Sök (377 träffar)

Betänkande 1999/2000:UU3

Utrikesutskottet hade föreslagit att regeringen skulle verka för en liberalisering av reglerna för exportkontroll rörande kryptoteknik. Riksdagen beslöt återvisa ärendet till utrikesutskottet för ytterligare beredning. (Se även 1999/2000:UU7 .)


Debatt: 1999-11-03

Betänkande 1999/2000:UU3 (doc, 140 kB)

Betänkande 1999/2000:UU10

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för verksamheten inom Europeiska unionen under 1999. Skrivelsen behandlar den övergripande utvecklingen i EU, det ekonomiska och sociala samarbetet, unionens förbindelser med omvärlden, samarbetet i rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner.


Debatt: 2000-05-29

Betänkande 1999/2000:UU10 (doc, 554 kB)

Betänkande 1999/2000:SkU12

Riksdagen godkände regeringens förslag om de inkomstskatte- och kupongskattefrågor som aktualiseras av att vissa aktiebolag ska kunna förvärva egna aktier (se 1999/2000:LU9). Vidare godkändes förslag om uttag av kupongskatt i samband med nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier eller genom nedsättning av aktiens nominella belopp samt vid fusion och likvidation. De nya bestämmelserna träder i kraft den 10 mars 2000. Riksdagen godkände också en ändring rörande beskattningen vid överlåtelser till underpris av lagerfastigheter. Dessa regler ska tillämpas på överlåtelser som sker den 7 december 1999 eller senare.


Debatt: 2000-02-23

Betänkande 1999/2000:SkU12 (doc, 116 kB)

Betänkande 1999/2000:AU4

Riksdagen godkände en utvidgning av lagen om europeiska företagsråd till att omfatta Storbritannien. Lagen tar sikte på större företag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-länder och syftar till att ge arbetstagare i sådana företag och företagsgrupper möjlighet till information och samråd med den centrala ledningen för företaget eller för företagsgruppen.


Debatt: 1999-11-25

Betänkande 1999/2000:AU4 (doc, 91 kB)

Betänkande 1999/2000:AU3

Riksdagen godkände regeringens förslag till ändring i den s.k. inskränkningslagen. Lagändringen innebär att rätten för anställda inom den offentliga sektorn att överklaga beslut i frågor som i avtal har överlämnats till arbetsgivarens avgörande tas bort. Arbetsgivarverket har begärt en sådan ändring i enlighet med vad avtalsparterna på den statliga sektorn enats om.


Debatt: 1999-11-03

Betänkande 1999/2000:AU3 (doc, 71 kB)

Betänkande 1999/2000:AU2

Riksdagen godkände regeringens förslag till lagändringar som syftar till att förtydliga arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla företagshälsovård och till att renodla företagshälsovårdens uppgifter. Ändringarna syftar även till att få till stånd en utökad samverkan mellan företagshälsovården och den offentligt finansierade sjukvården. Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Läkare och sjukgymnaster ska i fortsättningen inte kunna få läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastikersättning för verksamhet inom företagshälsovården. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser.


Debatt: 1999-10-13

Betänkande 1999/2000:AU2 (doc, 245 kB)

Betänkande 1999/2000:AU1

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om anslag för år 2000 till kontantstödet vid arbetslöshet och till arbetsmarknadspolitiken, arbetslivet, jämställdhetsområdet och statliga arbetsgivarfrågor. Beslutet innebär bl.a. att arbetsförmedlingarna får resurser för tillfällig personalförstärkning och att 14,65 miljoner kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutades om ett anslag på 19,6 miljarder kronor. 130 miljoner kronor ska få användas under budgetåret för en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för anställda. Riksdagen beslutade också om flexiblare regler för datorteken. Den grupp som kan komma i fråga för det förstärkta anställningsstödet utvidgas. Kravet på att ha varit inskriven vid arbetsförmedlingen viss tid sänks från 3 till 2 år. Dessutom sker vissa andra uppmjukningar i reglerna. Bl.a. ska förstärkt anställningsstöd kunna komma i fråga för personer som lämnar Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När det gäller offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) beslutade riksdagen om en längre avvecklingstid än regeringen föreslagit. Detta i avvaktan på regeringsförslag om insatser för personer som stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under lång tid. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att överväga om det finns situationer när det kan vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställningsförhållande. Riksdagen gjorde också ett uttalade om försäkringskostnader för arbetshjälpmedel. När det gäller personaluthyrnings- och bemanningsföretag gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av verksamheten. Riksdagen avslog regeringens förslag att regeringen ska få ge tillstånd till ändringar av Samhall AB:s bolagsordning utan riksdagens godkännande.


Debatt: 1999-12-07

Betänkande 1999/2000:AU1 (doc, 803 kB)

Betänkande 1999/2000:UU14

Riksdagen godkände förslaget till gemensamma rådets beslut om en liberalisering av handeln med tjänster, investeringar och skydd av immateriella rättigheter mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Mexikos förenta stater å andra sidan. Överenskommelsen träffas inom ramen för avtalet den 8 december 1997 om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan EG och Mexiko.


Justering: 2000-06-08 Debatt: 2000-06-14

Betänkande 1999/2000:UU14 (doc, 89 kB)

Betänkande 1999/2000:UU13

Riksdagen godkände tilläggsprotokollet till kontrollavtalet om förhindrande av spridning av kärnvapen. Protokollet innebär ett åtagande att ge Internationella atomenergiorganet (IAEA) tillträde till platser som IAEA pekar ut för kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad verksamhet. Riksdagen godkände också en ny lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen.


Justering: 2000-03-09 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:UU13 (doc, 97 kB)

Betänkande 1999/2000:UU12

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelser för den svenska krigsmaterielexporten år 1998 och den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmaterial år 1999.


Justering: 2000-05-11 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:UU12 (doc, 188 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU17

Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas och bör kunna fungera fr.o.m. den 1 januari 2001: Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete. Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. De nya myndigheterna övertar ansvarsområden från Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen samt Närings- och teknikutvecklingsverket.. Vidare inrättas ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen samt allmänheten.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:UbU17 (doc, 314 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU16

Riksdagen beslutade om ändringar i skollagen. Bestämmelserna om en ny lärlingsutbildning, som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2000, upphävs. Samtidigt förlängs och utvecklas den pågående försöksverksamheten för att samla mer erfarenheter. I samband med beslutet om en ny lärlingsutbildning våren 1999 gav riksdagen regeringen i uppdrag att ytterligare bereda frågor om lärlingsutbildningens innehåll och struktur. (Se 1998/99:UbU3 .) Ämnet hemkunskap i grundskolan byter namn till hem- och konsumentkunskap eftersom det bättre motsvarar ämnets inriktning i de nya kursplanerna som gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.


Justering: 2000-05-16 Debatt: 2000-05-25

Betänkande 1999/2000:UbU16 (doc, 140 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU15

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om skolfrågor. Motionerna handlar om bl.a. grundskolans ansvar och omfattning, elever i behov av särskilt stöd, ämnet idrott och hälsa, undervisning om alkohol, narkotika och tobak, skolans värdegrund, åtgärder mot mobbning, elevvård, skolans arbetsmiljö, betyg och gymnasieskolan.


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-11

Betänkande 1999/2000:UbU15 (doc, 376 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU14

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om högskolefrågor. Motionerna behandlar övergripande frågor om högskolan och frågor om huvudmannaskap, principer för resurstilldelning, distansutbildning, studenter med funktionshinder, studieorganisation, tillträde till grundutbildningen, studenternas ställning, lärarna i högskolan, vissa lärosäten och orter samt vissa ämnen och yrkesutbildningar.


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-11

Betänkande 1999/2000:UbU14 (doc, 251 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU13

Riksdagen lade till handlingarna Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för 1999 och Riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av fondens verksamhet under 1999.


Justering: 2000-05-11 Debatt: 2000-05-25

Betänkande 1999/2000:UbU13 (doc, 71 kB)

Betänkande 1999/2000:UbU12

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan. Lagändringarna markerar att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen, och högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.


Justering: 2000-03-23 Debatt: 2000-04-06

Betänkande 1999/2000:UbU12 (doc, 220 kB)

Betänkande 1999/2000:TU12

Riksdagen godkände trafikutskottets förslag till ändring i lagen om radiokommunikation för att rätta till en felaktighet i lagtexten.


Justering: 2000-05-18 Debatt: 2000-05-30

Betänkande 1999/2000:TU12 (doc, 74 kB)

Betänkande 1999/2000:SoU14

Riksdagen godkände regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handikappolitiken får följande nationella mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Riksdagen godkände vidare regeringens lagförslag om domstolstrots. Det har länge funnits behov av att göra något åt problemet med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild person rätt till en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första rör krav på tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har för avsikt att under hösten 2000 återkomma till riksdagen med förslag om att tydliggöra dessa krav. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att i detta sammanhang överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens krav. Frågan om sanktionsmöjligheter bör uppmärksammas och analyseras. Vidare bör tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör regeringen överväga och analysera sanktionsmöjligheter. Det andra tillkännagivandet rör direktiven för den särskilde utredaren som ska göra en översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering. Regeringen fick i uppdrag att utvidga direktiven så att frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i vid bemärkelse belyses. Det tredje tillkännagivandet rör det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer, som kan innebära problem för vissa organisationer. Regeringen fick i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna. I detta arbete bör särskilt kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de mindre organisationerna som inte fullt ut uppfyller de formella kraven för att få statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, t.ex. när det gäller kravet på riksomfattande verksamhet. Det fjärde tillkännagivandet rör funktionshindrades ekonomiska situation. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att belysa funktionshindrades totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel, hemtjänst, färdtjänst m.m. Kostnaderna för ett mer vittomfattande högkostnadsskydd bör beräknas. Eventuella likheter och skillnader i ekonomisk situation för kvinnor och män bör belysas särskilt.


Justering: 2000-05-18 Debatt: 2000-05-31

Betänkande 1999/2000:SoU13

Riksdagen godkände regeringens förslag om regeländringar inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Beslutet innebär bl.a. att ett tillstånd till vistelse utanför sjukvårdsinrättningen (permission) alltid ska tidsbestämmas. Permission ska kunna ges för visst tillfälle, vissa återkommande tillfällen eller, när särskilda skäl föreligger, för en längre period. För att permission ska kunna medges ställs krav på att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Den tidigare möjligheten att ge permission till vårdtidens slut avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att utreda frågan om vilka befogenheter de läkare bör ha som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting utan att vara anställda av landstinget.


Justering: 2000-04-26 Debatt: 2000-05-17

Betänkande 1999/2000:SoU13 (doc, 236 kB)

Betänkande 1999/2000:SfU13

Regelverket för det allmänna efterlevandepensionssystemet ändras fr.o.m. den 1 januari 2003. Ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till det reformerade ålderspensionssystemet ska användas för beräkning av inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barnpension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Riksdagens beslut motiveras i huvudsak av behovet att anpassa reglerna till det reformerade ålderspensionssystemet. Omställningsperiodens längd ökas från sex till tio månader. Förlängd omställningspension ska ges under ytterligare 12 månader om det finns barn mellan 12 och 18 år. En garantipension ska kunna ges som en utfyllnadsförmån till omställningspension. Barnpensionen kompletteras med ett grundskydd, efterlevandestöd till barn. Genom detta stöd garanteras barn som bor i Sverige en ersättning om 0,4 prisbasbelopp. Änkepensionen blir kvar enligt i huvudsak samma regler som i dag. Även till änkepensionen ska det finnas en garantipension.


Justering: 1999-05-16 Debatt: 2000-05-30

Betänkande 1999/2000:SfU13 (doc, 259 kB)