Socialförsäkringsutskottets uppföljningsarbete

Socialförsäkringsutskottet beslutade den 23 februari 2023 att inleda en förstudie om insatser när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade som är sjukskrivna på grund stressrelaterad ohälsa.
 
Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har i förstudien genomfört en översiktlig genomgång av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens aktörer och deras ansvar samt en lägesbild av vilka grupper som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa och hur vanligt det är. Gruppens förstudie visade att det saknas kunskap om vilket stöd och vilka rehabiliteringsinsatser som faktiskt fungerar för att hjälpa sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa tillbaka i arbete. Det saknas också en heltäckande bild av hur vanligt det är att personer sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa får olika typer av stöd och rehabilitering. 
 
I ljuset av det ovannämnda beslutade utskottet den 13 juni 2023 på förslag från arbetsgruppen att genomföra en huvudstudie med följande utredningsmoment:

• En enkätundersökning till personer sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa i syfte att få en representativ bild av vilka insatser personer i målgruppen får, hur vanligt förekommande de är samt om insatserna underlättat  personernas väg tillbaka i arbete 
   
• En studie av Försäkringskassans sjukfallsakter i syfte att få en kompletterande bild av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för personer i målgruppen, dvs. hur vanlig denna är och vilken typ av rehabilitering som ges
   
• Kompletterande intervjuer med till exempel arbetsgivare, Försäkringskassan och företagshälsovården för att tolka och analysera enkätresultaten.
  
  

Kontaktpersoner för media

• Daniel Bjerstedt, utredare, utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon: 08-786 45 23, e-post: daniel.bjerstedt@riksdagen.se.
• Maria Norberg, föredragande, socialförsäkringsutskottet, e-post: maria.norberg@riksdagen.se.

En arbetsgrupp inom socialförsäkringsutskottet har genomfört en uppföljning av tillämpningen av reglerna om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Uppföljningen visar bland annat att flertalet av dem som har ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier också har fått det och att de studerar. Samtidigt framkommer att en oklar ansvarsfördelning mellan exempelvis myndigheterna har påverkat aktörernas verksamhet negativt. Kommunerna anger att de har fått bristfälligt stöd från vissa aktörer.

I den så kallade tillfälliga lagen från 2016, som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, infördes 2017 och 2018 regler om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Uppföljningen har fokuserat på att beskriva hur myndigheter och kommuner har använt 2018 års gymnasieregler.

I tillfälliga lagen finns en bestämmelse som ger möjlighet för den som har haft uppehållstillstånd för studier att få permanent uppehållstillstånd om han eller hon kan försörja sig. Få av dem som har beviljats uppehållstillstånd för studier har nått så långt i tillståndsprocessen att en prövning av frågan om permanent uppehållstillstånd har blivit aktuell. Detta har bidragit till att uppföljningen inte omfattar frågan om permanent uppehållstillstånd. Socialförsäkringsutskottets arbetsgrupp anser att det kan ligga ett värde i att genomföra en utvärdering som omfattar regeln om permanent uppehållstillstånd för dem som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier vid en senare tidpunkt.

Arbetsgruppen anser att civilsamhället har varit och är en betydelsefull aktör och att det därför vore värdefullt att titta närmare på den roll som civilsamhället har och har haft. Av tidsmässiga skäl har det inte varit möjligt att inkludera detta i uppföljningen.

Uppehållstillstånd beviljat i de flesta fall

Uppföljningen visar bland annat att Migrationsverket fram till april 2020 har beviljat flertalet, nära 8 000, inkomna ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2018 års gymnasieregler. Syftet med 2018 års gymnasieregler får därmed anses uppnått, nämligen att så många som möjligt i målgruppen kan beviljas ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Ett sådant uppehållstillstånd kan sedan leda till möjlighet att söka arbete, etablera sig på arbetsmarknaden och beviljas permanent uppehållstillstånd vid försörjning.

Civilsamhället tar stort ansvar för boende

Uppföljningen visar att andelen personer som flyttar runt mellan temporära boenden eller befinner sig i akut hemlöshet ökar ju större kommunen är. Flertalet personer har ordnat sitt boende med hjälp av civilsamhället, det vill säga utan hjälp från kommunen. Det framkommer också att det finns en stor osäkerhet om hur boendesituationen ser ut i de större kommunerna. De mindre kommunerna har i högre grad ordnat boende för målgruppen. Civilsamhället tar ett stort ansvar för personernas boende.

Försörjningsformer

I januari 2020 hade nästan 90 procent av personerna fått studiehjälp, studiemedel eller båda dessa studiestödsformer. Flertalet kommuner ställer krav på att personerna ska ansöka om studiestöd innan ekonomiskt bistånd kan beviljas. Samtidigt har en övervägande andel av kommunerna angett att de har beviljat ekonomiskt bistånd till personer i målgruppen.

Utbildningen

Av uppföljningen framgår det att hälften av kommunerna har vidtagit särskilda åtgärder för att tillgodose målgruppens efterfrågan på utbildningsplatser. Nära 70 procent av personerna går introduktionsprogram i gymnasieskolan, yrkesprogram i gymnasieskolan eller sammanhållen yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. De inhämtade uppgifterna tyder på att den stora majoriteten av personerna i målgruppen deltar aktivt i undervisningen. Tillfälliga lagens regler har påverkat skolornas verksamhet, men myndigheterna arbetar för att ge stöd. Det förefaller som att planeringen av vissa elevers utbildning anpassas för att kunna ge möjlighet till uppehållstillstånd, och att även val av utbildning kan påverkas av utsikterna till uppehållstillstånd. Arbetsgruppen anser att det är bekymmersamt att arbetsbelastningen har ökat och att arbetssituationen har påverkats i skolorna.

Samverkan och ansvarsfördelning mellan olika aktörer

Arbetsgruppen konstaterar att gymnasiereglerna i tillfälliga lagen och reglernas förhållande till anslutande regelområden är komplexa och svårtydda. I uppföljningen framhåller flera aktörer att en oklar ansvarsfördelning mellan dem har haft negativa effekter på den verksamhet de bedriver. Kommunerna anger att de har fått bristfälligt stöd från vissa aktörer. Det arbete som aktörerna har lagt ned har stor betydelse för att reglerna i tillfälliga lagen och anslutande regelområden ska kunna fungera så effektivt som möjligt. Arbetsgruppen anser att detta arbete bör fortsätta.

Rapport om uppföljningen och internt seminarium

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att publicera uppföljningsrapporten. Ett internt seminarium om uppföljningen hölls torsdagen den 26 november 2020 för utskottets ledamöter och representanter för aktörerna. Det som sades under seminariet nedtecknades och har publicerats i en rapport.

Ledamöter

Socialförsäkringsutskottets arbetsgrupp:

Björn Petersson (S)
Ann-Sofie Alm (M)
Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Dokument
Rapport från riksdagens socialförsäkringsutskott:

2020/21:RFR2 Uppföljning av tillämpningen av gymnasiereglerna

Rapport från internt seminarium om uppföljningen:

Digitalt seminarium om uppföljningen av tillämpningen av gymnasiereglerna den 26 november 2020

Kontaktpersoner för media

Maria Norberg, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon 072-746 46 18, e-post maria.norberg@riksdagen.se

Sven Bergqvist, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon 070-356 99 69, e-post sven.bergqvist@riksdagen.se

Regeringens resultatredovisningar på migrationsområdet har utvecklats över tid, men kan förbättras ytterligare för att ge riksdagen bättre underlag för bedömningar av måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Detta visar en uppföljningsrapport som socialförsäkringsutskottet låtit ta fram.

Uppföljningen av resultatredovisningar i regeringens budgetpropositioner inom utgiftsområde 8 Migration visar att riksdagens mål för utgiftsområdet är snarare av vägledande karaktär än operativt utformat. Målet blir därför svårare att följa upp. Det är enligt rapporten en utmaning för regeringen att göra målet mätbart genom antingen underliggande mätbara mål eller med indikatorer.

Indikatorer och längre tidsserier har utvecklats

Resultatredovisningen har successivt utvecklats, och redovisningen har förbättrats över åren. I rapporten anges att det är viktigt att relevanta indikatorer används och att längre tidsserier redovisas för dem. Det är även positivt att analyserna fördjupas under vissa år för att man ska kunna följa hela asylprocessen.

Delar av måluppfyllelsen analyserades först 2017

Rapporten visar att regeringen i budgetpropositionen för 2017 redovisade uppfyllelsen av delar av det övergripande målet. Enligt rapporten är det viktigt att regeringen fortsätter att utveckla detta arbete. Resultatredovisningen inom utgiftsområdet bör kompletteras med bättre redovisningar av måluppfyllelser för att möjliggöra för utskottet att kunna ta ställning till om det migrationspolitiska målet är uppfyllt för att sedan lägga detta till grund för behandling av budgetförslag.

Dokument

2017/18:RFR20 Regeringens resultatredovisningar i ett 20-årigt perspektiv – utgiftsområde 8 Migration

Ledamöter

Följande riksdagsledamöter ingår i projektgruppen:

• Ordförande Solveig Zander (C)
• Carina Olsson (S)
• Mathias Tegnér (S)
• Maria Abrahamsson (M)
• Paula Bieler (SD)

Kontaktpersoner för media

Maria Norberg, föredragande socialförsäkringsutskottet, telefon 072-746 46 18, e-post: maria.norberg@riksdagen.se

Madeleine Nyman, utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat, telefon 072-506 65 67, e-post: madeleine.nyman@riksdagen.se

Socialförsäkringsutskottet har beslutat att genomföra en uppföljning av samverkan enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser som beslutades av riksdagen 2003. Uppföljningen är klar och arbetsgruppen har bland annat kommit fram till att fler personer går till arbete och studier och färre är i behov av offentlig försörjning efter insatserna.

Finansiell samordning (Finsam) bedrivs i samordningsförbund, som är en frivillig form av samverkan, och som bildas lokalt i landet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera kommuner och ett eller flera landsting. Målgruppen utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. De åtgärder som finansieras ska syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Finsam ska enligt riksdagsbeslutet genomföras för att underlätta en effektiv resursanvändning.

Socialförsäkringsutskottet beslutade den 15 april 2014 att genomföra en uppföljning av Finsam. Uppföljningen har fokuserat på att beskriva och analysera de insatser som görs inom ramen för Finsam, insatsernas resultat och nytta och hur samverkan, samordning och samarbete utvecklats mellan de samverkande parterna. Hur verksamheten följs upp och utvärderas har också analyserats.

Unik samverkansstruktur

Finsam har en unik samverkansstruktur som skulle kunna användas i flera sammanhang. Mångfalden i samordningsförbundens verksamhet är positiv och kan ge nya idéer och erfarenheter i rehabiliteringsarbetet runt om i Sverige. Det speciella med Finsam är att den enskilda individens rehabiliteringsbehov står i centrum och inte parternas myndighetsutövning.

Det är svårt att bedöma effekterna av Finsam men tillgängliga resultat visar att fler går till arbete och studier och färre är i behov av offentlig försörjning efter insatserna. Gränsdragningen mellan Finsam och andra rehabiliterings- och samverkansåtgärder är dock inte alltid klar och såväl målgrupper som insatser kan ibland överlappa varandra.

Översyn behövs för ökad klarhet

Arbetsgruppen har kommit fram till att en översyn bör göras av:

• Samtliga i sammanhanget relevanta rehabiliteringsåtgärder för att klargöra gränsdragningar och respektive åtgärds målgrupp, insatser och resultat ur såväl individens som ur samhällets perspektiv.
• Finsams framtida finansiering.
• Frågan om ett samlat ansvar för en oberoende uppföljning och utvärdering av Finsam på nationell nivå.

Socialförsäkringsutskottet beslutade den 11 juni 2015 att ställa sig bakom rapporten.

Dokument

• 2014/15:RFR13 Finsam – en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
• 2014/15:RFR14 Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om Finsam - finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
• Sammanfattning: Finsam – en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (pdf, 987 kB)
• Summary: Finsam – a follow-up of financial coordination of rehabilitation measures (pdf, 1009 kB)

Arbetsgruppen

Uppföljningsarbetet leds av socialförsäkringsutskottets arbetsgrupp som består av följande ledamöter:

• Kerstin Nilsson (S)
• Lotta Finstorp (M)
• Rickard Persson (MP)
• Solveig Zander (C)
• Wiwi-Anne Johansson (V)
• Emma Carlsson Löfdahl (FP)

För mer information

Kari Hasselberg, kanslichef, socialförsäkringsutskottets kansli, e-post: kari.hasselberg@riksdagen.se