Sök - Riksdagen

Sök (444 träffar)

Betänkande 2017/18:MJU4

Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:MJU4 (pdf, 1118 kB)

Betänkande 2017/18:MJU10

Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.

I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU10 (pdf, 469 kB)

Betänkande 2017/18:MJU14

Riksdagen godkände regeringens förslag om att mark- och vattenområden som staten äger inom Alvesta och Tingsryds kommuner i Småland förklaras som Åsnens nationalpark. Åsnens nationalpark blir Sveriges 30:e nationalpark.

Syftet med att Åsnenområdet i Småland blir nationalpark är att bevara ett representativt, variationsrikt och biologiskt värdefullt sydsvenskt skogs- och sjölandskap där växt- och djurlivet i stor utsträckning är orört.

Riksdagen godkände också att Sånfjällets nationalpark ska heta Sonfjällets nationalpark och att Trestickla nationalpark ska heta Tresticklans nationalpark.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:MJU14 (pdf, 294 kB)

Betänkande 2017/18:MJU21

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU21 (pdf, 379 kB)

Betänkande 2017/18:MJU11

Regeringen borde arbeta för att underlätta utvecklingen av avancerad vattenrening. Syftet med det är att minska andelen skadliga läkemedelsrester som i dag kommer ut i naturen.

I dag pågår det arbete med att utveckla ny teknik för att rena avloppsvatten. Det tycker riksdagen är viktigt och uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att fortsätta med det.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 12
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU11 (pdf, 603 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2017/18:MJU19

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU19 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2017/18:MJU17

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU17 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2017/18:MJU12

Riksdagen sa nej till 81 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kemikalier. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om miljökrav vid offentlig upphandling, miljösanktionsavgifter och begränsningar av och förbud mot olika farliga ämnen.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU12 (pdf, 652 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kemikaliepolitik

Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU18 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU16 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2017/18:MJU1

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:MJU1 (pdf, 1115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2017/18:MJU2

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:MJU2 (pdf, 1199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2017/18:MJU6

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:MJU6 (pdf, 2531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC

Betänkande 2017/18:MJU5

Det ska göras ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna görs bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att vidta åtgärder för:

  • Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
  • Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
  • Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2017-10-17 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:MJU5 (pdf, 7860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöbedömningar

Betänkande 2017/18:MJU9

Riksdagen sa nej till motionsförslag om naturvård och områdesskydd. Anledningen är bland annat att vissa satsningar redan är genomförda och att det pågår vissa arbeten på området. Motionerna handlar till exempel om frågor om naturreservat och nationalparker, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen, skötsel och finansiering av leder samt allemansrätt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-27 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:MJU9 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2017/18:MJU13

Regeringen borde se över regelverket som reglerar vattenbruk och arbeta för ett effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att se över båda områdena.

Anledningen till det är bland annat att riksdagen anser att det svenska vattenbruket har en stor utvecklingspotential som bör tas tillvara i större utsträckning. Ett vattenbruk är odling av bland annat fisk, kräftdjur och alger. När det gäller uppföljning inom fiskeområdet tycker riksdagen att det finns brister i det nuvarande systemet och att det krävs mer effektiva åtgärder för att kunna förvalta fiskbestånden på bästa sätt.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 21
Justering: 2018-03-01 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:MJU13 (pdf, 607 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik

Betänkande 2017/18:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2018-01-23 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:MJU8 (pdf, 371 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:MJU15

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:MJU15 (pdf, 635 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:MJU20 (pdf, 1440 kB)