Sök (416 träffar)

Betänkande 2013/14:UU12

I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Beredning: 2014-04-10 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UU12 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges politik för global utveckling

Betänkande 2013/14:UU11

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:UU11 (pdf, 108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2013 — krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2013/14:UU10

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 39
Beredning: 2014-04-03 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-09 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UU10 (pdf, 2167 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013

Betänkande 2013/14:UU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt två miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2014. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,4 miljarder kronor. Andra områden är bland annat samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2013-11-07 Justering: 2013-11-28 Debatt: 2013-12-05 Beslut: 2013-12-05

Betänkande 2013/14:UU1 (pdf, 131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2013/14:UFöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-28 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:UFöU2 (pdf, 52 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2013/14:UFöU1

Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 600 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2014. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det svenska bidraget kommer att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan fram till och med maj 2014. Utöver detta tillkommer det svenska helikopterbidraget för medicinsk evakuering (cirka 40 personer till och med maj 2014) och personal som ska hjälpa till med avveckling av infrastruktur och hemtransport av utrustning och materiel (högst 170 personer längst till och med december 2014).

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet stödjer Sveriges planerade bidrag till den kommande utbildnings- och rådgivningsinsatsen Resolute Support Mission, RSM. Syftet är att åstadkomma en effektiv insats med förmåga att stödja, utbilda och genomföra rådgivning till de afghanska säkerhetsstyrkorna. Det svenska bidraget ska vara högst 50 personer på plats i Afghanistan.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Beredning: 2013-11-26 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2013-12-16 Beslut: 2013-12-17

Betänkande 2013/14:UFöU1 (pdf, 147 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan (ISAF) och framtida deltagande i Natos utbildningsinsats (RSM) i Afghanistan

Betänkande 2013/14:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om förskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans syfte, erbjudande av förskola, fördelningen av lediga förskoleplatser, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, maxtaxan i förskolan, barnomsorg på kvällar, nätter och helger, barngruppernas storlek, rätt till förskola på heltid och barnskötaryrket.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2014-02-06 Debatt: 2014-02-19 Beslut: 2014-02-20

Betänkande 2013/14:UbU9 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2013/14:UbU6

Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.

Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Justering: 2013-10-24 Debatt: 2013-11-06 Beslut: 2013-11-06

Betänkande 2013/14:UbU6 (pdf, 574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Betänkande 2013/14:UbU27

Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU27 (pdf, 234 kB)

Betänkande 2013/14:UbU26

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:UbU26 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2013/14:UbU25

Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen. Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett. Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad. I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU25 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2013/14:UbU21

Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi. När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning. Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU21 (pdf, 835 kB)

Betänkande 2013/14:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras.

Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-12-03 Debatt: 2013-12-10 Beslut: 2013-12-11

Betänkande 2013/14:UbU2 (pdf, 537 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2013/14:UbU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel, flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2014-01-16 Debatt: 2014-01-29 Beslut: 2014-01-29

Betänkande 2013/14:UbU16 (pdf, 117 kB)

Betänkande 2013/14:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om vuxenutbildning. Skälen är främst att arbete pågår eller redan har gjorts inom de områden motionerna tar upp samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om riktade insatser mot vissa grupper inom vuxenutbildningen, olika typer av satsningar på vuxenutbildningen, styrning, uppföljning och kontroll av vuxenutbildningen, samverkan inom vuxenutbildningen samt validering och utbildning i svenska för invandrare, sfi.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 10
Justering: 2014-03-27 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:UbU15 (pdf, 212 kB)

Betänkande 2013/14:UbU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.

Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 17
Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-19 Beslut: 2014-03-19

Betänkande 2013/14:UbU11 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2013/14:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 60 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2014. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2014:

  • Statsbidrag för att ordna undervisning under sommarlovet och andra skollov för elever som inte nått upp till kunskapskraven inom ramen för den vanliga undervisningen.
  • Försöksverksamheten med mer undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända elever utökas.
  • Reformen om karriärutveckling för lärare förstärks med mer medel.
  • Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
  • Antalet platser utökas på den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
  • Universitet och högskolor får medel för att kunna möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning.
  • De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ökas.

Riksdagen godkänner också en försöksverksamhet med lämplighetsprov vid antagningen till lärar- och förskollärarutbildningen. Vidare får statliga universitet och högskolor möjlighet att separat anta sökande som måste betala studieavgift för att studera på grundnivå och avancerad nivå.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2013-11-28 Debatt: 2013-12-10 Beslut: 2013-12-11

Betänkande 2013/14:UbU1 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2013/14:TU9

Riksdagen uppmanade regeringen att så snart som möjligt lämna förslag på skärpta regler mot viss mobilanvändning vid bilkörning. Dagens bestämmelser om användning av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning vid bilkörning är inte tillräckligt tydliga. Bakgrunden är att många trafikolyckor orsakas av att bilförare varit ouppmärksamma på grund av mobilanvändning. Det är inte acceptabelt att till exempel skicka sms, ägna sig åt sociala medier eller surfa på webben samtidigt som man kör bil, anser trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut. Till grund för riksdagens beslut om tillkännagivande ligger motioner från bland annat Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om andra frågor som rör trafiksäkerhet.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 21
Beredning: 2014-02-06 Justering: 2014-03-06 Debatt: 2014-03-19 Beslut: 2014-03-26

Betänkande 2013/14:TU9 (pdf, 1001 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2013/14:TU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur infrastrukturavgifter på vägar får tas ut. Samtidigt anpassas lagstiftningen till ett EU-direktiv. De nya reglerna ska bland annat tillämpas på två nya broar i Motala och Sundsvall. Trafikutskottet ser allvarligt på de motsättningar som uppstått mellan staten och de två kommunerna om hur infrastrukturavgifterna föreslås beräknas på de nya broarna, men är tillfreds med de lösningar som har uppnåtts för att lösa motsättningarna. Utskottet noterar också att regeringens förslag tyvärr inte innehåller något förslag om att utländska fordon ska betala vägavgifter. Regeringen har meddelat att avsikten är att motsvarande regler för utländska fordon ska finnas senast från årsskiftet 2015. Utskottet är tillfreds med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2013-11-19 Justering: 2014-01-21 Debatt: 2014-01-29 Beslut: 2014-02-05

Betänkande 2013/14:TU8 (pdf, 1025 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturavgifter på väg

Betänkande 2013/14:TU7

Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Beredning: 2013-12-12 Justering: 2014-02-18 Debatt: 2014-03-05 Beslut: 2014-03-06

Betänkande 2013/14:TU7 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: It-politiska frågor