Sök (1 035 träffar)

Betänkande 2017/18:TU1

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-08 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:TU1 (pdf, 7653 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2017/18:TU3

Flera regler för sjöfarten ska bli enklare. Bland annat ska registreringen av mindre skepp förenklas, och det ska bli lättare att registrera skepp som har köpts utomlands. Dessutom tas kravet på att skeppsnamn ska kunna särskiljas bort. Syftet med lagändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och de nya lagarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:TU3 (pdf, 1411 kB)

Betänkande 2017/18:TU2

Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:TU2 (pdf, 980 kB)

Betänkande 2016/17:TU18

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:TU18 (pdf, 678 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2016/17:TU16

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 13
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:TU16 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2016/17:TU17

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:TU17 (pdf, 761 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2016/17:TU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Riksdagen motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Riksdagen anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Riksdagens uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:TU14 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2016/17:TU12

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU12 (pdf, 716 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fossiloberoende transporter

Betänkande 2016/17:TU13

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU13 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2016/17:TU15

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU15 (pdf, 1909 kB)

Betänkande 2016/17:TU11

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU11 (pdf, 1969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2016/17:TU19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU19 (pdf, 524 kB)

Betänkande 2016/17:TU10

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:TU10 (pdf, 489 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2016/17:TU9

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.

Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 10
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:TU9 (pdf, 2405 kB) Webb-tv debatt om förslag: Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur

Betänkande 2016/17:TU6

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 16
Justering: 2017-01-24 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:TU6 (pdf, 609 kB) Webb-tv debatt om förslag: It- och postfrågor

Utlåtande 2016/17:TU8

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett gemensamt regelverk, eller kodex, i EU för området elektronisk kommunikation. Riksdagen anser att delar av kommissionens förslag strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som de kan genomföras på ett effektivt sätt.

De delar riksdagen anser strider mot detta rör samordning av radiospektrum. Radiospektrum är en begränsad resurs som är nödvändig för att kunna erbjuda trådlösa tjänster, till exempel mobilt bredband, mobiltelefoni, rundradio, landmobil radio och satellittjänster.

Riksdagen motsätter sig att ytterligare formell kompetens överförs till EU-nivå i fråga om förvaltning av radiospektrum. Enligt riksdagen är det viktigt att Post- och telestyrelsen har handlingsutrymme för att exempelvis möta nationella behov och politiska målsättningar. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-16

Utlåtande 2016/17:TU8 (pdf, 369 kB)

Betänkande 2016/17:TU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-12 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:TU1 (pdf, 7897 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2016/17:TU4

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
  • Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
  • Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
  • Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
  • När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 40
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-12 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:TU4 (pdf, 1721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastruktur för framtiden

Betänkande 2016/17:TU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:TU5 (pdf, 1447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Utlåtande 2016/17:TU7

EU-kommissionen har lämnat ett förslag som ska möjliggöra ekonomiskt stöd till installation av trådlöst internet på platser med central betydelse för lokala samhällen, som till exempel myndighetsbyggnader, skolor och sjukhus.

Riksdagen tycker att det finns oklarheter med förslaget, som beror på att det inte har gjorts en utförlig konsekvensanalys som tar hänsyn till långsiktiga effekter och EU-ländernas olika marknadssituationer när det gäller trådlöst internet. Enligt riksdagen borde kommissionen närmare ha utrett förslagets påverkan på framtida finansieringsbehov, konkurrens och marknadsaktörers investeringsvilja.

Eftersom en utförlig konsekvensanalys inte är gjord anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen och lämnar därför ett motiverat yttrande till EU.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärderna som föreslås inte ska vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-11-30

Utlåtande 2016/17:TU7 (pdf, 237 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen