Sök - Riksdagen

Sök (257 träffar)

Betänkande 1998/99:SkU10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 som rör inkomstbeskattningen och beskattningen av fastigheter.


Justering: 1999-02-16 Debatt: 1999-03-03

Betänkande 1998/99:SkU10 (doc, 266 kB)

Betänkande 1998/99:SkU1

Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för skatteförvaltningen och Tullverket. Riksdagen godkände även följdlagstiftning med anledning av den nya regionindelningen för skattemyndigheterna. Ansvaret för EU:s internhandelsstatistik övergår i sin helhet till Statistiska centrabyrån (SCB) fr.o.m. 1999. Insamling och bearbetning av utrikeshandelsstatistik ska därför inte längre vara ett övergripande mål för Tullverket.


Justering: 1998-11-24 Debatt: 1998-12-09

Betänkande 1998/99:SkU1 (doc, 121 kB)

Betänkande 1998/99:SfU9

Reglerna ändras för beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar. Riksdagens beslut innebär att grundavdraget höjs till 72 000 kr samtidigt som de procentsatser som bestämmer återbetalningsskyldighetens storlek höjs. Vidare beslutades bl.a. att hänsyn ska tas till realisationsförluster och avdrag enligt lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad vid beräkningen av inkomstunderlaget för bestämmande av återbetalningsskyldighet. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 1999 och tillämpas i fråga om återbetalningsskyldighet för tid efter den 31 januari 2000.


Justering: 1999-05-20 Debatt: 1999-06-01

Betänkande 1998/99:SfU9 (doc, 121 kB)

Betänkande 1998/99:SfU8

Riksdagen godkände regeringens riktlinjer för omstrukturering och utveckling av verksamheten med försäkringsmedicinska utredningar och arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar vid Riksförsäkringsverkets (RFV) sjukhus i Nynäshamn och Tranås. Beteckningen sjukhus försvinner och enheterna får namnet försäkringsmedicinskt centrum. Verksamhetsansvaret förs över till en av de allmänna försäkringskassorna.


Justering: 1999-05-04 Debatt: 1999-05-28

Betänkande 1998/99:SfU8 (doc, 173 kB)

Betänkande 1998/99:AU6

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 med förslag som rör jämställdhet mellan kvinnor och män. Motionerna behandlar bl.a. inriktningen av jämställdhetspolitiken, lönediskriminering och löneskillnader mellan kvinnor och män, attitydpåverkande insatser, kvotering, jämställdhetsmärkning, meriter vid ansökan om arbete eller utbildningsplats, mansrollen och insatser för kvinnor inom arbetsmarknadspolitiska program.


Justering: 1999-02-18 Debatt: 1999-03-10

Betänkande 1998/99:AU6 (doc, 209 kB)

Betänkande 1998/99:AU5

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om arbetstidsfrågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om arbetstidsförkortning och flexibilitet i regelsystemen. Även övertidsfrågan tas upp i motionerna.


Justering: 1999-02-02 Debatt: 1999-02-18

Betänkande 1998/99:AU5 (doc, 180 kB)

Betänkande 1998/99:AU4

Tre nya lagar mot diskriminering i arbetslivet träder i kraft den 1 maj 1999. Lagarna avser diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, av funktionshindrade och på grund av sexuell läggning. Förbudet mot diskriminering omfattar både rekryteringsförfarande och arbetsgivarens beslut om befordran, utbildning för befordran, tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut om uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd. Arbetsgivare blir vidare skyldiga att utreda och åtgärda trakasserier arbetstagare emellan. Lagen mot etnisk diskriminering innehåller även regler om skyldighet för en arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Tre ombudsmän blir ansvariga för att lagen följs: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen och en nyinrättad myndighet, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Riksdagen beslutade att uppgifterna för DO utanför arbetslivet ska regleras i en särskild lag i stället för, som regeringen föreslagit, i förordning. Riksdagen gav dessutom regeringen i uppdrag att i ett framtida utredningsarbete på sikt överväga möjligheterna att samordna diskrimineringslagarna.


Justering: 1999-02-16 Debatt: 1999-03-03

Betänkande 1998/99:AU4 (doc, 593 kB)

Betänkande 1998/99:AU3

Riksdagen godkände 1997 års akt om ändring i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadga. Ändringen innebär en möjlighet till modernisering av ILO:s regelverk.


Justering: 1998-11-12 Debatt: 1998-11-26

Betänkande 1998/99:AU2

Riksdagen godkände, med vissa kompletteringar, regeringens förslag om mål och inriktning för storstadspolitiken. Det första av de båda målen ska vara att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. Det andra målet bör enligt riksdagen göras tydligare och kompletteras med orden diskriminerande respektive jämställda . Det andra målet bör därmed vara följande: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.


Justering: 1998-11-12 Debatt: 1998-11-26

Betänkande 1998/99:AU1

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens budgetförslag för kontantstödet vid arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiken, arbetslivet, jämställdhetsområdet och statliga arbetsgivarfrågor. Försöksverksamheten med den s.k. aktivare användningen av arbetslöshetsersättningen förlängs t.o.m. utgången av september 1999. Arbetsförmedlingarna får resurser för tillfällig personalförstärkning. Åtgärderna arbetsplatsintroduktion (API) och Arbetslivsutveckling (ALU) ersätts av en ny åtgärd, arbetspraktik. Den som anordnar praktiken ska, enligt regeringens förslag, betala ett finansieringsbidrag till staten på 3 000 kr per månad och deltagare med undantag för vissa grupper deltagare och för anordnare som är ideella organisationer. Riksdagen beslutade om ytterligare ett undantag. Ett lägre finansieringsbidrag, 1 000 kr, ska gälla för deltagare som varit långtidsinskrivna när anordnaren är staten, en kommun eller ett landsting. Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) kommer att fasas ut. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av detta: Arbetsmarknadsåtgärderna ska kunna anpassas särskilt för de äldre, t.ex. genom längre anvisningstider eller genom att en åtgärd avlöses av en annan. Riksdagen ställde sig bakom övriga regeringsförslag: Flyttningsbidrag för arbetslösa som söker arbete i övriga nordiska länder. Förstärkt försäkringsskydd för den som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Egenföretagare med stora kommunikationssvårigheter kan få ett förhöjt bidrag till arbetsbiträde. JämO får en förstärkning med 2 miljoner kronor för tillsynen av jämställdhetslagens regler om löneskillnader.


Justering: 1998-11-26 Debatt: 1998-12-17

Betänkande 1998/99:KU10

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av regeringens arbete. Granskningen har omfattat bl.a. följande områden: Risken för jäv när departementstjänstemän har uppdrag som ledamöter av styrelserna för statliga bolag och affärsverk. Regeringskansliets organisation för handläggningen av EU-frågor. Hanteringen hos regeringen och Regeringskansliet av allmänna handlingar som berör Sveriges förhållande till EU. Regeringens uppgifter som förvaltningsmyndighet.


Justering: 1998-12-15 Debatt: 1999-02-03

Betänkande 1998/99:KU10 (doc, 582 kB)

Betänkande 1998/99:KU1

Riksdagsledamöternas och Europaparlamentarikernas arvode höjs den 1 januari 1999 från 30 300 kr till 36 000 kr/månad. Kostnadsersättningen sänks samtidigt med 2 000 kr/månad så att 2 000 kr av det höjda arvodet blir en växling från kostnadsersättning till arvode. Riksdagen beslutade även om ändringar i de ekonomiska villkoren för tjänstgörande ersättare i riksdagen och Europaparlamentet. Riksdagens arvodesnämnd ska fortsätta sin verksamhet men ska i fortsättningen motivera sina förslag om ändringar i arvodesnivån. Riksdagen godkände även regeringens budgetförslag för rikets styrelse.


Justering: 1998-12-01 Debatt: 1998-12-14

Betänkande 1998/99:KrU8

Riksdagen beslutade att återremittera ärendet till kulturutskottet för ytterligare beredning.


Justering: 1999-04-15 Debatt: 1999-04-28

Betänkande 1998/99:KrU8 (doc, 143 kB)

Betänkande 1998/99:KrU7

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. utgångspunkterna för kulturpolitiken, omfattningen av det statliga ansvaret för kulturen och dess finansiering samt Statens kulturråds verksamhet och fördelning av medel.


Justering: 1999-03-04 Debatt: 1999-03-18

Betänkande 1998/99:KrU7 (doc, 143 kB)

Betänkande 1998/99:KrU6

Det är viktigt att bidragen till verksamheten vid olika kulturinstitutioner kan jämföras med varandra. Vid jämförelser bör det lätt kunna utläsas hur stor del av bidragen som är avsatta till den faktiska verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader. Riksdagen gav därför, med anledning av motionsförslag (m och mp), regeringen i uppdrag att i kommande budgetpropositioner kort ange hur stor del av föregående års bidrag till olika statliga kulturinstitutioner som använts till att betala hyreskostnader.


Justering: 1999-04-13 Debatt: 1999-04-28

Betänkande 1998/99:KrU6 (doc, 129 kB)

Betänkande 1998/99:KrU5

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om teater- och musikfrågor. Motionerna behandlar bl.a. nya regionala teatrar, satsning på Riksskådebanan, länskonstnärer, kultur i skolan, den kommunala musik- och kulturskolan och nyckelharpan som nationalinstrument.


Justering: 1999-03-04 Debatt: 1999-03-18

Betänkande 1998/99:KrU5 (doc, 139 kB)

Betänkande 1998/99:KrU4

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om arkivfrågor.


Justering: 1999-03-04 Debatt: 1999-03-18

Betänkande 1998/99:KrU4 (doc, 93 kB)

Betänkande 1998/99:KrU3

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om radio- och TV-frågor.


Justering: 1999-02-16 Debatt: 1999-03-03

Betänkande 1998/99:KrU3 (doc, 194 kB)

Betänkande 1998/99:KrU2

Främjande av utländska lotteri kriminaliseras åter på det sätt som var fallet fram till den 1 januari 1995 då den nya lotterilagen trädde i kraft. Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett sådant lotteri ska kunna dömas till böter eller fängelse. Bakgrunden är att främjande av utländska lotterier leder till att inkomsterna hamnar utanför Sverige och bryter mot traditionen att inkomsterna ska tillfalla allmänna och allmännyttiga ändamål inom landet. Dessutom kan svenska tillsynsorganen inte utöva kontroll och tillsyn över utländska lotterier. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1999.


Justering: 1998-11-19 Debatt: 1998-11-26

Betänkande 1998/99:KrU2 (doc, 97 kB)

Betänkande 1998/99:KrU11

Kasinospel får anordnas i Sverige fr.o.m. den 1 juli 1999. Tillstånd till kasinospel ska endast ska få ges till statliga företag. Det ska få finnas högst sex kasinon. Under den första tiden avses dock högst fyra kasinon öppnas. Riksdagen ställde sig även bakom regeringens förslag om ändringar i lotterilagen beträffande varuspelsautomater och värdeautomater. Beslutet innebär bl.a. att spel på varuspelsautomater ska få anordnas endast i samband med offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vidare ska spel på värdeautomater få anordnas även i samband med bingospel och det ska inte längre utgå någon skatt på spel på varuspelsautomater. Högsta värdet av vinsten på värdeautomater sänks till ca 500 kronor (basbeloppsreglerat). Hela beloppet får lösas in mot kontanter.


Justering: 1999-05-11 Debatt: 1999-05-28

Betänkande 1998/99:KrU11 (doc, 278 kB)