Skatteutskottets uppföljningsarbete

Här kan du läsa om de uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet arbetar med och har genomfört.

Förutom de uppföljningar som redovisas här genomför utskotten olika uppföljningar som en del i bland annat behandlingen av regeringens förslag till statsbudget, motioner, Riksrevisionens granskningar och regeringens årliga skrivelse om vad man har gjort med riksdagens tillkännagivanden.

Förstudie om kassaregisterlagen

Skatteutskottet beslutade den 25 februari 2021 att genomföra en förstudie om kassaregister enligt förslag från utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp.

Syftet med förstudien är att ta fram ett underlag till utskottets beslut om i vilken mån utskottet vill gå vidare med en uppföljning eller utvärdering av kravet på kassaregister.

Gruppens förslag till utskottet

Under pågående förstudie beslutade Skatteverket att återigen genomföra en utvärdering av kravet på kassaregister med preliminär start i augusti 2021. Detta faktum var inte känt vid skatteutskottets beslut om att inleda en förstudie om kassaregister. Skatteverket uppger också att en bidragande orsak till deras beslut var skatteutskottets intresse för kassaregister och den påbörjade förstudien.

Skatteverkets utvärdering kommer sannolikt att besvara samma frågeställningar som skatteutskottets uppföljning eller utvärdering om kassaregister hade gjort. Undersökningsperioden skulle dessutom ha varit överlappande. Med anledning av detta föreslår utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp att utskottet inte går vidare med en uppföljning eller utvärdering om kassaregister genom att arbeta fram en rapport.

Utskottet har möjlighet att bjuda in Skatteverket för en presentation av resultatet av deras utvärdering och för att ställa frågor.

Förstudien

Skatteutskottets förstudie om kassaregisterlagen(pdf, 288 kB)

Utvärderingsgruppen

Arbetet har letts av skatteutskottets grupp för uppföljning och utvärdering som när arbetet slutfördes bestod av:

  • Anna Vikström (S), ordförande
  • Kjell Jansson (M)
  • Anne Oskarsson (SD)
  • Helena Vilhelmsson (C)
  • Tony Haddou (V)
  • Hampus Hagman (KD)
  • Gulan Avci (L)
  • Rebecka Le Moine (MP)

För mer information

Marianne Kilnes, föredragande skatteutskottet, e-post: marianne.kilnes@riksdagen.se

Utvärdering av personalliggarsystemet

År 2007 infördes ett system med personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna. Systemet har därefter utvidgats till att omfatta fler branscher. Skatteutskottet har låtit utvärdera hur systemet med personalliggare fungerar i restaurang-, frisör- tvätteri- och byggbranscherna för företagare, bransch- och näringslivsorganisationer, Skatteverket, arbetstagare och arbetstagarorganisationer.

Som ett led i skatteutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet i december 2017 att genomföra en utvärdering av systemet med personalliggare.

Syftet med utvärderingen

Syftet med skatteutskottets utvärdering är att undersöka och analysera hur systemet med personalliggare fungerar i restaurang-, frisör-, tvätteri- och byggbranscherna för berörda aktörer. Aktörer som berörs är främst företagare, bransch- och näringslivsorganisationer, Skatteverket, arbetstagare och arbetstagarorganisationer.

Sammanfattning

Utskottet konstaterar bl.a. att det finns mycket olika bilder av systemet med personalliggare. Enligt utskottet kan en del av förklaringen till att synen på systemet är så olika vara att förhållandena skiljer sig mellan branscherna och att dessa skillnader påverkar förutsättningarna för att systemet ska fungera. Utskottet ser också att förutsättningarna har förändrats sedan systemet infördes 2007, bl.a. på grund av den tekniska utvecklingen och införandet av individuella arbetsgivardeklarationer. Mot den bakgrunden anser utskottet att systemet kan ifrågasättas, alternativt förändras, utifrån sin nuvarande form.

En återkommande åsikt inom både bransch-, näringslivs- och arbetstagar­organisationerna är att Skatteverket bör genomföra fler kontroller. I rapporten konstaterar utskottet också att Skatteverkets kontrollbesök som leder till en kontrollavgift varierar över tid. Av utvärderingen framgår även att bestämmelserna om kontrollavgift är otydliga i vissa avseenden och ger utrymme för olika tolkningar, vilket innebär att det finns en risk för att likartade fall behandlas olika. Utskottets bedömning är att avgiftsbestämmelserna bör utredas i syfte att undersöka möjligheten att införa differentierade avgifter, på ett tydligare sätt avgränsa vilka överträdelser som medför en kontrollavgift, och tydliggöra avgiftens storlek vid olika överträdelser.

Rapporten

2018/19:RFR4 En utvärdering av personalliggarsystemet

Beslut om utvärdering

Protokoll utskottssammanträde 2017/18:14

Utvärderingsgruppen

Arbetet har letts av skatteutskottets grupp för uppföljning och utvärdering som när arbetet slutfördes bestod av:

  • Anna Vikström (S), ordförande
  • Jörgen Berglund (M)
  • Eric Westroth (SD)
  • Helena Vilhelmsson (C)
  • Tony Haddou (V)
  • Hampus Hagman (KD)
  • Joar Forssell (L)
  • Rebecka Le Moine (MP)

För mer information

Kontakta Mikael Pyka, föredragande, skatteutskottets kansli, telefon 08- 786 57 78, e-post: mikael.pyka@riksdagen.se

Utvärdering av punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter

Skatteutskottet har utvärderat hur punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter påverkar statens skatteintäkt, samt den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter. Syftet med utvärderingen har främst varit att undersöka hur stora skatteintäkter som har beräknats komma in vid dessa punktskattehöjningar, och sedan jämföra detta med det hur mycket som faktiskt kommit in.

Punktskatternas betydelse för statens skatteintäkt har ökat under senare år. Punktbeskattning genererar inkomster till statskassan, men görs också för att styra efterfrågan och är därmed ett ekonomiskt styrmedel. Detta gäller också för alkohol- och tobaksskatterna. Punktskatterna kan användas för att korrigera marknaden inom områden där resursanvändningen eller konsumtionen har negativa externa effekter. Konsumtionen av både alkohol och tobak har sådana effekter.

Syftet med utvärderingen

Huvudsyftena med skatteutskottets utvärdering har varit att närmare belysa om Finansdepartementets sätt att beräkna alkohol- och tobaksbeskattning ger rättvisande beräkningar när det gäller effekter på den offentliga finansen, samt om punktskattehöjningarna på alkohol- och tobaksprodukter har lett till den ökning av skatteintäkter som har beräknats.

Effekter av punktskatterna

I utvärderingen har även ingått att utvärdera vilken effekt skattehöjningarna på alkohol respektive tobak har haft på den oregistrerade anskaffningen, det vill säga alkohol och tobak som inte har köpts och registrerats i svensk butik. I utvärderingen redogörs för gällande rätt om beskattning av alkohol- och tobaksprodukter, de senast beslutade förändringarna av alkohol- och tobaksskatten och de offentligfinansiella effekterna av dessa skatteförändringar.

Olika beräkningar försvårar uppföljning av skatteeffekter

Skatteutskottet gör olika iakttagelser utifrån rapporten. Exempelvis noterar utskottet att det är svårt att med någon större precision beräkna vilka effekter punktskattehöjningar på alkohol och tobak får på konsumtionen, bland annat eftersom det finns oregistrerad konsumtion av dessa produkter.

Utskottet konstaterar även att möjligheten att följa upp resultatet av skatteförändringar försvåras av att det i budgetpropositionerna används olika beräkningar i olika kapitel, och menar därför att sambanden mellan dessa bör göras tydligare.

Rapporten

2015/16:RFR8 Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter - skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter

Beslut om utvärdering

Protokoll utskottssammanträde 2014/15:34

Utvärderingsgruppen

Följande ledamöter ingår i utvärderingsgruppen:

  • Sara Karlsson (S), ordförande
  • Rasmus Ling (MP)
  • Erik Andersson (M)
  • David Lång (SD)
  • Göran Lindell (C)
  • Mats Persson (L)
  • Larry Söder (KD)
  • Daniel Sestrajcic (V)

För mer information

Kontakta Mikael Pyka, föredragande, skatteutskottets kansli, telefon 08- 786 57 78, e-post: mikael.pyka@riksdagen.se

Utvärdering av skattelättnader för utländska experter

Skatteutskottet har utvärderat effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012. Utvärderingen har inriktats på att studera effekterna av den utvidgade expertskatten eftersom de nya reglerna inte tidigare har utvärderats.

Sedan år 2001 kan utländska arbetstagare som klassificeras som experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner beviljas skattelättnad hos Forskarskattenämnden. Expertskatten innebär för arbetstagaren att 25 procent av kontant lön och förmåner undantas från beskattning medan reglerna för arbetsgivaren innebär att skattefri lön och ersättning undantas från underlag för beräkning av sociala avgifter. Skattelättnaden infördes bl.a. för att öka Sveriges möjligheter att attrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft.

De gamla reglerna ansågs brista i förutsebarhet, dvs. att det inte var möjligt att vid ansökningstillfället förutsäga om en ansökan skulle beviljas, vilket också försvårade för arbetsgivarna att använda reglerna vid en rekryteringsprocess. För att förenkla reglerna infördes därför en schablonlönenivå fr.o.m. den 1 januari 2012. Ändringen innebär att alla utländska experter etc. vars månadslön överstiger två prisbasbelopp beviljas skattelättnader. I och med förändringen är det således möjligt att ansöka om skattelättnader hos Forskarskattenämnden enligt två olika ansökningsvägar, dvs. särskild kompetens eller särskilt hög lön.

Skatteutskottet har utvärderat effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012. Utvärderingen har inriktats på att studera effekterna av den utvidgade expertskatten eftersom de nya reglerna inte tidigare har utvärderats. Huvudfokus har varit att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra huruvida förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablonlönenivå. Då de gamla reglerna i form av en kompetensprövning alltjämt gäller beaktas även de i utvärderingen.

Syftet med utvärderingen är att ge utskottet ökade kunskaper vid beredningen av ärenden som rör området.

Rapporten

Beslut om uppföljning

Utskottets beslut om genomförande:

Protokoll utskottssammanträde 2012/13:34

Uppföljningsgruppen

Uppföljningsarbetet leds av skatteutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier:

  • Ulf Berg (M), ordförande
  • Gunnar Andrén (FP)
  • Lars Gustafsson (KD)
  • Jacob Johnson (V)
  • Thoralf Alfsson (SD)
  • Karin Nilsson (C)
  • Hans Olsson (S)
  • Mats Pertoft (MP)

Mer information

Kontakta Mikael Pyka, föredragande, skatteutskottets kansli, e-post: mikael.pyka@riksdagen.se

Undantag från normalskattesatsen för mervärdesskatt

Skatteutskottet har gjort en uppföljning av vissa undantag från normalskattesatsen för mervärdesskatt som gäller för olika varor och tjänster.

Utvärderingen studerar normen enhetlig beskattning på mervärdesskatteområdet, beskriver översiktligt mervärdesskattens utformning i ett internationellt perspektiv samt redogör för vilka avvikelser från normen som gäller i Sverige för olika varor och tjänster. Då mervärdesskatten är den skattebas som är mest harmoniserad mellan EU-länderna har det varit av intresse att studera hur vanligt förekommande det är att länder beslutar om undantag från en normalskattesats på mervärdesskatteområdet. Det är inte lika vanligt att utvärdera skatteutgifter, till exempel reducerad mervärdesskatt, som direkta stöd till företag och hushåll. Av den anledningen analyseras effekterna av besluten att sänka mervärdesskattesatsen på tillträde till djurparker och transport i skidliftar i utvärderingen. Dessa sänkningar var de senast tillkomna sänkningarna av mervärdesskatten och de hade dessutom inte varit föremål för utvärdering.

Syftet med uppföljningen var att ge utskottet ökade kunskaper inför behandlingen av budgetpropositionen, vid beredningen av regeringens årliga redovisning till riksdagen av skatteutgifterna och av andra propositioner som rör skatteområdet samt om eventuella motioner som rör området.

Uppföljningsrapporten


Beslut om uppföljning

Protokoll utskottssammanträde 2010/11:26

Uppföljningsgrupp

Uppföljningsarbetet leds av skatteutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier:

  • Ulf Berg (M), ordförande
  • Gunnar Andrén (FP)
  • Lars Gustafsson (KD)
  • Jacob Johnson (V)
  • Thoralf Alfsson (SD)
  • Karin Nilsson (C)
  • Hans Olsson (S)
  • Mats Pertoft (MP)

Mer information

Kontakta Mikael Pyka, föredragande, skatteutskottets kansli, telefon 08- 786 57 78, e-post: mikael.pyka@riksdagen.se.

Uppföljning av skogsbeskattningen

Skatteutskottet har gjort en uppföljning av skogsbeskattningen med huvudsaklig inriktning på reglerna om skogsavdrag.

Uppföljningen syftar i första hand till att fördjupa kunskaperna om hur den nuvarande skogsbeskattningen, med fokus på skogsavdraget, fungerar utifrån den neutralitetsprincip som 1990 års skattereform vilar på. Skatteutskottets uppföljning är i första hand inriktad på att belysa hur utformningen av regelverket för skogsavdrag påverkar incitamentsstrukturen inom skogsbruket.

Följande frågeställningar utgör utgångspunkt för uppföljningen:

  • Hur påverkar skogsavdragets konstruktion avverkningar och skogsvårdande insatser, utbudet av skogsråvara och priset på skogsfastigheter med mera?
  • Fungerar skogsavdraget på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till de villkor som gäller för dagens skogsbruk?

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Uppföljningsrapporten: 2007/08:RFR13 Skatteutskottets uppföljning av skogsbeskattningen

Utskottets beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2005/06:3

Kvittningsregeln för nystartade företag

Skatteutskottet har följt upp kvittningsregeln för nystartade företag. Utgångspunkten för uppföljningen är om syftet med kvittningsmöjligheten uppnås samt vilka administrativa problem regelverket kan ge upphov till.

Fysiska personer kan bedriva näringsverksamhet direkt som enskild näringsverksamhet eller indirekt via handels- eller kommanditbolag. Riksdagen har beslutat att den som startar en ny näringsverksamhet får göra avdrag mot inkomst av tjänst för underskott i näringsverksamheten med högst 100 000 kr per beskattningsår under fem år. Denna kvittningsmöjlighet har tillkommit för att underlätta nyföretagande och ge positiva effekter på företagandet och risktagandet hos enskilda näringsidkare.

Skatteutskottets uppföljning syftar till att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför bland annat behandlingen av motioner kring företagsbeskattning. Uppföljningen utgår från frågorna om syftet med kvittningsmöjligheten uppnås samt vilka administrativa problem som regelverket kan ge upphov till vid skatteförvaltningens tillämpning.

Uppföljningsrapporten och utskottets behandling

Utskottets beslut om genomförande

Protokoll utskottssammanträde 2005/06:3

Uppföljning- och utvärderingsgruppen

Den grupp som arbetar med uppföljning och utvärdering består av:

Mer information

Eva Posjnov, kanslichef, skatteutskottets kansli, e-post: eva.posjnov@riksdagen.se

Utskotten följer upp riksdagsbesluten

Utskotten ska enligt regeringsformen följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut senare ska utvärdera vad som blivit resultatet av beslutet.

Så arbetar utskotten

Om sidan

Publicerad
Uppdaterad