Sök (1 194 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU1

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:UbU1 (pdf, 1699 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2017/18:UbU2

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:UbU2 (pdf, 990 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2017/18:UbU8

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ska modernisera och förtydliga sina stadgar. Ändringarna innebär bland annat att styrelseledamöter kommer att kunna sitta i styrelsen i högst åtta år.

Det är stiftelsens styrelse som beslutar om ändringar i stadgan. Men ändringarna måste fastställas av riksdagen innan de börjar gälla. Riksdagen hade inga invändningar och godkände ändringarna och lade redogörelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UbU8 (pdf, 918 kB)

Betänkande 2017/18:UbU5

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.

Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 12
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU5 (pdf, 1434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala

Betänkande 2017/18:UbU6

Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.

Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.

Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU6 (pdf, 900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politisk information i skolan

Betänkande 2017/18:UbU7

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU7 (pdf, 1749 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolstart vid sex års ålder

Betänkande 2017/18:UbU4

Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.

Lagen gäller till och med den 31 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:UbU4 (pdf, 340 kB)

Betänkande 2017/18:UbU3

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.

Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-21 Beslut: 2017-09-21

Betänkande 2017/18:UbU3 (pdf, 444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Betänkande 2016/17:UbU23

En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.

Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:UbU23 (pdf, 1362 kB) Webb-tv debatt om förslag: En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Betänkande 2016/17:UbU24

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.

Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:UbU24 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2016/17:UbU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.

Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-16 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:UbU9 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2016/17:UbU21

En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.

Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.

Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UbU21 (pdf, 482 kB) Webb-tv debatt om förslag: En försöksverksamhet med branschskolor

Betänkande 2016/17:UbU22

Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:UbU22 (pdf, 1112 kB) Webb-tv debatt om förslag: En skyldighet att erbjuda lovskola

Betänkande 2016/17:UbU20

Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.

Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.

Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:UbU20 (pdf, 3158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

Betänkande 2016/17:UbU17

Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UbU17 (pdf, 545 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet - grundläggande om utbildningen

Betänkande 2016/17:UbU18

En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 25
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UbU18 (pdf, 671 kB)

Betänkande 2016/17:UbU19

Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UbU19 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2016/17:UbU16

Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-04

Betänkande 2016/17:UbU16 (pdf, 348 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildningen

Betänkande 2016/17:UbU12

Regeringen har presenterat inriktningen på forskningspolitiken för de närmaste tio åren. Regeringen har också beskrivit de satsningar som beslutades i samband med budgetpropositionen för 2017, bland annat de nationella forskningsprogrammen.

Regeringen kommer att avskaffa utbildningsbidraget för doktorander från och med den 1 juli 2017 och Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från den 1 januari 2018. Regeringens beslut innebär att flera lagar behöver ändras. Riksdagen sa ja till detta.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att verka för ett ökat samarbete mellan högskoleutbildningar och arbetsmarknaden . Målet är att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska bli bättre matchad.

Förslagspunkter: 54 Reservationer: 85
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:UbU12 (pdf, 13153 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Betänkande 2016/17:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UbU15 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan