Sök (1 124 träffar)

Betänkande 2018/19:AU3

Riksdagen har godkänt FN:s internationella arbetsorganisations, ILO, konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. Med en hushållsarbetare avses en arbetstagare som är anställd för att arbeta i någons hushåll.

Sverige lever redan upp till konventionen för hushållsarbetare i allmänhet. Det gäller exempelvis hemtjänstpersonal och anställda i så kallade hemserviceföretag. Arbetstagare som arbetar i sin arbetsgivares hushåll omfattas av en särskild lag. Den behöver ändras för att Sverige ska ha genomfört konventionen.

Ändringarna handlar om att personer som arbetar hemma hos sin arbetsgivare ska få rätt till skriftlig information om sina anställningsvillkor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om husligt arbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:AU3 (pdf, 756 kB)

Betänkande 2017/18:AU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU15 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning

Betänkande 2017/18:AU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU16 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden

Betänkande 2017/18:AU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:AU18 (pdf, 298 kB)

Utlåtande 2017/18:AU19

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-19 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:AU19 (pdf, 306 kB)

Betänkande 2017/18:AU14

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:AU14 (pdf, 1138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Utlåtande 2017/18:AU17

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Utlåtande 2017/18:AU17 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten

Betänkande 2017/18:AU10

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU10 (pdf, 623 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2017/18:AU13

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:AU13 (pdf, 350 kB)

Betänkande 2017/18:AU9

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 24
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:AU9 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2017/18:AU12

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:AU12 (pdf, 2736 kB)

Betänkande 2017/18:AU8

Regeringen borde se till att Arbetsmiljöverket får bättre rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Det anser riksdagen och uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen tycker också att det borde bli lättare för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Regeringens arbetsmiljöstrategi bör därför i större utsträckning innehålla initiativ som underlättar ett sådant arbete. Riksdagen riktade därför ytterligare ett tillkännagivande till regeringen med denna uppmaning.

Riksdagen sa också nej till de övriga motionsförslagen om arbetsmiljö och arbetstid som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 11
Justering: 2018-02-27 Debatt: 2018-03-08 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:AU8 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2017/18:AU7

Etableringsersättningen för nyanlända borde sänkas i större omfattning för den som utan giltiga skäl inte deltar i insatser i etableringsprogrammet, till exempel i svenskundervisning och samhällsorientering.

I dag kan den som är nyanländ i Sverige och som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram få etableringsersättning från Försäkringskassan. Personer som är inskrivna i programmet kan vid behov varnas eller stängas av från sin ersättning. Men kopplingen mellan deltagandet i programmet och rätten att få ersättning borde tydliggöras mer. Aktivitetskravet borde öka och etableringsersättningen sänkas i större omfattning för personer som utan giltiga skäl inte deltar i etableringsinsatserna. Riksdagen uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att öka aktivitetskravet i etableringsersättningen.

Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området integration från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 20
Justering: 2018-03-01 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:AU7 (pdf, 588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Utlåtande 2017/18:AU11

EU-kommissionen vill införa nya minimiregler på det arbetsrättsliga området. Men riksdagen anser inte att förslaget i alla delar är sådant som bör beslutas på EU-nivå.

EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till förbättrade arbetsvillkor för arbetstagare och ökad tydlighet på arbetsmarknaden. Riksdagen håller med kommissionen om att frågorna är mycket viktiga men anser att beslut om det här bör fattas av respektive medlemsland och inte på EU-nivå. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle EU-förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen tycker alltså att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen kommer därför att skicka sina synpunkter på förslaget till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Utlåtande 2017/18:AU11 (pdf, 304 kB)

Betänkande 2017/18:AU6

En ny lag ska garantera vissa minimikrav i tjänstepensionen. Det kan till exempel handla om hur många år en anställd måste ha jobbat innan hen har rätt till tjänstepension. Det kan även handla om lägsta ålder för när den anställde har rätt till det.Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på tvingande EU-regler. Syftet med de gemensamma minimireglerna är att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna.

I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Den föreslagna lagen kommer att ge ett extra skydd för arbetstagare med tjänstepension, både de som har det i dag och de som framöver kommer att få det.

Lagen börjar gälla den 1 juni 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:AU6 (pdf, 809 kB)

Betänkande 2017/18:AU5

Nya regler införs i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat ska reglerna för förtroendeuppdrag i arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Förtroendeuppdrag ska behandlas som förvärvsarbete när normalarbetstid och ersättning fastställs.

Reglerna för arbetslöshetsersättning och pension samordnas. Om en person får pension från förvärvsarbete ska arbetslöshetsersättningen minskas med samma belopp som pensionen är på. Rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa förlängs och ska gälla till månadsskiftet före den månad då den som vill bli medlem fyller 65 år.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-08 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:AU5 (pdf, 878 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pension

Betänkande 2017/18:AU2

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:AU2 (pdf, 792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Betänkande 2017/18:AU4

Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-13

Betänkande 2017/18:AU4 (pdf, 614 kB)

Betänkande 2017/18:AU1

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:AU1 (pdf, 627 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Betänkande 2017/18:AU3

Företag inom varu- och tjänstesektorn med färre än tio anställda ska omfattas av kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla frisörer och restauranger. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag finns det ett undantag i diskrimineringslagen för den här typen av företag. Det är företag som många möter i sin vardag och riksdagen anser därför att ändringen är viktig för att öka jämlikheten och delaktigheten i samhället. Ändringen innebär att personer med funktionsnedsättning får ett ökat skydd mot diskriminering.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2018.

Riksdagen menar också att det är viktigt att ändringen utvärderas för att se hur den fungerar. Både för företagen och för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera lagändringen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:AU3 (pdf, 454 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet