Sök - Riksdagen

Sök (1 479 träffar)

Betänkande 2017/18:FiU16

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

  • Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
  • Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
  • Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
  • Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:FiU16 (pdf, 5439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Betänkande 2017/18:FiU28

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:FiU28 (pdf, 1237 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB

Betänkande 2017/18:FiU35

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:FiU35 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2017/18:FiU25

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att ge alla myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Myndigheterna bör göra offentliga handlingar tillgängliga i maskinläsbart skick.

Öppna data kan beskrivas som digital information som är fri att använda, återanvända och sprida utan annat förbehåll än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom åtgärder redan har vidtagits i vissa frågor och att arbete pågår i andra.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FiU25 (pdf, 475 kB)

Betänkande 2017/18:FiU3

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:FiU3 (pdf, 611 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2017/18:FiU39

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU39 (pdf, 1985 kB)

Betänkande 2017/18:FiU37

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU37 (pdf, 1482 kB)

Betänkande 2017/18:FiU27

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Riksdagen betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Riksdagen har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som riksdagen behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU27 (pdf, 2170 kB)

Betänkande 2017/18:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Riksdagen godkände också att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU23 (pdf, 692 kB)

Betänkande 2017/18:FiU48

En emittent är exempelvis ett företag som ger ut en aktie. Emittenter har en skyldighet att regelbundet ge en finansiell rapportering. Börserna har så kallad redovisningstillsyn över detta, det vill säga övervakar att det verkligen görs på ett korrekt sätt.

Regeringen föreslår nya regler för redovisningstillsyn som innebär att kontrollen av rapporteringen i stället kan göras av ett organ med representativa företrädare på redovisningsområdet. Organet ska tillämpa vissa regler i förvaltningslagen och får även ta ut avgifter av de övervakade emittenterna för att bekosta övervakningen. Finansinspektionen har kvar det yttersta ansvaret för tillsynen och har fortsatt rätt att besluta om åtgärder om reglerna inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:FiU48 (pdf, 969 kB)

Betänkande 2017/18:FiU2

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU2 (pdf, 2751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2017/18:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:FiU11 (pdf, 1278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2017

Betänkande 2017/18:FiU13

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

  • Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
  • Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
  • Uppgifter från andra centralbanker.
  • Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:FiU13 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Betänkande 2017/18:FiU8

Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016. Det framgår av regeringens skrivelse som har behandlats av riksdagen.

Skrivelsen utkommer en gång per år och är en redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Det var 98 procent av kommunerna och 85 procent av landstingen som redovisade positiva resultat 2016, det är en ökning jämfört med 2015. Kommunernas intäkter ökade med 12,5 procent vilket också är en kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Det beror främst på:

  • Ökade statliga ersättningar relaterade till migration.
  • Satsningar inom utbildningsområdet.
  • Ett extra statsbidrag för att stärka hälso- och sjukvården.
  • Försäljningar av fastigheter.

Det som redovisas i skrivelsen finns till stor del också med i budgetpropositionen. Riksdagen anser att riksdagen bör se över att i framtiden ta bort skrivelsen och istället utveckla den redovisning som redan finns i budgetpropositionen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU8 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Betänkande 2017/18:FiU5

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU5 (pdf, 350 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2017/18:FiU41

Lagar om hur personuppgifter får användas i arbetet med den officiella statistiken och på vissa andra områden ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:FiU41 (pdf, 1081 kB)

Betänkande 2017/18:FiU49

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU49 (pdf, 12152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Betänkande 2017/18:FiU44

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU44 (pdf, 8832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet

Betänkande 2017/18:FiU43

Det införs nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom hemtjänst, ledsagarservice, biträde av kontaktperson, skolverksamhet eller avlösarservice i hemmet. Syftet med förslaget är att se till att de som vill bedriva den typen av verksamhet har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och att stärka tilltron till sektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Samtidigt riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

  • Även kommuner borde omfattas av kravet på tillstånd för att få bedriva verksamheter inom välfärdsområdet.
  • Regeringen borde säkerställa att kraven på tillstånd och ägar- och ledningsprövning inte hindrar små välfärdsföretag från att etablera sig.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU43 (pdf, 7718 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden

Betänkande 2017/18:FiU26

Både i mars 2016 och i februari 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma med förslag på åtgärder för att öka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen konstaterar att regeringen ännu inte har återkommit i frågan. Därför riktar riksdagen återigen, i ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att återkomma med ett förslag om hur mångfalden inom välfärdssektorn kan öka.

Förslaget om ett tillkännagivande kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2017 om kommunala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-03-01 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU26 (pdf, 539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala frågor