Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Yttrande 2016/17:EUN1y

DOCX

EU-nämndens yttrande

2016/17:EUN1y

Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslutade den 30 mars 2017 att ge EU-nämnden och utskotten tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016.

EU-nämnden lyfter i yttrandet fram frågor som har präglat EU-nämndens verksamhet under 2016.

En avvikande mening har anmälts av SD.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen 2016 behandlas övergripande ett stort antal politikområden. I bilagorna redogör regeringen för mål av svenskt intresse vid EU-domstolen under 2016, avslutade och pågående överträdelseärenden samt beslut i rådet under 2016 som Sverige inte har stött.

EU-nämnden

Synpunkter av övergripande karaktär

EU-nämnden vill liksom tidigare år uttrycka sin uppskattning över skrivelsen som ger en bred översikt över verksamheten i EU 2016. Nämnden noterar skrivelsens nya utformning och välkomnar en löpande utveckling av årsboken.

Relationerna mellan regeringen och riksdagen behandlas övergripande i skrivelsen. Kontakterna mellan EU-nämnden och regeringen och på tjänstemannanivå har liksom tidigare år fungerat väl. Samarbetet har även fortsatt präglats av god samarbetsanda, effektiv handläggning och beredskap för nödvändig flexibilitet. Det bör dock understrykas att det är viktigt att nämnden inför samråden får regeringens förslag till senaste ståndpunkt för att därmed underlätta mandatgivning i nämnden.

Det löpande arbetet i nämnden följer rådets dagordning och tidsramar. Under året har händelser såsom fortsatta migrationsströmmar, folkomröstningen i Storbritannien och kuppförsöket i Turkiet medfört extrainsatta möten i rådet och Europeiska rådet och därmed extrainsatta samråd i nämnden med kort varsel. Det kan dock konstateras att antalet extra rådsmöten med kort varsel var lägre under 2016 än året före. Planeringen av möten har därmed inte varit lika ryckig och svår att förutse.

Totalt har sju möten i Europeiska rådet och informella möten mellan EU:s stats- och regeringschefer ägt rum, inklusive extra möten. Nämnden har sammanträtt elva gånger i samband med dessa möten. Statsministern har informerat och samrått med nämnden inför samtliga sju möten. Vid fyra tillfällen har samråd med statssekreterare eller kabinettssekreteraren ägt rum via telefon inför eller under pågående möte. Stats- och regeringscheferna sammanträdde redan några dagar efter folkomröstningen i Storbritannien i kretsen av EU-27. Samråd hölls och information delades med nämnden inför detta möte.

Statsministern återrapporterade till EU-nämnden från Europeiska rådets möte i juni. Övriga återrapporteringar ägde rum i kammaren.

Utgångspunkten är att regeringens samråd med EU-nämnden ska ske i närvaro av statsråd och ledamöter vid sammanträden. När nämnden inte sammanträder sker samråd skriftligen. Ett stort antal skriftliga samråd genomförs löpande varje vecka och ibland inom korta tidsramar. Ledamöter i nämnden begärde under året vid ett antal tillfällen att få kompletterande information i samband med skriftliga samråd.

Sammantaget fick regeringen under året stöd för sina ståndpunkter av en majoritet i nämnden, såväl vid sammanträden som vid skriftliga samråd. Vid några tillfällen fick regeringen stöd efter att ha reviderat sin ståndpunkt.

Synpunkter med anledning av skrivelsens olika delar

I det följande lyfter EU-nämnden fram några frågor som är av intresse för att belysa regeringens samråd med nämnden.

Inom ramen för allmänna rådet (horisontella frågor) nådde rådet en principöverenskommelse den 15 november om översynen av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014 - 2020, och regeringen samrådde med nämnden vid ett telefonsammanträde tidigare samma dag. Det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt efter en ingående diskussion om bl.a. budgetrestriktivitet. Regeringen förtydligade sin ståndpunkt i fråga om den svenska medlemsavgiften.

Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (IIA) trädde i kraft den 13 april. För första gången har, i enlighet med avtalet, kommissionens årliga arbetsprogram (2017) arbetats fram i dialog med rådet och Europaparlamentet. Nämnden har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen under året inför rådets möten.

Även under 2016 satte frågor som berör EU:s förbindelser med omvärlden samt rättsliga och inrikes frågor sin prägel på samråden i EU-nämnden.

Många av de ämnen som hanterats inför möten i utrikesrådet har på olika sätt haft beröring med pågående migrationsströmmar, vars ursprung och konsekvenser fortsatt varit i fokus. Situationen i Syrien har återkommande diskuterats, liksom utvecklingen i Libyen.

Med anledning av det stora antal migranter som sökt sig till EU via Medelhavet kallades till ett gemensamt möte den 7 mars mellan stats- och regeringscheferna i EU och Turkiet. I samband med Europeiska rådets möte den 18 mars gjorde EU och Turkiet ett uttalande enligt vilket parterna träffade en överenskommelse om att stoppa den irreguljära migrationen från Turkiet till EU. Ett parti har lämnat en avvikande mening på denna överenskommelse. Vid statsministerns samråd i EU-nämnden inför dessa möten framfördes synpunkter bl.a. om att all hantering ska ske i enlighet med internationell rätt och folkrättens regler, om vikten av att värna asylrätten och av att skapa lagliga vägar in i EU. Flera telefonsamråd hölls inför båda toppmötena. Frågan huruvida Turkiet är att anse som ett säkert land i samband med återsändande av migranter har tagits upp i nämndens diskussioner vid ett flertal tillfällen. Andra synpunkter som framförts i nämnden vid samråd som aktualiserat förhållandet i och till Turkiet har bl.a. gällt den demokratiska utvecklingen i landet, yttrandefriheten och arresteringar av journalister, riksdagsledamöter och oppositionella.

EU:s strategiska förhållande till Ryssland, landets agerande till stöd för regimen i Syrien och i Ukraina och i sammanhanget EU:s sanktionsregim har diskuterats under året. En enig nämnd har stått bakom fortsatta sanktioner mot Ryssland i fråga om Ukraina. Diskussionen har också rört möjliga sanktioner mot Ryssland för agerandet i Syrien.

Frågor som har samband med migration har även hanterats inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet). Det har återkommande gällt genomförande av beslutade åtgärder, framför allt omfördelning och vidarebosättning, liksom återsändande. En majoritet i nämnden har delat regeringens uppfattning att EU:s medlemsländer solidariskt ska fullfölja sina åtaganden för att lösa den uppkomna situationen. Även frågor om gräns- och kustbevakning har frekvent hanterats i nämnden under året.

En av de stora frågorna på RIF-rådets dagordning har varit reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet, som har väckt diskussion i nämnden vid upprepade tillfällen. Sju lagstiftningsförslag förhandlas och partierna har anmält avvikande meningar i paketets olika delar, i förhållande till regeringens ståndpunkter. Vid flera tillfällen har reformen tagits upp i rådet som en lägesrapportering om förhandlingsläget.

Terrorism har återkommande stått på rådets dagordning under året. EU:s inrikesministrar enades vid ett extra ministermöte den 24 mars efter terrorattentatet i Bryssel om ett uttalande i vilket ministrarna uttryckte solidaritet med Belgien och dess folk. Nämnden hade informerats om och diskuterat ett utkast till uttalande vid ett telefonsammanträde med ministern tidigare samma dag.

Vid rådets möte i december förklarade Sverige att man avser att stå utanför samarbetet om den europeiska åklagarmyndigheten. En majoritet i EU-nämnden hade ställt sig bakom denna ståndpunkt.

När det gäller samråden om ekonomiska och finansiella frågor samrådde regeringen ett antal gånger under året med nämnden om kommissionens paket om bekämpning av skatteflykt. Kommissionen presenterade sitt meddelande om åtgärdspaketet i januari, och paketet består i sin tur av olika typer av åtgärder, bl.a. ett direktivförslag om skatteundandraganden. Regeringen fick i februari stöd av en majoritet av nämnden för sin inriktning inför en första diskussion om åtgärdspaketet. I maj fick regeringen stöd för sin linje när det gäller en del i paketet, direktivet mot skatteundandragande, med en avvikande mening från ett oppositionsparti. Direktivet om skatteundandraganden antogs i juli, men redan i oktober överlämnade kommissionen ett förslag till ändringsdirektiv om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Regeringen fick stöd för sin hållning när det gäller ändringsdirektivet.

Nämnden diskuterade även vid ett par tillfällen under 2016 det arbete som hade inletts under 2014 med den europeiska investeringsfonden (Efsi). Regeringen fick stöd för sin linje.

Frågan om kampen mot terrorismfinansiering har också lett till diskussion i nämnden. I början av 2016 antogs rådsslutsatser om kommissionens åtgärdsplan om kampen mot terrorismfinansiering. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Som aviserats i kommissionens åtgärdsplan presenterades därefter ett förslag om en revidering av fjärde penningtvättsdirektivet, och förslaget behandlades i nämnden under hösten 2016. Regeringen fick stöd för sin hållning i nämnden.

Inom områdena sysselsättning och socialpolitik samt hälso- och sjukvård har regeringen vid flera tillfällen samrått med nämnden inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Regeringen fick vid dessa tillfällen stöd för sin ståndpunkt i nämnden. Vid samråd den 10 juni lämnade samtliga oppositionspartier avvikande meningar, dock oliklydande varmed regeringen fick stöd för sin linje. Diskussionen rörde bl.a. en fråga om lägre trösklar in på arbetsmarknaden.

Vidare har nämnden vid två tillfällen behandlat frågan om en s.k. europeisk pelare för sociala rättigheter. Regeringen fick stöd för sin ståndpunkt i nämnden. Vid båda tillfällena hade dock flera partier oliklydande avvikande meningar. Diskussionen kretsade bl.a. kring frågan om att inrätta en sådan pelare.

Nämnden har också fått löpande information om och diskuterat kommis-sionens förslag till ändring av direktiv om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Regeringen fick stöd för sin linje i nämnden. Flera partier hade dock en avvikande mening. Diskussionen rörde bl.a. behovet av att utvärdera genomförandet av andra regler innan man ändrar utstationeringsdirektivet.

Under året har regeringen vidare samrått med nämnden om rådsslutsatser om lika möjligheter för hbti-personer. Det fanns stöd i nämnden för regeringens ståndpunkt.

På energiområdet har nämnden ett flertal gånger behandlat EU:s energiunion, bl.a. en strategi för energitrygghet samt energiunionens externa dimen-sion. Vid samtliga tillfällen har nämnden gett sitt stöd till regeringens ståndpunkt.

På telekommunikationsområdet har nämnden behandlat frågan om bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader. Vid samrådet den 25 november fick regeringen enhälligt stöd för sin ståndpunkt.

När det gäller området jordbruk, fiske och livsmedel har nämndens ledamöter vid flera tillfällen behandlat kommissionens stödåtgärder med anledning av den svåra marknadssituationen för EU:s mejerisektor. Vid samtliga tillfällen gav nämnden stöd för regeringens linje. Några partier anmälde oliklydande avvikande meningar.

Nämnden har vidare behandlat förslaget till kommissionen från Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland om att inrätta en EU-plattform för djurskydd. Regeringen fick stöd i nämnden för sin linje.

På miljö- och klimatområdet behandlade nämnden bl.a. EU:s ratificering av Parisavtalet. Vid nämndens samråd inför det extrainsatta miljörådet i september fick regeringen stöd för sin ståndpunkt om att anta beslut om EU:s ratificering av Parisavtalet.

Vidare har nämnden vid två tillfällen behandlat kommissionens förslag om ett reviderat system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Vid båda tillfällena fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Flera partier lämnade dock, vid ett eller båda tillfällena, oliklydande avvikande meningar. Frågor som var föremål för diskussion handlade bl.a. om reduktionsfaktorn och marknadsstabiliseringsmekanismer.

Nämnden har även behandlat kommissionens förslag till förordning om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna för utsläppsminskningar (ESR) och förslag till förordning som inkluderar utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Regeringen fick, efter ajournering av sammanträdet och revidering av sin ståndpunkt, stöd för sin ståndpunkt av en majoritet i nämnden. Några partier anmälde oliklydande avvikande meningar. Diskussionen rörde bl.a. ambitionsnivåer för minskade utsläpp och nationellt självbestämmande i skogsfrågor.

Stockholm den 28 april 2017

På EU-nämndens vägnar

Åsa Romson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Romson (MP), Eskil Erlandsson (C), Marie Granlund (S), Börje Vestlund (S), Johan Büser (S), Johnny Skalin (SD), Lawen Redar (S), Johan Hultberg (M), Pavel Gamov (SD), Désirée Pethrus (KD), Mathias Tegnér (S), Emanuel Öz (S), Olof Lavesson (M), Maria Abrahamsson (M), Jonas Sjöstedt (V), Maria Weimer (L) och Helena Bouveng (M).

Avvikande mening

Angående årsboken anmäler Sverigedemokraterna avvikande mening och hänvisar till det yrkande som kommer framföras till Utrikesutskottet genom följdmotion på regeringens skrivelse om verksamheten i den Europeiska unionen 2016 (Skr. 2016/17:115).

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017