Sök (62 248 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 27
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:UbU13 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2017/18:UbU12

Organisationen för etikprövning av forskning som gäller människor ändras. Etikprövning av forskning som gäller människor ska tas om hand av en ny myndighet, som får namnet Etikprövningsmyndigheten. Dagens sex regionala etikprövningsnämnder tas bort. Tanken är att öka effektiviteten och skapa en enhetlig tillämpning i hela landet av de regler som finns.

Etikprövningsmyndigheten delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden ska göras i avdelningar som har en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen.

Den nya organisationen börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:UbU12 (pdf, 1638 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor

Betänkande 2017/18:CU11

Svensk lagstiftning anpassas till tvingande EU-regler om personlig skyddsutrustning. Reglerna innebär bland annat att personlig skyddsutrustning ska uppfylla vissa grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Personlig skyddsutrustning kan bland annat vara hörselskydd, huvudskydd eller ögonskydd som används i arbetet.

Regeringen föreslår också att det även i fortsättningen ska vara Konsumentverket och Arbetsmiljöverket som ansvarar för att kontrollera att den nya lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:CU11 (pdf, 952 kB)

Betänkande 2017/18:AU6

En ny lag ska garantera vissa minimikrav i tjänstepensionen. Det kan till exempel handla om hur många år en anställd måste ha jobbat innan hen har rätt till tjänstepension. Det kan även handla om lägsta ålder för när den anställde har rätt till det.Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på tvingande EU-regler. Syftet med de gemensamma minimireglerna är att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna.

I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Den föreslagna lagen kommer att ge ett extra skydd för arbetstagare med tjänstepension, både de som har det i dag och de som framöver kommer att få det.

Lagen börjar gälla den 1 juni 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:AU6 (pdf, 809 kB)

Betänkande 2017/18:UU9

Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:UU9 (pdf, 2312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Betänkande 2017/18:SoU18

All högspecialiserad vård ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har nu lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som innebär att den ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen tycker att förslaget är bra, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför uppmanar riksdagen regeringen, i ett tillkännagivande, att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner. Riksdagen uppmanar också regeringen att regelbundet följa upp hur den nya beslutsprocessen fungerar.

Därutöver tycker riksdagen att det krävs ett ökat statligt ansvarstagande när det gäller sjukvårdens organisation. Därför uppmanar riksdagen regeringen att också tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvudmännen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-08 Beslut: 2018-03-08

Betänkande 2017/18:SoU18 (pdf, 754 kB)

Betänkande 2017/18:MJU10

Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.

I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU10 (pdf, 469 kB)

Betänkande 2017/18:FiU33

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU33 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2017/18:FiU34

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU34 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2017/18:SfU14

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU14 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration

Betänkande 2017/18:SfU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget

Betänkande 2017/18:SfU11

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU11 (pdf, 281 kB)

Betänkande 2017/18:SfU10

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU10 (pdf, 2439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

Betänkande 2017/18:KU35

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU35 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2017/18:KU31

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU31 (pdf, 509 kB) Webb-tv debatt om förslag: Massmediefrågor

Betänkande 2017/18:KU29

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU29 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2017/18:KU19

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU19 (pdf, 2223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad insyn i partiers finansiering

Betänkande 2017/18:KrU4

Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KrU4 (pdf, 350 kB) Webb-tv debatt om förslag: Radio och tv i allmänhetens tjänst

Betänkande 2017/18:KU32

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

  • fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
  • följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
  • lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU32 (pdf, 664 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2017/18:KU27

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 2
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU27 (pdf, 477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer