Sök (17 946 träffar)

Betänkande 2017/18:SoU3

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU3 (pdf, 1306 kB)

Betänkande 2017/18:SoU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården.

Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig.

Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU4 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet

Betänkande 2017/18:TU2

Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:TU2 (pdf, 980 kB)

Utlåtande 2017/18:FiU7

EU-kommissionen vill ändra reglerna för tillsyn av de aktörer som är mellanhand mellan köpare och säljare i vissa finansiella transaktioner. Syftet med kommissionens förslag är att förstärka tillsynen av centrala motparter för att minska risker i handeln.

Riksdagen menar att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt förslaget ska det bland annat finnas krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker för vissa beslut. Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till de kontrollverktyg som redan finns och förslaget riskerar att skapa en ineffektiv tillsynsstruktur.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-11 Beslut: 2017-10-11

Utlåtande 2017/18:FiU7 (pdf, 316 kB)

Betänkande 2017/18:FiU12

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen.

Riksrevisionen konstaterar att regering, myndigheter och Riksbanken förberedde sig i en rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför den brittiska folkomröstningen. Riksrevisionen ger dock två rekommendationer:

  • Myndigheter som ska värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap.
  • Myndigheterna bör göra utvärderingar av krisförberedelser och krishantering för att kunna uppdatera relevanta styrdokument om det behövs.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU12 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2017/18:FiU8

Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016. Det framgår av regeringens skrivelse som har behandlats av riksdagen.

Skrivelsen utkommer en gång per år och är en redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Det var 98 procent av kommunerna och 85 procent av landstingen som redovisade positiva resultat 2016, det är en ökning jämfört med 2015. Kommunernas intäkter ökade med 12,5 procent vilket också är en kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Det beror främst på:

  • Ökade statliga ersättningar relaterade till migration.
  • Satsningar inom utbildningsområdet.
  • Ett extra statsbidrag för att stärka hälso- och sjukvården.
  • Försäljningar av fastigheter.

Det som redovisas i skrivelsen finns till stor del också med i budgetpropositionen. Riksdagen anser att riksdagen bör se över att i framtiden ta bort skrivelsen och istället utveckla den redovisning som redan finns i budgetpropositionen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU8 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Betänkande 2017/18:MJU4

Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:MJU4 (pdf, 1118 kB)

Betänkande 2017/18:SfU5

Nu förtydligas Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder när de genomför ett beslut om avvisning eller utvisning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare har det funnit oklarheter om vilka befogenheter polisen har när de omhändertar utlänningar som ska utvisas eller avvisas. Nu tydliggörs det att polisen har rätt att omhänderta en person om det är nödvändigt för att kunna genomföra en utvisning eller avvisning. I vissa fall ska Säkerhetspolisen kunna ta hand om en utlännings pass eller identitetshandlingar.

Dessutom får Polismyndigheten samma förutsättningar som Migrationsverket att ta barn i förvar när det finns ett beslut om avvisning som får genomföras även om det har överklagats. Det ska bara kunna ske i undantagsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-19 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SfU5 (pdf, 1041 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs

Betänkande 2017/18:SkU2

Ideella föreningar och trossamfund ska inte behöva betala skatt för inkomster som de får när de överlåter rättigheter. Det kan till exempel vara när en förening låter ett företag använda föreningens klubbmärke i sin egen marknadsföring för att visa att de stöttar deras verksamhet.

Dessutom förtydligas bestämmelserna för när kollektivavtalsstiftelser, som till exempel trygghetsstiftelser, ska betala skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SkU2 (pdf, 497 kB)

Betänkande 2017/18:SoU2

Personuppgifterna i receptregistret ska få användas för fler ändamål än i dag. Syftet med förändringen är bland annat att myndigheter på ett bättre sätt ska kunna följa upp användningen av läkemedel. Dessutom ska det finnas information i receptregistret om varför en patient fått ett läkemedel utskrivet.

I dag får personuppgifter i receptregistret bara användas om det behövs för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik. Framöver ska personuppgifterna också få användas för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen vill också att regeringen ska skynda på arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista. Det övergripande målet med en nationell läkemedelslista är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen till att snabba på arbetet med läkemedelslistan.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SoU2 (pdf, 637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om läkemedelsregistret

Betänkande 2017/18:KU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

  • möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
  • rätten till tolkning och översättning
  • jäv
  • hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
  • möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
  • hur myndigheter ska motivera sina beslut
  • när en myndighet får ändra ett beslut
  • vilka beslut som får överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-21 Beslut: 2017-09-21

Betänkande 2017/18:KU2 (pdf, 2529 kB) Webb-tv debatt om förslag: En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Betänkande 2017/18:UbU3

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.

Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-21 Beslut: 2017-09-21

Betänkande 2017/18:UbU3 (pdf, 444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Betänkande 2016/17:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
  • Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU20 (pdf, 8233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2016/17:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU21 (pdf, 2725 kB)

Betänkande 2016/17:FiU34

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU34 (pdf, 1332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2016

Betänkande 2016/17:FiU35

Det införs nya regler om marknader för finansiella instrument. Reglerna bygger på tvingande EU-regler, bland annat handlar det om hur värdepappersföretag får bedriva sin verksamhet i sitt hemland och gränsöverskridande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gjorde dock mindre ändringar av teknisk karaktär. En del av lagändringarna börjar gälla den 1 augusti istället för den 2 augusti 2017 som var regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU35 (pdf, 16192 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR)

Betänkande 2016/17:AU14

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:AU14 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2016/17:AU15

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att

  • nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
  • den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
  • handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:AU15 (pdf, 3080 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Utlåtande 2016/17:AU17

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiarietsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Utlåtande 2016/17:AU17 (pdf, 275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

Betänkande 2016/17:FiU32

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet, ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagförändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:FiU32 (pdf, 11735 kB)