Sök (1 479 träffar)

Betänkande 2017/18:FiU35

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:FiU35 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2017/18:FiU25

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Myndigheterna bör göra offentliga handlingar tillgängliga i maskinläsbart skick.

Öppna data kan beskrivas som digital information som är fri att använda, återanvända och sprida utan annat förbehåll än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom åtgärder redan har vidtagits i vissa frågor och att arbete pågår i andra.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FiU25 (pdf, 475 kB)

Betänkande 2017/18:FiU39

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU39 (pdf, 1985 kB)

Betänkande 2017/18:FiU37

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU37 (pdf, 1482 kB)

Betänkande 2017/18:FiU27

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU27 (pdf, 2170 kB)

Betänkande 2017/18:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU23 (pdf, 692 kB)

Betänkande 2017/18:FiU41

Lagar om hur personuppgifter får användas i arbetet med den officiella statistiken och på vissa andra områden ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU41 (pdf, 1081 kB)

Betänkande 2017/18:FiU49

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU49 (pdf, 12152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Betänkande 2017/18:FiU44

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU44 (pdf, 8832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Betänkande 2017/18:FiU43

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

  • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
  • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU43 (pdf, 7718 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

Betänkande 2017/18:FiU26

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU26 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor

Betänkande 2017/18:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2016. Det handlar om fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, kontroll och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2016 gav ett resultat på nästan 118 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 92 miljarder kronor. Dessutom förde buffertfonderna över drygt 26 miljarder kronor under året för att täcka underskottet i pensionssystemet.

Riksdagen ser positivt på att de senaste årens trend med stigande förvaltningskostnader i fonderna har brutits under 2016. Riksdagen konstaterar dock att skillnaden i kostnader mellan buffertfonderna fortfarande är stor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:FiU6 (pdf, 676 kB)

Betänkande 2017/18:FiU4

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU4 (pdf, 551 kB)

Betänkande 2017/18:FiU9

Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat.

Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier:

  • Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten.
  • Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är.

Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-12 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:FiU9 (pdf, 406 kB)

Betänkande 2017/18:FiU30

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2017 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2017.

Statens budget visade ett överskott för 2017 på 62 miljarder kronor, det är 54 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2017 visar ett överskott på 124 miljarder kronor, vilket är 97 miljarder kronor mer än 2016. Vid 2017 år slut var statens nettoförmögenhet -271 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 134 miljarder kronor jämfört med 2016 då nettoförmögenheten var -405 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:FiU30 (pdf, 734 kB)

Betänkande 2017/18:FiU32

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:FiU32 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ramverket för finanspolitiken

Betänkande 2017/18:FiU10

Den 15 december 2017 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2018. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU10 (pdf, 815 kB)

Betänkande 2017/18:FiU12

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen.

Riksrevisionen konstaterar att regering, myndigheter och Riksbanken förberedde sig i en rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför den brittiska folkomröstningen. Riksrevisionen ger dock två rekommendationer:

  • Myndigheter som ska värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap.
  • Myndigheterna bör göra utvärderingar av krisförberedelser och krishantering för att kunna uppdatera relevanta styrdokument om det behövs.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU12 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2017/18:FiU14

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:FiU14 (pdf, 456 kB)

Betänkande 2017/18:FiU33

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till SCB:s, Statistiska centralbyråns, data i sina register. Regeringen håller med om att det finns brister i tillgängligheten. Regeringen håller dock inte med om förslaget om en ny avgiftsmodell för att få data från registren och att SCB skulle kompenseras för detta genom ökade anslag. Däremot skulle SCB kunna öka transparensen i prissättningen. När det gäller behovet av att korta handläggningstiderna menar regeringen att SCB under 2017 och 2018 har beslutat om åtgärder för detta.

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet utvecklat ett så kallat metadataverktyg som ger information om vilken typ av data som finns i olika register. Riksrevisionen anser det bör bestämmas hur det arbetet ska utvecklas och förvaltas långsiktigt. Enligt regeringen är det ännu inte klart hur den långsiktiga förvaltningen och driften av verktyget ska utformas. Regeringen vill utvärdera effekterna av det som är gjort innan det skulle bli aktuellt med fler åtgärder för att förbättra tillgängligheten.

Riksdagen la ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU33 (pdf, 303 kB)