Sök (1 339 träffar)

Betänkande 2017/18:UU10

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 28
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU10 (pdf, 10086 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2017

Betänkande 2017/18:UU21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU21 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politiken för global utveckling (PGU)

Betänkande 2017/18:UU23

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.

Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU23 (pdf, 299 kB)

Betänkande 2017/18:UU20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:UU20 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2017/18:UU22

I en skrivelse beskriver regeringen Sveriges utvecklingsarbete och det humanitära biståndet som går via de multilaterala utvecklingsorganisationerna, såsom FN, EU och Världsbanken. Riksdagen har granskat skrivelsen och konstaterar bland annat att biståndet som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år. Riksdagen understryker vidare att det är viktigt att regeringen fortsätter bedriva ett aktivt påverkansarbete när det gäller bland annat kvinnors tillgång till mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:UU22 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Betänkande 2017/18:UU15

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UU15 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2017/18:UU18

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för 2017. I regeringens skrivelse redogörs det för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. I redogörelsen finns information om rådets verksamhet under 2017, inklusive de parlamentariska samarbetena som finns för Östersjöregionen, Arktis och Barentsregionen.

Riksdagen har valt att fokusera sin behandling på de nordiska och arktiska samarbetsområdena.

Riksdagen tycker att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte. Dessutom välkomnar riksdagen att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. Riksdagen betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när Arktis strategiska betydelse ökar.

Riksdagen la skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Dessutom sa riksdagen nej till ett trettiotal motioner om Norden.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UU18 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2017/18:UU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU12 (pdf, 314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2017/18:UU13

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2017/18:UU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna anslutningen av Ecuador till det frihandelsavtal som EU och EU-länderna har med Colombia och Peru.

Ecuador är det tredje landet i sydamerikanska Andiska gemenskapen som ansluter sig till frihandelsavtalet med EU och EU-länderna. Avtalet innebär underlättad handel, bland annat genom stegvis sänkta eller borttagna tullavgifter på industri- och jordbruksprodukter samt förenklad handel med tjänster. Syftet är bland annat att öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt uppnå lägre priser och ökat utbud av varor och tjänster. Länderna som omfattas av avtalet har också kommit överens om att samarbeta kring miljöskydd och arbetstagares rättigheter samt att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen.

Riksdagen tycker att syftet med frihandelsavtalet är bra och anser att frihandel kan bidra till att skapa välstånd såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:UU24 (pdf, 288 kB)

Betänkande 2017/18:UU25

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:UU25 (pdf, 308 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Betänkande 2017/18:UU14

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 som gäller Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna tar bland annat upp situationen i Irak och Syrien, situationen i Turkiet, fredsprocessen i Mellanöstern samt situationen i Västsahara. Riksdagen sa nej till alla motionerna.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-04-26

Betänkande 2017/18:UU14 (pdf, 941 kB)

Betänkande 2017/18:UU16

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.

Riksdagen anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Riksdagen välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:UU16 (pdf, 270 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2017/18:UU17

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2017. Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, är en mötesplats för parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Den svenska delegationen består av tre ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt tre suppleanter.

Under 2017 har bland annat frågor om migration varit prioriterade i församlingens arbete. Dessutom har frågor om kvinnors deltagande i beslutsfattande och frågor om hållbar utveckling lyfts. Sverige valdes också in som medlem i kvinnoutskottet under 2017, som en av tre vice ordförande.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:UU17 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Betänkande 2017/18:UU11

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 21
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:UU11 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2017/18:UU19

Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:UU19 (pdf, 2613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

Betänkande 2017/18:UU9

Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:UU9 (pdf, 2312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Betänkande 2017/18:UU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.

Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-28 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:UU3 (pdf, 298 kB)

Utlåtande 2017/18:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 10
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-07

Utlåtande 2017/18:UU4 (pdf, 6836 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2018

Betänkande 2017/18:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 17
Justering: 2017-11-28 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

Betänkande 2017/18:UU2 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd