Sök (1 332 träffar)

Betänkande 2017/18:UU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU12 (pdf, 314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2017/18:UU13

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2017/18:UU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna anslutningen av Ecuador till det frihandelsavtal som EU och EU-länderna har med Colombia och Peru.

Ecuador är det tredje landet i sydamerikanska Andiska gemenskapen som ansluter sig till frihandelsavtalet med EU och EU-länderna. Avtalet innebär underlättad handel, bland annat genom stegvis sänkta eller borttagna tullavgifter på industri- och jordbruksprodukter samt förenklad handel med tjänster. Syftet är bland annat att öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt uppnå lägre priser och ökat utbud av varor och tjänster. Länderna som omfattas av avtalet har också kommit överens om att samarbeta kring miljöskydd och arbetstagares rättigheter samt att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen.

Riksdagen tycker att syftet med frihandelsavtalet är bra och anser att frihandel kan bidra till att skapa välstånd såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:UU24 (pdf, 288 kB)

Betänkande 2017/18:UU25

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:UU25 (pdf, 308 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Betänkande 2017/18:UU14

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 som gäller Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna tar bland annat upp situationen i Irak och Syrien, situationen i Turkiet, fredsprocessen i Mellanöstern samt situationen i Västsahara. Riksdagen sa nej till alla motionerna.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 19
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-04-26

Betänkande 2017/18:UU14 (pdf, 941 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mellanöstern och Nordafrika

Betänkande 2017/18:UU16

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.

Riksdagen anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Riksdagen välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:UU16 (pdf, 270 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2017/18:UU17

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2017. Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, är en mötesplats för parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Den svenska delegationen består av tre ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt tre suppleanter.

Under 2017 har bland annat frågor om migration varit prioriterade i församlingens arbete. Dessutom har frågor om kvinnors deltagande i beslutsfattande och frågor om hållbar utveckling lyfts. Sverige valdes också in som medlem i kvinnoutskottet under 2017, som en av tre vice ordförande.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-19 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:UU17 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Betänkande 2017/18:UU11

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 21
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:UU11 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2017/18:UU19

Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:UU19 (pdf, 2613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

Betänkande 2017/18:UU9

Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:UU9 (pdf, 2312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Betänkande 2017/18:UU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.

Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-28 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:UU3 (pdf, 298 kB)

Utlåtande 2017/18:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 10
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-07

Utlåtande 2017/18:UU4 (pdf, 6836 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2018

Betänkande 2017/18:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 17
Justering: 2017-11-28 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

Betänkande 2017/18:UU2 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2017/18:UU1

Två miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet internationell samverkan.

Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer som till exempel FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, drygt 1,3 miljarder kronor. Knappt två hundra miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, vilket är en ökning med 40 miljoner jämfört med föregående år. Drygt 170 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:UU1 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2017/18:UU6

Riksdagen sa ja till ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU:s medlemsländer och sex av de länder som ingår i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap, de så kallade SADC-länderna. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap syftar till att stödja handel, regional integration och SADC-ländernas integration i världsekonomin. Det ska även underlätta en hållbar utveckling i regionen. Vidare får de afrikanska länder som är med i avtalet enhetliga regler med tillträde till EU-marknaden utan tullar och kvotregler.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UU6 (pdf, 1358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande Sadc-staterna, å andra sidan

Betänkande 2017/18:UU7

De svenska lagar som gäller Sveriges sjöterritorium och gränser i havet ska moderniseras. Ett antal regler samlas i en lag som anger Sveriges gränser till havs med geografiska koordinater som har beräknats enligt internationella överenskommelser och med den senaste tekniken. Sveriges officiella gränser i havet ska kunna redovisas digitalt och på ett enhetligt sätt. Det ska underlätta arbetet för bland annat Kustbevakningen och Försvarsmakten.

Det införs även en angränsande zon runt Sveriges kust i anslutning till Sveriges territorium. I zonen får Sverige utöva den kontroll som behövs för att förhindra och bestraffa överträdelser som skett på svenskt territorium och som gäller tullar, skatter, inresor eller hälsofrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med mindre ändringar. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från den allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UU7 (pdf, 28548 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges sjöterritorium och maritima zoner

Betänkande 2017/18:UU8

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Skrivelsen handlar om vilken inriktning Sverige har vad gäller internationell civil och militär krishantering, och vad Sverige har för engagemang, ambition och aktörsroll inom samma område.

Regeringen konstaterar bland annat att vi lever i en oroligare värld, med ett ökande antal konflikter som har en mer direkt påverkan på Sverige än tidigare. I skrivelsen redogörs i tolv punkter hur regeringen ska verka för hur verksamheten kring internationell civil och militär krishantering ska bedrivas.

Riksdagen håller med regeringen om att multilateralt samarbete är av stor vikt då inget land ensamt kan hantera utmaningar mot den gemensamma säkerheten. Riksdagen anser liksom regeringen att Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i civila och militära internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UU8 (pdf, 475 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering

Utlåtande 2017/18:UU5

EU-samarbetet har en viktig roll i att värna vår gemensamma säkerhet. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Syftet med underlaget är att starta diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas på området.

Enligt EU-kommissionen är många av de hot vi står inför i dag gränsöverskridande och hanteras bäst genom ökat samarbete. Kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget tre olika scenarier på vägen mot en säkerhets- och försvarsunion.

Riksdagen stöder ambitionen att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det understryker dock samtidigt att detta område framförallt är medlemsstaternas kompetensområde. Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Utlåtande 2017/18:UU5 (pdf, 1262 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid

Betänkande 2016/17:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UU10 (pdf, 13777 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Utlåtande 2016/17:UU18

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Utlåtande 2016/17:UU18 (pdf, 2930 kB)