Sök (2 824 träffar)

2017/18:KU6

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-07

2017/18:KU6 (pdf, 533 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige

2017/18:NU3

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-07

2017/18:NU3 (pdf, 812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

2017/18:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 10
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-07

2017/18:UU4 (pdf, 6836 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2018

2017/18:JuU1

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

  • se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
  • göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
  • arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
  • arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
  • utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
  • kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
  • ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
  • arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
  • stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
  • se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
  • säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Förslagspunkter: 75 Reservationer: 54
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

2017/18:JuU1 (pdf, 1620 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

2017/18:KrU1

15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 5
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-04 Beslut: 2017-12-06

2017/18:KrU1 (pdf, 1435 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

2017/18:UFöU3

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

2017/18:UFöU3 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

2017/18:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 17
Justering: 2017-11-28 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

2017/18:UU2 (pdf, 887 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

2017/18:SkU6 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 20
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

2017/18:SoU5 (pdf, 1682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

2017/18:UU1

Två miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet internationell samverkan.

Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer som till exempel FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, drygt 1,3 miljarder kronor. Knappt två hundra miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, vilket är en ökning med 40 miljoner jämfört med föregående år. Drygt 170 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-30

2017/18:UU1 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

2017/18:CU1

Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

2017/18:CU1 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

2017/18:KU1

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

2017/18:KU1 (pdf, 1529 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2017/18:SkU1

11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

2017/18:SkU1 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

2017/18:SkU3

Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.

Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

2017/18:SkU3 (pdf, 2894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fall

2017/18:SkU4

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

2017/18:SkU4 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

2017/18:NU4

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.

  • En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
  • En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.

I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.

Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-23 Beslut: 2017-11-23

2017/18:NU4 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

2017/18:FiU1

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

2017/18:FiU1 (pdf, 14652 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2018 Rambeslutet

2017/18:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

2017/18:FiU11 (pdf, 1240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2017

2017/18:JuU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om hur effektiva och produktiva tingsrätterna var under 2012-2015.

Syftet med Riksrevisionens granskning är att se om tingsrätterna använder sina resurser på ett effektivt sätt och hur produktiviteten har utvecklats. Granskningen visar att tingsrätterna överlag är effektiva men att det finns skillnader mellan olika tingsrätter. Samtidigt har produktiviteten generellt sett minskat.

Med anledning av detta har Riksrevisionen gett rekommendationer till Domstolsverket att identifiera vilka faktorer som påverkar effektiviteten och produktiviteten.

Regeringen tycker att granskningen är betydelsefull inför det fortsatta arbetet med att effektivisera tingsrätterna. Riksdagen håller med regeringen och la skrivelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

2017/18:JuU5 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitet

2017/18:JuU8

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

2017/18:JuU8 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten