Sök (1 566 träffar)

Betänkande 2018/19:JuU7

Möjligheten att kombinera ordningsböter med förverkande och andra liknande åtgärder återinförs. Lagändringen innebär att den ordning som gällde före den 1 juli 2018 återställs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU7 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2018/19:JuU6

Regeringen föreslår ändringar i lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarande är en form av privat rättskipning för tvister där parterna kan förlikas, alltså komma överens med varandra, och syftar till att snabbt avgöra tvister utan insyn utifrån.

Syftet med ändringarna är att modernisera lagen så att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar även till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU6 (pdf, 2388 kB)

Betänkande 2018/19:JuU5

Förvaltningsdomstolarna ska bli mer rättssäkra och effektiva. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar. Förslaget innebär bland annat att rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten blir starkare och att reglerna om sammansättningen i rätten blir mer flexibla. Det ska också införas kompetenskrav för tolkar och översättare som anlitas av förvaltningsdomstolarna. Tolkarna och översättarna som anlitas av domstolarna ska om möjligt vara auktoriserade.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:JuU5 (pdf, 1839 kB)

Betänkande 2018/19:JuU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om underrättelseinformation mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Riksrevisionen har granskat om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har ett ändamålsenligt utbyte av underrättelseinformation för att förhindra våldsbejakande extremism och terrorism. Granskningen visar att myndigheterna i stort har ett ändamålsenligt underrättelseutbyte, men att vissa förbättringar behövs på lokal och regional nivå. Riksrevisionen bedömer att samverkan mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har utvecklats positivt sedan 2015 då de blev två separata myndigheter.

Riksdagen anser att rapporten är ett värdefullt bidrag till ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheterna och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:JuU4 (pdf, 280 kB)

Betänkande 2018/19:JuU3

Det införs mer detaljerade lagar om personuppgiftsbehandling för bland annat polisen, Tullverket och Skatteverket. Lagarna ska gälla utöver brottsdatalagen, som innehåller övergripande regler om detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna, registerförfattningarna, ska bara innehålla specifika undantag, avvikelser och preciseringar. De ska ta hänsyn till de olika myndigheternas behov i arbetet med personuppgifter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ändringar i andra lagar som en följd av de nya bestämmelserna.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:JuU3 (pdf, 12206 kB)

Betänkande 2018/19:JuU2

Lagen om ändring i rättegångsbalken ändras. Ändringen innebär att en brist i lagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:JuU2 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2018/19:JuU1

Drygt 48 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 26,3 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5,8 miljarder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma till riksdagen med ett förslag om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:JuU1 (pdf, 662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2017/18:JuU18

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 21
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-08

Betänkande 2017/18:JuU18 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unga lagöverträdare

Betänkande 2017/18:JuU11

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:JuU11 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2017/18:JuU12

Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.

EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.

Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:JuU12 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet

Betänkande 2017/18:JuU6

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU6 (pdf, 1602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Betänkande 2017/18:JuU9

Vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, samarbetar de tre myndigheterna Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om några lagändringar som ska göra att informationsutbytet mellan de olika myndigheterna blir effektivare. Ändringarna gör det möjligt för myndigheterna att, inom ramen för samarbetet vid NCT, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna i dag kan lämna ut till varandra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU9 (pdf, 828 kB)

Betänkande 2017/18:JuU7

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:JuU7 (pdf, 721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar

Betänkande 2017/18:JuU1

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

  • se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
  • göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
  • arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
  • arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
  • utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
  • kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
  • ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
  • arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
  • stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
  • se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
  • säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Förslagspunkter: 75 Reservationer: 54
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

Betänkande 2017/18:JuU1 (pdf, 1620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2017/18:JuU19

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:JuU19 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisens kameraövervakning

Betänkande 2017/18:JuU4

För att förstärka det brottsbekämpande arbetet bland EU:s medlemsländer ska möjligheten att hämta in bevisning mellan länderna förbättras. Lagförslaget innebär bland annat att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder. Den ska erkännas och verkställas i ett annat medlemsland om det finns bevisning i landet som behövs för att utreda brott i Sverige.

Den föreslagna lagen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Därför behöver beslutet ha kvalificerad majoritet i riksdagen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU4 (pdf, 7374 kB)

Betänkande 2017/18:JuU3

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU3 (pdf, 736 kB)

Betänkande 2017/18:JuU2

Skyddet för barn mot sexuella övergrepp ska förstärkas ytterligare. Sedan 2009 kan en person dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte. För att det ska bli en fällande dom krävs att förövaren dels föreslår en träff med barnet, dels gör något mer för att träffen verkligen ska bli av.

Nu skärps alltså lagen. Redan när en person föreslår en träff med barn i sexuellt syfte kommer handlingen vara brottslig. Detta gäller om det går att bevisa att avsikten med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp. Syftet med förändringen är att i större utsträckning kunna förhindra att en förövare och ett barn träffas. En uppföljning från Brottsförebyggande rådet har visat att lagen från 2009 inte fungerat som den var tänkt.

Maxstraffet höjs samtidigt från ett års fängelse till två års fängelse. Lagen ska gälla kontakter som syftar till sexualbrott vid såväl fysiska möten som möten över internet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:JuU2 (pdf, 373 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte

Betänkande 2017/18:JuU8

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:JuU8 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten

Betänkande 2017/18:JuU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:JuU5 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet