Sök (349 träffar)

Betänkande 2010/11:FiU10

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-21 Debatt: 2010-12-21 Beslut: 2010-12-21

Betänkande 2010/11:FiU10 (pdf, 206 kB)

Betänkande 2010/11:TU3

En ny lag, vägsäkerhetslagen, ska gälla för de vägar i Sverige som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Det är huvudsakligen Europavägarna. Lagen ska gälla både när nya vägar byggs och vid betydande förändring av de vägar som redan finns. De som har ansvar vägar måste vidta olika åtgärder för att åstadkomma säkrare vägar. Det kan vara staten, kommunen, markägare eller föreningar. En analys av trafiksäkerheten ska göras på ett tidigt stadium när en väg byggs eller förändras. Därefter ska trafiksäkerheten granskas. De som har ansvar för vägar ska stå under tillsyn av en myndighet. Myndigheten ska även godkänna de som ska granska trafiksäkerheten.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-11-24 Beslut: 2010-11-24

Betänkande 2010/11:TU3 (pdf, 368 kB)

Betänkande 2010/11:SoU3

Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-11-18 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-01

Betänkande 2010/11:SoU3 (pdf, 113 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Betänkande 2010/11:KrU3

Friluftslivspolitiken ska ha ett mål, där det bland annat ingår att ge alla människor möjligheter att vara ute i naturen. Målet specificeras genom tio punkter: att naturen ska vara tillgänglig för alla att personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum att allemansrätten ska värnas att den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov att kommunernas ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna att friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt att skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet att friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete att fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan att beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap Fördelningen av statsbidrag till friluftsorganisationer delegeras till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv. I dag sköts uppgiften av Naturvårdsverket. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att komplettera målet för friluftslivspolitiken med ett antal mätbara mål.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2010-11-16 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-01

Betänkande 2010/11:KrU3 (pdf, 331 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidens friluftsliv

Betänkande 2010/11:SkU6

Tullverket röntgar post från andra EU-länder för att kontrollera om breven och paketen innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Regeringen har nu lämnat information om hur många försändelser som har granskats och öppnats under 2009. Under året öppnade Tullverket 151 försändelser. Alla innehöll cigaretter. I 149 fall fick mottagaren möjlighet att lösa ut försändelsen genom att betala den skatt som avsändaren skulle ha betalat. Två fall gäller så mycket cigaretter att det finns misstanke om smugglingsbrott. Cigaretterna har tagits i beslag och förundersökningen har startat. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-15 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:SkU6 (pdf, 29 kB)

Betänkande 2010/11:KU9

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-11-23 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-01

Betänkande 2010/11:KU9 (pdf, 891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter

Betänkande 2010/11:SkU10

Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:SkU10 (pdf, 571 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upplagshavare för flygfotogen på flygplats samt kompletterande bestämmelser om skattefrihet för biogas

Betänkande 2010/11:UbU4

Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-08 Beslut: 2010-12-08

Betänkande 2010/11:UbU4 (pdf, 217 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny dansarutbildning m.m.

Betänkande 2010/11:TU8

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets och regeringens underlag för underhåll av järnvägar. Granskningen visar att det saknas tillräckliga och tillförlitliga underlag för att effektivt styra underhållet. Trafikutskottet anser att det är allvarligt både för transportpolitiken och för statens finanser. Utskottet håller därför med Riksrevisionens styrelse om att det behövs förändringar. Riksrevisorerna har lämnat rekommendationer till regeringen och Trafikverket. Utskottet förutsätter att rekommendationerna kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet för att trygga att underhållet av järnvägarna sker effektivt och ändamålsenligt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-12-14 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:TU8 (pdf, 72 kB) Webb-tv debatt om förslag: Underhåll av järnvägar

Betänkande 2010/11:KU18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.


Beredning: 2010-11-23 Justering: 2010-12-14 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU18 (pdf, 702 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2010/11:FiU17

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-20 Beslut: 2011-01-20

Betänkande 2010/11:FiU17 (pdf, 138 kB)

Betänkande 2010/11:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.


Beredning: 2010-10-14 Justering: 2010-12-16 Debatt: 2011-01-26 Beslut: 2011-01-26

Betänkande 2010/11:KU10 (pdf, 17531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2010/11:UU1

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till utgiftsområdet Internationell samverkan för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen ger även regeringen mandat att besluta om ramanslag mellan 2012-2014 för Svenska institutet och samarbete inom Östersjöregionen.

Förslagspunkter: 6
Beredning: 2010-11-09 Justering: 2010-11-25 Debatt: 2010-12-13 Beslut: 2010-12-14

Betänkande 2010/11:UU1 (pdf, 58 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2010/11:AU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 6 miljarder kronor till utgiftsområdet Integration och jämställdhet för 2011. Utgiftsområdet inkluderar även åtgärder mot diskriminering. Mest pengar inom utgiftsområdet går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, drygt 4,5 miljarder. Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen, Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration och Redovisning av den särskilda jämställdhetssatsningen. Båda ärendena avslutas.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Justering: 2010-11-30 Debatt: 2010-12-13 Beslut: 2010-12-14

Betänkande 2010/11:AU1 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Betänkande 2010/11:UFöU2

I budgetpropositionen för 2011 talar regeringen om att den har för avsikt att ställa den nordiska stridsgruppen till EU:s förfogande under den första halvan av 2014 med Sverige som ledande nation. Det är viktigt att sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Riksdagen bad därför regeringen att återkomma med ett förslag på hur Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har granskat en rapport från regeringen om Sveriges deltagande i den nordiska stridsgruppen under första halvan av 2011. Förutom Sverige deltar också Estland, Finland, Irland och Norge. Utskottet anser att den nordiska stridsgruppen kommer att bidra till FN:s och det övriga internationella samfundets förmåga att agera snabbt och effektivt vid svåra humanitära kriser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Beredning: 2010-11-25 Justering: 2010-12-02 Debatt: 2010-12-13 Beslut: 2010-12-14

Betänkande 2010/11:UFöU2 (pdf, 83 kB)

Betänkande 2010/11:SoU2

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2009. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-09 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:SoU2 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2010/11:SfU4

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:SfU4 (pdf, 12476 kB)

Betänkande 2010/11:SfU3

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-04 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:SfU3 (pdf, 1447 kB)

Betänkande 2010/11:NU6

Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. De nuvarande lagarna kom till för 50 år sedan. Förhållandena på marknaden och företagens villkor för att agera på marknaden har ändrats sedan dess. Den nya varumärkeslag innebär exempelvis att: Reglerna om varumärken moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Reglerna för att registrera varumärken förenklas. Nya rutiner för att häva registreringen av varumärken, administrativ hävning, skapas. Syftet är att det ska bli enkelt och billigt att häva registreringar som innehavaren inte längre har något intresse av. Den nya varumärkeslagen resulterar i följdändringar i bland annat firmalagen. Firmalagen moderniseras och samordnas därmed så långt som det är möjligt med reglerna i varumärkeslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-12-01 Beslut: 2010-12-02

Betänkande 2010/11:NU6 (pdf, 4921 kB)

Betänkande 2010/11:NU5

Konkurrenslagstiftningen ändras den 1 januari 2011 som en anpassning till nya EU-förordningar om vertikala konkurrensbegränsande avtal. Vertikala avtal gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, till exempel mellan tillverkare och detaljist. Genom anpassningen kommer samma regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande vertikala avtal, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. Ändringarna är också ett led i en utfasning av specialregler för motorfordonssektorn.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-11-02 Debatt: 2010-11-17 Beslut: 2010-11-17

Betänkande 2010/11:NU5 (pdf, 206 kB)