Sök (1 039 träffar)

Betänkande 2017/18:NU13

Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU13 (pdf, 609 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbud mot utvinning av uran

Betänkande 2017/18:NU14

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU14 (pdf, 698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt följerätt

Betänkande 2017/18:NU15

Det svenska regelverket anpassas till EU:s nya energimärkningsförordning. Anpassningen sker genom att svenska bestämmelser som reglerar samma sak som EU-förordningen slutar att gälla och två nya lagar med de kompletterande bestämmelser som krävs i Sverige införs.

Syftet med energimärkning är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:NU15 (pdf, 768 kB)

Betänkande 2017/18:NU12

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

  • Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
  • Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 49
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-19

Betänkande 2017/18:NU12 (pdf, 1181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2017/18:NU17

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.

EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-19

Betänkande 2017/18:NU17 (pdf, 546 kB)

Betänkande 2017/18:NU11

Majoriteten av livsmedelsexporten från Sverige kommer från ett fåtal större företag och det är endast tio procent av alla svenska livsmedelsföretag som exporterar. Regeringen genomför just nu flera satsningar för att främja den svenska livsmedelsexporten. Det ser riksdagen positivt på, men betonar samtidigt vikten av att det finns en regional spridning i åtgärderna. Även små och medelstora företag på landsbygden som inte exporterar i dag borde nås av den här typen av satsningar.

Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om vikten av att exportprogrammen och andra åtgärder når små och medelstora livsmedelsföretag i hela landet.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om handelspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:NU11 (pdf, 902 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Utlåtande 2017/18:NU26

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen om marknadskontroll av produkter går för långt och strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Därför beslutade riksdagen att lämna synpunkter om detta i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Prövningar enligt subsidiaritetsprincipen går ut på att avgöra om beslut bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Principen säger att beslut om nya lagar ska tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Riksdagen ifrågasätter inte att EU-reglerna som gäller marknadskontroll behöver förbättras. Däremot har riksdagen invändningar mot några av de befogenheter för myndigheter som kommissionen föreslår. Enligt riksdagens uppfattning går dessa delar av förslaget längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Utlåtande 2017/18:NU26 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:NU10

Riksdagen sa nej till 21 motioner om mineralpolitik från allmänna motionstiden 2017. Anledningen till det är bland annat att regeringen nyligen har tillsatt eller tagit emot utredningar inom området mineralpolitik. Motionerna handlar bland annat om utvinning av fossila energitillgångar, mineralstrategin och mineraler och miljö.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:NU10 (pdf, 612 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2017/18:NU9

Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:NU9 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa elmarknadsfrågor

Betänkande 2017/18:NU1

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:NU1 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2017/18:NU2

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:NU2 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2017/18:NU3

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-07

Betänkande 2017/18:NU3 (pdf, 812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2017/18:NU4

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.

  • En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
  • En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.

I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.

Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-23 Beslut: 2017-11-23

Betänkande 2017/18:NU4 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2017/18:NU5

I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som är första instans att fatta beslut i frågor om företagskoncentrationer. Nu ska det i stället vara Konkurrensverket som tar besluten. På så vis kan domstolarna fokusera på enbart dömande uppgifter. Konkurrensverkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Regeringen vill också upphäva lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Syftet är att Sveriges konkurrensregler ska likställas med EU:s.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU5 (pdf, 1455 kB)

Betänkande 2017/18:NU6

Svensk rätt ska anpassas till nya tvingande regler om EU-varumärken. I dag finns det hänvisningar till reglerna i tre lagar:

  • Varumärkeslagen.
  • Firmalagen.
  • Lagen om rättegången i arbetstvister.

De hänvisningarna kommer nu att uppdateras.

Tidigare har reglerna om EU-varumärken varit uppdelade, nu har de slagits samman. Ändringarna innebär inga praktiska förändringar i den svenska lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU6 (pdf, 997 kB)

Betänkande 2017/18:NU7

Det ska bli lättare att distribuera biogas i naturgasnät. De som äger naturgasledningar ska bland annat bli tvungna att offentliggöra de villkor som gäller för gasens kvalitet, lukt och tryck.

I dagsläget behöver de som äger en naturgasledning endast informera om avgift och övriga villkor när någon begär att få göra en ny anslutning. Det finns inte heller något krav på att ägarna ska offentliggöra den typen av information.

Genom lagändringen blir det tydligare vad som gäller, vilket förväntas öka möjligheterna för att biogasen kommer att användas mer än i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-17 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:NU7 (pdf, 427 kB)

Utlåtande 2017/18:NU8

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Utlåtande 2017/18:NU8 (pdf, 1152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av kommissionens diskussionsunderlag om globaliseringen

Betänkande 2016/17:NU20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU20 (pdf, 1312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017

Betänkande 2016/17:NU21

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU21 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring

Betänkande 2016/17:NU23

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:NU23 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Immaterialrätt