Vårändringsbudget för 2018

Yttrande 2017/18:SkU9y

Skatteutskottets yttrande

2017/18:SkU9y

Vårändringsbudget för 2018

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att särskilda uppskovsregler ska gälla vid betydande samhällsomvandlingar av den typ som genomförs i Kiruna och Gällivare kommuner. I dessa fall ska ersättningsbostaden kunna förvärvas upp till sju år efter avyttringen. Reglerna ska tillämpas på avyttringar som skett under perioden 2017–2027. Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster på statens budget för 2018.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade anslag till Skatteverket och Tullverket för 2018 och en motsvarande ändring av ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Utskottets överväganden

Särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning

Bakgrund

En skattskyldig som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten. Ett uppskovsbelopp erhålls genom att den skattskyldige i samband med att kapitalvinsten redovisas gör ett avdrag för uppskovsbelopp. Den nya bostaden får som huvudregel inte ha förvärvats tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

En skattskyldig som har sålt en privatbostad år 1 och vid beskattningen år 2 inte uppfyller uppställda krav på förvärv av eller bosättning i en ny bostad kan få ett s.k. preliminärt uppskovsbelopp vid beskattningen år 2. Det preliminära uppskovet prövas vid beskattningen år 3. Har den skattskyldige då inte uppfyllt både förvärvs- och bosättningskriterierna ska hela det preliminära uppskovsbeloppet återföras. Uppfylls kriterierna har den skattskyldige rätt till slutligt uppskov, helt eller delvis.

Propositionen

I Kiruna och Gällivare kommuner pågår samhällsomvandlingar där stora delar av Kiruna och större delen av Malmberget flyttas till andra platser. Dessa processer pågår i olika etapper under loppet av flera år och kompliceras bl.a. av att det krävs en relativt omfattande nybyggnation för att möta det behov av bostäder som uppstår. Gruvföretaget har lång framförhållning i förvärvandet av bostäder. Det tar dessutom tid att bygga nya bostäder.

På grund av dessa omständigheter uppkommer för åtskilliga personer långa tidsintervall mellan avyttring av tidigare bostad och förvärv av samt bosättning i en ny bostad. Detta gör det omöjligt att tillämpade nuvarande uppskovsreglerna, eftersom dessa förutsätter ett tidsmässigt nära samband mellan avyttring, förvärv och ny bosättning, där förvärv inte får ske senare än året efter avyttringen och bosättningen inte får ske senare än den 2 maj andra året efter avyttringen.

Den aktuella situationen i Kiruna kommun och Gällivare kommun är exceptionell i sitt slag. Det är angeläget att kapitalvinstbeskattningen inte hindrar eller försvårar dessa samhällsomvandlingar i onödan. Det finns därför anledning att göra undantag från uppskovsreglernas bestämmelser om tidsfrister för förvärv av och bosättning i en ersättningsbostad.

Regeringen föreslår att en ersättningsbostad ska kunna förvärvas upp till sju år efter avyttringen om det handlar om en avyttring av privatbostäder på grund av betydande samhällsförflyttning som föranleds av planerade yttre omständigheter. Slutligt uppskov ska medges om den skattskyldige bosätter sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj året efter det år då ersättningsbostaden förvärvades. Reglerna tas in i en särskild lag som ska tillämpas på avyttringar som skett under perioden 2017–2027. Skatteförfarandelagens bestämmelse om uppgiftslämnande anpassas till de nya reglerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag och tillstyrker att propositionen bifalls i denna del.

Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget

Bakgrund

Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budgetprocess bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomstberäkning (prop. 2013/14: 173 s. 34 f.). Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomsttitlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar.

Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det bör gå att skilja de effekter som är en följd regeländringar från de effekter som är en följd av ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den ändrade beräkning av inkomster på statens budget för 2018 som redovisas i propositionen. I förslaget till ny inkomstberäkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den beräkning som riksdagen godkänt, såsom exempelvis en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats ned med 1,4 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om särskilda uppskovsregler vid betydande samhällsförflyttning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster på statens budget för 2018 och tillstyrker att den godkänns.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslaget 1:1 Skatteverket

Bakgrund

En samlad organisation för lokal statlig service ska inrättas vid Statens servicecenter den 1 januari 2019. Den 15 december 2017 lämnade Servicekontorsutredningen ett delbetänkande med förslag till hur serviceorganisationen ska vara organiserad, dimensionerad och finansierad (SOU 2017:109). Förslaget innebär att den statliga lokala service som i dag bedrivs vid servicekontor i samverkan mellan Försäkringskassan, Pensions-myndigheten och Skatteverket ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Servicekontorsutredningen bedömde att Statens servicecenter behöver tillföras medel om 8 000 000 kronor för att kunna förbereda den nya verksamheten. Statens servicecenters verksamhet är i nuläget avgiftsfinansierad. För att möjliggöra för Statens servicecenter att vidta nödvändiga förberedelser under 2018 anser regeringen att ett nytt ramanslag 1:19 Statens servicecenter bör föras upp på statens budget med 8 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Finansiering sker genom en minskning av anslagen för de myndigheter vars verksamhet kommer att övertas av Statens servicecenter. Det innebär bl.a. att anslaget 1:1 Skatteverket under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution minskas med 3 900 000 kronor.

Propositionen

Regeringen har i propositionen Personalliggare i fler verksamheter föreslagit att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet (prop. 2017/18:82). Riksdagen har bifallit regeringens förslag (bet. 2017/18:SkU14). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. För att Skatteverket ska kunna genomföra oanmälda kontrollbesök i tillräcklig omfattning i alla verksamheter som omfattas av kravet på att föra personalliggare anser regeringen att anslaget bör ökas med 7 000 000 kronor.

För att delvis finansiera det nya anslaget 1:19 Statens servicecenter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bör anslaget minskas med 3 900 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:1 Skatteverket ökas med 3 100 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag och tillstyrker att riksdagens anvisning för 2018 på anslaget 1:1 Skatteverket ändras på det sätt regeringen föreslår.

Anslaget 1:2 Tullverket

Propositionen

Modern teknik gör det möjligt för Tullverket att effektivare övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor följs. Den organiserade brottsligheten blir alltmer avancerad, vilket ställer högre krav på bl.a. teknisk bevisning. Genom att installera utrustning för fast kameraövervakning vid vissa gränsövergångar får Tullverket förbättrade möjligheter att välja ut relevanta kontrollobjekt. Modernare teknisk spaningsutrustning, ökade möjligheter till hemlig dataavläsning samt förstärkt forensisk kapacitet stärker ytterligare Tullverkets förutsättningar att genomföra insatser mot organiserad brottslighet. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 52 000 000 kronor.

Konsumenternas handelsmönster har förändrats de senaste åren och privatimporten till Sverige av varor i postförsändelser har ökat kraftigt. Till följd av fler försändelser behöver Tullverket öka kontrollerna i postflödet för att säkerställa uppbörden och konkurrensneutraliteten. Tullverket ska också göra det enkelt för privatpersoner att betala mervärdesskatt vid privatimport, exempelvis genom att införa en elektronisk lösning. Kontrollerna och införandet av en elektronisk lösning syftar till att undvika fusk vid deklareringen eftersom fusk bl.a. riskerar att snedvrida konkurrensen för svenska företag och kan leda till att staten går miste om intäkter. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 20 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:2 Tullverket ökas med 72 000 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag och tillstyrker att riksdagens anvisning för 2018 på anslaget 1:2 Tullverket ändras på det sätt regeringen föreslår.

Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Propositionen

Regeringen föreslår att ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ökas med 75 100 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag och tillstyrker att ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ändras på det sätt regeringen föreslår.

Stockholm den 22 maj 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (-), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Erik Andersson (M) och Linus Sköld (S).