Sök (421 träffar)

Betänkande 2009/10:SfU16

Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Beredning: 2010-04-27 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU16 (pdf, 335 kB)

Betänkande 2009/10:SfU15

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU15 (pdf, 1882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

Betänkande 2009/10:SfU14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 41
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:SfU14 (pdf, 546 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2009/10:SfU13

Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2009-12-09 Justering: 2009-12-10 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:SfU13 (pdf, 86 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i sjukförsäkringen

Betänkande 2009/10:SfU12

Riksdagen har beslutat om försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet ska gälla när en utlänning söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Villkoret för att få uppehållstillstånd ska vara att personen i Sverige tjänar tillräckligt mycket för att försörja sig själv. Personen ska också ha en bra bostad för sig själv och den anhöriga. Det ska dock finnas vissa undantag från försörjningskravet, till exempel när det gäller barn eller när det handlar om personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Lagändringarna träder i kraft den 15 april 2010.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2010-02-18 Debatt: 2010-03-10 Beslut: 2010-03-10

Betänkande 2009/10:SfU12 (pdf, 221 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Betänkande 2009/10:SfU11

Riksdagen beslutade om socialförsäkringsbalken som nu blir en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som i princip omfattar samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Riksdagen beslutade samtidigt att upphäva ett trettiotal gällande socialförsäkringslagar. Socialförsäkringsbalken innefattar en del språkliga och lagtekniska justeringar, vilket ska göra den mer tydlig och överskådlig än den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-02-09 Debatt: 2010-02-18 Beslut: 2010-03-03

Betänkande 2009/10:SfU11 (pdf, 31365 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialförsäkringsbalk

Betänkande 2009/10:SfU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen. Förslaget innebär följande: Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-09 Beslut: 2009-12-09

Betänkande 2009/10:SfU10 (pdf, 1464 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete

Betänkande 2009/10:FöU2

Riksdagen sa nej till motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. Motionerna handlar bland annat om frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpassning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mälaren och ekonomisk kompensation vid naturolyckor.

Förslagspunkter: 7
Beredning: 2010-01-26 Justering: 2010-02-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU2 (pdf, 119 kB)

Betänkande 2009/10:FöU1

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Beredning: 2009-11-03 Justering: 2009-11-19 Debatt: 2009-12-02 Beslut: 2009-12-02

Betänkande 2009/10:FöU1 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2009/10:FiU9

Riksdagen har behandlat riksrevisorernas årliga rapport till riksdagen. Rapporten innehåller de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Iakttagelserna i årets rapport samlas under fyra rubriker: Det finanspolitiska ramverket, Konsekvenser av ökad internationell rörlighet, Myndigheternas genomförande av EU-beslut och Myndigheternas anpassning till nya förutsättningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-11-26 Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-17 Beslut: 2009-12-17

Betänkande 2009/10:FiU9 (pdf, 131 kB)

Betänkande 2009/10:FiU8

Regeringen har lämnat en redogörelse för villkoren för Sveriges kredit till Island. I skrivelsen redogör regeringen för den ekonomiska situationen i Island, landets genomförande av det reformprogram som presenterats för Internationella valutafonden och villkoren för Sveriges kredit till Island. Bakgrunden är att riksdagen i slutet av februari 2009 gav regeringen rätt att under 2009 besluta om en kredit till Island på högst 6,5 miljarder kronor (se 2008XZBW09XZAWFiU34). Krediten är en del av en samlad nordisk Islandskredit och ett tillägg till Internationella valutafondens (IMF) stöd till Island. Riksdagen konstaterade i samband med sitt beslut att informationen i beslutsunderlaget av olika skäl var bristfällig. Regeringen fick därför i uppdrag att återkomma med ytterligare information. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-10-13 Justering: 2009-10-22 Debatt: 2009-11-04 Beslut: 2009-11-04

Betänkande 2009/10:FiU8 (pdf, 91 kB)

Betänkande 2009/10:FiU7

Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets förpliktelser enligt balansräkningen. Avgiften införs 2009, men endast halv avgift tas ut 2009 och 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2009-11-17 Debatt: 2009-11-25 Beslut: 2009-11-25

Betänkande 2009/10:FiU7 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stabilitetsavgift

Betänkande 2009/10:FiU6

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2008. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av fondernas långsiktiga strategiska förvaltning från start 2001 till 2008 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning under femårsperioden 2004-2008. Avkastningen på AP-fondernas kapital sjönk kraftigt under 2008 till följd av finanskrisen. Finansutskottet anser dock att man bör vara försiktig när man bedömer fondernas långsiktiga resultat och fondernas nytta för pensionssystemet. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning är emellertid mycket otillfredsställande. Det svaga operativa resultatet bör leda till att fondstyrelserna ser över sin respektive organisation och förvaltningsmodell. Flera fonder har påbörjat en översyn, och utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer erfarenheterna av detta arbete. Regeringen redovisar även sin syn på några av de förslag som Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar lämnade i slutet av 2008 (SOU 2008:107). Kommittén och kommitténs betänkande är resultatet av en begäran från finansutskottet 2004. Utskottet utgår ifrån att regeringen, i linje med kommitténs förslag, undersöker möjligheterna att ta fram metoder för en återkommande utvärdering i den årliga skrivelsen av fondernas arbete med riktlinjer om etik och miljö. I april 2009 beslutade regeringen om separata riktlinjer för anställningsvillkoren i AP-fonderna. Utskottet välkomnar att rörliga ersättningar tas bort för ledande befattningshavare. Utskottet betonar emellertid att fonderna, liksom tidigare, i sin förvaltning inte får ta närings- eller ekonomisk-politiska hänsyn. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2009-11-03 Debatt: 2009-11-18 Beslut: 2009-11-19

Betänkande 2009/10:FiU6 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2008

Betänkande 2009/10:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 29,7 miljarder kronor i anslag till Sveriges EU- avgift för 2010.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Beredning: 2009-11-24 Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-17 Beslut: 2009-12-17

Betänkande 2009/10:FiU5 (pdf, 70 kB)

Betänkande 2009/10:MJU20

Med anledning av en ny EU-förordning om avfallstransporter sa riksdagen ja till skärpta straffbestämmelser i miljöbalken vid otillåten avfallstransport. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna döms till böter eller fängelse i högst två år. Riksdagen sa också ja till skärpningar i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med anledning av nya EU-förordningar på avgasområdet. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet i samband med ett typgodkännande lämnar oriktiga uppgifter, förfalskar ett testresultat eller manipulerar ett system för begränsning av koldioxidutsläpp döms till böter.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-02-04 Justering: 2010-02-18 Debatt: 2010-03-04 Beslut: 2010-03-10

Betänkande 2009/10:MJU20 (pdf, 864 kB)

Betänkande 2009/10:MJU2

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 9
Beredning: 2009-11-12 Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-10 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:MJU2 (pdf, 749 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2009/10:MJU19

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om jordbruk och landsbygdens utveckling. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2010-03-02 Debatt: 2010-03-18 Beslut: 2010-03-24

Betänkande 2009/10:MJU19 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jordbrukspolitik m.m.

Betänkande 2009/10:MJU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om biologisk mångfald. Skälet är i vissa fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om allemansrätt, områdesskydd, miljökvalitetsmål, EU:s art- och habitatdirektiv, biologisk mångfald inom jordbruket och jakt- och viltvård.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2010-02-18 Debatt: 2010-03-18 Beslut: 2010-03-24

Betänkande 2009/10:MJU18 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Biologisk mångfald

Betänkande 2009/10:MJU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. Motionerna handlar bland annat om forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2010-02-04 Debatt: 2010-02-17 Beslut: 2010-02-18

Betänkande 2009/10:MJU17 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2009/10:UU8

Gränsen mellan Sverige och Finland ändras för att upprätthålla en korrekt och regelrätt riksgräns. Riksgränsen ska följa djupfåran i älvarna Torne, Muonio och Könkämä. Eftersom djupfåran ändras successivt ska gränsöversyner genomföras vart tjugofemte år. De aktuella ändringarna följer förslagen i gränsöversynen som gjordes 2006 och innebär att mindre vattenområden i Torne älv förs över från Sverige till Finland och att andra områden förs över från Finland till Sverige.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-10-13 Debatt: 2009-10-21 Beslut: 2009-10-22

Betänkande 2009/10:UU8 (pdf, 23 kB) Webb-tv debatt om förslag: Faställelse av Gränsöversynen Sverige–Finland 2006