av olika lagstiftningar.

Som vi har varit inne på tidigare pågår arbete, till exempel inom det uppdrag som getts till Boverket och som gäller digitalisering av årsredovisningar. Det pågår arbete med att förkorta handläggningstider vid myndigheterna och så vidare. Jag tror att vi ändå är på väg mot att börja hantera detta, men jag tror absolut att det behövs mer, vilket jag också nämnde i mitt anförande.

Fru talman! Jag tänkte följa upp med en andra fråga. Det finns ju en borgerlig idé om att göra något som kallas för grön skatteväxling, det vill säga att man är beredd att höja vissa miljöskatter och samtidigt sänka skatten på arbete och företag. Detta gjorde till exempel den tidigare alliansregeringen.

De senaste åren har den här regeringen föreslagit, och riksdagen fattat beslut om, ett antal höjningar av vissa miljöskatter. Låt vara att vi ibland diskuterar om de är effektiva eller inte. Detta har kombinerats med att höja skatten på arbete och företag; det rör sig alltså om en samlad skattehöjning och inte om en skatteväxling.

Jag vill inför kommande mandatperiod fråga Lorentz Tovatt: Överväger Miljöpartiet att på riktigt genomföra en grön skatteväxling och inte den generella skattehöjning som har blivit effekten av er politik?

Fru talman! Jag blir alltid glad när jag hör människor från allianspartierna tala om grön skatteväxling. Sedan blir jag alltid lika ledsen varje gång det inte genomförs. Varje gång vi gröna lägger fram ett förslag om en styrande miljöskatt är det nej från allianspartierna.

Om man tittar på allianspartiernas eget regeringsinnehav under de åtta år de satt vid makten ser man ganska tydligt att skatterna på miljön låg väldigt stilla - det hände nästan ingenting där. Däremot sänktes skatterna väldigt mycket i övrigt. Det man talade om som en grön skatteväxling blev alltså snarare en mörkblå skattesänkning.

Jag är den förste att bli överlycklig om man faktiskt menar allvar med pratet om grön skatteväxling. Jag ser, som jag nämnde, ett behov inför framtiden av att titta bredare på olika skatter, deras syfte och deras styrande effekter. Där ser jag ett behov av att sänka skatterna på arbete och företagande, inte minst med fokus på delningsekonomi och cirkulär ekonomi, och samtidigt höja miljöskatterna. Hittills har det dock inte funnits något sådant intresse från allianspartierna.

Som jag nämnde i mitt anförande har vi infört växa-stödet, som kraftigt sänker kostnaderna för den först anställda i småföretag. Vi är alltså på väg dit, och jag är den förste att bli glad om Alliansen verkligen vill stödja ett arbete med en riktig grön skatteväxling och inte bara en mörkblå skattesänkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Att ersätta olja och andra fossila råvaror är en förutsättning för att vi ska nå våra miljömål och klara klimatomställningen.

I Domsjö, utanför Örnsköldsvik i Västernorrland, finns planer för hur detta ska kunna gå till. Där vill man bygga ett bioraffinaderi. Man beräknar att det kommer att kosta mellan 15 och 22 miljarder. Men motstridiga signaler från regeringen när det gäller skogsavverkningen har gjort att man nu har lagt projekteringen på is. Om man i Domsjö inte kan ta ut 8 miljoner kubik ytterligare av svensk skog årligen kan man, enligt platschefen Lars Winter, inte genomföra satsningen, i alla fall inte i Sverige.

Det är olyckligt, inte minst då en sådan här satsning skulle bidra till en nödvändig omställning från ett fossilt till ett mer klimatsmart samhälle med produkter som baseras på skogsråvara, till exempel tyger och bränsle. Dessutom skulle satsningen ge flera tusen arbetstillfällen - man har räknat med att det skulle kunna bli upp till 5 000 jobb. Som de flesta vet dräller det ju inte direkt av sådana möjligheter i norra Sverige.

Fru talman! Det är uppenbart att planerna i Domsjö är politiskt laddade. Det verkar finnas en konflikt mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna när det gäller miljöpolitiken.

Statsminister Stefan Löfven har själv besökt Domsjö och är väl införstådd med det som planeras där. Dessutom har han uttalat att han är för ett ökat uttag av skog. Han har bland annat sagt det i Land Lantbruk och i Svenska Dagbladet. Men den politik som förs av regeringen som helhet och verkställs av dess myndigheter pekar i en annan riktning.

Vet ni att ett femtontal skogsägare i Västerbottens inland numera inte kan bestämma över sin skog, eftersom staten har pekat ut att det finns höga naturvärden där? Dessa skogsägare har inget emot att avsätta mark för höga naturvärden, men problemet är att staten inte vill lämna den ersättning som är bruklig i sådana sammanhang.

Kammarkollegiet, som är den myndighet som ska betala ut pengarna, säger att det inte finns någon pågående markanvändning. Jo, ni hörde rätt: Ingen pågående markanvändning. Skulle man resonera på det sättet för all skog skulle det inte finnas pågående markanvändning någonstans, för alla vet ju att det tar 80-100 år för skog att växa upp, och det tar ännu längre tid för fjällskog.

Detta har nu lett till att skogsägarna har stämt staten. Det är just sådant här som bidrar till att man inte vågar gå vidare med investeringen i ett bioraffinaderi i Domsjö. Det gör att många skogsägare blir oroliga.

Fru talman! Regeringens interna strider i skogsfrågorna skapar osäkerhet för skogsägare och för den svenska skogsindustrin. Det har, som jag sa, gått så långt att den stora miljardsatsningen på ett bioraffinaderi i norra Sverige nu ligger på is. Här har regeringen ett ansvar.

Det håller inte att landsbygdsministern lovar att skogsägare ska känna sig trygga och att mer uttag ur skogen ska vara möjligt, samtidigt som miljöministern säger tvärtom. Miljöministern säger att staten ska kunna stoppa avverkningar utan att betala ersättning om pengarna inte räcker till. Ni är, eller ska i alla fall föreställa, en regering, men ni håller er med dubbla agendor som inte är förenliga. Ni får faktiskt komma överens om vad som ska gälla!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

För att svensk skogsindustri ska må bra och för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle behövs tydliga besked från regeringen om vad det är för skogspolitik som gäller.

Fru talman! Jag vill också komma in lite grann på detta med regelförenklingar, som några av mina kollegor har varit inne på tidigare. Jag tror att de flesta av oss här i kammaren har en samsyn där.

Många företagare upplever att det finns väldigt många regler, och det gör att de ägnar alldeles för mycket tid åt administration i stället för att utveckla sitt företag. Tyvärr verkar dessutom regelarbetet ha stagnerat.

Juristen Göran Grén kom för en tid sedan ut med rapporten Ett utmanat Sverige, där han skriver om regelproblemen för företagen i landet. Grén menar att regeringen lägger för lite krut på frågan och säger att regelförbättringsarbetet har stannat av.

På Svenskt Näringslivs hemsida kan man läsa en intervju med Göran Grén. Han säger där: "Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande. Regelkrånglet ökar och Sverige faller i OECD:s ranking, och vi halkar efter flera av våra främsta konkurrentländer som arbetar seriöst med regelförbättring för att underlätta för sitt näringsliv." Det håller inte.

Centerpartiet vill att regler ska ha en solnedgångsklausul. Det betyder att man sätter ett slutdatum på en regel. För att den ska fortsätta att gälla måste den omprövas, och fördelar och nackdelar ska vägas mot varandra. Ett annat förslag som vi har är: en regel in - en regel ut. Det betyder att nya regler som medför kostnader för företag ska mötas av motsvarande minskningar av kostnader i form av att andra regler tas bort.

Fru talman! Nu har miljöminister Karolina Skog, Miljöpartiet, öppnat för att återlansera kilometerskatt för tunga lastbilar. Det är en skatt på avstånd, och i ett exportberoende land som Sverige är det allt annat än bra. Martinsons Trä i Bygdsiljum, nära min hemby, exporterar mycket av sina produkter till andra länder, och lastbil är ett vanligt färdmedel. För att vara så miljövänliga som möjligt betalar de 100 000 kronor per år till det lokala åkeriet för att man ska använda HVO som bränsle, det vill säga mer av ett finbränsle, och göra så mycket som möjligt för miljön. Men med det förslag som nu ligger på bordet spelar det ingen roll om man kör med fulbränsle eller finbränsle - avstånden beskattas ju i alla fall.

Då kan man undra: Är detta en symbolpolitik, för att ni ska få in pengar för att betala de löften som ni har gett men egentligen inte har råd med? Ska norra Sverige och landsbygden betala för det?

Jag måste också nämna regeringens flygskatt, som infördes 1 april. Detta gjorde man trots vetskapen om att det för utsläppens del har en försvinnande liten effekt och att det medför stora risker för norra Sverige.

Många flyglinjer är redan i dag hårt ekonomiskt pressade. Med ytterligare skattepålagor löper ett flertal av dem stor risk för avveckling. Detta har flygbolagen varit tämligen öppna med. Konsekvenserna av sämre möjligheter att resa till och från norra Sverige blir givetvis mycket negativa.

Sanningen är att det mycket väl går att minska utsläppen utan den här sortens destruktiva pålagor. Exempelvis finns det fortfarande enormt mycket som en regering skulle kunna göra för att via biodrivmedel sänka utsläppen och samtidigt stärka ekonomin för skogsindustrin.

Centerpartiet har i stället föreslagit att skogen i högre grad ska nyttjas för den gröna omställningen. Genom att införa en kvotplikt där flygbolagen måste blanda in en viss mängd biodrivmedel i bränslet - en kvot som dessutom kan ökas med tiden - kan man minska utsläppen och samtidigt skapa goda affärsmöjligheter för skogsnäringen i norra Sverige. På lastbilssidan skulle man exempelvis kunna premiera fordon med låga utsläpp ekonomiskt och göra det dyrare att transportera med fossildrivna fordon. Även detta skulle vara positivt för skogsnäringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Centerpartiet har dessutom föreslagit en budgetsatsning om 750 miljoner kronor för att skapa test- och demonstrationsanläggningar för biobränslen och stötta forskning om teknisk utveckling inom flygbranschen.

Det hade givetvis gynnat hela den norrländska ekonomin om skogsägarna fick en större marknad och större efterfrågan på skogsråvaran. Men tyvärr verkar Socialdemokraterna ha lagt sig platt för Miljöpartiets ogenomtänkta symbolpolitik, där det är viktigare att det låter bra än att det faktiskt har positiva effekter för hela landet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga några ord om fastighetsskatt för vattenkraft och vilken fördel det skulle kunna vara för tillväxt och utveckling i vattenkraftskommunerna och vattenkraftsregionerna.

De sju skogslänen bidrar med 90 procent av Sveriges vattenkraft. Vattenkraften produceras lokalt men är en av de viktigaste förutsättningarna för hela Sveriges gemensamma välfärd. Samtidigt kämpar vattenkraftskommuner som Älvdalen, Jokkmokk, Åsele, Sollefteå och Ragunda ständigt med ekonomiska problem och hör till de kommuner som har högst skattetryck - detta trots att skogslänen levererar i princip all vattenkraft som finns i landet.

Centerpartiet vill av den anledningen tillsätta en utredning för att utforma ett långsiktigt system där landets berörda kommuner och regioner får behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden. Ett sådant system skulle göra att dessa kommuner och regioner kunde planera och utveckla sin framtid och sitt näringsliv på ett helt annat sätt än i dag.

(Applåder)

Fru talman! Det finns mycket att säga om Helena Lindahls anförande. Det är fascinerande med ett grönt parti som har så mycket aversioner mot gröna åtgärder och styrmedel. Till slut får man nästan välja: Antingen är man ett grönt parti, eller också är man en annan typ av parti. Jag tycker egentligen att Centerpartiet borde ha valt för länge sedan.

Jag vill bara nämna några saker. Det första som ska sägas är att Centerpartiet drar undan de miljardbelopp regeringen faktiskt lägger på att just skydda skog. Jag ser alltså inte hur Centerpartiets neddragningspolitik på något sätt skulle gynna de skogsägare som detta handlar om och som Helena Lindahl talade om inledningsvis.

Sedan blir det dock väldigt intressant, för i sin aversion mot miljöskatter talar Helena Lindahl bland annat om vägslitageskatten och nämner HVO som ett bra drivmedel. Man lyfter fram det och säger att åkeriföretagen faktiskt satsar och försöker bli bra, genom att använda HVO. När det gäller HVO finns det två intressanta saker att säga.

Det ena är att det finns potential för bra och hållbar HVO men att det i dag har skett en kraftig ökning av palmoljeprodukter på HVO-marknaden i Sverige. Detta är bland annat en följd av att så mycket gods transporteras med lastbil i stället för på järnvägen. Det blir därför motsägelsefullt och svårt att veta vad Centerpartiet tycker. Det andra är att man har satt stopp för regeringens ambition att strama åt marknaden vad gäller just palmoljeproduktion och därmed slår ut de svenska biodrivmedelsproducenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det Helena Lindahl säger blir alltså väldigt märkligt, och frågan är egentligen: Varför vill ni ha palmolja på den svenska biodrivmedelsmarknaden?

Herr talman! Jag kan bara konstatera att Miljöpartiet är ett utpräglat storstadsparti. Jag såg dig debattera kilometerskatt i kvällsnyheterna för några veckor sedan, Lorentz Tovatt, och du pratade bara om snabbjärnväg mellan de stora städerna. Inte med ett enda ord nämnde du resten av landet. Det är symtomatiskt för ert parti.

Jag tycker faktiskt att ni är rent destruktiva för landsbygden. Nämn någonting positivt ni gör för landsbygden! Ni kommer med pålagor som kilometerskatt och flygskatt - utan att de är direkt miljöinriktade. Det är i stället fiskala skatter för att ni ska få igenom något slags symbolpolitik för att inte gå under före valet. Det är ju vad det handlar om, och det är norrländska företag som kommer att straffas med er politik. Jag tycker att det är tragiskt och ansvarslöst.

Om ni nu har mer pengar till avsättningar av skog kan jag undra: Varför betalar ni inte skogsägarna? Varför betyder inte äganderätten mer för er? De 15 skogsägare jag talade om och som äger fjällnära skog är helt förtvivlade. De kanske har fått ärva skog via familjen, och det är ett sätt att leva. Många har lånat pengar av banken, och helt plötsligt kommer en av de myndigheter regeringen har ansvar för och säger att det inte är någon pågående markanvändning och att de inte får betalt. Det är precis som att de skulle komma hem till dig, Lorentz, och säga att de ska ha ditt sovrum. Du kommer ju aldrig att kunna sälja din lägenhet då.

Jag vet att det är lätt för storstadsbor som inte förstår hur det här fungerar i praktiken att le. Jag tycker att det är tragiskt att ni har så liten förståelse för människors äganderätt.

Herr talman! Till att börja med vet jag inte vilken debatt Helena Lindahl syftar på; jag har inte stått i någon debatt och bara pratat om höghastighetsbanor om det inte uttryckligen varit frågeställningen.

Jag noterade också att Helena Lindahl inte svarade på egentligen någonting av det jag nämnde i min replik, herr talman. Men så blir det kanske när det blir alltför känslomässigt och bara handlar om det partipolitiska käbbel som man kan ägna sig åt om man inte bryr sig om exempelvis miljön och vill ha resultat för miljön.

Nåväl! Jag vill återkomma bland annat till vad vi gör för landsbygden och vad vi har för politik för bioråvara i det här landet. Vi har till exempel sett till att det vid halvårsskiftet införs en reduktionsplikt som är helt historisk. Vi lägger om hela drivmedelspolitiken i grunden. Vi kommer att använda inte bara en skatt utan även en tvingande kvot som kommer att innebära avsättning för investeringar i hållbara svenska biodrivmedel. Men det Helena Lindahl inte kan svara på är varför man inte samtidigt vill strypa kranen för den palmoljekonsumtion som kommer rakt in på den svenska biodrivmedelsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag är en varm vän av att använda den bioråvara vi har i Sverige, men det finns en sådan himla naivitet här. Den genomsyrade Helena Lindahls hela anförande. Man talar om biodrivmedel som en guldgruva som kommer att räcka i all oändlighet. Flyget ska ha biodrivmedel, och sjöfarten ska ha biodrivmedel. Inom kemibranschen, inom textilbranschen och även inom den tunga industrin ska vi ha mer biodrivmedel. Någonstans här finns ett stopp, och det kan man som centerpartist inte acceptera. Det tycker jag är naivt och säger någonting om vad man faktiskt värderar i politiken.

Herr talman! Jag förstår att Lorentz Tovatt lever i den fina teorins värld där allt är möjligt på papperet. Men jag kan säga Lorentz Tovatt att jag bor i Västerbotten. Jag känner ganska många företagare, också ledningen på Martinson, och de är förtvivlade över kilometerskatten. De säger: Vi vill jättegärna göra rätt - ge oss morötter så att vi kan ställa om i stället för att straffbeskatta när vi verkligen försöker göra rätt!

Problemet är att ni inte lyssnar på det, Lorentz Tovatt. Ni lyssnar inte på de här företagen, utan för er är det viktigare med symbolpolitiken. Man ska beskatta avstånden, och det är det som är det viktiga. Är det någonting vi har gott om i norra Sverige är det avstånd. Du får kalla mig naiv, men jag bor och lever där. Jag träffar människor var och varannan dag som funderar på vad Miljöpartiet vill. Om människor ska göra rätt, ge dem möjligheten att välja! Nu kommer ni ju att straffbeskatta alla, oavsett vilket bränsle de kör på. Det är väl ingen ansvarsfull miljöpolitik?

När det gäller flygskatten säger till och med utredaren själv att det ger föga miljöförbättringar att höja den. Den är bara fiskal, Lorentz. Jo, den är bara fiskal. Jag tycker att det är tragiskt, för återigen straffar ni ut den här delen av landet. Du talar så fint om att man kan använda tåg i stället. Har du åkt tåg i norra Sverige någon gång, Lorentz? Jag tycker att du ska prova det. Det är inte direkt ett alternativ för vare sig gods eller människor. Jag skulle hellre se att du kom tillbaka den dagen ni har lite större satsningar på infrastruktur i norr. Än så länge har jag faktiskt inte hört någon miljöpartist tala sig speciellt varm för det.

När det gäller äganderätten tror jag faktiskt att Miljöpartiet får fundera ett varv eller två. Ni säger er vilja ställa om samhället. Skogen är en nyckel i detta, men ni vill strypa uttaget. Det tycker jag är motsägelsefullt.

(Applåder)

Herr talman! Kollegor och åhörare! Det är näringsutskottets betänkande 12 Näringspolitik som vi ska debattera i dag. Det känns speciellt angeläget för mig i dag. Jag tänker på vad som pågår i min hemkommun med en gruva som gick i konkurs och allt som det bar med sig. Pessimismen kom tillbaka. Den hade vi i Pajala äntligen kommit ifrån när en gruva startade 2012. Men det som i dag gläder merparten av invånarna i min hemkommun är givetvis att gruvan kommer att starta igen, till sommaren. Vi har även turismföretagare som satsar stort, och att de lyckas gör inte saken sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag är vanligen inte den som är först med att lyfta fram riskkapitalister som några som räddar samhället eller välfärden eller för den delen som några som skulle ha något annat i tankarna än att tjäna mycket pengar på så kort tid som möjligt. Men nu när jag har chansen ska jag säga några ord om de investerare som köpte anrikningsverket och tillhörande utrustningar i gruvan.

Jag kan faktiskt inte låta bli att lyfta på hatten och tacka de här investerarna, riskkapitalisterna eller vad man nu kallar dem. Det var så nära att konkursförvaltaren sålde allt till en köpare som skulle slakta verket och sälja allt vidare. Det är helt otroligt hur nära det var. Med andra ord räddades allt i sista stund av dessa investerare.

För att inte göra er helt förvirrade när det gäller vem det är som försvarar dessa riskkapitalister ska jag säga att jag givetvis också förstår att det inte var en dålig affär att köpa allt detta, som har kostat upp till miljardbelopp att bygga upp, för en spottstyver av byggkostnaden. Men att de ska få igen sina pengar på kort tid, vilket man skulle kunna tro att alla riskkapitalister räknar med, är inte nog fallet här.

Jag kan bara konstatera att utan dessa investerare skulle en gruvstart i Pajala kommun definitivt ha varit en dröm som man hade fått lägga längst bak i pärmen för presumtiva arbetstillfällen, och det för flera generationer framåt. Och som salt i såret skulle återställandet av gruvområdet säkert ha kostat samhället 250 miljoner kronor.

Som alla här förstår är det givetvis fortfarande inte ett helt riskfritt projekt för dessa investerare och för dem som har gått in med finansiering för att möjliggöra en start för gruvbrytning i sommar. Men det som jag reflekterar över är skillnaderna jämfört med Northland, som hade skulder på över 10 miljarder. Och i dag startar man med kapital som inte är i närheten av dessa belopp. Och det är inga låneinstitut med skyhöga räntor som knackar på dörren var och varannan dag.

Statens roll i näringslivssatsningar och i fråga om riskkapital och så vidare kommer ofta upp till diskussion. Staten kan inte gå in som aktör och vara dominerande i näringsgrenar, som till exempel gruvan i min hemkommun, om inte vårt bolag LKAB skulle se möjliga framtida synergier eller helt enkelt se det som en bra investering för framtiden. Men en sak som staten definitivt ska titta på är infrastrukturen. Det gäller alla näringsgrenar som behöver infrastruktur, oavsett om det är bredband, järnväg, väg, flyg eller sjöfart.

Att det inte finns snabba svar eller lösningar är förståeligt. Men att inte göra sitt yttersta för att lösa transportfrågor, som det oftast rör sig om när det gäller till exempel gruvor, vore väl lite av ett tjänstefel av en regering. Jag och Vänsterpartiet tycker att det är ytterst angeläget för en regering som säger sig värna om klimatet att titta extra noga på transporter som skulle kunna bli mer klimatsmarta.

Herr talman! Nog om näringsgrenen gruvan i min hemkommun. Att Alliansen tillsammans med SD driver igenom två tillkännagivanden tycker jag återigen är att slå in öppna dörrar, som i många fall tidigare i den här kammaren.

Att över 200 yrkanden och nära 50 reservationer behandlas i betänkandet visar givetvis på engagemanget i en mycket viktig fråga. Att vi och regeringen har samma syn i mycket kan väl också framträda, men det finns och ska finnas skillnader. Det är helt naturligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag kommer från den glesaste landsbygden. Det har väl ingen kunnat missa efter de snart fyra år som jag har haft äran att sitta i riksdagen tillsammans med er andra här i kammaren. Att driva företag i landsbygden är nog extra viktigt men också förknippat med utmaningar. Vi behöver alla former av utkomstmöjligheter och arbetstillfällen för dem som har klamrat sig fast där och som även i fortsättningen vill leva och verka på orter som inte har stora städer som ger möjlighet till arbetsplatser och utkomstmöjligheter.

Men det handlar också om marknadskrafter som på andra platser ofta löser värden på fastigheter, eller andra lösningar som är kopplade till att stora kundgrupper i sin tur löser även andra utmaningar för företag.

Att få till generationsskiften eller att anställda ska kunna ta över företag blir många gånger svårare i gles- och landsbygd än i storstäder eller på orter som är nära storstäder. Därför är det viktigt att staten inser de utmaningar som finns i fråga om övertagande av företag som annars har svarta siffror. Men kapitalförsörjningen fungerar inte på samma sätt i landsbygden eller för alla företagsformer. I storstäder där det finns stora kundunderlag och marknadskrafter som försäkrar värden stöter man inte på dessa svårigheter.

Att samma typ av skillnader förekommer om det är typiskt kvinnodominerade yrken gör inte saken snyggare heller precis.

Jag har fått möjligheten att resa en del genom uppdraget som riksdagsledamot. Jag tycker att det är fantastiskt att det i USA finns betydligt fler företag som ägs av de anställda än jag trodde. Det var en överraskning för mig. Samma sak gäller i andra europeiska länder. De har en bättre syn på arbetstagarägda företag. Man skulle kunna utreda hur vi i Sverige skulle kunna underlätta för företag som det går bra för men som hotas av nedläggning. Skulle de anställda kunna ges möjlighet att ta över?

Jag tror definitivt att synen på olika företagsformer behöver ses över. Mångfald inom drift och ägandeformer för företagande, till exempel kooperativ och arbetstagarägda företag, skulle givetvis utveckla och underlätta övertagande av företag men även vid nystart.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 17.

Ibland har man verkligen tur med vilka seminarier man deltar i. I går var jag och några kollegor som sitter här i kammaren på en tillställning som hette Finns det plats för en mångfald av ägarmodeller i Sverige? Vi lyssnade bland annat på ekonomie doktor Sophie Nachemson-Ekwall och Anders Källström som är vd på LRF.

De lyfte båda fram det som vi i Vänsterpartiet påpekar i vår motion och som vår reservation handlar om. Jag citerar från motionen. Vi menar att riksdagen ska ställa sig "bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om i vilka former staten kan underlätta för arbetstagarägda företag samt arbetstagarövertagande av hotad produktion och tillkännager detta för regeringen".

Ni som var med på seminariet i går nickade instämmande till det som föredrogs. Nu har ni chansen att komma ett steg närmare. Det är bara att rösta på vår reservation.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Herr talman! För några veckor sedan meddelade den amerikanske presidenten, Trump, att han ensidigt vill införa tullar på bland annat stål och aluminium. Det väckte stor diskussion i Sverige, övriga Europa och andra delar av världen. Den här typen av tullar är dåliga på många sätt. Och många svenska företag finns på den marknaden.

Trump anförde också nationell säkerhet som skäl.

Det är för övrigt samma regler som Sverige införde 1975 - tror jag att det var - då det infördes tullar för import av läderskor i Sverige. Det var ungefär lika dumt som den amerikanske presidentens initiativ. Det brukar annars vara ett stort och viktigt svenskt intresse att stå upp för frihandel och olika typer av handelsavtal.

Vi vet att Vänsterpartiet har varit emot ett handelsavtal mellan Europa och USA. Man har haft synpunkter på att svenska företag skulle handla med icke-demokratier, till exempel Iran, Kuba eller kanske delvis Kina.

För inte länge sedan var det en stor diskussion i riksdagen om det så kallade CETA-avtalet, alltså ett handelsavtal mellan Europa och Kanada. Kanada är ett progressivt land som är ganska likt vårt eget land. Men detta till trots valde Vänsterpartiet att vara emot avtalet.

Då måste jag fråga: Vilka länder tycker Vänsterpartiet att man ska kunna ha handelsavtal med? Vilka länder är det okej för svenska industriföretag och andra företag att handla med, enligt Vänsterpartiet?

Herr talman! Tack, Lars, för samma fråga som jag tror att jag har fått i ett par år nu! Men jag ger samma svar igen, att av våra argument för att vi säger nej framgår det att vi inte är emot handelsavtal och handel. Men det här handelsavtalet har en snedvriden tyngdpunkt på vilka som drar fördelar av avtalet. Det är företag som kan stämma stater, och det är ett investerarskydd. Varför vi säger nej framgår klart och tydligt av våra argument.

Du frågar vilka länder vi vill ha handelsavtal med. Vi vill ha handelsavtal med både USA och Kanada och flera andra länder. Men det här handelsavtalet är inte uppbyggt för att se till rättigheter som en stat vill införa, om det så bygger på försvar av arbetsrätten eller sociala rättigheter. Det blir en snedvridning om det bara är företag som kan stämma.

Som jag sagt tidigare skulle jag förstå om det handlade om länder med osäkert statsskick. Då skulle jag kanske kunna köpa att det måste finnas någon säkerhet, men i alla de här länderna finns det rättssystem som funkar.

Herr talman! Jo, jag är medveten om att detta med konflikter är kärnan i Vänsterpartiets kritik. Om jag minns rätt finns det hundratals sådana mekanismer i olika handelsavtal. Jag har respekt för att man kan ha olika synpunkter på om de funkar eller om de ska vara utformade på ett annat sätt.

Det jag tycker jag kan vara lite problematiskt är att den genomgående trenden i detta är att Vänsterpartiet alltid landar i att man är emot handelsavtal. Om det är ett nytt avtal, ett nytt land och en ny världsdel säger man att just på grund av den här detaljen tänker man inte heller denna gång rösta för det. Det var inriktningen när det gällde USA och detta CETA-avtal, som kanske är det mest moderna avtalet i konstruktion och omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det vi behöver i Sverige skulle jag säga snarast är mer av handel, frihandel och handelsavtal. Det kommer inte att vara en lätt uppgift för en kommande regering att jobba med detta i EU-kontexten och vidare ut i världen. Men det kommer att vara en jätteviktig uppgift att försöka bidra till att trycka undan tullar och andra handelshinder och, inte minst när britterna lämnar EU, att vara extra pådrivande för att kommissionen ska få rätt mandat att inleda ytterligare och andra förhandlingar om kommande handelsavtal.

Jag har inte alla detaljer klara för mig, herr talman, men det talas om att det har kommit ett besked under dagen om ett avtal mellan EU och Japan, som kommissionär Malmström och motparterna ska vara överens om. Då inställer sig frågan, herr talman: Kommer Vänsterpartiet att kunna tänka sig att rösta för ett sådant handelsavtal, eller kommer man på grund av någon detalj att vara emot också detta?

Herr talman! Tack, Lars, för replikskiftet!

Som du själv sa har du inte detaljerna klara för dig. Jag kan trösta dig med att inte heller jag har det så jag kan inte svara på din fråga.

Jag nämnde i mitt anförande vår resa till USA. När man ställde frågan till Volvo eller svenska företag som handlar med USA om det är något problem med att handla med USA svarade de att det inte är det.

Du talar nu om ett handelsavtal med Japan. Jag vet hur mycket träindustrin handlar med Japan. Tycker du, Lars Hjälmered, att det inte har funkat med handeln med Kanada, USA och Japan? Är det detta som har gjort att vi inte har en fungerande industri i Sverige som kan exportera? Är akilleshälen för vår utveckling att vi inte har handelsavtal och inte kan handla med andra länder? Är det problemet som gör att vi inte har kunnat handla med andra länder?

Herr talman och ärade ledamöter! Sara lever sitt liv i frihet. Hon har långa arbetsdagar, men hon får arbeta med det hon älskar. Hon går i bräschen och vågar vara sin egen i stället för att vara anställd. Hon går upp när alla andra sover för att baka ditt bröd, laga din sko eller köra ditt bud. Sara är en välfärdsskapande hjälte. Sara är en företagare, men Saras frihet är under attack av världens högsta skattetryck, av en regelbörda som växer för varje Reepaluutredning som regeringen tillsätter och av en protektionism som förenar såväl höger- som vänsterextremister i deras motstånd mot globaliseringen.

Saras frihet är värd att försvara såväl i Bryssel som här i Stockholm.

Herr talman! Bakom varje jobbskapande företagare står en stolt entreprenör av kött och blod - en människa som en gång tagit det första steget till självförverkligande, egenförsörjning och jobbskapande. Varje företagare är en frihetshjälte som varje dag bidrar till att göra våra medborgares vardag lite friare. Genom entreprenörens intäkter garanteras vår skattebas, som sedan ska gå till förskoleplatser, poliser, regeringens industrikanslerer, innovationsråd eller det expansiva Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Herr talman! Företagare är dock inte naiva. Allt detta och mer därtill ligger klart för den som en gång tagit steget. Frågan är om regeringen vet att det är här grunden till vårt välstånd finns.

Frågan är vilket budskap man sänder till företagsamma kvinnor och män som utbildar sig och startar eget men möts av regelkrångel och en flodvåg av arbetsrättsliga hinder och skattehöjningar.

Vad ska få företagaren att gå upp klockan fem i stället för klockan sju? Vad är det som ska få företagaren att välkomna ytterligare en lärling in i yrket och se personen ta ett gesäll- eller mästarbrev? Vad är det som ska få företagaren att vidareutveckla sin produkt och lansera den på andra sidan jorden?

Det är hög tid att acceptera att företagsamheten måste löna sig. Den som är företagsam ska ha betalt för mödan. Den friheten är värd att försvara.

När beslut tas om en ny regel, skatt eller pålaga sitter företagare som på nålar. Frågan som då dyker upp är ifall regeringen har en gräns för hur genomreglerat de önskar att samhället ska bli. Hur lite tillgångar ska den företagsamme få behålla, hälften eller en tredjedel? Eller hur mycket tillväxt ska vara tillåten innan den ska bekämpas? Detta är frågor som jag skickar till regeringsföreträdarna, för inte är det väl så att pengarna för satsningarna tas från Socialdemokraternas lotteriverksamhet eller från Anna-Carens sparkonto?

Herr talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé om att hålla två tankar i huvudet samtidigt, både ett socialt perspektiv för att värna de svagaste i samhället och ett liberalt perspektiv för att vi älskar att se självständiga människor och individer växa, utvecklas och starta företag. Det är kombinationen av dessa två perspektiv på en välbalanserad helhet som är grunden till socialliberalismen. Det är i denna dubbla tankebana - frihet åt individen och solidaritet med den som ännu inte hunnit realisera sina drömmar - som socialliberalismen har sin kärna. Företagsamheten är en förutsättning för att dessa socialpolitiska satsningar ska kunna genomföras.

Detta har genom åren formulerats i visioner från Bertil Ohlins "fri företagsamhet med socialt ansvar" till Bengt Westerbergs devis "Sverige behöver både företag och dagis" - i dag skulle man väl ha sagt förskolor.

I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och det samhälle som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter. Vi tror på människan, och vi tror att marknadsekonomin är en av de främsta formerna för individens självförverkligande. Vi tror på en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga om förtroendet mellan individ och marknad skulle riskeras.

I Socialdemokraternas och Miljöpartiets Sverige växer klyftorna och utanförskapet. Det är inte en slump utan en logisk följd av att vi har en socialistisk regering som går i Vänsterpartiets ledband. Här sätts kollektivet före individen. Man ser hellre att alla har det lika dåligt än att några få får det lite bättre genom hårt arbete och djärva tankar. Man vill hellre tvinga in oss i kollektiva och trångsynta fyrkanter än att se kreativiteten blomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Herr talman! Låt oss tala om grunden till kreativiteten. Låt oss tala om individen och den fria tanken, den minsta beståndsdelen i all vår välfärd som gör att vi vågar leva, drömma, pröva och misslyckas, det som gör att vi vågar skapa näringsrika och livgivande företag.

Herr talman! För att nå dit måste jordmånen vara näringsrik, och pengarna måste satsas där de gör mest nytta. För att det ska ske måste vi stifta goda lagar som stärker detta. Det måste finnas insikt, empati och tacksamhet för var välståndet kommer från. Det kommer från välfärdsskapande företag med människor av kött och blod som förtjänar vår respekt, morgon som kväll - inte minst från ministrar och statsråd som beskyller en del av dessa personer för att vara skattesmitare och skumma typer eller för att sälja barn på börsen, som något slags människohandel. Det är ovärdigt.

Herr talman! Sverige och den globala ekonomin befinner sig i en synkroniserad högkonjunktur. I land efter land är den ekonomiska utvecklingen positiv. Frågan är vad vi kan göra i dag för att ekonomin ska fortsätta att utvecklas positivt och för att vi ska stå redo för den lågkonjunktur som lär komma. Här lovar regeringen runt men har levererat tunt.

Några orostecken och konsekvenser vi ser av regeringens näringspolitik är följande: Spetskompetens och spetsföretag lämnar Sverige. Vi ser en ökad regelbörda. Vi ser en produktivitetstillväxt som minskar i Sverige i förhållande till andra länder. Vi ser att bnp per capita minskar mer i Sverige än i jämförbara länder. Vi ser att antalet patentansökningar minskar mer i Sverige än i jämförbara länder. Vi ser att företagens investeringar i forskning och utveckling minskar, och vi ser antalet nystartade företag minska.

Av detta skäl har Liberalerna och Alliansen presenterat ett hundratal reformförslag som ska utveckla kommuner, regioner och den nationella förvaltningens funktion som möjliggörare och stödjare till de välfärdsskapande företagen. Det handlar om långsiktiga förutsättningar för entreprenörskap, forskning och företagande.

Det sägs ibland att Sverige byggs starkt när fler kommer i arbete. Mitt svar på det är att Sverige byggs starkt när fler startar, driver och utvecklar företag.

Det har sagts att företagandet är grunden för välfärdssamhället. Mitt svar är att varje onödig regelförsvåring som läggs på entreprenörens axlar begränsar individens frihet.

Det har sagts att företagaren inte kan orientera sig på marknaden utan statens trygga famn. Mitt svar är att staten inte skulle ha några förutsättningar om den inte stöttades av det näringsrika företagandet.

Herr talman! När det går bra för landets företag går det bra för Sverige. Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 15.

(Applåder)

Herr talman! Tack för ditt anförande, Said. Du målar verkligen världen svartare än vad jag tror att den uppfattas som. Inte på 20 år har industrin haft så stor framtidstro som nu. Det är fler som jobbar i industrin nu än för nio år sedan. Fler företag väljer att flytta hem sin verksamhet från låglöneländer, industriinvesteringarna i Sverige är de högsta någonsin och besöksnäringen går bra. Du och jag verkar inte se samma statistik. Jag vet inte var du hämtar din, men jag kan berätta var jag hämtar min.

Min fråga till Said Abdu är: Vad har ni i Liberalerna gjort för analyser när ni väljer att skära ned 1,6 miljarder på näringspolitikområdet? Ni minskar på turistfrämjandet, ni minskar 945 miljoner på näringslivsutveckling med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag såg precis i en flash att Moderaterna har aviserat att de ska sänka skatterna med 36 miljarder nästa mandatperiod, och jag vet att Liberalerna ofta håller med Moderaterna.

Frågan är om Liberalerna vill bromsa eller främja företagsutvecklingen. Hur ser du, Said, på nedskärningen på 1,6 miljarder?

Herr talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan.

Analysen av Sveriges ekonomi och det ekonomiska läget i världen är positiv. Det jag försökte måla upp i mitt anförande var att det må gå bra i dag - möjligen kunde det ha gått ännu bättre - men att vi behöver titta på vad som händer i det långa perspektivet. Det jag målade upp var ett antal nyckelindikatorer, fundamenta, som vi behöver bejaka, titta på och adressera.

Att vi har minskade investeringar i forskning och utveckling kommer att påverka oss på sikt och att vi har minskade patentansökningar likaså. Detta är något jag är orolig över. Jag hoppas att även Anna-Caren är orolig över det, för det handlar om att ta ansvar för Sveriges ekonomi i det långa perspektivet och se vad som händer bakom nästa hörn.

Vad gäller satsningar och storlek på satsningar: Att regeringen satsar så mycket här och så mycket där är en återkommande argumentation jag hör. Men det jag inte begriper mig på är att man tar 10 kronor eller 50 kronor av en företagare och sedan ger 1 eller 2 kronor tillbaka och kallar det satsning.

Varför tror Socialdemokraterna att de vet bättre vilka investeringar en företagare behöver än vad företagaren själv vet? Jag tror att den enskilde företagaren vet bättre vad han eller hon behöver prioritera i sina investeringar än Anna-Caren som är politiskt förtroendevald och som inte leder företaget och behöver ta konsekvenserna.

Jag hör samma argument i debatten om vinster i välfärden. Vad är det som säger att ett kommunalråd i Trollhättan vet bättre vad som är bäst för det enskilda barnet än barnets föräldrar?

Herr talman! Jag delar din åsikt att det finns utmaningar, Said, och det sa jag även i mitt anförande. Vi får aldrig bromsa, och ingen kan säga att det inte går bra för Sverige just nu. Men att vi måste kunna se runt hörn och längre fram håller jag med om.

Däremot delar jag inte din åsikt att staten inte ska vidta företagsfrämjande åtgärder. Jag hade nyss ett replikskifte med Moderaternas Lars Hjälmered om hur Moderaterna ser på Norrland och hur vi jobbar för att säkerställa att företagen där har infrastruktur, bredband och riskkapital - sådant vi inte kan se i Moderaternas motion. Jag delar inte din uppfattning utan menar att staten ibland måste hjälpa de marknader som är svaga för att få ihop helheten i Sverige och med det öka vår export.

Både du, Said, och din moderata kollega tog upp välfärdsföretagen i era anföranden. Du sa att vi inte kan bestämma, tycka eller tänka, men vad baserar du det på? Om man annars gör en omvärldsanalys och tittar på de bästa länderna för att ta intryck undrar jag vilka länder du tittar på när det gäller till exempel vinster i välfärden, eller vilket internationellt institut som ger dig rätt i att det är modellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi delar dock en sak, och det är att vi vet att utbildningspolitiken är otroligt viktig för näringslivsutvecklingen. Här står Liberalerna starka.

Herr talman! Det är relevanta synpunkter. Vi är samstämmiga vad gäller utbildningspolitikens betydelse för näringslivet; den är mycket viktig. Är det något som näringslivet lyfter upp i dag som en av de främsta utmaningarna är det just kompetensförsörjning och tillgången till kompetent arbetskraft.

När det gäller människors valfrihet är vi dock inte samstämmiga. Vi tycker inte att politiker ska kontrollera människors val av skola, vårdcentral eller annat. Vi vill flytta makten till föräldrar och till den enskilda individen. Vi tror att de vet bättre vad som är bäst för dem än vad jag som politiker gör, och jag tror att många med mig delar den ståndpunkten.

Jag skulle vilja se en mer aktiv näringspolitik från regeringen. Jag har haft många diskussioner om näringspolitiken under mina år i riksdagen, och jag har sett många strategier presenteras. Men jag hade önskat se mycket mer resultat av en aktivare näringspolitik. Ibland känns det som att den är aktiv för att den aktivt motarbetar en del av de företagsamma människor som finns där ute och försöker få ihop sitt levebröd.

(Applåder)

Herr talman! Ditt anförande gjorde mig lite konfunderad, Said. Tycker du verkligen att det är så svart för företagare i Sverige som du berättade? Det är som en domedagsmålning av hela vår samhällsbild av hur företagare har det.

Jag brukar besöka företagare, och då spetsar jag till det och frågar: Vad skulle du göra om vi bytte plats? De är tysta en stund, men sedan får jag många gånger svaret: Det är faktiskt ganska bra att vara företagare i Sverige.

När jag verkligen försöker spetsa till det som en reporter frågar jag: Men är det inte lite för dyrt att anställa? Är inte arbetsgivaravgifterna för höga? Då får jag till svar: Nej, jag skulle kunna betala mer om jag fick rätt person på rätt plats. Jag får inte rätt personal med den utbildning som jag söker.

Du säger att regeringen tillsammans med Miljöpartiet går i Vänsterpartiets ledband och tycker att alla ska få det sämre. Jag har en fråga till dig, Said: Tror du att ett jämlikt samhälle är bättre eller sämre för Sverige?

Herr talman! Tack, Birger Lahti, för frågan!

Liberalerna har alltid slagits för jämlikhet. Vi har vårt ursprung i rösträttsrörelsen, och vi slåss alltid för jämlikhet. Men jämlikhet har kanske olika innebörd för mig och för Birger. Vi i Liberalerna tror inte att lika utfall är jämlikhet, utan vi tror att lika möjligheter är jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vad gäller företagens förutsättningar och situationen för landets företagare instämmer jag i analysen att det går bra för Sverige. Jag har inte sagt att det inte gör det. Det som jag målade upp var ett antal utmaningar som vi har på längre sikt. På kort sikt går det bra för Sverige, men jag tror inte att Birger kan motsäga mig när jag säger att det finns data som visar att regelbördan ökar. Är det bra eller dåligt, enligt Birger? Är det bra att produktivitetstillväxten minskar i Sverige i förhållande till jämförbara länder? Är det bra att bnp per capita minskar mer i Sverige än i jämförbara länder? Är det bra att företagens investeringar minskar i Sverige?

Dessa nyckelindikatorer visar att vi har utmaningar på längre sikt. Att det går bra för Sverige i dag betyder inte att det går bra för Sverige i morgon. Därför behöver vi ta ansvar för Sveriges ekonomi på längre sikt så att även våra barn och barnbarn kan ha det bra ekonomiskt.

Vad gäller företagens upplevelser och känsla att de gärna skulle vilja betala mer och så vidare förstår jag att en del tycker att samhällskontraktet är ifrågasatt. Om man som företagare hela tiden krävs på ytterligare pålagor och mer i skatt har man större förväntningar på vad man får tillbaka, kanske inte direkt, men indirekt, som samhällsmedborgare.

Herr talman! Tack, Said, för svaret!

Jag får inte ihop det. Du säger att ni är för ett jämlikt samhälle och att utfallet är viktigare än att det kommer alla till del och att alla har samma chans. Men så är det inte. I ett ojämlikt samhälle får inte alla samma chans. Du har inte svaren på hur detta skulle gå till, och inte din politik heller.

Även om det inte ingår i näringspolitiken talade du om skolan och att föräldrar ska ha rätt att välja. Ja, så är det, men det får inte bli på bekostnad av att de som inte kan välja får de sämsta förutsättningarna, för det är vad som händer i ett sådant samhälle. De får en sämre skola och sämre förutsättningar.

Du sa att det går bra för Sverige - jag håller med - och att vi ska vara rustade på längre sikt. Men skälet till problemet, att många inte investerar, är att de inte får tag på rätt personer på grund av att vi inte har utbildat rätt personal till dem. Jag var hos ett företag som på beställning tillverkar sådant som inte finns på hyllan till industrin. De skulle kunna investera, men osäkerheten när det gäller att få rätt personal är så stor att de väntar, som några var inne på.

Det gäller inte bara regelbördan. Jag kan inte allt om hur alla regler för företag ser ut - det kan jag hålla med om - men det som framgår klart och tydligt är i alla fall att vi måste utbilda. Vi måste gå hand i hand med industrin och företagen för att utbilda rätt sorts personal. Det är en av de nyckelfrågor där jag faktiskt tycker att regeringen jobbar bra.

Herr talman! Tack, Birger Lahti!

Vi är samstämmiga i den senare analysen. Det är viktigt med samarbeten mellan de olika parterna för att vi ska få duktig och relevant kompetensförsörjning för näringslivet och det omgivande samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Den största ojämlikheten i Sverige i dag är mellan dem som har ett jobb och dem som inte har ett jobb. Där har vi i Alliansen, enligt min bedömning, ett mycket bättre svar, som vi tror kommer att minska ojämlikheten i Sverige. Vi tror att om vi ger dessa människor en möjlighet och en chans på arbetsmarknaden kommer ojämlikheten i Sverige att minska. Vi hjälper människor in i vår gemenskap - inte in i segregation eller utanförskap - och vi välkomnar dem in på arbetsplatsen, även om det blir med en lägre ingångslön. Det är ett av recepten för att komma åt den ojämlikhet som vi ser ökar allra mest i Sverige.

Om man tittar på hur det såg ut tidigare i skolväsendet, som Birger också nämnde, ser man att det var närhetsprincipen som rådde innan vi införde en del av våra reformer. Jag tror inte att det heller var ett framgångsrecept. Vi har varit eftertänksamma när det gäller att hitta lösningar för att vi ska få en jämlik skola så att människor får lika förutsättningar att göra sin klassresa.

Vi har inte alltid landat i rätt svar. Svaren har inte varit optimala alla gånger, men vi jobbar på dem och utvecklar dem. Det tycker jag är det viktiga. Den modell som fanns tidigare var inte en modell för jämlikhet, utan Alliansens politik, där vi ger fler människor en chans på arbetsmarknaden och värnar det fria skolvalet, är det recept som jag tror är Sveriges väg framåt.

Herr talman! Förra veckan var det Innovationsriksdagen i Borås. Sverige är ett starkt land för innovationer i alla mätningar. Antalet nystartade företag, så kallade start-ups, är alltjämt på en god nivå, får man säga.

Men smekmånaden för de företag som får stöd och hjälp i början, inkubatorer och så vidare, kan kännas väldigt kort när de så småningom blir varse de skatter, avgifter och krångel som är en företagares vardag. Vi ser till exempel att handläggningstiderna och tillståndsärendena har ökat rejält, oavsett bransch.

Det spelar ingen roll om det är avancerade verksamheter och industrier, utan det kan vara väldigt enkla saker inom sitt företagande som man söker tillstånd för. Vad detta beror på kan man fråga sig. Ska vi skylla bara på regeringen? Nej, detta ligger också på kommunerna, som också har tillståndsärenden.

Om man ser till totalen när det gäller regelkrångel och besvärlig administration för företagare är det inte bra, om vi vill ha människor som vågar starta och som vågar och orkar fortsätta med sitt företagande. Det handlar om att vi har generationsskiften i företagen som inte riktigt fungerar i dag. Då talar jag inte bara om fysiska generationer av barn och föräldrar där barnen ska ta över, utan det handlar om generationsskiften överlag där vi inte riktigt får detta att fungera. Fullt verksamma företag hittar inte andra ägare när de befintliga ägarna är för gamla. Hur ska man göra för att starta upp eller just ta över företag på ett mycket enklare sätt?

Jag ska gå in på speciellt en sektor som har varit i fokus under de senaste åren, nämligen välfärdssektorn. Den måste vara det mest riskfyllda som man kan ge sig in på i detta land.

Sverige torde vara ett av få länder i världen med en så snäv syn från sin regering på den mångfald av associationsformer som finns men som de facto inte kan verka på jämlika villkor. I andra länder finns det mängder av olika verksamheter inom skola, vård och omsorg som omhuldas och har funnits till och med i hundratals år. Men i det här landet ska alla vara stöpta i samma form för att det ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

I Kristdemokraternas näringslivsmotion beskriver vi verkligen hur viktigt det är med mångfald, både när det gäller vad företagen gör och erbjuder och när det gäller hur de är organiserade. Detta har regeringen inte förstått någonting av. Man kommer med förslag om än det ena och än det andra. Men i slutändan gynnar det bara aktiebolag och möjligen även dem med enskild firma, som är de två vanligaste bolagsformerna. Sedan kan man ingenting mer.

Det som är så intressant här och som borde sitta i generna, inte minst hos Socialdemokraterna, är kooperationen. Av detta ser man ingenting. När man kommer med nya förslag gynnar de inte dem som faktiskt vill bilda kooperativ eller ekonomiska föreningar.

Herr talman! I debatten om de så kallade välfärdsföretagen har det kommit fram väldigt lite om de former för företagande som ser till att eventuellt överskott stannar i företaget. Att inte jämställa kooperativa företag med just aktiebolag är för mig helt obegripligt. Att endast ett så kallat Europakooperativ har etablerats i Sverige, trots att de blev lagliga i Sverige för över tolv år sedan, är kanske inte heller så konstigt.

Vi talar om ägarmodeller, och min kollega från Vänsterpartiet talade om ett seminarium i går om detta. Det kan vara jätteintressant att gå på sådana möten, men det gäller också att få praktisk politik. I vår näringslivsmotion beskriver vi dessa modeller på ett konkret sätt och hur man kan använda dem.

En annan del när det gäller olika modeller är bolagsformen SVB, alltså aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Om man vill komma åt detta med vinster i välfärden och vill använda den offentligt finansierade vården, omsorgen och skolan, se då till att dessa bolagsformer, associationsformer, får vettiga villkor att arbeta under. Det har de inte i dag. Det finns begränsningar i allt när det gäller deras möjligheter att få investeringar, projektstöd och så vidare. De kan inte ens gå till banken, för banken säger att de aldrig tidigare har träffat på denna associationsform och inte vet hur de ska hantera den. Ska man då inte kunna gå åtminstone till Bolagsverket för att få den hjälp som man behöver? Nej, det kan man uppenbarligen inte heller.

Regler ska säkerställa att det är ungefär lika jämlikt för företagare i detta land. Men vi ser att så inte är fallet. När man talar om vinster är det snarare så att många är mycket glada över att det finns ett överskott över huvud taget i verksamheten.

Men det är kanske så att speciellt Socialdemokraterna vill se röda siffror och inte svarta. De kanske till och med hellre vill se rödgröna siffror med tanke på samarbetet i regeringen, eftersom det inte verkar som om något av dessa partier har förstått företagandets villkor.

Om alla friskolor och alla vårdföretag skulle tvingas bort och om alla skolor och all vård skulle drivas endast av det offentliga är det naturligtvis en återsocialisering utan motstycke i detta land. Att smygsocialiseringen har pågått sedan valet har vi sett. Inte minst såg vi det i måndags när vårbudgeten lades fram.

Jag vill bara påminna om en sak, när vi ständigt får höra vad alliansregeringen gjorde under den förra mandatperioden, nämligen att allting dåligt aldrig kan erkännas av regeringen. Man skyller hela tiden på att det var sänkta skatter som ledde till än det ena och än det andra. Jag vill då ställa en motfråga och påminna nuvarande regeringspartier om att vi efter nästa val i september kommer att säga: Ni höjde skatter hela tiden, och till vilken nytta gjorde ni det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Om man inte har en plan för hur man ska använda pengarna är det knappast någon idé att få mer pengar att använda.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 från Alliansen och reservation 18 från Kristdemokraterna, där vi också poängterar detta med arbetsintegrerande sociala företag som en av de bästa möjligheterna för långtidsarbetslösa att komma ut i arbete.

(Applåder)

(forts. § 21)

Näringspolitik

Herr talman! I dag har vi haft förmånen att behandla det omfattande betänkandet NU12 Näringspolitik.

Efter denna debatt kan vi inledningsvis konstatera att politik i grunden handlar om hur vi fördelar våra gemensamma resurser. Det är ju så vi omsätter vår viljeriktning till praktisk politik.

Med ett ögonkast på tabellverken kan man, precis som min kollega Anna-Caren Sätherberg tydligt redogjorde för, se att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har både lägre ambitioner och avsevärt mindre resurser på detta område.

Herr talman! Det saknas inte lovvärda initiativ i den motionsflora som vi har att behandla här i dag. De flesta av dem berör dock sådant som regeringen redan har sjösatt, där arbete pågår för fullt för att omsätta detta i förenklingar och förbättringar för företag och företagare.

Jag yrkar, precis som Anna-Caren, bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. För tids vinnande följer vi inte heller upp våra egna reservationer, även om vi såklart står bakom andemeningen i dem.

Herr talman! Det vi talar om är förutsättningarna för näringslivet och hur vi tillsammans kan skapa villkor för att våra företag ska kunna växa och utvecklas. Hur kan vi stärka svensk konkurrenskraft? Hur kan vi klara kompetensförsörjningen? Hur kan vi se till att framtidens innovationer - innovationer som räddar liv, räddar klimatet och räddar vardagen - finns här i Sverige?

Men jag vill dröja kvar vid frågan om kompetensförsörjning en liten stund, för jag tycker att den är särskilt viktig i detta betänkande. När vi tittar på vad de ansvariga myndigheterna och de oberoende instituten säger ser vi att det är kompetensförsörjningen som är nyckeln till att företagen ska kunna växa och utvecklas samt investera i den forskning som är nödvändig för att kunna bryta ny mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Detta är både ett tillväxthinder och en tillväxtmöjlighet. När jag lyssnade på min lokalradiostation P4 Gotland - en alldeles förträfflig lokalradio om jag får säga det själv - kunde jag höra att det råder brist på arbetskraft i flera yrkesgrupper på Gotland. Det råder brist på ingenjörer, tekniker, systemanalytiker, mekaniker och reparatörer. Dessa är oundgängliga nyckelkompetenser för att företag ska kunna växa och utvecklas, inte minst i ett sådant brett näringsliv som det gotländska, som rymmer en växande besöksnäring, en nationellt viktig industri och ledande företag i fintechsektorn.

Så här ser det ut, inte bara på Gotland utan även i resten av Sverige. Just nu finns det 100 000 lediga jobb på svensk arbetsmarknad som inte kan besättas eftersom företagen inte hittar rätt kompetens. Företagen formligen ropar efter arbetskraft när det gäller såväl bredd som spets.

Herr talman! I handlingsplanen för Smart industri pekar regeringen särskilt ut kompetensförsörjningen som ett prioriterat område för att svenska företag ska kunna vara världsledande, bland annat genom ett kunskapslyft i industrin och genom satsningar på Testbädd Sverige för att kunna bygga den infrastruktur vi behöver för att skapa ny kunskap och nya innovationer. Lägg därtill regeringens satsningar på vuxenutbildning och den högre utbildningen, med 93 000 fler utbildningsplatser till 2021.

Mitt under brinnande finanskris för några år sedan, herr talman, skar den borgerliga regeringen bort 40 000 platser i den kommunala vuxenutbildningen komvux, trots att vi vet hur oundgängligt det livslånga lärandet är för den enskilde och för näringslivet. Om det är någonting vi vet om framtidens arbetsmarknad, herr talman, är det att den kommer att kräva att vi går mellan skolbänk och arbetsplats och tillbaka till skolbänken för att få nya kunskaper och färdigheter.

I ett sådant läge måste det offentliga ta ansvar och investera i fler utbildningsplatser av hög kvalitet. Därför är det helt obegripligt att de borgerliga partierna säger nej till regeringens proposition om att vi ska ha högskolebehörighet på samtliga gymnasieprogram, trots att detta är vad industrin och branschen säger behövs. Det är faktiskt en ofattbar politik om man vill att näringslivet ska kunna växa och utvecklas.

Socialdemokratisk politik för näringslivet handlar just om att bygga förutsättningar för svensk konkurrenskraft som bygger på kunskap och inte på att konkurrera med låga löner.

Herr talman! Det är i de små och medelstora företagen som nya arbetstillfällen skapas i rask takt. Den riktade politik som denna regering genomför och har genomfört under mandatperioden handlar om att göra det enklare för små och medelstora företag att kunna starta, att kunna driva sin verksamhet och att kunna växa.

Växa-stödet, som Anna-Caren Sätherberg tog upp, handlar om en rabatt på arbetsgivaravgiften som gör det möjligt för enmansföretag att anställa sin första medarbetare. Regeringen går också vidare med förslag för att stärka tryggheten för dem som vågar starta företag, så att de ska ha samma rätt till sjukpenning, föräldraförsäkring och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vidare har vi de överenskommelser som regeringen har slutit med SKL för att digitalisera stora delar av de myndighetskontakter som särskilt regeltunga branscher har. Bolagsverket har också fått ett uppdrag för att kunna ta emot årsredovisningar digitalt.

Detta är politik som underlättar i vardagen för de små företagen. Den gör det möjligt för dem att fokusera på sin affärsidé och på att kunna växa.

Avslutningsvis, herr talman: Sedan den här regeringen tillträdde har 250 000 fler ett arbete att gå till - 150 000 av dem i det privata näringslivet. Statsskulden är den lägsta sedan 1977, och det är överskott i de offentliga finanserna. Optimismen, tillväxtviljan och investeringarna - både i de små och medelstora företagen och i den stora industrin - är större än någonsin.

I denna debatt har vi visat vilken helhet näringspolitiken ingår i. Fungerar inte infrastrukturen och utbildningssystemet fungerar heller inte det svenska näringslivet, och då kan det inte växa och utvecklas. En offensiv och effektiv näringspolitik är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett föregångsland inom arbete och inom välfärd.

Ska Sverige ligga i framkant i automatiseringen, i digitaliseringen, i den nya teknik som kommer att revolutionera vår vardag och vår ekonomi? Jag tycker det, herr talman.

Vi är på god väg. I samverkan mellan näringsliv och politik och mellan akademi och offentlig förvaltning sker ett gemensamt ansvarstagande för att företag över hela Sverige ska kunna växa och utvecklas.

(Applåder)

Herr talman! Jag glömde att reservera mig, så jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 april.)