Sök (59 734 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU18

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 28
Justering: 2018-03-20 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU18 (pdf, 760 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande skolfrågor

Betänkande 2017/18:UbU19

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
  • ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 48
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU19 (pdf, 1395 kB)

Betänkande 2017/18:UbU20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 35
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU20 (pdf, 817 kB)

Betänkande 2017/18:UbU21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU21 (pdf, 309 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samisk utbildning

Betänkande 2017/18:UbU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU22 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2017/18:MJU17

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU17 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2017/18:MJU19

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:MJU19 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2017/18:UU11

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 21
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-12

Betänkande 2017/18:UU11 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2017/18:CU16

Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 16
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:CU16 (pdf, 864 kB) Webb-tv debatt om förslag: Planering och byggande m.m.

Betänkande 2017/18:CU18

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:CU18 (pdf, 657 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2017/18:CU6

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

  • till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
  • så att den sökande sätts i centrum
  • så att kommunernas handläggning förenklas
  • så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:CU6 (pdf, 1819 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

Betänkande 2017/18:KrU6

Fler barn och unga borde komma i kontakt med kultur i skolan med hjälp av satsningen Skapande skola. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidareutveckla Skapande skola.

Satsningen Skapande skola startade 2008 med syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Utvärderingar har visat att satsningen har nått många och det är något som riksdagen tycker är positivt. Däremot finns det saker att utveckla, till exempel att mindre kommuner i dag inte söker bidraget i samma utsträckning som större kommuner.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 9
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KrU6 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2017/18:KU15

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU15 (pdf, 1046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

Betänkande 2017/18:KU33

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU33 (pdf, 559 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2017/18:CU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, skärpt kontroll vid konkursansökan, beräkning av förbehållsbeloppet vid löneutmätning samt undantag från utmätning.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-20 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:CU17 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt och insolvensrätt

Betänkande 2017/18:FiU35

Det blir möjligt för kontoförande institut, det vill säga vissa banker och fondkommissionärer, att ge i uppdrag åt någon annan än ett kontoförande institut att registrera uppgifter i avstämningsregister för värdepapper. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. Lagändringarna innebär att den svenska modellen som tillåter registrering av individuella innehav direkt i den centrala värdepappersförvararens register inte äventyras.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:FiU35 (pdf, 470 kB)

Betänkande 2017/18:FiU36

Reglerna som gäller betaltjänster ändras. Tanken är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa säkra och effektiva betalningar. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna till EU:s lagstiftning.

Termen betaltjänst utvidgas till att gälla även så kallade betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster. Tillämpningsområdet utökas när det gäller geografiskt område och valutor. Leverantörer av betaltjänster får tillgång till betalkonton hos kreditinstituten så att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster. Det införs också nya bestämmelser som gäller säkerhet och hantering av risker.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:FiU36 (pdf, 14144 kB)

Betänkande 2017/18:JuU20

Sverige ska ansluta sig till två FN-överenskommelser om brott mot den civila luftfarten. Som en följd av det görs lagändringar i brottsbalken som bland annat innebär att den som använder tekniska hjälpmedel, exempelvis en dator, för att ta kontroll över ett flygplan eller ett tåg ska kunna dömas för kapningsbrott.

Dessutom utvidgas reglerna om kapningsbrott så att de även omfattar lätta lastbilar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU20 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2017/18:JuU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar.

Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka.

Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU22 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation

Betänkande 2017/18:JuU23

Riksdagen sa ja till att ett nytt sätt för delgivning, tillgänglighetsdelgivning, ska få användas på försök i brottmål. Delgivning är ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information. Det kan exempelvis handla om att en brottsmisstänkt får ett formellt överlämnande av en skriftlig handling på en stämning.

Det nya sättet att delge en person innebär att stämning och andra handlingar i ett brottmål ska finnas vid tingsrätten från en bestämd tidpunkt, som har bestämts i förväg. Den misstänkte ska vid ett personligt möte med polis eller åklagare ha fått information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna finns. Tillgänglighetsdelgivning ska få användas vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Syftet är att handläggning av brottmål ska bli mer effektiv och att lagföring av brott ska ske snabbare. Lagförslaget börjar att gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU23 (pdf, 572 kB)