Sök (15 träffar)

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Betänkande 2015/16:FöU14

Regeringen kan i dag enbart besluta om att sända väpnad styrka utomlands för övning och annan utbildning som har ett fredsfrämjande syfte. Regeringen har föreslagit en ändring i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringen gör det möjligt för regeringen att besluta om att inom ramen för internationellt militärt samarbete sända en väpnad styrka för att delta i övning och utbildning. Den tidigare begränsningen om att syftet ska vara fredsfrämjande tas bort. Regeringen kan då exempelvis besluta om att sända väpnad styrka för övning av individuellt och kollektivt självförsvar tillsammans med länder i vårt närområde som Sverige samarbetar med och inom Nato.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU14 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Betänkande 2015/16:FöU15

Efter terrordåden i Frankrike den 13 november 2015 begärdes stöd från övriga EU-länder i kampen mot terrororganisationen Daish. Frankrike har med hänvisning till artikel 42.7 i EU-fördraget bland annat efterfrågat stöd med viss ammunition.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bör lämna stöd till Frankrike i form av den ammunition som efterfrågas. Ammunitionen bör säljas till Frankrike. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och gav därmed regeringen rätt att under 2016 besluta om att sälja försvarsmateriel i form av ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Regeringen får också rätt att använda inkomsten efter försäljningen för att köpa materiel som motsvarar den som säljs.

Med försäljningen av ammunition följer också en risk avseende Sveriges beredskap. Riksdagen anser att det inte är helt betryggande att göra köpet av ny ammunition efter det att försäljningsinkomster blir tillgängliga och att återanskaffningen skulle kunna gälla något annat än exakt den mängd och det slag av ammunition som säljs. Därför uppmanade riksdagen regeringen att omgående besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som ska överlåtas till Frankrike.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU15 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Betänkande 2015/16:FöU10

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FöU10 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2015/16:FöU11

Användningen av explosiva ämnen i kriminellt syfte borde kartläggas och dessutom borde lagstiftningen kring handgranater ses över. Det anser riksdagen som nu uppmanar regeringen till det här i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att den svenska lagen om brandfarliga och explosiva varor följer ett bindande beslut i EU. EU-beslutet handlar om regler för hur försäljning av brandfarliga och explosiva varor får gå till.

Förändringen i Sverige skulle bland annat innebära att man måste ha tillstånd för att exportera explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ansvaret för tillstånden.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU11 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor

Betänkande 2015/16:FöU13

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten har även undersökt regeringens styrning samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Regeringskansliets uppföljning av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Länsstyrelserna har idag ansvar för att upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser och att samordna krisberedskapen i länen. Det eftersom samhället ska ha en beredskap mot till exempel större kriser orsakade av epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur.

Riksrevisionens har kommit fram till att länsstyrelsernas krisberedskapsarbete behöver förbättras i flera avseenden för att arbetet ska leva upp till de mål som finns i lagen.

Regeringen har i en skrivelse berättat för riksdagen att den delar den här slutsatsen. Det senaste året har regeringen därför vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete. Men samhället står inför stora utmaningar på grund av migrationsströmmar, enligt regeringen. Därför kommer det under den närmaste tiden att finnas ett begränsat utrymme för ytterligare utvecklingsarbete.

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att förbättra krisberedskapsarbetet. Dessutom pågår det utredningsarbete inom området. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU13 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Betänkande 2015/16:FöU9

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU9 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2015/16:FöU4

Riksrevisionen anser att SOS Alarm har problem att nå upp till de krav som ställs på bolaget. Bland annat har svarstiderna på nödnumret 112 varit för höga de senaste åren och dessutom har regeringen varit alltför otydlig i sin styrning av SOS Alarm. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten "Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet".

Regeringen har kommenterat Riksrevisionens rapport i en skrivelse som försvarsutskottet nu behandlat. Regeringen håller med om att de höga svarstiderna på 112 är ett problem och att verksamheten behöver utvecklas. Regeringen har därför lagt till mer pengar i budgeten för SOS Alarm för 2016 och 2017. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över hur alarmeringstjänsten ska organiseras i framtiden.

Försvarsutskottet tycker att det är bra att regeringen tillsatt en utredning som ska se över alarmeringstjänstens organisation. Utskottet anser att det är ett problem i dag att ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för helheten i alarmeringen. Utskottet menar att det snarast måste göras något åt detta för att säkerhetsställa att alla medborgare får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation.

Eftersom en utredning är tillsatt anser inte försvarsutskottet att fler beslut behöver tas just nu. Riksdagen la därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:FöU4 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm

Betänkande 2015/16:FöU7

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2016-03-01 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:FöU7 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beredskap för kris och krig

Betänkande 2015/16:FöU5

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU5 (pdf, 169 kB)

Betänkande 2015/16:FöU6

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU6 (pdf, 507 kB)

Betänkande 2015/16:FöU8

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Riksdagen anser att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Därför gör riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Riksdagen anser nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Tillkännagivandet grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:FöU8 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2015/16:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om drygt 48,8 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap samt materiel och anläggningar. Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att under 2016 fatta beslut om att upplåta materiel till länder som Jas 39 har upplåtits till.

Riksdagen sa vidare nej till motioner om bland annat målen för försvaret och krisberedskapen, försvarets framtida inriktning och om dimensioneringen av Försvarsmakten för stöd till samhället.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2015-12-01 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FöU1 (pdf, 479 kB)

Betänkande 2015/16:FöU3

När Försvarsmakten lämnat in en ansökan om att få använda ett övnings- och skjutfält görs en miljöprövning. Försvarsutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att beslutsprocesserna för miljöprövningar i många fall tagit mycket lång tid och att de behöver ses över. Detta för att korta handläggningstiderna så att försvarets möjligheter till övning inte allvarligt försvåras. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade även regeringen att göra tillgången till så kallade långräckviddiga bekämpningssystem till en prioriterad fråga under kommande mandatperioder.

Beslutet grundar sig i två motionsförslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om olika militära frågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FöU3 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2015/16:FöU2

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet som utför kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten.

Riksrevisionen har granskat om Siuns kontrollarbete fungerar effektivt. Riksrevisionen, liksom regeringen, bedömer att Siun har fått de förutsättningar och medel som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser dock i sin rapport att Siuns arbetsprocess och kontrollärenden kan dokumenteras bättre, samt att tydligheten i besluten behöver utvecklas. Riksrevisionens granskning visar också att försvarsunderrättelsemyndigheterna tar Siuns synpunkter på allvar och vidtar åtgärder i enlighet med Siuns beslut.

Regeringen avser att hålla sig informerad om Siuns fortsatta utvecklingsarbete, vilket riksdagen anser är bra. Riksrevisionen menar också att det är viktigt att ta reda på var försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs inom Försvarsmakten, och detta är något som även riksdagen anser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FöU2 (pdf, 127 kB)