Sök - Riksdagen

Sök (59 857 träffar)

Betänkande 2017/18:CU21

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU21 (pdf, 860 kB)

Betänkande 2017/18:CU19

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).

Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:CU19 (pdf, 4261 kB)

Betänkande 2017/18:AU12

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:AU12 (pdf, 2736 kB)

Betänkande 2017/18:KU36

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

  • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
  • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
  • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 21
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU36 (pdf, 1149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU18 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:MJU16 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2017/18:UbU16

Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 70
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU16 (pdf, 1211 kB)

Betänkande 2017/18:UU13

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2017/18:UU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU12 (pdf, 314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2017/18:SoU9

Patienter borde kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar genom nationella kvalitetsregister och en ny nationell cancerstrategi behövs. Det anser riksdagen som genom två tillkännagivanden uppmanar regeringen att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågorna.

Det ena tillkännagivandet handlar om nationella kvalitetsregister, som innehåller patientuppgifter om åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och ska ge kunskap om hur vården kan förbättras. Riksdagen anser att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa register kan bli tillgängliga för patienter så att de kan jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar.

Det andra tillkännagivandet handlar om den nationella cancerstrategin, som lägger grunden för svensk cancervård. Enligt riksdagen borde regeringen, med utgångspunkt i bland annat nya forskningsrön, ta fram en ny utvecklad nationell cancerstrategi. Syftet är att bidra till kortare väntetider, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade förslag i motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 72 Reservationer: 78
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-17

Betänkande 2017/18:SoU9 (pdf, 2012 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2017/18:SoU22

Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SoU22 (pdf, 723 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

Betänkande 2017/18:UU25

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:UU25 (pdf, 308 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Betänkande 2017/18:SkU21

Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU21 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift

Betänkande 2017/18:SkU18

Skattetillägg ska i vissa fall kunna tas ut av personer som på eget initiativ rättat oriktiga uppgifter i inkomstdeklarationen. Syftet är att minska skattefusket och skatteundandragandet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skattetillägg är en avgift som betalas av den som lämnat en oriktig deklarationsuppgift. Enligt nuvarande regler får avgiften inte tas ut om den skattskyldiga på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Regeringens förslag innebär att Skatteverket i vissa fall ändå ska kunna ta ut skattetillägg vid sådana rättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om:

  • Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll
  • rättelsen har en koppling till den generella kontrollen
  • rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU18 (pdf, 493 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ

Betänkande 2017/18:KU26

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:KU26 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i riksdagsordningen

Betänkande 2017/18:JuU24

Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:JuU24 (pdf, 1566 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden

Betänkande 2017/18:JuU21

Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om:

  • Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag.
  • Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.
  • Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:JuU21 (pdf, 5995 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag

Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU19 (pdf, 2883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

Betänkande 2017/18:SkU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU16 (pdf, 305 kB)

Betänkande 2017/18:KU41

Nämndmyndigheterna under riksdagen ska varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelserna för 2017 har nu granskats av riksdagen.

Alla verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU41 (pdf, 318 kB)