Sök (257 träffar)

Betänkande 1998/99:AU1

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens budgetförslag för kontantstödet vid arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiken, arbetslivet, jämställdhetsområdet och statliga arbetsgivarfrågor. Försöksverksamheten med den s.k. aktivare användningen av arbetslöshetsersättningen förlängs t.o.m. utgången av september 1999. Arbetsförmedlingarna får resurser för tillfällig personalförstärkning. Åtgärderna arbetsplatsintroduktion (API) och Arbetslivsutveckling (ALU) ersätts av en ny åtgärd, arbetspraktik. Den som anordnar praktiken ska, enligt regeringens förslag, betala ett finansieringsbidrag till staten på 3 000 kr per månad och deltagare med undantag för vissa grupper deltagare och för anordnare som är ideella organisationer. Riksdagen beslutade om ytterligare ett undantag. Ett lägre finansieringsbidrag, 1 000 kr, ska gälla för deltagare som varit långtidsinskrivna när anordnaren är staten, en kommun eller ett landsting. Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) kommer att fasas ut. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av detta: Arbetsmarknadsåtgärderna ska kunna anpassas särskilt för de äldre, t.ex. genom längre anvisningstider eller genom att en åtgärd avlöses av en annan. Riksdagen ställde sig bakom övriga regeringsförslag: Flyttningsbidrag för arbetslösa som söker arbete i övriga nordiska länder. Förstärkt försäkringsskydd för den som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Egenföretagare med stora kommunikationssvårigheter kan få ett förhöjt bidrag till arbetsbiträde. JämO får en förstärkning med 2 miljoner kronor för tillsynen av jämställdhetslagens regler om löneskillnader.


Justering: 1998-11-26 Debatt: 1998-12-17

Betänkande 1998/99:AU2

Riksdagen godkände, med vissa kompletteringar, regeringens förslag om mål och inriktning för storstadspolitiken. Det första av de båda målen ska vara att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. Det andra målet bör enligt riksdagen göras tydligare och kompletteras med orden diskriminerande respektive jämställda . Det andra målet bör därmed vara följande: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.


Justering: 1998-11-12 Debatt: 1998-11-26

Betänkande 1998/99:AU3

Riksdagen godkände 1997 års akt om ändring i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadga. Ändringen innebär en möjlighet till modernisering av ILO:s regelverk.


Justering: 1998-11-12 Debatt: 1998-11-26

Betänkande 1998/99:AU4

Tre nya lagar mot diskriminering i arbetslivet träder i kraft den 1 maj 1999. Lagarna avser diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, av funktionshindrade och på grund av sexuell läggning. Förbudet mot diskriminering omfattar både rekryteringsförfarande och arbetsgivarens beslut om befordran, utbildning för befordran, tillämpning av löne- och andra anställningsvillkor, arbetsledningsbeslut och beslut om uppsägning, avskedande, permittering eller annan ingripande åtgärd. Arbetsgivare blir vidare skyldiga att utreda och åtgärda trakasserier arbetstagare emellan. Lagen mot etnisk diskriminering innehåller även regler om skyldighet för en arbetsgivare att vidta aktiva åtgärder för att främja etnisk mångfald i arbetslivet. Tre ombudsmän blir ansvariga för att lagen följs: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen och en nyinrättad myndighet, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Riksdagen beslutade att uppgifterna för DO utanför arbetslivet ska regleras i en särskild lag i stället för, som regeringen föreslagit, i förordning. Riksdagen gav dessutom regeringen i uppdrag att i ett framtida utredningsarbete på sikt överväga möjligheterna att samordna diskrimineringslagarna.


Justering: 1999-02-16 Debatt: 1999-03-03

Betänkande 1998/99:AU4 (doc, 593 kB)

Betänkande 1998/99:AU5

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om arbetstidsfrågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om arbetstidsförkortning och flexibilitet i regelsystemen. Även övertidsfrågan tas upp i motionerna.


Justering: 1999-02-02 Debatt: 1999-02-18

Betänkande 1998/99:AU5 (doc, 180 kB)

Betänkande 1998/99:AU6

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 med förslag som rör jämställdhet mellan kvinnor och män. Motionerna behandlar bl.a. inriktningen av jämställdhetspolitiken, lönediskriminering och löneskillnader mellan kvinnor och män, attitydpåverkande insatser, kvotering, jämställdhetsmärkning, meriter vid ansökan om arbete eller utbildningsplats, mansrollen och insatser för kvinnor inom arbetsmarknadspolitiska program.


Justering: 1999-02-18 Debatt: 1999-03-10

Betänkande 1998/99:AU6 (doc, 209 kB)

Betänkande 1998/99:AU7

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna behandlar bl.a. frågan om tidsmässig begränsning av ersättningsrätten, den s.k. bortre parentesen, försäkringens finansiering, arbetsvillkoret, avstängningsregler och ersättning vid deltidsarbetslöshet. Motionerna avslog bl.a. med hänvisning till den projektgrupp som nyligen tillsatts av Näringsdepartementet med uppgift att utreda en framtida arbetslöshetsförsäkring.


Justering: 1999-03-02 Debatt: 1999-03-17

Betänkande 1998/99:AU7 (doc, 189 kB)

Betänkande 1998/99:AU8

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utan dröjsmål föreslå en ändring i turordningsreglerna i anställningsskyddslagen så att undantag får göras för totalt två personer i företag med mindre än tio anställda. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (m, kd, mp).


Justering: 1999-03-25 Debatt: 1999-04-21

Betänkande 1998/99:AU8 (doc, 207 kB)

Betänkande 1998/99:AU9

En ny lag om utstationering av arbetstagare träder i kraft den 16 december 1999. Med utstationering avses vissa fall av gränsöverskridande anställningsförhållanden. Den nya lagen är föranledd av EG:s s.k. utstationeringsdirektiv. Syftet är att samordna medlemsstaternas lagstiftning så att det kan fastställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd då företag låter egen personal från hemlandet tillfälligt arbeta i ett annat land där företaget utför t.ex. entreprenaduppdrag.


Justering: 1999-04-22 Debatt: 1999-05-19

Betänkande 1998/99:AU9 (doc, 75 kB)

Betänkande 1998/99:BoU1

Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens budgetförslag för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. En ändring rörde anslaget för byggforskning. Regeringen ville minska anslaget med 100 miljoner kronor. Riksdagen beslutade att den forskningsverksamhet som stöds av Byggforskningsrådet ska kompenseras för anslagsminskningen med 50 miljoner kronor med medel från annat anslag. Stödet för anordnande av studentbostäder ska avvecklas genom att endast de ansökningar som kommit in senast den 12 oktober 1998 ska kunna prövas. Det anslag som regeringen föreslagit för verksamheten är dock inte tillräckligt. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att tillföra medel på tilläggsbudgeten för 1999. Riksdagen gjorde två tillkännagivanden till regeringen om allmännyttiga bostadsföretag och om stöd till fukt- och mögelskadade småhus: Kriterierna för om ett bostadsföretag är allmännyttigt bör klarläggas. Dessa företag bör också ges ett särskilt skydd mot att de omdanas till andra typer av företag och att deras egendom avyttras i strid med målsättningen för företagens verksamhet. När det gäller stöd till fukt- och mögelskadade småhus konstaterar riksdagen att det finns problem, bl.a. med en för hög självrisk. Regeringen bör därför överväga vilka regeländringar som är möjliga att genomföra inom tillgängliga ekonomiska ramar.


Justering: 1998-11-26 Debatt: 1998-12-08

Betänkande 1998/99:BoU1 (doc, 397 kB)

Betänkande 1998/99:BoU10

Tio riksdagsledamöter hade begärt att lagförslaget om kvalificerad majoritet vid omvandling av hyresrätter till bostadsrätter med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skulle vila i minst 12 månader då det avsåg sådana fri- och rättigheter som avses i första stycket i samma paragraf. Riksdagen beslutade att konstitutionsutskottet skulle pröva om dessa bestämmelser var tillämpliga på lagförslaget.


Justering: 1999-05-11 Debatt: 1999-05-20

Betänkande 1998/99:BoU10 (doc, 111 kB)

Betänkande 1998/99:BoU11

De nuvarande bestämmelserna om indragning av räntestöd vid ägarförändringar och överlåtelser av kommunala bostadsföretag eller deras bostäder ersätts av ett nytt tidsbegränsat sanktionssystem. Riksdagens beslut ska motverka att bostadsföretagen säljs ut eller att pengar förs över från bostadsföretagen till annan verksamhet i kommunen. Detta under tiden då den framtida utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagen utreds. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag, om förändringar i regeringens förslag: Det gäller att lagen ska träda i kraft den 19 juni 1999 i stället för den 1 juli, att lagens retroaktiva verkningar slopas samt att lagens giltighetstid förkortas med ett halvt år.


Justering: 1999-06-03 Debatt: 1999-06-14

Betänkande 1998/99:BoU11 (doc, 380 kB)

Betänkande 1998/99:BoU2

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att den kooperativa hyresrätten ska permanentas som upplåtelseform. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner.


Justering: 1999-01-28 Debatt: 1999-02-17

Betänkande 1998/99:BoU2 (doc, 110 kB)

Betänkande 1998/99:BoU3

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera reglerna om hyresgästinflytande vid ombyggnad, som riksdagen beslutade om i februari 1997 (se 1996XZBW97XZAWBoU5 ). Utvärderingen bör ge svar på om hyresgästerna fått ett tillfredsställande inflytande när det gäller vad som ska åtgärdas i lägenheterna, vilken typ av åtgärder som ska vidtas och hur åtgärderna ska utföras.


Justering: 1999-01-26 Debatt: 1999-02-17

Betänkande 1998/99:BoU3 (doc, 178 kB)

Betänkande 1998/99:BoU4

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om frågor med anknytning till plan- och bygglagen.


Justering: 1999-02-18 Debatt: 1999-03-10

Betänkande 1998/99:BoU4 (doc, 186 kB)

Betänkande 1998/99:BoU5

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. jordförvärvslagen, expropriationslagen, förköpslagen och lagen om lägenhetsregister.


Justering: 1999-03-11 Debatt: 1999-03-24

Betänkande 1998/99:BoU5 (doc, 122 kB)

Betänkande 1998/99:BoU6

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 om naturresursfrågor och vattenrätt.


Justering: 1999-03-11 Debatt: 1999-03-24

Betänkande 1998/99:BoU6 (doc, 99 kB)

Betänkande 1998/99:BoU7

Det finns bärande skäl för att överväga införandet av ägarlägenheter. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att utreda hur ägarlägenheter ska lagregleras.


Justering: 1999-03-11 Debatt: 1999-03-24

Betänkande 1998/99:BoU7 (doc, 93 kB)

Betänkande 1998/99:BoU8

Riksdagen godkände regeringens förslag om ändringar i lagen om egenskapskrav på byggnadsverk med anledning av bl.a. EG:s byggproduktdirektiv. Vissa mindre förändringar gjordes också i plan- och bygglagen samt i miljöbalken, lagen om införande av miljöbalken och förköpslagen. Vidare beslutades att en- och tvåbostadshus ska undantas från kravet på återkommande funktionskontroll av ventilationssystemet.


Justering: 1999-04-29 Debatt: 1999-05-20

Betänkande 1998/99:BoU8 (doc, 258 kB)

Betänkande 1998/99:BoU9

Riksdagen godkände regeringens förslag om eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Beslutet innebär att försäkringskassorna får större möjligheter att efterge krav på återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag för personer som under överskådlig tid inte kommer att kunna betala tillbaka bidragen. Lagändringen träder i kraft den 15 maj 1999. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag, att någon avgift inte ska tas ut på de återbetalningspliktiga bostadsbidrag som avser bidragsåret 1997. Med anledning av motionsförslag gavs regeringen i uppdrag att överväga om någon avgift ska tas ut på återbetalningen av 1998 års bostadsbidrag. Riksförsäkringsverket har fått i uppdrag att göra en utvärdering av bostadsbidragsreglerna. Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om att utvärderingen särskilt bör belysa träffsäkerheten hos de preliminära bostadsbidragen och hur denna kan förbättras.


Justering: 1999-04-21 Debatt: 1999-04-29

Betänkande 1998/99:BoU9 (doc, 147 kB)