Sök (355 träffar)

Betänkande 2008/09:JuU29

EU arbetar för ett mer enhetligt rättssystem. Därför föreslås att ett medlemsland ska acceptera och verkställa ett beslut om övervakningsåtgärder taget i ett annat medlemsland. Målet är att färre personer ska frihetsberövas på den grunden att de saknar hemvist i ett visst land. Riksdagen godkände EU:s utkast till rambeslut.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Betänkande 2008/09:JuU29 (pdf, 2557 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges antagande av rambeslutet om ömsesidigt erkännande av beslut om övervakningsåtgärder för brottsmisstänkta

Betänkande 2008/09:JuU30

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att införa så kallad förtursförklaring i domstol. Tanken är att den nya lagen ska råda bot på problemet med att vissa ärenden tar för lång tid. Enskilda parter ska få möjlighet att ansöka om förtur i nästan alla typer av mål och ärenden. Om det visar sig att ärendet oskäligt har fördröjts ska förtur beviljas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Betänkande 2008/09:JuU30 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förtursförklaring i domstol

Utlåtande 2008/09:JuU31

Det så kallade Stockholmsprogrammet ska ange ramarna när det gäller EU:s samarbete kring rättsliga och inrikespolitiska frågor. Ambitionen är att ett beslut ska fattas av EU:s stats- och regeringschefer i december och gälla för åren 2010-2014. EU-kommissionen har lagt fram ett meddelande som ska utgöra ett diskussionsunderlag i arbetet med att ta fram programmet. Riksdagen avslutade ärendet, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2009-08-20 Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Utlåtande 2008/09:JuU31 (pdf, 444 kB)

Utlåtande 2008/09:FiU42

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2009-06-16 Debatt: 2009-06-23 Beslut: 2009-06-23

Utlåtande 2008/09:FiU42 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell tillsyn

Utlåtande 2008/09:CU35

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om översyn av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion. Utskottet är positivt till kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-06-09 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Utlåtande 2008/09:CU35 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2008/09:FiU20

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU20 (pdf, 1367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2008/09:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU21 (pdf, 6944 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2009

Betänkande 2008/09:FiU26

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-26 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU26 (pdf, 84 kB)

Utlåtande 2008/09:JuU28

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om yrkesmässiga gränsöverskridande vägtransporter av eurokontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet. Förslagen i vitboken berör de länder som har infört euron som valuta. Utskottet konstaterar att det ligger i tanken bakom den gemensamma valutan att eurokontanter ska kunna cirkulera och transporteras så fritt som möjligt inom euroområdet. På grund av stora skillnader mellan lagstiftningen i medlemsstaterna är det dock svårt att transportera eurokontanter på väg mellan de medlemsstater som har infört euron. Därför sker det mycket få gränsöverskridande transporter på land. Enligt utskottet finns det ett mervärde i att på EU-nivå inrätta gemensamma regler som gör gränsöverskridande transporter möjliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-06-11 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Utlåtande 2008/09:JuU28 (pdf, 31 kB)

Betänkande 2008/09:KU26

Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.

Förslagspunkter: 5
Beredning: 2009-05-12 Justering: 2009-06-09 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:KU26 (pdf, 209 kB)

Betänkande 2008/09:SkU33

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SkU33 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2008/09:SoU26

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SoU26 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009

Betänkande 2008/09:FiU24

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU24 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken 2006–2008 och en beskrivning av Riksbankens åtgärder till följd av finanskrisen

Betänkande 2008/09:FiU27

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU27 (pdf, 1825 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Betänkande 2008/09:FiU35

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-20 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU35 (pdf, 99 kB)

Betänkande 2008/09:FiU38

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-05-20 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FöU10

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Beredning: 2009-04-28 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FöU10 (pdf, 735 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarets inriktning

Betänkande 2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.

Betänkande 2008/09:MJU29

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 64
Beredning: 2009-04-23 Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU29 (pdf, 705 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Utlåtande 2008/09:MJU30

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Utlåtande 2008/09:MJU30 (pdf, 43 kB)