Sök (8 träffar)

Betänkande 2006/07:KUU1

Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2007-06-07 Justering: 2007-06-14 Debatt: 2007-06-19 Beslut: 2007-06-20

Betänkande 2006/07:KUU1 (pdf, 145 kB)

Betänkande 2003/04:KUU1

Riksdagen vill, till skillnad från regeringen, inte ha en vald ordförande i Europeiska rådet. EU bör behålla det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap i Europeiska rådet. Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina utgångspunkter för EU:s regeringskonferens om EU:s framtid. Regeringskonferensen ska behandla ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag som lagts fram av EU:s framtidskonvent. Riksdagen har nu talat om för regeringen vilka utgångspunkter Sverige ska ha under regeringskonferensen. EU bör behålla ordningen med en kommissionär med rösträtt för varje medlemsstat. Konventet har föreslagit att Europeiska rådet ska kunna ändra beslutsregler i fördraget. Sverige bör arbeta för att reglerna bara ska kunna ändras när fördraget ändras. Det skulle vara bra om målet för hållbar utveckling lyftes fram i ett protokoll till fördraget. Sedan lång tid tillbaka är det så att EU-lagar går före EU-ländernas egna lagar. Två viktiga bestämmelser ingår i EU:s lagar: Respekten för medlemsstaternas nationella identitet, som uttrycks i deras politiska och konstitutionella grund, och de grundläggande rättigheter som följer av EU-ländernas gemensamma konstitutionella traditioner. Sverige bör dock arbeta för att dessa regler framgår tydligare.

Förslagspunkter: 99 Reservationer: 122
Beredning: 2003-10-23 Justering: 2003-11-12 Debatt: 2003-11-20 Beslut: 2003-11-20

Betänkande 2003/04:KUU1 (doc, 1021 kB)

Betänkande 2002/03:KUU2

Riksdagen godkände inte en motion med krav på att regeringens ska agera när det gäller bl.a. ökade krav på lojalitet mellan EU:s medlemsstater.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Beredning: 2003-05-08 Justering: 2003-05-22 Debatt: 2003-06-10 Beslut: 2003-06-10

Betänkande 2002/03:KUU2 (doc, 381 kB)

Betänkande 2002/03:KUU3

Riksdagen avslog en motion om att Europol och Eurojust ska byggas upp till effektiva organisationer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2003-05-20 Justering: 2003-05-22 Debatt: 2003-06-10 Beslut: 2003-06-10

Betänkande 2002/03:KUU3 (doc, 324 kB)

Betänkande 2002/03:KUU1

Riksdagen gjorde ett uttalande om tidtabellen för den regeringskonferens som ska diskutera EU:s framtidsfrågor efter Europeiska konventet. Det måste gå tillräcklig tid mellan att konventet avslutas och regeringskonferensen inleds. Detta för att både riksdagen och allmänheten ska hinna debattera resultatet av konventet innan regeringen inleder förhandlingarna inom ramen för regeringskonferensen. Den tidtabell som förutsågs vid toppmötet i Nice bör därför behållas och regeringskonferensen sammankallas först 2004.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Beredning: 2003-03-11 Justering: 2003-03-27 Debatt: 2003-04-09 Beslut: 2003-04-10

Betänkande 2002/03:KUU1 (doc, 188 kB)

Betänkande 2001/02:KUU2

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om EU:s framtidsfrågor. Regeringen lämnar i skrivelsen information om det konvent som ska förbereda EU:s nästa regeringskonferens år 2004 och den pågående debatten om EU:s framtid, baserat på Nice- och Laekenförklaringarna. Den svenska inställningen i debatten om EU:s allmänna inriktning bör enligt riksdagen vägledas av tre principer: en pragmatisk grundhållning snarare än ett politiskt slutmål, en därav följande nedtoning av terminologibegreppsfrågorna samt stöd för den rådande ordningen för EU:s grundvalar, såsom dessa beskrivs i regeringens skrivelse.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 21
Beredning: 2002-04-18 Justering: 2002-05-21 Debatt: 2002-06-04 Beslut: 2002-06-04

Betänkande 2001/02:KUU2 (doc, 564 kB)

Betänkande 2001/02:KUU1

Riksdagen godkände Nicefördraget och ändringar i anslutningslagen. Besluten fattades enligt regeringsformen med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Nicefördraget slöts vid toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i december 2000. Regeringskonferensen behandlade institutionella frågor och hade två huvudsakliga mål: att förbereda unionen för en utvidgad medlemskrets och att tillförsäkra en effektiv och handlingskraftig union även efter en utvidgning. Nicefördraget innebär att vissa nya, men begränsade, beslutsbefogenheter överlåts till EG. Samarbetet ändrar inte karaktär på grund av Nicefördraget, utan förblir i grunden mellanstatligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om hur ett konvent, i huvudsak baserat på de nationella parlamenten, bör utformas och fungera i förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens. Riksdagen betonade våren 2001 betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i detta arbete (se 2000XZBW2001XZAWKUU1 ).

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 1
Beredning: 2001-10-16 Justering: 2001-11-22 Debatt: 2001-12-06 Beslut: 2001-12-06

Betänkande 2001/02:KUU1 (doc, 245 kB)

Betänkande 2000/01:KUU1

Riksdagen gjorde fyra tillkännagivanden till regeringen om EU:s framtidsfrågor efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Nice i december 2000. När det gäller de grundläggande rättigheterna inom EU uttalade riksdagen att regeringen med all kraft bör verka för att EU ska tillträda Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När det gäller de nationella parlamenten i EU konstaterade riksdagen att det är en grundläggande demokratifråga att de nationella parlamenten har möjlighet att påverka utvecklingen inom EU. Arbetet inom EU bör läggas upp på sådant sätt och med sådana tidsfrister att de nationella parlamenten får utrymme att agera gentemot sina regeringar. Den fortsatta diskussionen bör vidgas till att också omfatta vilka typer av påverkan som det är lämpligt att de nationella parlamenten utövar på EU-nivå. Det är värdefullt att de nationella parlamenten använder informationskällor utöver de egna regeringarna. Informationsutbyte mellan nationella parlament bör uppmuntras, liksom informationsutbyte med Europaparlamentet och andra EU-organ. Det är också viktigt att det finns möjligheter för nationella parlamentariker att som folkets valda representanter påverka de processer som leder fram till beslut som ofta har påverkats av enskilda organisationer och påtryckargrupper. När det gäller förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens konstaterade riksdagen att det behövs mångas deltagande och att förberedelsearbetet måste engagera inte minst de nationella parlamenten. Erfarenheterna från COSAC (samarbetsorgan mellan de nationella parlamentens Europautskott och Europaparlamentet) kan utnyttjas, och ett konvent i huvudsak baserat på nationella parlament skulle kunna lämna värdefulla bidrag. Möjligheterna till remissomgång i de olika frågorna bör tas till vara. Regeringen bör inför nästa regeringskonferens redovisa för riksdagen det närmare förberedelsearbetet och vissa mera principiella ställningstaganden i de sakfrågor som konferensen kommer att behandla.


Beredning: 2001-03-22 Justering: 2001-04-26 Debatt: 2001-05-09 Beslut: 2001-05-09