Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 (skr. 2015/16:115)
Yttrande 2015/16:EUN1y
EU-nämndens yttrande 2015/16:EUN1y | |
Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 (skr. 2015/16:115) | |
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet beslutade den 22 mars 2016 att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen under 2015 behandlas övergripande utvecklingen i EU (del 1), frågor under allmänna rådet (del 2), EU:s förbindelser med omvärlden (del 3), ekonomiska och finansiella frågor (del 4), rättsliga och inrikes frågor (del 5), sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård (del 6), konkurrenskraftsfrågor (del 7), transport, telekom och energi (del 8), jordbruk, fiske och livsmedel (del 9), miljö (del 10), utbildning, ungdom, kultur och idrott (del 11) och EU:s institutioner (del 12). I bilagorna redogör regeringen för mål av svenskt intresse vid EU-domstolen under 2015 och för de beslut i ministerrådet under 2015 som Sverige inte har stött.
EU-nämnden
Synpunkter av övergripande karaktär
EU-nämnden vill liksom tidigare år uttrycka sin uppskattning över skrivelsen som ger en bred översikt över verksamheten i EU 2015.
Relationerna mellan regeringen och riksdagen behandlas övergripande i avsnitt 1.1 i skrivelsen (Information till och överläggning och samråd med riksdagen). Kontakterna mellan EU-nämnden och regeringen och på tjänstemannanivå har liksom tidigare år fungerat väl. Samarbetet har även fortsatt präglats av god samarbetsanda, effektiv handläggning och beredskap för nödvändig flexibilitet.
Det löpande arbetet i nämnden följer rådets dagordning och tidsramar. Under året har extraordinära händelser såsom terroristattacker och stora flyktingströmmar medfört extrainsatta möten i rådet och Europeiska rådet och extra samråd i nämnden med kort varsel. Processen i rådet har stundtals varit ryckig och det har ofta varit oklart vilka frågor som kommer att hanteras och på vilket sätt, särskilt vid möten i utrikesrådet och rådet för rättsliga och inrikes frågor. Nämnden har förståelse för att vissa frågor måste hanteras skyndsamt och att det varit ett komplicerat förhandlingsläge i många situationer. Samtidigt har delar av nämnden uttryckt att sent inkomna underlag försvårat nämndens ställningstaganden.
Totalt har åtta ordinarie möten i Europeiska rådet och informella möten mellan stats- och regeringscheferna ägt rum, inklusive extra möten. Statsministern har informerat och samrått med nämnden inför samtliga av dessa möten. Statsministern återrapporterade till EU-nämnden efter Europeiska rådets möten i juni och december 2015. Vid båda tillfällena skedde återrapporten via telefon. Övriga återrapporteringar ägde rum i kammaren.
Berörda statsråd samråder med nämnden inför alla ordinarie möten i rådet. Utöver dessa ordinarie möten har regeringen under året samrått med nämnden inför ett flertal extrainsatta rådsmöten. Några av dessa sammanträden har ägt rum via telefon.
Utgångspunkten är, vilket regeringens skrivelse speglar, att regeringens samråd med EU-nämnden ska ske i närvaro av statsråd och ledamöter vid sammanträden. När nämnden inte sammanträder sker samråd skriftligen. Antalet skriftliga samråd med nämnden har ökat och utgör nu en större del av nämndens arbete jämfört med tidigare år. Skriftliga samråd genomförs löpande flera gånger varje vecka och sker ofta inom korta tidsramar. Det gäller dels A-punkter, dvs. beslutspunkter där en överenskommelse redan har nåtts vid förberedande möten och som rådet kan besluta utan diskussion, dels inför rådsbeslut som antas med s.k. skriftliga förfaranden i rådet och dels då frågor läggs till en rådsdagordning efter EU-nämndens ordinarie sammanträde eller då dokument tillkommit som inte varit tillgängliga för nämnden under sammanträdet. Ledamöter i nämnden har under året vid ett antal tillfällen begärt att få kompletterande information i samband med skriftliga samråd.
Sammantaget fick regeringen under året stöd för sina ståndpunkter av en majoritet i nämnden, såväl vid sammanträden som vid skriftliga samråd.
Synpunkter med anledning av de olika avsnitten
I det följande lyfter EU-nämnden fram några utvecklingslinjer och enskilda frågor som är av intresse för att belysa regeringens samråd med nämnden.
Den övergripande utvecklingen i EU (del 1)
När det gäller den övergripande utvecklingen i EU har migrationsfrågor och kampen mot terrorism präglat många av regeringens samråd med nämnden liksom relaterade frågor som rör EU:s yttre gränser och den geopolitiska oron i EU:s närområde. Andra viktiga frågor som nämnden diskuterat under året är en strategi för energiunionen och EU:s ställningstaganden inför klimatmötet COP 21 i Paris 2015. Frågorna har diskuterats vid flera tillfällen.
Horisontella frågor under allmänna rådet (del 2)
Vad gäller horisontella frågor under allmänna rådet har regeringen bl.a. samrått med nämnden om Europa 2020-strategin, om sammanhållningspolitiken och om riktlinjer för Sverige inom ramen för planeringsterminen. Regeringen har också samrått om färdigställande av den ekonomiska och monetära unionen. Det fanns stöd för regeringens ståndpunkter i dessa frågor medan delar av oppositionen förordade en mer restriktiv linje. Nämnden har under året också diskuterat det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Regeringen fick stöd för sin ståndpunkt i denna fråga av en majoritet i nämnden.
EU:s förbindelser med omvärlden (del 3) och rättsliga och inrikesfrågor (del 5)
Flera stora utrikespolitiska händelser har under 2015 satt prägel på samråden i EU-nämnden. Inför möten i utrikesrådet har samråd om utvecklingen i Syrien och dess konsekvenser även fortsatt varit i fokus.
Migration och kampen mot terrorism har dock varit de frågor som dominerat arbetet i nämnden. Mot bakgrund av det stora antalet förolyckade flyktingar och den livsfara som migranternas resor i överfulla farkoster över Medelhavet innebär sammankallades ett extra möte i Europeiska rådet den 23 april. Sedan dess har migration och flyktingströmmarna till EU och därmed relaterade frågor varit de mest frekventa i EU-nämnden inbegripet bevakning av EU:s yttre gränser, samarbete med länder i EU:s närhet om migration och tillämpningen av EU:s gemensamma asylsystem. De frågeställningar som aktualiserats har implikationer både för EU:s interna hantering och för EU:s relationer med tredjeländer. Samråd i nämnden har skett inför möten i utrikesrådet och rådet för rättsliga och inrikesfrågor så väl som allmänna rådet och Europeiska rådet. Diskussionen i nämnden har bl.a. rört vikten av att asylrätten värnas, möjligheterna för människor att lagligen söka asyl i EU och behovet av att skapa fler lagliga vägar in i EU, liksom frågan om säkra länder och huruvida Turkiet är ett säkert land för återsändande av flyktingar. En majoritet i nämnden har stått bakom regeringens ståndpunkt att asylrätten ska värnas och att fler länder måste ta sitt ansvar att ta emot flyktingar. Vidare har nämnden inför möten i rådet för rättsliga och inrikes frågor ingående diskuterat system för en omfördelning av flyktingar inom EU. Nämnden har varit enig med regeringen om att det stora antal flyktingar som Sverige tagit emot ska beaktas vid beräkning av antalet asylsökande som ska omfördelas inom EU. Nämnden har också ingående diskuterat etableringen och inrättandet av Eunavfor MED, en insats för att bekämpa människosmuggling från centrala delar av södra Medelhavet. I nämnden underströks vikten av att insatsen är förenlig med folkrättens regler och genomförs med respekt för mänskliga rättigheter. Delar av nämnden har under året haft avvikande meningar i olika delar i de aktuella frågorna. Regeringen har dock huvudsakligen fått stöd för sina ståndpunkter.
Även frågeställningar om terrorism berör EU:s samarbete inom ramen för rättsliga och inrikes frågor och EU:s förbindelser med omvärlden. Kampen mot terrorism har till följd av terrorattackerna i Paris i februari och november 2015 intensifierats och har varit föremål för regeringens samråd med nämnden vid ett flertal tillfällen under året. Vid ett informellt möte mellan stats- och regeringscheferna efter terroristattackerna i Paris i februari gjordes ett uttalande om kampen mot terrorism som sedan bekräftades av rådet för rättsliga och inrikes frågor vid ett extrainsatt möte efter attackerna i Paris i november. Regeringen samrådde med nämnden vid ett extra telefonmöte i den delen, vilket anordnades med kort varsel. I rådets slutsatser betonades vikten av att påskynda redan överenskomna åtgärder. bl.a. genomförandet av EU-direktivet om passageraruppgifter. Slutsatserna betonar vidare frågor om skjutvapen, kontrollen av EU:s yttre gränser, utbyte av information och finansiering av terrorism samt straffrättsliga åtgärder mot terrorism och våldsam extremism. Det fanns stöd av en majoritet i EU-nämnden för regeringens ståndpunkt. Flera partier har understrukit vikten av att bevaka rättighets- och integritetsfrågorna i dessa sammanhang. Vid samma tillfälle antog rådet slutsatser om rättsliga åtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism.
Frågan om användningen av vapen för terrorismändamål och olaglig handel med vapen har också föranlett diskussion i nämnden. Delar av oppositionen har framhållit svenska jägares behov av att fortsatt kunna använda vapen som är avpassade för jakt.
Ekonomiska och finansiella frågor (del 4)
När det gäller samråden om ekonomiska och finansiella frågor samrådde regeringen med nämnden under juli månad om bl.a. en bryggfinansiering till Grekland ur den EU-gemensamma Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM). Syftet med bryggfinansieringen var att Grekland behövde medel att klara sin betalning till Europeiska centralbanken som löpte ut innan det tredje stödprogrammet till Grekland, som beslutats av euroländerna, hann träda i kraft. Regeringen fick stöd av nämnden för sin ståndpunkt att godkänna lånet medan delar av oppositionen förordade en annan hållning i frågan.
Vidare har nämnden hanterat det förslag om en kapitalmarknadsunion som kommissionen presenterade under hösten. Som en del av kapitalmarknadsunionen presenterades även ett förordningsförslag om värdepapperisering och skapandet av ett europeiskt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Regeringen fick stöd i nämnden för sin ståndpunkt av en majoritet i nämnden.
Nämnden diskuterade även vid ett antal tillfällen under 2015 det arbete som inletts under 2014 med investeringsplanen för EU och den europeiska investeringsfonden (Efsi). Regeringen fick stöd för sin ståndpunkt av en majoritet i nämnden.
Vidare diskuterade nämnden under hösten kommissionens förslag till ändringar i direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Regeringen fick stöd av en enig nämnd inför rådets antagande av en politisk överenskommelse.
Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård (del 6)
Regeringen har vid flera tillfällen samrått med nämnden om sysselsättnings- och sociala frågor inom ramen för den europeiska planeringsterminen, bl.a. om kommissionens och rådets gemensamma sysselsättningsrapport, de landspecifika rekommendationerna samt sysselsättningsriktlinjer för 2015 liksom inspel till Europeiska rådets möte den 25-26 juni. En majoritet av nämndens ledamöter ställde sig bakom regeringens ståndpunkt vid dessa tillfällen.
Vidare har nämndens ledamöter fått löpande information om och diskuterat förslaget om en jämnare könsfördelning i börsnoterade bolagsstyrelser samt efterföljande kompromissförslag. En majoritet av nämndens ledamöter har vidhållit att de inte ställer sig bakom regeringens förslag till svensk ståndpunkt om stöd för det kompromissförslag som lagts fram i rådet. Oppositionen ansåg att reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöterna är en nationell angelägenhet.
Konkurrenskraftsfrågor (del 7)
Under året har nämnden behandlat två övergripande frågor på konkurrenskraftsområdet inremarknadsstrategin för varor och tjänster och en strategi för en inre digital marknad. Regeringen har fått stöd sina ståndpunkter av en majoritet i nämnden.
Transport, telekom och energi (del 8)
På energiområdet har nämnden ett flertal gånger behandlat EU:s energiunion, bl.a. en strategi för en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, en strategi för energitrygghet samt ett styrningssystem för energiunionen inklusive klimat- och energiramverket 2030. Vid samtliga tillfällen har en majoritet i nämnden gett sitt stöd till regeringens ståndpunkt.
Under året har nämnden även fortsatt behandlat det fjärde järnvägspaketet och den s.k. marknadsöppningsdelen. Regeringen fick vid dessa tillfällen stöd för sin ståndpunkt av en majoritet i nämnden. Vid samråd den 6 mars lämnade dock samtliga oppositionspartier avvikande, men oliklydande, meningar.
Jordbruk, fiske och livsmedel (del 9)
Nämndens ledamöter har under 2015 löpande behandlat kommissionens stödåtgärder med anledning av den svåra situationen för EU:s mejeri- och animaliesektorer. En majoritet i nämnden har uttryckt stöd för de föreslagna åtgärderna.
Nämnden har även behandlat kommissionens förslag till förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder (GMO). Vid samrådet den 10 juli fanns det stöd för regeringens inriktning. Dock hade flera partier oliklydande avvikande meningar.
Miljö (del 10)
På miljöområdet har klimatfrågorna stått i centrum. Inför rådets behandling av FN:s klimattoppmöte (COP 21) i Paris i december 2015 höll nämnden samråd vid tre tillfällen under året. Det har vid samtliga tillfällen funnits stöd för regeringens ståndpunkt. Flertalet partier har dock vid ett eller flera tillfällen lämnat avvikande meningar i olika delar.
Nämnden har även behandlat kommissionens förslag om ett reviderat system för handel med utsläppsrätter. Frågan var föremål för samråd den 23 oktober. Samtliga oppositionspartier lämnade avvikande meningar, dock oliklydande, varmed regeringen fått stöd för sin inriktning.
Stockholm den 27 april 2016
På EU-nämndens vägnar
Carl Schlyter
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl Schlyter (MP), Eskil Erlandsson (C), Marie Granlund (S), Ulrika Karlsson (M), Börje Vestlund (S), Johan Büser (S), Johnny Skalin (SD), Lawen Redar (S), Pavel Gamov (SD), Tina Acketoft (L), Jens Holm (V), Désirée Pethrus (KD), Hanna Westerén (S), Margareta Cederfelt (M), Erik Ezelius (S), Krister Hammarbergh (M), Ulf Berg (M).
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016