Sök (1 362 träffar)

Betänkande 2017/18:SfU31

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/2019. Det gäller propositionen 2017/18:254 Anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning och skrivelsen 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SfU31 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2017/18:SfU23

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SfU23 (pdf, 3962 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:SfU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU22 (pdf, 1490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Betänkande 2017/18:SfU26

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU26 (pdf, 684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Betänkande 2017/18:SfU29

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU29 (pdf, 549 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet

Betänkande 2017/18:SfU30

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU30 (pdf, 2235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

Betänkande 2017/18:SfU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat att även personer som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel ska få rätt till skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det gäller också dem som går i grundskola eller gymnasium, då från det andra kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år.

För den som startar upp ett aktiebolag så ska SGI beräknas på samma sätt som när en person startar upp en enskild firma. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad förlängs också från 24 till 36 månader.

Lagändringarna för företagares SGI börjar gälla 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU25 (pdf, 819 kB)

Betänkande 2017/18:SfU27

Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU27 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Betänkande 2017/18:SfU24

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.

För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SfU24 (pdf, 2208 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karensavdrag – en mer rättvis självrisk

Betänkande 2017/18:SfU28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut.

Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:SfU28 (pdf, 295 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut

Betänkande 2017/18:SfU20

Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun

  • om kommunerna kommer överens om placeringen
  • om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov
  • om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.

Syftet med lagändringarna är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:SfU20 (pdf, 659 kB)

Betänkande 2017/18:SfU21

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:SfU21 (pdf, 1714 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av säsongsanställningsdirektivet

Betänkande 2017/18:SfU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 68
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU15 (pdf, 1105 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2017/18:SfU16

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 11
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU16 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2017/18:SfU17

Handläggningstiderna för arbetstillstånd är för långa. Dessutom är det viktigt att Sveriges system för arbetskraftsinvandring inte missbrukas med till exempel dåliga villkor. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att:

  • Återkomma till riksdagen med ett förslag om att förkorta handläggningstiderna och utöka den digitala hanteringen hos Migrationsverket.
  • Ge i uppdrag till Migrationsverket att förstärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 18
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU17 (pdf, 527 kB)

Betänkande 2017/18:SfU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om svenskt medborgarskap.

Motionerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester samt egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas, en förlängning av tiden för hemvist för att få medborgarskap och att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 10
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU18 (pdf, 371 kB)

Betänkande 2017/18:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU19 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2017/18:SfU10

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU10 (pdf, 2439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

Betänkande 2017/18:SfU11

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU11 (pdf, 281 kB)

Betänkande 2017/18:SfU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget