Sök (535 träffar)

Betänkande 2018/19:CU2

Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

  • ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
  • förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU2 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny regional planering

Betänkande 2018/19:CU3

Det blir fartygets ägare som blir skadeansvarig om en transport av vissa farliga och skadliga ämnen leder till skada. Fartygsägaren ska även vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring.

Om fartygsägaren inte kan betala alla de skador som uppkommit ska den som lider skada ha möjlighet att få ersättning från en internationell fond. Det införs också sanktioner som gäller när vissa skyldigheter inte följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de flesta förändringar ska börja gälla. Vissa förändringar börjar gälla den 1 januari.

Riksdagen godkände samtidigt den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU3 (pdf, 10266 kB)

Utlåtande 2017/18:CU33

EU-kommissionen föreslår nya regler inom området konsumenträtt. Det handlar bland annat om regler för att skydda konsumenters kollektiva intressen och en skyldighet för EU:s medlemsländer att införa sanktioner vid allvarliga och omfattande överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning. Riksdagen tycker att delar av förslagen går för långt.

Syftet med förslagen är enligt EU-kommissionen bland annat att motverka överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning och att ge en större grupp av konsumenter möjlighet till exempelvis skadestånd vid sådana överträdelser.

Riksdagen håller med om att det är viktigt att verka för ett högt konsumentskydd i EU och att det krävs åtgärder på EU-nivå för att lyckas med det. Däremot anser riksdagen att frågan om hur EU-länderna ska fördela böter eller motsvarande sanktionsavgifter är en fråga som bör beslutas i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Utlåtande 2017/18:CU33 (pdf, 309 kB)

Betänkande 2017/18:CU35

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:CU35 (pdf, 1560 kB)

Betänkande 2017/18:CU39

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:CU39 (pdf, 2501 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling

Betänkande 2017/18:CU34

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:CU34 (pdf, 481 kB)

Betänkande 2017/18:CU36

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:CU36 (pdf, 2048 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Betänkande 2017/18:CU37

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskning av reformen av revisionsplikten, vilken innebar att revisionsplikten för små privata aktiebolag avskaffades. Reformen skedde 2010 och syftet var bland annat att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare. Men enligt Riksrevisionen har kostnadsbesparingen för företagen varit liten, knappt en procent av bolagens nettoomsättning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns tecken på att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Riksrevisionen tycker att regeringen borde verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Regeringen, som uppger att den ser allvarligt på rapportens slutsatser, konstaterar att det skulle behövas en mer utförlig analys för att verifiera slutsatserna. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att regeringen ska arbeta för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen la därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-06 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:CU37 (pdf, 283 kB)

Betänkande 2017/18:CU14

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU14 (pdf, 4041 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernare adoptionsregler

Betänkande 2017/18:CU29

Två nya lagar om paketresor och resegaranti ska stärka skyddet för resenärer och bidra till en välfungerande resemarknad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya paketreselagen innebär bland annat att fler resenärer kommer att omfattas av skyddsregler och att kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan förstärks. Resenären får också rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats och kraven blir hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Den nya resegarantilagen kompletterar paketreselagen och innebär bland annat att resenärers skydd stärks om en researrangör går i konkurs.

Förslagen om de två nya lagarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till bindande EU-regler. Lagarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU29 (pdf, 4634 kB)

Betänkande 2017/18:CU31

Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 17
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU31 (pdf, 8277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenmiljö och vattenkraft m.m.

Betänkande 2017/18:CU32

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.

Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU32 (pdf, 572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler bygglovsbefriade åtgärder

Betänkande 2017/18:CU38

En ekonomisk förening som är ett så kallat arbetskooperativ ska kunna betala tillbaka en medlems insats med ett högre belopp än vad insatsen var från början. Därmed kan en medlem få del av en värdeökning som skett i föreningen när hon eller han lämnar den.

Bestämmelserna omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med en egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU38 (pdf, 1406 kB)

Betänkande 2017/18:CU15

Innehavare av kärnkraftsreaktorer ska i högre utsträckning än i dag ta ansvar för riskerna med kärnkraft. Det innebär att de blir ansvariga för skador upp till 11,8 miljarder kronor om en atomolycka skulle inträffa. Dessutom måste de teckna en ansvarsförsäkring för samma belopp. Tanken är att den som förorenar ska betala.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:CU15 (pdf, 1895 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare

Betänkande 2017/18:CU27

Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler.

Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:CU27 (pdf, 2087 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Betänkande 2017/18:CU13

Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:CU13 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov

Betänkande 2017/18:CU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det nationella höjdsystemet RH 2000 ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till en fastighet, enskilt vatten. Det ska göra det enklare för både fastighetsägare och myndigheter att avgöra vilket vatten som är allmänt och vilket som tillhör en fastighet, jämfört med det system som används i dag. Beslutet har betydelse för fastigheter som ligger vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.

Fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU22 (pdf, 1175 kB)

Betänkande 2017/18:CU23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hur det statliga systemet för hyressättning, det så kallade bruksvärdessystemet, påverkar hyresgästers inkomst, utbildning och barnafödande. Riksrevisionen konstaterar bland annat att hyressättning enligt det systemet kan påverka personers inkomstutveckling negativt.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport men tycker inte att den kan ge svar på frågan om hur reglerna bör vara utformade. 

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU23 (pdf, 278 kB)

Betänkande 2017/18:CU24

En ny lag om företagshemligheter införs. Lagen ersätter en befintlig lag om skydd för företagshemligheter och innebär att ett EU-direktiv genomförs. I stort ligger den nya lagen i linje med principerna i den gamla, men med vissa ändringar och anpassningar.

Den nya lagen innebär bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som avslöjar en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegångar blir starkare och att straffen för företagsspioneri skärps.

Det tydliggörs också att kunskaper och färdigheter som en arbetstagare fått vid normal yrkesutövning samt information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte är företagshemligheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU24 (pdf, 1916 kB)

Betänkande 2017/18:CU25

En ny lag ska bland annat förenkla verksamheten för och motverka ekonomisk brottslighet i ekonomiska föreningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ekonomiska föreningar är verksamheter eller företag som vill främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten, till exempel som konsumenter, leverantörer eller anställda. Den nya lagen ersätter nuvarande lagstiftning, är utformad för att vara lätt att förstå och innehåller vissa nyheter.

Bland annat ska antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, alltså föreningens samlade interna regler, minska. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten. Dessutom blir det förbjudet att utse exempelvis en verkställande direktör som inte sköter VD-uppdraget. Detta för att motverka risken för att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter, alltså företrädare som inte har någon insyn i verksamheten.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU25 (pdf, 32133 kB)