Sök (1 099 träffar)

Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SoU1 (pdf, 2660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2017/18:SoU12

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU12 (pdf, 473 kB)

Betänkande 2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 20
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU5 (pdf, 1682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Betänkande 2017/18:SoU11

Kommuner ska ha betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård från och med 30 dagar efter att personen fått veta att hen ska skrivas ut. Detta ska gälla under 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den 1 januari 2018 börjar en ny lag gälla som handlar om samverkan när en person skrivs ut från sluten vård. Då kommer kommuner och landsting att ta fram gemensamma riktlinjer om bland annat vem som ansvarar för vad när patienten skrivs ut och hur personen ska följas upp. För att de ska ha tid att ta fram riktlinjer kommer den föreslagna ändringen om betalningsansvar att gälla under en övergångsperiod.

Ändringen börjar gälla den 2 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:SoU11 (pdf, 367 kB)

Betänkande 2017/18:SoU6

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:SoU6 (pdf, 311 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016

Betänkande 2017/18:SoU3

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU3 (pdf, 1306 kB)

Betänkande 2017/18:SoU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården.

Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig.

Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU4 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet

Betänkande 2017/18:SoU2

Personuppgifterna i receptregistret ska få användas för fler ändamål än i dag. Syftet med förändringen är bland annat att myndigheter på ett bättre sätt ska kunna följa upp användningen av läkemedel. Dessutom ska det finnas information i receptregistret om varför en patient fått ett läkemedel utskrivet.

I dag får personuppgifter i receptregistret bara användas om det behövs för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik. Framöver ska personuppgifterna också få användas för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen vill också att regeringen ska skynda på arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. Det övergripande målet med en nationell läkemedelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen till att snabba på arbetet med läkemedelslistan.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SoU2 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om läkemedelsregistret

Betänkande 2016/17:SoU13

Socialnämnden ska få ansvar för att förebygga och motverka spelmissbruk. Det är en utökning av det ansvar nämnden har i dag för att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska också få ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka spelmissbruk bland barn och unga. I dag ska kommun och landsting samarbeta om personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om personer som är spelmissbrukare. Hälso- och sjukvården ska också ta ansvar för att ge råd och stöd till de barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som är spelmissbrukare.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:SoU13 (pdf, 762 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

Betänkande 2016/17:SoU19

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

  • En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
  • Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
  • Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
  • Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
  • Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:SoU19 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården

Betänkande 2016/17:SoU18

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SoU18 (pdf, 1900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Betänkande 2016/17:SoU21

Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SoU21 (pdf, 416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Driftsformer för universitetssjukhus

Betänkande 2016/17:SoU22

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:SoU22 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Betänkande 2016/17:SoU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.

Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-09 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SoU17 (pdf, 2799 kB)

Betänkande 2016/17:SoU20

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.

I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SoU20 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det statliga tandvårdsstödet - förbättrad information, kontroll och uppföljning

Betänkande 2016/17:SoU16

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:SoU16 (pdf, 2565 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården

Betänkande 2016/17:SoU10

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 35
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU10 (pdf, 1184 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2016/17:SoU15

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att skapa bättre förutsättningar för patienter att vara delaktiga i vård som ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård.

Lagändringarna innebär bland annat:

  • Inom den öppna tvångsvården ska en samordnad vårdplan så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med patientens närstående.
  • Patientens inställning till insatserna som anges i den samordnade vårdplanen ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om vård.
  • Chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd.
  • Det förtydligas att en patient inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, får ges behandling utan samtycke.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU15 (pdf, 712 kB)

Betänkande 2016/17:SoU7

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SoU7 (pdf, 812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor

Betänkande 2016/17:SoU8

Riksdagen vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Enligt riksdagen borde det vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få rätt att välja utförare genom att lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 21
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SoU8 (pdf, 5100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till personer med funktionsnedsättning