Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015

Yttrande 2014/15:SkU1y

Skatteutskottets yttrande

2014/15:SkU1y

 

Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015

 

 

Till finansutskottet

Finansutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen i de delar de berör inkomstsidan på skatteutskottets ämnesområde.

Utskottet behandlar ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i yttrande 2014/15:SkU2y Utgiftsramar för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, C, FP, KD respektive SD).

 

 

Sammanfattning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken, tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i propositionen och har ingen invändning mot de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisar. Utskottet tillstyrker att regeringens beräkning av budgetens inkomster för 2015 och den preliminära beräkningen av budgetens inkomster för 2016–2018 godkänns.

Utskottets ställningstagande innebär att bl.a. följande förändringar på skatteområdet beslutas eller aviseras.

•       Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster och skatten för pensionärer sänks så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Skatten sänks också för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt begränsas för 2015. Särskild löneskatt införs för äldre.

•       Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till 1 800 kronor per år, och avsikten är att avdragsrätten ska slopas helt fr.o.m. den 1 januari 2016. Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet avskaffas den 1 januari 2016.

•       RUT-avdragets bestämmelse om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas vid årsskiftet. Taket för RUT-avdraget kommer att halveras för personer under 65 år den 1 januari 2016. Avsikten är vidare att RUT-avdrag för t.ex. kockar och bartendrar samt poolrengöring inomhus ska slopas den 1 januari 2016. HUS-avdragets fakturamodell kommer att förbättras från årsskiftet.

•       En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs vid en gräns om 30 0000 kilowattimmar per år. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

•       De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag slopas vid utgången av 2015.

•       Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (3:12-reglerna) kommer att utredas.

•       Förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn kommer att ses över. Ambitionen är att införa en skatt på den finansiella sektorn den 1 januari 2016.

•       Skatteplanering genom fastighetspaketering respektive fastighets-bildningsåtgärder kommer att utredas.

•       Skatteplanering i välfärdssektorn kommer att kartläggas och analyseras.

•       Finansiering respektive beskattning av infrastrukturprojekt kommer att utredas.

•       För att förhindra att vissa biodrivmedel överkompenseras minskas energiskattebefrielsen för FAME (fettsyrametylester) som låginblandas i dieselbränsle från 84 procent till 8 procent och för FAME som hög-inblandas från 100 procent till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Den begränsning som innebär att skattebefrielse endast gäller för inblandning upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle slopas.

•       Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs.

•       Regeringen avser att under hösten komma med förslag om att begränsa skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål i enlighet med EU-rätten.

•       Regeringen återkommer också med förslag om att höja energiskatten på dieselbränsle med 20 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 2015 utöver den årliga indexeringen.

•       Koldioxidskatten på dieselbränsle som används i skogsmaskiner sänks under en tidsbegränsad period för att underlätta avverkningen av den skog som skadades av skogsbranden under juli–augusti 2014 i Västmanlands län.

•       Koldioxidskatten kommer att höjas till den generella nivån den 1 januari 2016 på bränslen som används inom industrin och kraftvärmeanläggningar utanför EU:s handelssystem samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna.

•       Fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar,

Ett s.k. bonus–malus–system vid inköp av miljöanpassade fordon ska utredas. En utredning ska också se över hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon och hur en skatt på flygresor kan utformas,

Skatten på bekämpningsmedel, naturgrus och avfall höjs och anpassas efter den allmänna prisutvecklingen. En skatt på handelsgödsel återinförs den 1 januari 2016. En utredningar ska också se över hur och en skatt på fluorerade växthusgaser kan utformas.

•       Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med 6 procent och på snus med 12 procent den 1 januari 2015. Skatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs samtidigt med ca 9 procent och på sprit med 1 procent.

•       En ny tidsbegränsad lag införs om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien eller Ungern.

•       Utländska bilar ska omfattas av trängselskatt. Ett användningsförbud införs för bilar om trängselskatt eller tilläggsavgift inte har betalats inom föreskriven tid och det totala beloppet överstiger 5 000 kronor. Den som innehar ett särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska kunna ansöka om att befrias från trängselskatt. Ett undantag från trängselskatt införs vidare i Backaområdet i Göteborg.

•       Möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt ska kvarstå. Bestämmelsen i mervärdesskattelagen om undantag för omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana produkter ändras så att den endast är tillämplig när produkten eller tjänsten tillhandahålls av tandtekniker eller tandläkare. Beloppsgränsen i mervärdesskattelagen för att få utfärda en förenklad faktura höjs från 2 000 kronor till 4 000 kronor.

•       Förseningsavgifterna och kontrollavgifterna som tas ut med stöd av skatteförfarandelagen kommer att höjas den 1 januari 2016.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, C, FP, KD respektive SD).

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Skattepolitikens inriktning

Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster

Skatten för pensionärer

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen

Avdragsrätten för privat pensionssparande

RUT-avdraget

Förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell

Slopad skattereduktion för gåvor

Reseavdrag

Beskattningen vid andrahandsuthyrning

Särskild löneskatt för äldre

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Avdrag för förvaltningsutgifter

Oäkta bostadsföretag

Översyn av 3:12-reglerna

Finansiering av infrastrukturinvesteringar via skatter och avgifter

Beskattning av den finansiella sektorn

Paketeringar av fastigheter

Skatteplanering i välfärdssektorn

Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel

Fordonsskatt

Skatt på bekämpningsmedel

Skatt på naturgrus

Skatt på avfall

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle

Koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner

Energiskatt på dieselbränsle

Koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer

Ett bonus–malus-system för lätta fordon

Vägslitageskatt

Flygskatt

Skatt på fluorerade växthusgaser

Skatt på handelsgödsel

Koldioxid- och energiskattesatser

Skatt på tobak

Skatt på alkohol

Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

Trängselskatt för utländska fordon m.m.

Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg

Reklamskatt

Övriga förslag om miljöskatter m.m.

Gruppregistrering till mervärdesskatt

Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter och tjänster

Förenklad faktura

Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

Åtgärder mot skattefusk

Avvikande meningar

1.              Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015 (M, C, FP, KD)

2.              Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015 (SD)

 

 

 

Utskottets överväganden

Skattepolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken och föreslår att Alliansens och Sverigedemokraternas förslag om en annan inriktning avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

I propositionen redovisas en politik för fler jobb präglad av både social och ekologisk hållbarhet som ger ökad sammanhållning. Ökad sammanhållning och jämställdhet är avgörande för Sveriges utveckling. Med reformer för jobb, skola, miljö och en fungerande svensk modell kan Sveriges ekonomi och arbetsmarknad stärkas och prestera bättre.

I propositionen föreslås och aviseras reformer om ca 25 miljarder kronor 2015 som till följd av infasning uppgår till ca 35 miljarder kronor per år fr.o.m. 2016. De senaste årens ofinansierade reformer måste ersättas av en ordning där reformer genomförs på ett ansvarsfullt sätt. Alla reformer som föreslås i budgeten är därför fullt finansierade.

Målet är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop. Förutom arbetsmarknads- och utbildningsinsatser krävs ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimatpåverkan samt satsningar på en aktiv näringspolitik.

Pensionärernas ekonomiska situation förstärks genom att den orättvisa skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pension avskaffas. I ett första steg förstärks det förhöjda grundavdraget för äldre så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med pension upp till 240 000 kronor per år. Under kommande år tas ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna. Sammanlagt minskar skatten för pensionärerna med 1,98 miljarder kronor.

För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning, införs en skatte­reduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2015.

Reformerna i budgeten finansieras bl.a. genom en rad inkomstförstärkande skatteförändringar som sammantaget höjer de totala skatteintäkterna med 23 miljarder kronor 2015 och ytterligare 15 miljarder kronor 2016.

För att minska inkomstskillnaderna trappas jobbskatteavdraget av för dem med höga inkomster, och uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomst­skatt begränsas till konsumentprisindex (KPI) 2015. För att öka likformig­heten i beskattningen av förvärvsinkomster införs en särskild löneskatt för äldre. Avdragsrätten för privat pensionssparande minskas 2015 och slopas 2016. Skattereduktionen för gåvor avskaffas fr.o.m. 2016.

Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Möjligheten att få skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas den 1 januari 2015. RUT-avdraget begränsas ytterligare fr.o.m. 2016 med avseende på vilka tjänster som berättigar till skattereduktion, och det maximala avdraget halveras för personer som inte har fyllt 65 år.

Av folkhälsoskäl höjs skatten på alkohol och tobak från årsskiftet. Skatten på alkohol höjs med 9 procent utom på sprit som höjs med 1 procent. Skatten på tobak höjs med 6 procent.

Kärnkraften ska bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs.

Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största utmaningar. En framåtsyftande miljöpolitik som löser miljöproblem skapar nya möjligheter för jobb och utveckling. Med ny grön teknik är det inte bara möjligt att minska miljöpåverkan utan också att skapa nya resurser för att utveckla välfärdssamhället.

Användningen av fossila bränslen ska minska under mandatperioden. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige.

De ekonomiska styrmedlen för biodrivmedel ska utformas på ett sätt som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel. Möjligheterna att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel ska undersökas. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari 2016.

Skattefriheten för flyg och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten.

Arbetet fortsätter med att begränsa nedsättningarna av koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför EU:s handelssystem med utsläppsrätter samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Nedsättningarna slopas den 1 januari 2016.

För att öka miljöskatternas styrande effekt höjs skatterna på avfall, naturgrus, bekämpningsmedel och lätta fordon. Avsikten är vidare att av miljöskäl åter införa en skatt på handelsgödsel. En skatt på fluorerade växthusgaser ska utredas.

Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas. Ett s.k. bonus-malus-system ska införas för att gynna miljöanpassade fordon vid inköpstillfället.

Ett arbete ska påbörjas för att under mandatperioden införa en avståndsbaserad vägslitageskatt.

Under mandatperioden ska även olika metoder för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader undersökas.

Koldioxidrelateringen av fordonsskatten ska öka för att stärka incitamenten att äga fordon med låga koldioxidutsläpp. Fordonsskatten höjs från årsskiftet för flertalet fordon i det koldioxidbaserade systemet. Den viktbaserade fordonsskatten höjs samtidigt för att undvika att äldre fordon beskattas lindrigare. Energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter. Höjningen åtföljs av en sänkning av fordonsskatten för lätta fordon som drivs med diesel.

Utländska fordon ska omfattas av skattskyldighet för trängselskatt.

För att skydda miljön och människors hälsa måste användningen av farliga kemikalier minska. Sverige ska ha ambitionen att gå före med nationell lagstiftning t.ex. med ekonomiska styrmedel i form av en kemikalieskatt.

Ambitionen är att införa en skatt på den finansiella sektorn fr.o.m. 2016. En sådan typ av skatt bedöms av kunna ge ökade skatteintäkter om ca 4 miljarder kronor per år. En utredning ska vidare tillsättas för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.

Vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Skattemedel ska användas för att utveckla välfärden – inte berika enskilda företag eller enskilda individer. En utgångspunkt är att den som får offentliga medel för att bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg beskattas för denna del av sin verksamhet i Sverige. Förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn ska därför kartläggas och analyseras.

Motionerna

Allianspartierna

Allianspartierna anför i en gemensam partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) att partierna står för ordning och reda i ekonomin och för stabila offentliga finanser även i fortsättningen. Under den kommande mandatperioden saknas det utrymme för ofinansierade skattesänkningar. Reformer ska finansieras krona för krona. Det kommer att krävas budgetförstärkningar på sammanlagt ca 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren. Budgeten ska förstärkas främst genom intäktsökningar som inte påverkar välfärdens kärnverksamheter och inte slår mot sysselsättningen och företagsklimatet.

Överskottsmålet ska ligga fast.

Utöver de inkomstförstärkningar som återfinns i Alliansens valmanifest har allianspartierna ställt sig bakom regeringens förslag till ett större slopat avdrag för pensionssparande under 2015, förslaget om höjd skatt på alkohol och tobak och förslaget om höjd skatt på avfall.

Allianspartierna värnar arbetslinjen. Den viktigaste åtgärden för fler jobb är jobbskatteavdraget. Förslaget om att trappa av jobbskatteavdraget bör avslås.

Allianspartierna tänker inte, som regeringen gör, finansiera skattesänk­ningar för pensionärer genom att höja beskattningen på arbete, vare sig för unga eller äldre.

Riksdagen bör avslå förslagen om sänkt skatt för pensionärer, föränd­ringarna av den statliga inkomstskatten, förändringarna av RUT-avdraget, införandet av en särskild löneskatt för äldre, den slopade avdragsrätten för förvaltningsutgifter och de föreslagna höjningarna av skatterna på bekämp­ningsmedel, på naturgrus och på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Avdragsrätten för gåvor till ideell, social hjälpverksamhet bör också behållas.

Allianspartierna vill fortsätta att sänka kostnader och lätta på regelbördan för företag. En utredning bör se över det skatterättsliga företrädaransvaret i syfte att förbättra reglerna, öka förutsägbarheten och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas. Allianspartierna vill stärka företagsklimatet och har ambitionen att förbättra regelverket för personaloptioner och generations­skiften samt pröva förutsättningarna för att fler företag ska slippa revisions­plikt.

Skatteverket bör få i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration och att föreslå åtgärder för att minska skatteadministra­tionen.

Allianspartierna föreslår att beloppsgränsen för förenklad faktura bör höjas för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten. Skatteplanering genom paketering av fastigheter bör motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.

Grunden för allianspartiernas klimatpolitik är principen om ett pris på kol­dioxid. Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat utsläppshandels­system inom EU är effektiva styrmedel.

Allianspartierna vill sänka skatten för egenproducerad förnybar el. De förnybara drivmedlen ges långsiktiga och goda förutsättningar även i fortsättningen och drivmedel med stor klimatnytta ska premieras genom att andra generationens biodiesel HVO skattebefrias. Fordonsskatten bör höjas genom en höjning av koldioxidbeloppet.

Allianspartierna anser att en skatt på miljö- och hälsofarliga kemikalier ska införas under mandatperioden. Även en skatt på fluorerade växthusgaser bör införas. Kväveoxidavgiften bör göras om till en skatt.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna bedömer i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) att underskotten i ekonomin medför att det behövs budgetförstärkningar om överskottsmålet ska kunna nås, antingen i form av skattehöjningar eller genom nedskärningar i välfärden motsvarande 120 miljarder kronor fram till 2018. Vi noterar att Migrationsverket beräknar att det fordras 139 miljarder kronor enbart för mottagandet av nyanlända invandrare.

En uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Styrmedel som regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt. Vårt mål är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt som gör Sverige till en stark industri-, innovations-, och kunskapsnation.

Sverigedemokraterna finansierar sina förslag bl.a. genom att sänkningen av restaurang- och cateringmomsen slopas, att skattesubventionerna på etanol som drivmedel slopas och att en ny bankskatt införs.

En av Sverigedemokraternas viktigaste satsningar gäller pensionärerna. Den orättfärdiga skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer avskaffas helt.

Sverigedemokraterna vill också göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden och även skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla.

Flertalet av regeringens föreslagna skattehöjningar har en påtagligt negativ effekt på tillväxt och sysselsättning, och Sverigedemokraterna kommer att ta strid mot dessa skatteförslag. Sverigedemokraterna säger nej till avtrappat jobbskatteavdrag och höjd statlig skatt. Givet den demografiska utvecklingen är det i princip nödvändigt att pensionsåldern höjs om välfärdsstaten inte ska urholkas. Sverigedemokraterna säger därför nej till att införa en särskild löneskatt för äldre.

Hela den svenska basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Sverigedemokraterna säger därför nej till höjd skatt på kärnkraft. Partiet är positivt till forskning och utveckling av svensk kärnkraft och föreslår att den orättfärdiga effektskatten slopas för reaktorer som installeras efter den 1 januari 2015.

Att reducera skatten för mikroproducenter av el är inte ändamålsenligt. Konsekvensen av förslaget blir att de små producenterna enbart kommer att producera ett överskott under tider där efterfrågan är låg, företrädesvis under sommarmånaderna, då elpriserna redan är låga. Sverigedemokraterna avvisar därför förslaget. Det gäller också utbyggnad av subventionerad vindkraft eftersom den inte kan bli en del av baskraften.

Att höja skatten på snus så kraftigt som regeringen föreslår är inte förnuftigt utifrån ett strikt folkhälsoperspektiv. Sverigedemokraterna ställer sig bakom de generella skattehöjningarna på tobak men inte höjningen på just snus.

Sverigedemokraterna motsätter sig också försämringar av RUT. RUT-avdraget har bidragit till att göra svarta tjänster vita, vilket gör reformen i princip helt självfinansierande. RUT-avdraget bör vidareutvecklas med inriktning mot äldre medborgare. Partiet vill också införa ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

Svenska bönder har en konkurrensnackdel genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Sverigedemokraterna vill höja i stället för att sänka återbetalningen av koldioxidskatten till bönderna.

Det är oroande att regeringen ställer sig oförstående till att höjda bränslekostnader orsakar stora problem på landsbygden. Dessa förslag bör avslås. Reseavdraget bör höjas med totalt 4 kronor per mil.

Sverigedemokraterna noterar att förslaget att slopa möjligheten att registrera s.k. momsgrupper kommer att slå hårt mot företag som har en stark lokal förankring, oftast utanför tätorterna. Förslaget bör avslås.

Det globala perspektivet saknas i regeringens klimatpolitik. Det krävs en insikt om att Sverige, eller EU för den delen, inte på egen hand kan påverka koldioxidutsläppen i någon betydande utsträckning. Mot bakgrund av detta avvisas flera av regeringens satsningar på klimatområdet. Det är inom energi­forskningen som nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser finns.

Sverigedemokraterna motarbetar att trängselskatt införs i Göteborg och de förändringar av trängselskatten som föreslås i Stockholm med anledning av Stockholmsförhandlingen.

Sverigedemokraterna vill införa den s.k. vita jobb-modellen för upphand­ling som bl.a. ställer krav på det anbudsgivande företaget att det betalar skatt och arbetsgivaravgifter på ett riktigt sätt.

Utskottets ställningstagande

Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Politiken bör inriktas på fler jobb och präglas av både social och ekologisk hållbarhet som ger ökad sammanhållning och ökad jämställdhet. Genom reformer för jobb, skola, miljö och en fungerande svensk modell kan Sveriges ekonomi och arbetsmarknad stärkas och prestera bättre. Reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt och vara fullt finansierade.

Målet är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka och att Sverige 2020 ska ha lägst arbetslöshet i EU. Det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och utgör grunden för ett Sverige som håller ihop.

Sedan 2006 har betydande skattesänkningar genomförts utan att ge avsett resultat i form av jobb och sysselsättning. Inkomstskillnaderna mellan de som arbetar och de som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom inte arbetar har ökat de senaste åren.

För att stärka sysselsättningen och på så sätt minska den höga arbetslös­heten krävs förutom arbetsmarknads- och utbildningsinsatser ökade offentliga investeringar i exempelvis infrastruktur och minskad klimatpåverkan samt satsningar på en aktiv näringspolitik.

För att minska inkomstskillnaderna bör jobbskatteavdraget trappas av för dem med höga inkomster. Såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl talar för att även begränsa uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig skatt. Regeringen föreslår att uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt begränsas till konsumentprisindex (KPI) 2015. För att öka likformigheten i beskattningen av förvärvsinkomster införs en särskild löneskatt för äldre.

Offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl talar även för att begränsa avdragsrätten för privat pensionssparande. Regeringens förslag innebär att avdragsrätten minskas 2015 och slopas 2016.

Skattereduktionen för gåvor avskaffas den 1 januari 2016.

Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster eftersom pension inte omfattas av jobbskatteavdraget. Skatten för pensionärer har sänkts flera gånger men trots detta har skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer ökat. Utskottet anser att det finns skäl att gå vidare i ambitionen att förbättra välfärden för den som fyllt 65 år. Regeringens förslag innebär att skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pension avskaffas. I ett första steg förstärks det förhöjda grundavdraget för äldre så att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med pension upp till 240 000 kronor per år. Sammanlagt minskar skatten för pensionärerna med 1,98 miljarder kronor. Under kommande år tas ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna. Utskottet ställer sig bakom förslaget.

Statens stöd till skolor med stora utmaningar och svaga studieresultat behöver öka.  En större del av resurserna måste fördelas efter elevernas behov. Elevers möjlighet att få hjälp med läxorna bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. För att frigöra resurser slopas möjligheten att få skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete den 1 januari 2015. RUT-avdraget begränsas ytterligare fr.o.m. 2016 med avseende på vilka tjänster som berättigar till skattereduktion, och det maximala avdraget halveras för personer som inte har fyllt 65 år.

Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Utskottet anser i likhet med regeringen att blocköverskridande samtal behövs för att nå en långsiktig överenskommelse om energipolitiken.

För att underlätta för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för egen förbrukning, införs en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2015.

Kärnkraften bör bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs. Kärn­avfallsavgiften höjs också.

Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av de stora utmaningarna. En framåtsyftande miljöpolitik som löser miljöproblem skapar nya möjligheter för jobb och utveckling. Med ny grön teknik är det inte bara möjligt att minska miljöpåverkan utan också att skapa nya resurser för att utveckla välfärdssamhället. Regeringen avser att införa ett klimatpolitiskt ramverk som ska säkerställa att utsläppen minskar i den takt som de interna­tionella åtagandena kräver. Användningen av fossila bränslen ska minska under mandatperioden. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sverige.

De ekonomiska styrmedlen för biodrivmedel ska utformas på ett sätt som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel. Möjligheterna att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel ska undersökas. Avsikten är att ett nytt system ska vara på plats den 1 januari 2016.

Skattefriheten för flyg och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten.

Arbetet fortsätter med att begränsa nedsättningarna av koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför EU:s handelssystem med utsläppsrätter samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Nedsättningarna slopas fr.o.m. 2016.

För att öka miljöskatternas styrande effekt höjs skatterna på avfall, naturgrus, bekämpningsmedel och lätta fordon. Avsikten är vidare att av miljöskäl åter införa en skatt på handelsgödsel. En skatt på fluorerade växthusgaser ska utredas.

Miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas. Ett s.k. bonus–malus–system ska införas för att gynna miljöanpassade fordon vid inköpstillfället. Ett arbete ska påbörjas för att under mandatperioden införa en avståndsbaserad vägslitageskatt. Under mandatperioden ska även olika metoder för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader undersökas.

Koldioxidrelateringen av fordonsskatten ska öka för att stärka incitamenten att äga fordon med låga koldioxidutsläpp. Fordonsskatten höjs från årsskiftet för flertalet fordon i det koldioxidbaserade systemet. Den viktbaserade fordonsskatten höjs samtidigt för att undvika att äldre fordon beskattas lindrigare. Energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter. Höjningen åtföljs av en sänkning av fordonsskatten för lätta fordon som drivs med diesel.

Utländska fordon ska omfattas av skattskyldighet för trängselskatt.

För att skydda miljön och människors hälsa måste användningen av farliga kemikalier minska. Sverige ska ha ambitionen att gå före med nationell lagstiftning t.ex. med ekonomiska styrmedel i form av en kemikalieskatt.

Det reala priset på alkoholhaltiga drycker har minskat sedan 1998. Av folkhälsoskäl ska skatten på alkohol och tobak höjas från årsskiftet. Skatten på alkohol höjs med 9 procent utom på sprit som höjs med 1 procent. Skatten på tobak höjs med 6 procent.

Ambitionen är att införa en skatt på den finansiella sektorn fr.o.m. 2016.

En utredning ska vidare tillsättas för att undersöka hur större infrastruktur­projekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift.

Vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn ska kartläggas och analyseras.

Arbetet med att stävja skattefusk fortgår. Förseningsavgifter och kontroll­avgifter som tas ut med stöd av skatteförfarandelagen höjs med 25 procent den 1 januari 2016.

Skatteverket har fått i uppdrag att lämna ett bredare underlag för sitt förslag att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaregister trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftsställe i Sverige.

Skatteverket har vidare utvärderat de förändringar i begreppet näringsverksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt.

Regeringen deltar aktivt bl.a. i OECD:s arbete med att se över de internationella skatteprinciperna på centrala områden med syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting, BEPS-projektet).

OECD har tagit fram en ny standard för utbyte av information mellan länder. USA har antagit en lagstiftning om krav på avtal, antingen med finansinstitut direkt eller med enskilda stater, om att automatiskt lämna information om kapitaltillgångar och kapitalinkomster som amerikanska personer har i finansinstitut utanför USA (Foreign Account Tax Compliance Act, FATCA). Sverige och USA har undertecknat ett avtal för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA.

I EU har Europeiska kommissionen föreslagit att det automatiska informationsutbytet enligt direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet ska utvidgas till att omfatta motsvarande information som ska utbytas enligt FATCA-avtalen och den nya OECD-standarden.

Kampen mot skattefusk är en fråga som stått högt på EU:s dagordning under flera år. Efter många års förhandlande antogs under 2014 väsentliga ändringar i sparandedirektivet. Ändringar har även gjorts i moder-dotterbolagsdirektivet för att stävja s.k. hybridlånearrangemang.

Sverige har sedan 2006 deltagit i ett samnordiskt projekt som syftar till att ingå avtal för att utbyta information med länder samt jurisdiktioner som har en omfattande sekretess på skatteområdet. Projektet har varit mycket framgångsrikt och Sverige har ingått 44 informationsutbytesavtal.

Utskottet välkomnar regeringens arbete och åtgärder för att motverka skattefusk och skatteundandragande och följer arbetet med stort intresse.

Utskottet ställer sig med det anförda bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen har förordat och avstyrker följaktligen de aktuella motionsyrkandena. I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag och bedömningar som ingår i de olika budgetalternativen.

Avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att jobbskatteavdraget ska trappas av vid höga inkomster.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år. Avtrappningstakten är 3 procent och avtrapp­ningen avslutas när jobbskatteavdraget är 0 kr, d.v.s. vid 1,479 miljoner kronor för personer under 65 år och vid 1,6 miljoner kronor för personer som fyllt 65 år. Avtrappningen gör att marginalskatten höjs med 3 procent. Den högsta marginalskatten stiger från 56,86 procent till 59,86 procent (vid genomsnittlig kommunalskattesats).

I den promemoria som ligger till grund för förslaget bedöms avtrappningen öka skatteintäkterna med 2,36 miljarder kronor 2015.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 7 avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att förslaget har skadliga samhällsekonomiska effekter och sannolikt ger betydligt mindre skatteintäkter än regeringen räknar med, eftersom det påverkar motivationen att arbeta.

Även i Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl.  (SD) yrkande 3 i denna del avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att det inte är en klok jobbpolitik att höja skatten på arbete. Detta gäller även marginalskatter.

Lagrådet

Lagrådet föreslår att avtrappningsbestämmelsen omformuleras för att göra den mindre svårläst.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att både offentligfinansiella och fördel­ningspolitiska skäl talar för en avtrappning av jobbskatteavdraget vid höga inkomster. En avtrappning med 3 procent som börjar vid 600 000 kronor innebär att jobbskatteavdraget finns kvar upp till inkomstnivåer som ligger på 1,479 miljoner kronor för personer som inte har fyllt 65 år och på 1,6 miljoner kronor för äldre. Av regeringens konsekvensanalys framgår att den disponibla inkomsten minskar mest för de grupper som har högst inkomst och att minskningen av den disponibla inkomsten på dessa nivåer uppgår till 0,4 procent.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Lagrådets förslag bör följas.

Skatten för pensionärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en sänkning av skatten för pensionärer så att de inte beskattas högre än löntagare för inkomster upp till 120 000 kronor per år och får en skattesänkning på inkomster upp till 240 000 kronor per år.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem som har inkomster på upp till ca 240 000 kronor per år.

För en garantipensionär innebär förstärkningen en skattesänkning med mellan ca 1 400 och 2 300 kronor per år beroende på civilstånd och den kommunalskattesats man betalar. För inkomster på upp till drygt 120 000 kronor per år är skattesänkningen mellan ca 1 800 och 3 300 kronor per år. För inkomster på upp till ca 240 000 kronor per år avtar sedan skattesänkningen ned till 0 kronor per år.

Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,98 miljarder kronor. Förslaget berör ca 70 procent av dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år, dvs. ca 1,4 miljoner personer.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 8 avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att de inte ser något egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika men inte heller är beredda att finansiera skattesänkningar för pensionärer genom höjd skatt på arbete. Inget är viktigare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas väl samt att reallönerna ökar.

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl.  (SD) yrkande 3 i denna del vill motionärerna helt avskaffa skillnaden i beskattning mellan pensionärer och förvärvsarbetande och budgeterar för detta från den 1 januari 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att pensionärer inte bör beskattas hård­are än löntagare som är yngre än 65 år. I ett första steg bör pensionärernas skatt sänkas så att pensionärer inte beskattas högre än yngre löntagare för inkomster på upp till ca 120 000 kronor per år. Samtidigt bör skatten sänkas även för inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. Detta åstadkoms genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionsförslagen avstyrks.

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för beskattningsåret 2015.

Motionsförslagen avstyrks.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att uppräkningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster begränsas till förändringen i konsu­mentprisindex (KPI). Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 421 800 kronor för beskattningsåret 2015. Utan begränsningen av uppräkningen skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 430 200 kronor för beskattningsåret 2015.

För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2015, vid efterföljande uppräkningar av skiktgränserna fastställs den övre skiktgränsen till 616 100 kronor för beskattningsåret 2015.

Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att begränsa uppräkningen av den nedre skikt­gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvs­inkomster.

Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skulle med oförändrade regler betalas av ca 1,1 miljoner personer 2015. Med förslaget beräknas antalet personer som betalar statlig inkomstskatt öka med ca 72 000 personer.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 1,91 miljarder kronor 2015.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 9 avslår motionärerna regeringens förslag. De anför att förslaget har skadliga samhällsekonomiska effekter och sannolikt ger betydligt mindre skatteintäkter än regeringen räknar med eftersom det påverkar motivationen att arbeta.

Även i Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att Sverige redan i dag har en väldigt låg gräns för uttag av statlig skatt. Erfarna lärare, sjuksköterskor och poliser kommer med regeringens förslag att börja behöva betala statlig skatt, vilket inverkar menligt på incitamentet att jobba mer och fortbilda sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att offentligfinansiella och fördel­ningspolitiska skäl talar för att uppräkningen av den nedre skiktgränsen till 2015 bör begränsas till förändringen i konsumentprisindex (KPI). Utskottet till­styrker regeringens förslag. Motionsförslagen avstyrks.

Avdragsrätten för privat pensionssparande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en begränsning av avdraget för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton.

Utskottet delar regeringens bedömning att avdragsrätten för privat pensionssparande bör slopas helt 2016.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att avdraget för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionsparavdrag) begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. De nya reglerna tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.

Bestämmelserna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit återbetalas genom att utfallande belopp beskattas. Den ökade internationaliseringen i form av sparande utanför Sverige och individer som bosätter sig utomlands innebär att det kan vara svårt att få skattekrediter återbetalda. Jobbskatteavdraget har medfört att skatten på arbetsinkomster har sänkts för låg- och medel­inkomsttagare. Det innebär att skillnaden i skattesatser vid spar- och utbetal­ningstidpunkterna har minskat för stora inkomstgrupper. Personer med lägre inkomster som gör pensionsparavdrag i dag kan till och med möta en högre skattesats vid utbetalningen av pensionen.

Det särskilda tilläggsutrymmet för anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen och skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet bör kvarstå oförändrat. Det bör det eftersom tilläggsutrymmet kan sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepension som arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo. Reglerna för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader för de anställda berörs inte av förslaget.

Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 3,09 miljarder kronor per år under 2015–2018. Varaktigt beräknas skatteintäkterna öka med 0,98 miljarder kronor.

Regeringen avser vidare att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag om slopad avdragsrätt. Frågor såsom behovet av ett privat pensions­sparande och om sparandet bör vara skattesubventionerat kommer att behandlas inom ramen för det kommande lagstiftningsarbetet. De offentlig­finansiella effekterna av att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande beräknas till 4,45 miljarder kronor 2016 och 1,41 miljarder kronor varaktigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och delar de bedömningar som regeringen redovisar. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

RUT-avdraget

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om slopad skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete.

Utskottet delar regeringens bedömning om ytterligare föränd­ringar av RUT-avdraget den 1 januari 2016.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas och att bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpass­ning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

Regeringen gör vidare bedömningen att det maximala RUT-avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskatt­ningsårets ingång inte har fyllt 65 år för att förbättra avdragets fördelnings­profil. Vidare bör bestämmelsen om skattereduktion för t.ex. kockar och bartendrar samt poolrengöring inomhus slopas och det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 10 avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att RUT-avdraget är en viktig reform som har gjort svarta jobb vita och bidragit till att utrikesföddas sysselsättning har ökat. En halvering för alla under 65 år och en begränsning av användningsområdena öppnar för att ytterligare inskränka RUT-avdraget framöver. Det får konsekvenser inte bara för företagande och jobb utan även för integration och jämställdhet. En ändring av regelverket i enlighet med regeringens förslag skulle också göra systemet komplicerat och otydligt för dem som vill använda avdraget.

Också i Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att RUT-avdraget har bidragit till att göra svarta tjänster vita, vilket fått som konsekvens att RUT-reformen är i princip helt självfinansierande. Tillika bidrar reformen till att öka vanliga familjers möjligheter att disponera sin tid till annat än just hushållsarbete. Motionärerna föreslår i stället en vidareutveckling av RUT-avdraget med inriktning mot äldre medborgare.

Utskottets ställningstagande

Elevers möjlighet att få hjälp med läxor bör inte vara beroende av om de har föräldrar som har möjlighet att hjälpa dem eller betalningsförmåga för att köpa läxhjälp. Den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete bör därför slopas. För att skattereduktion för mer ren­odlad sådan hjälp inte åter ska ges inom ramen för barnpassning bör samtidigt bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras. En förutsättning för rätt till skattereduktion för barnpassning bör därför vara att barnpassningen inte i mer än ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ytterligare föränd­ringar av RUT-avdraget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att HUS-avdragets faktura­modell bör förbättras.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att fakturamodellen för HUS-avdraget bör förbättras. Det underlag som lämnas när en utförare begär utbetalning från Skatteverket bör göras bättre i syfte att ge Skatteverket ett fylligare underlag för urval av vilka utförare som ska kontrolleras närmare. Vidare bör en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt. Utbetalning bör bara kunna göras till utförarens konto. Därutöver bör det införas en möjlighet till betalningssäkring för att säkerställa återbetalning enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning.

Regeringens förslag om förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell finns i proposition 2014/15:10 och bereds av skatteutskottet.

Slopad skattereduktion för gåvor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas den 1 januari 2016.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande mening 1 (M, C, FP, KD).

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas den 1 januari 2016.

Regeringen anför att skattereduktionen för gåvor inte är förenlig med inkomstskattelagens (1999:1229) förbud mot avdrag för personliga levnadskostnader och att den ökar komplexiteten i skattesystemet. En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin, men understödjande av ideell verksamhet är inte en uppgift för skattesystemet som sådant. Skattereduktionen för gåvor innebär också att Skatteverket belastas med de verksamhetsfrämmande uppgifterna att pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvo­mottagare.

Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar också utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.

Mot denna bakgrund bör skattereduktionen för gåvor och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare slopas.

Regeringen avser att under 2015 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 6 i denna del anför motionärerna att de vid sin beräkning av 2016 års inkomster behåller avdragsrätten och tar bort den ansöknings- och årsavgift som finns för organisationer som ansöker om att bli gåvomottagare respektive godkännas som sådana inom ramen för avdragsrätten. Avdragsrätten för gåvor till ideell, social hjälpverksamhet infördes för att stärka det civila samhällets självständighet så att föreningars, organisationers, kyrkors och samfunds självständighet kan bevaras. Vinsten för samhället i form av mer gåvor och ett ökat samhällsengagemang har varit viktig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas. Prioriteringar av stöd med skattemedel till ideell verksamhet ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. En avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet minskar utrymmet för det samhälleliga stödet och ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra.

Motionerna avstyrks.

Reseavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om höjt reseavdrag.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Bakgrund

För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor. Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och från arbetsplatsen per arbetsdag. Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 10 000 kronor. I sådant fall får avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) används för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kronor och 50 öre per mil för dieselolja och med 9 kronor och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och andra biobaserade bränslen).

Motionen

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del höjs milersättningen för reseavdrag med 4 kronor. Motionärerna anför att milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit. Förslaget bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillstyrka en höjning av reseavdraget och avstyrker därför motionsförslaget.

Beskattningen vid andrahandsuthyrning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om skattebefriad andrahands­uthyrning.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Motionen

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del skattebefrias andrahandsuthyrning och reglerna görs mer flexibla i syfte att lösgöra bostäder för unga och studenter. Motionärerna anför att mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när bostadsytan nyttjas på ett mer effektivt sätt.

Utskottets ställningstagande

Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder höjdes från 21 000 till 40 000 kronor per år den 1 januari 2013.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en hel skattebefrielse på detta område. Motionsförslaget avstyrks.

Särskild löneskatt för äldre

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att en särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestäms till 5,6 procent.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform av likformighetsskäl. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Det finns enligt regeringens mening, förutom likformighetsskäl, även offentligfinansiella skäl för att återinföra särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Detsamma gäller i fråga om inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Av förenklingsskäl bör en enhetlig skattesats tilläm­pas. Denna bör bestämmas till 5,6 procent.

Den offentligfinansiella bruttointäkten av en särskild löneskatt på 5,6 procent beräknas uppgå till 1,84 miljarder kronor 2015 och nettointäkten till 1,55 miljarder kronor för samma år. Den varaktiga intäkten beräknas till 1,52 miljarder kronor.

Motionerna

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 12 avslås regeringens förslag. Motionärerna anför att löneskatten för anställda över 65 år gör det dyrare att anställa äldre i en tid då Sverige behöver fler som arbetar längre upp i åldrarna.

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del avslås förslaget vid inkomstberäkningen. Motionärerna anför att den demografiska utveckling som Sverige kommer att ha kommer att göra det i princip nödvändigt att höja pensionsåldern om inte välfärdsstaten ska urholkas. Att då göra det dyrare för äldre att vara kvar på arbetsmarknaden i ytterligare något år efter den officiella pensionsåldern är oklokt.

I motion 2014/15:2250 av Tina Ghasemi (M) begärs ett tillkännagivande om att kostnaden för att anställa äldre inte bör höjas. Politiken bör utformas så att personer som vill och kan jobba längre ges verktyg och möjlighet till det.

Lagrådet

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit att lagrummet omformuleras för att tydliggöra innebörden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att likformighetsskäl talar för att en särskild löneskatt bör återinföras för äldre. Utgångspunkten är att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Även offentligfinansiella skäl talar för att den särskilda löneskatten för äldre bör återinföras.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Lag­rådets förslag om en omformulering av lagtexten tillstyrks.

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och avslår motionsförslaget.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Bakgrund

Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en utredning med uppdraget att ta fram lagförslag om införande av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el (dir. 2012:39). Utredningens betänkande Beskattning av mikroproducerad el m.m. (SOU 2013:46) överlämnades den 14 juni 2013. I betänkandet föreslås bl.a. att en skattereduktion för mikro­produktion av förnybar el införs.

I budgetpropositionen för 2014 aviserade regeringen att senare under riksmötet gå vidare med utredningens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2013/14:1 avsnitt 6.20).

Den 6 mars lämnade regeringen sitt förslag (prop. 2013/14:151, Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el). Innan förslaget kunde antas av riksdagen och träda i kraft var det emellertid nödvändigt att Europeiska kommissionen godkände det vid en prövning mot statsstöds-reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Under statsstödsprövningen framkom att förslaget sannolikt inte skulle kunna godkännas av kommissionen. Förslaget återkallades därför den 19 oktober 2014.

För att förslaget skulle kunna träda i kraft så fort som möjligt togs emellertid en ny promemoria fram inom Finansdepartementet som innehöll ett förslag om att skattereduktionen ska lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. Promemorian remissbehandlades och lagrådsremitterades.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs.

Rätt till skattereduktion föreslås den ha som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessions­havaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplice­rat med 60 öre.

Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla en uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.

Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Den som begär skattereduktion och som är företag ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

En elleverantör som levererar el till en mikroproducent är skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning. Detta gäller dock inte om mikroproducenten har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.

Skattereduktionen kommer att följas upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår.

Ändringarna i ellagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Motionen

Sverigedemokraterna anför i kommittémotion 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. yrkandena 4–6 att riksdagen bör avslå förslaget om att införa nya paragrafer i inkomstskattelagen (1999:1229) som är kopplade till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Vidare föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avstå från att införa skattereduktion för mikroproducerad el.

På sikt riskerar förslaget enligt motionärerna att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Slutligen föreslår motionärerna att riksdagen avslår förslaget om att en elleverantör som levererar el till en elanvändare som har rätt till skatte-reduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap. inkomst-skattelagen (1999:1229) ska vara skyldig att ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att privatpersoners och företags investeringar i produktion av el från förnybara källor för egen förbrukning kan underlättas med en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Utskottet noterar att regeringen avser att utvärdera förslagets effekter när skattereduktionen har tillämpats under minst två kalenderår. Utskottet anser sammantaget att förslaget är väl avvägt och har inget att invända mot de överväganden som ligger till grund för det.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionen.

Avdrag för förvaltningsutgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital och avslår motionen.

Jämför avvikande mening 1 (M, C, FP, KD).

Bakgrund

Enligt 42 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får fysiska personer dra av förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor. Exempel på utgifter som i praxis har ansetts utgöra förvaltningsutgifter är arvoden till bankers notariatavdelning, depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och bankfacksavgift. Begränsningen som rör de första 1 000 kronorna infördes 1985 för att underlätta genomförandet av en förenklad löntagarbeskattning (SOU 1984:21, prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, rskr. 1984/85:375).

I propositionen (1984/85:180 s. 71) framhölls å ena sidan bedömningen att ett slopande av avdragsrätten inte kunde förenas med principen om att avdrag medges för intäkternas förvärvande och bibehållande. Å andra sidan anfördes att förvaltningskostnadsavdrag är en mycket frekvent avdragspost samtidigt som det i flertalet fall rör sig om små belopp. Ett slopande av avdragsrätten bedömdes därför medföra att manuella granskningsresurser skulle frigöras och den maskinella hanteringen underlättas. Det framhölls också att förvaltningskostnader delvis har karaktären av privata levnadskostnader. Mot denna bakgrund gjordes bedömningen att förvaltningskostnader borde få dras av bara till den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret. Konsekvensen av denna begränsning bedömdes bli att avdrag för förvalt­ningskostnader i stort sett skulle komma att upphöra för fysiska personer.

Begränsningen om 1 000 kronor har behållits sedan den infördes. Vid införandet av IL byttes däremot uttrycket förvaltningskostnader ut mot förvaltningsutgifter, eftersom det inte är fråga om periodiserade utgifter (prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117). För att förtydliga lade man till att samtliga förvaltningsutgifter som ska dras av under ett år ska läggas samman under beskattningsåret och sedan dras av till den del de sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att avdraget för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital avskaffas. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

Det finns både offentligfinansiella skäl och andra skäl som talar för ett slopande av avdragsrätten. Förvaltningsutgifter har delvis karaktären av privata levnadskostnader, vilka som huvudregel inte får dras av vid beskatt­ningen. Ett exempel på utgifter där inslaget av privata levnadskostnader är påfallande är bankfacksavgifter.

Förslaget avser endast avdragsrätten i inkomstslaget kapital och inte avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Förslaget ökar därmed investerings-kostnaderna för privatpersoner som köper förvaltningstjänster, men påverkar inte företagens avdragsrätt.

Att slopa avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital beräknas öka skatteintäkterna med 0,13 miljarder kronor 2015 och varaktigt. Om avdragsrätten inte slopas beräknas att ca 55 000 skattskyldiga kommer att yrka avdraget 2015.

Lagrådet

Förslaget lagrådsremitterades under beredning i riksdagen den 29 oktober. Lagrådet lämnade förslaget utan invändning.

Motionen

I allianspartiernas gemensamma partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 13 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om slopat avdrag för förvaltningsutgifter.

Utskottets ställningstagande

I samband med att avdragsrätten för förvaltningsutgifter begränsades till kostnader som överstiger 1 000 kronor uttalades att detta skulle innebära att avdrag för förvaltningsutgifter i stort sett skulle upphöra för fysiska personer (prop. 1984/85:180 s. 71). Regeringen har anfört att eftersom begränsningen är nominellt bestämd och inte har ändrats trots att mer än 25 år har förflutit sedan regleringen trädde i kraft, har effekten av reformen reducerats i takt med att den allmänna prisnivån stigit. Utskottet delar denna bedömning. Ett slopande av avdragsrätten för förvaltningsutgifter är därmed i linje med syftet med den ursprungliga reformen. Att slopa avdragsrätten för förvaltnings-utgifter innebär dessutom på sikt administrativa lättnader för Skatteverket.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen.

Oäkta bostadsföretag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker förslaget att inte förlänga de s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag när de går ut vid utgången av 2015.

Budgetpropositionen

De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs inte när de går ut vid utgången av 2015. En översyn av beskattningen av oäkta bostadsföretag har gjorts inom ramen för Bostadsbeskattningskommittén (Fi2012:04). Kommittén överlämnade den 13 januari 2014 sitt betänkande Vissa bostads-beskattningsfrågor (SOU 2014:1). Kommittén föreslog bl.a. att lättnads-reglerna för oäkta bostadsföretag inte ska förlängas när de löper ut 2015 utan ersättas med en generell sänkning av skattesatsen för utdelningar och kapitalvinster. Regeringen delar denna bedömning. Efter att lättnadsreglerna löpt ut kommer huvudregeln för onoterade andelar att gälla även för andelar i oäkta bostadsföretag. Denna innebär ett skatteuttag på utdelning och kapital­vinst med 25 procent. Kommitténs förslag i övrigt bereds vidare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker förslaget.

Översyn av 3:12-reglerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att de s.k. 3:12-reglerna bör ses över.

Budgetpropositionen

Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (3:12-reglerna) bör ses över. Spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skattereform. Regeringen avser därför att se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag bl.a. för att upprätt­hålla det ursprungliga syftet med regelverket. Riksdagen uttalade också, i sam­band med de förändringar i 3:12-reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2014, i ett tillkännagivande den 12 november 2013 att regeringen noga bör följa utvecklingen och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare justeringar i regelverket (bet. 2013/14:FiU1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning och välkomnar initiativet till att se över 3:12-reglerna.

Finansiering av infrastrukturinvesteringar via skatter och avgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det behöver utredas hur infrastrukturprojekt kan finansieras respektive beskattas.

Budgetpropositionen

Regeringen avser att ta ett samlat grepp på infrastruktur och bostadsbyggande t.o.m. 2035. Såväl staten som kommersiella fastighetsägare har ett intresse av en väl fungerande infrastruktur. För många fastighetsägare innebär investe­ringar i infrastruktur att fastighetens markvärde ökar där investeringar görs. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift och om det är möjligt att utforma en skatt eller avgift som fångar upp de värdeökningar som uppkommer med anledning av en infrastruktursatsning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens aviserade utredning om finansiering respektive beskattning av infrastrukturprojekt.

Beskattning av den finansiella sektorn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn bör ses över.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en utredning bör tillsättas för att se över förut-sättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn. Den finansiella sektorn antas vara underbeskattad i och med mervärdesskatteundantaget för finansiella tjänster. En s.k. finansiell aktivitetsskatt (FAT) skulle kunna rätta till en sådan skattemässig obalans. En utredning bör tillsättas för att analysera om en sådan beskattning skulle vara samhällsekonomiskt effektiv.

Utredningen bör vidare undersöka om Företagsskattekommitténs förslag om en schablonintäkt för företag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse (se SOU 2014:40) kan ersättas av en finansiell aktivitetsskatt.

Inom Europeiska unionen pågår ett arbete med att ta fram en s.k. skatt på finansiella transaktioner (FTT). Utredningen bör slutligen undersöka vilka effekter en FTT kommer att få för Sverige. I avvaktan på utredningen är det dock regeringens ambition att införa en skatt på den finansiella sektorn som kan träda i kraft redan den 1 januari 2016. En sådan typ av skatt som Företagsskattekommittén har föreslagit bedöms av kommittén kunna ge ökade skatteintäkter med ca 4 miljarder kronor per år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att förutsättningarna för och utform­ningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn bör ses över.

Paketeringar av fastigheter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att skatteplanering genom fastighetspaketering respektive fastighetsbildningsåtgärder bör utredas.

Budgetpropositionen

I Sverige finns långtgående möjligheter till uppskjuten beskattning när en tillgång avyttras inom en koncern. Beskattning ska i stället ske när tillgången lämnar koncernen. Genom s.k. paketering kan dock skattekrediter erhållas även då tillgångar säljs externt. Paketering är möjlig för alla typer av till­gångar, men får större betydelse för tillgångar med lång avskrivningstid.

Fastigheter tillhör den kategori tillgångar som har längst avskrivningstid, och därmed får fastighetspaketering större betydelse än paketering av andra typer av tillgångar.

En utredning bör tillsättas för att se över förekomsten av fastighets­paketering som ett verktyg för skatteplanering. Det bör i detta sammanhang även utredas om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpel­skatt och om en lagändring av detta skäl är motiverad.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att skatteplanering genom fastighets­paketering respektive fastighetsbildningsåtgärder bör utredas.

Skatteplanering i välfärdssektorn

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det är lämpligt att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i välfärds-sektorn.

Budgetpropositionen

Regeringspartierna och Vänsterpartiet har kommit överens om ett antal utgångspunkter som ska utgöra grund för det fortsatta arbetet med att förverkliga en välfärd utan vinstintresse. En sådan utgångspunkt är att det är rimligt att verksamheter som får offentliga medel också beskattas i Sverige.

Mot denna bakgrund är det lämpligt att förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn kartläggs och analyseras. Om kartläggningen och analysen visar att det finns anledning att vidta åtgärder för att stävja missbruk av skattereglerna avser regeringen att återkomma med förslag som motverkar sådant missbruk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är lämpligt att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn.

Ändrad beskattning av vissa biodrivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att minska befrielsen för såväl låginblandad som höginblandad FAME. Riksdagen bifaller även regeringens förslag att slopa den begränsning som innebär att skattebefrielse endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle.

Utskottet avstyrker motionen om att slopa den nuvarande skattesubvention som gäller för etanol som drivmedel.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringens föreslår att befrielsen från energiskatt för fettsyrametylester (FAME) som låginblandas i dieselbränsle ska minskas från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Befrielsen från ener­giskatt för höginblandad FAME föreslås minskas från 100 procent till 44 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Justeringar görs i bestämmelsen om skyldigheten för skattskyldiga att lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin statsstödsrapportering till kommissionen.

Hållbara biodrivmedel är i dag delvis befriade från energiskatt och helt befriade från koldioxidskatt. Europeiska kommission har hittills betraktat denna skattebefrielse som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i EUF-fördraget, och stödet måste därför godkännas av kommissionen. Kommissionen har den 24 juni 2014 beslutat om en förlängning av stöd­perioden fram t.o.m. utgången av 2015. Enligt de statsstödsbeslut som gällde fram t.o.m. den 30 april 2014 är regeringen skyldig att årligen rapportera till kommissionen att skattelättnaden inte medför någon överkompensation alternativt att agera så snart som möjligt för att åtgärda en eventuell överkom­pensation. Om en konstaterad överkompensation inte åtgärdas kan det ses som ett olagligt statsstöd, vilket innebär att de företag som överkompenseras riskerar att bli skyldiga att betala tillbaka den del av skattebefrielsen som motsvarar överkompensationen jämte ränta.

Energimyndigheten har i uppdrag att årligen rapportera till regeringen om någon överkompensation sker. Övervakningsrapporten för 2013 visar att det förekom över­kompensation för FAME, både i höginblandad och låginblandad form. Kommissionen har i sitt senaste statsstödsbeslut angett att bedöm­ningen att stödordningen är förenlig med den inre marknaden förutsätter att regeringen genomför sina åtaganden, dvs. vidtar åtgärder för att för­hindra överkompensation för FAME under hela den period då åtgärden ge­nomförs (ökning av energiskatten för FAME och en reform av övervak­ningssystemet). Den överkompensation som förelåg för FAME som används som driv­medel under 2013 måste därmed åtgärdas utan dröjsmål.

Överkompensationen åtgärdas enklast genom att energiskattebefrielsen minskas för FAME. Eftersom överkompensat­ionen bara gäller hög- och låginblandad FAME bedöms det som rimligt att endast detta biodrivmedel berörs av ändringen. Prognosen tyder på att FAME i framtiden kommer att vara ännu billigare än sin fossila motsvarighet. För att få till stånd långsiktiga villkor och undvika att överkompensation uppkommer igen, bör energiskatten därför höjas för hög- och låginblandad FAME så att höj­ningen motsvarar överkompensationen inklusive en viss säkerhetsmarginal.

Därutöver måste en reform av det svenska övervakningssystemet göras, för att öka prognosernas kvalitet och tillförlitlighet. Övervakningsrapporterna ska också sammanställas oftare. Ändringar bör därför göras i bestämmelsen om skyldighet för de skatt­skyldiga att på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till kommissionen. Detta kan medföra att en skattskyldig kan behöva lämna de ifrågavarande uppgifterna oftare.

Regeringen föreslår också att den begränsning som innebär att skattebefrielse endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle slopas.

Det HVO (hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter) som förekommer på den svenska marknaden är ett s.k. avancerat biodrivmedel (andra generationens biodrivmedel). Sådana biodrivmedel har producerats från avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller cellulosa eller lignin samt inte konkurrerar med livsmedels­försörjning. HVO uppfyller även kraven på dieselbränsle i miljöklass 1, vilket innebär att bränslet kan användas i konventionella dieselmotorer utan att det behövs någon modifiering.

Merkostnaderna för produktion av HVO jämfört med konventionellt dieselbränsle är i nuläget så höga att ingen risk för överkompensation bedöms föreligga för närvarande vid full skattebefrielse av biodrivmedlet. För att förbättra konkurrenskraften för HVO och andra biobaserade syntetiska drivmedel bör full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt ges för hela den biobaserade andelen. Dagens regler, som innebär att skattebefrielsen för HVO endast gäller upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselbränsle, föreslås därför slopas med retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 maj 2014. Därmed blir energiskattereglerna mer överskådliga.

Den höjda energiskatten på låginblandad FAME bedöms öka skattein­täkterna med 0,33 miljarder kronor 2015. Den införda energiskatten på hög­inblandad FAME medför ökade skatteintäkter med 0,06 miljarder kronor 2015. Förslaget bedöms sammantaget innebära att skatteintäkterna ökar med 0,38 miljarder kronor 2015.

Den slopade begränsningen av skattebefrielsen för HVO bedöms inte ha några offentligfinansiella effekter för 2015, eftersom volymerna av HVO för respektive större aktör då bedöms ligga under 15 procent. Detsamma gäller perioden 1 maj–31 december 2014. Med tanke på att HVO är ett nytt bränsle och att användningen i Sverige hittills ökat snabbt föreligger en viss osäkerhet kring den framtida användningen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. När det gäller den slopade begränsningen av skattebefrielsen för HVO ska den tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014.

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del att den nuvarande skattesubvention som gäller för etanol som drivmedel avskaffas helt då den har en väldigt låg miljönytta och i sämsta fall en direkt negativ nytta.

Utskottets ställningstagande

Av Energimyndighetens rapport framgår att energiskattebefrielsen för FAME medfört att det uppkommit en överkompensation vid inblandning av FAME i dieselbränsle. Eftersom energiskattebefrielsen utgör ett statligt stöd anser utskottet att det är angeläget att denna överkompensation åtgärdas för att undvika att de företag som tagit del av skattebefrielsen blir återbetalnings­skyldiga. Utskottet instämmer i att överkompensationen lämpligen åtgärdas genom att energiskattebefrielsen för FAME minskas. Utskottet anser inte att det finns skäl att i övrigt förändra beskattningen av olika typer av biodriv­medel. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motionen.

Fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en höjning av fordons­skatten.

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att endast koldioxid­beloppet ska höjas respektive att fordonsskatten inte ska höjas.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet. Höjningen sker genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer samt genom att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, höjs koldioxidbeloppet från 10 kronor till 11 kronor. Samtidigt höjs den bränslefaktor som används vid beräkningen av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon från 2,33 till 2,37.

Fordonsskatten bör även fortsättningsvis användas som ett kompletterande styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. För att öka den andel av fordonsskatten som beräknas utifrån fordons koldioxidutsläpp bör utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänkas från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer. Därigenom ökar koldioxidrelateringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Ändringen innebär att nivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut närmar sig EU:s mål för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar. För att öka differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör även koldioxidbeloppet höjas. Ändringen innebär att ett koldioxidbelopp om 22 kronor tas ut vid beskattningen av lätta fordon som kan drivas med bensin eller dieselbränsle för varje gram koldioxid fordonet släpper ut per kilometer utöver 111 gram. Differentieringen inom det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt bör även öka för fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol. Därmed ökar incitamentet att äga fordon med låga utsläppsvärden av koldioxid.

Ändringen medför att den bränslefaktor som används vid beräkningen av fordonsskatten för fordon som kan drivas med dieselbränsle måste räknas om. Ändringen av bränslefaktorn innebär att fordonsskatten höjs för dieseldrivna lätta fordon.

Fordonsskatten för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet höjs med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015.

Vid ändringar av fordonsskatten i det koldioxidbaserade systemet bör följdändringar göras i det viktbaserade systemet för fordonsskatt. Detta för att undvika att de äldre fordonen, som allmänt sett är sämre från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, beskattas lindrigare. Förändringen i det viktbaserade systemet för fordonsskatt bör, för ett fordon med en vikt på mellan 1 400 och 1 500 kilogram, motsvara den beloppsmässiga höjningen för ett genomsnittligt fordon i det koldioxidbaserade systemet för fordonsskatt. Skatten bör därför höjas i det viktbaserade systemet med ca 11 procent för dieseldrivna lätta fordon och ca 14 procent för övriga lätta fordon. Ändringen innebär att grundbeloppen och flertalet tilläggsbelopp höjs i det viktbaserade systemet för fordonsskatt.

Förslagen om höjd fordonsskatt bedöms öka skatteintäkterna med sammanlagt 1,51 miljarder kronor 2015 (varav 1,07 miljarder kronor från den koldioxidbaserade och 0,44 miljarder kronor från den viktbaserade fordonsskatten). Ändringarna innebär att fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Sammantaget innebär förslaget för de flesta fordonsägarna en höjning av fordonsskatten med mellan ca 100 och 800 kronor per år och fordon. Fördelningseffekterna av förslaget bedöms därför vara begränsade. Förslaget bedöms på lång sikt minska koldioxidutsläppen med ungefär 0,1 miljoner ton koldioxid per år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Motionerna

Allianspartierna föreslår i en gemensam partimotion 2014/15:2981 av Lena Ek m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 10 att fordonsskatten bör höjas genom att koldioxidbeloppet höjs.

I Sverigedemokraternas partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del anförs att höjningar av fordonsskatten slår mot de som bor och verkar på landsbygden och kommer ha en negativ effekt på sysselsättningen samt bidra till urbaniseringstrenden. Motionärerna föreslår därför att fordonsskatten inte höjs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att fordonsskatten bör användas som ett kompletterande styrmedel till koldioxidskatten på drivmedel för att minska koldioxidutsläppen och att koldioxidrelateringen av fordonsskatten således bör öka. Den av regeringen föreslagna sänkningen av den utsläppsnivå vid vilken koldioxidbeloppet börjas tas ut samt höjningen av koldioxidbeloppet framstår därvid som väl avvägd. Utskottet tillstyrker därmed förslaget och avstyrker motionerna i denna del.

Skatt på bekämpningsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på bekämpningsmedel.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Syftet med skatten på bekämpningsmedel är att av hälso- och miljöskäl minska användningen av sådana medel. Den nuvarande skattenivån (30 kronor) gäller sedan den 1 januari 2004. Syftet med skatten medför att det är lämpligt att den följer den allmänna prisutvecklingen. Med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2003 till juni 2014 kan skattesatsen beräknas till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 7 miljoner kronor per år.

Motionerna

Allianspartierna föreslår i en gemensam partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 14 att förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel ska avslås.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2014/15:2786 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 4 att skatten på bekämpningsmedel inte ska höjas. Motionärerna anser att den höjda skatten blir en ytterligare pålaga på vissa redan hårt ansatta landsbygdsföretag samtidigt som den kan ge vissa oönskade effekter eftersom den endast baseras på mängden verksamt ämne.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är motiverat av hälso- och miljöskäl att skatten på bekämpningsmedel följer den allmänna prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionerna i denna del.

Skatt på naturgrus

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på naturgrus.

Motionsförslaget avslås.

Jämför avvikande mening 1 (M, C, FP, KD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att skatten på naturgrus höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kr per ton naturgrus. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Syftet med skatten på naturgrus är att åstadkomma bättre hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen mot alternativa material. Naturgrus är en ändlig resurs och många gånger är det möjligt att ersätta naturgrus med andra material. Den nuvarande skattenivån gäller sedan den 1 januari 2006. För att inte skattens styreffekt ska urholkas bör den anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen. Med utgångspunkt från konsumentprisindex juni 2005 till juni 2014 kan skattesatsen beräknas till 15 kronor per ton naturgrus 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 20 miljoner kronor per år.

Motionen

Allianspartierna föreslår i en gemensam partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 15 att förslaget om höjd skatt på naturgrus ska avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det, för att skattens styreffekt inte ska urholkas, är motiverat att den anpassas efter den allmänna prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del.

Skatt på avfall

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på avfall.

Motionsförslaget avslås.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att skatten på avfall ska höjas från 435 till 500 kronor per ton avfall. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Syftet med avfallsskatten är att bidra till en minskning av mängden avfall som deponeras och att göra det lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder behandla eller utnyttja avfall. Den nuvarande skattenivån gäller sedan den 1 januari 2006. För att upprätthålla miljöstyrningen bör den anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen. Med utgångs­punkt från konsumentprisindex juni 2005 till juni 2014 kan skattesatsen beräknas till ca 500 kronor per ton 2015 (efter avrundning uppåt från drygt 488 kronor). Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 13 miljoner kronor 2015.

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2014/15:2893 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 att skatten på avfall ska bibehållas på 2014 års nivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det, för att upprätthålla skattens miljöstyrande effekt, är motiverat att den anpassas efter den allmänna prisutvecklingen. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del.

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Motionsförslagen avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (M, C, FP, KD) och 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn.

Skattenivån har inte höjts sedan den 1 januari 2008. För att beakta förändringarna i den allmänna prisutvecklingen och skapa finansiellt utrymme föreslås att skatten höjs från 12 648 kronor till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Regeringen anser att den allmänna prisutvecklingen är överordnad föränd­ringen av elpriset när syftet är att realvärdesäkra skatteintäkterna och skapa finansiellt utrymme.

För att avspegla den förändrade skattesatsen föreslås även att det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn höjs.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och beräknas ge en offentligfinansiell nettointäkt på 0,25 miljarder kronor per år. Kärnkrafts­företagen bedöms kunna bära den kostnadsökning som den höjda skatten innebär. De högre fasta kostnaderna för producenterna bidrar också till en omställning av energisystemet. Eftersom den ökade beskattningen minskar lönsamheten bedöms incitamenten att investera i befintlig eller ny kärnkraft påverkas negativt, vilket medför att prisbildningen på elmarknaden kan påverkas på lång sikt.

Motionerna

Allianspartierna föreslår i en gemensam partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 16 att förslaget om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska avslås.

Sverigedemokraterna anför i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del att Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget till höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 2 att förslaget om en höjning av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ska avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs i enlighet med regeringens förslag i syfte att beakta förändringarna i den allmänna prisutvecklingen och skapa finansiellt utrymme. Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål bör begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål bör begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2015.

Skattefrihet för flyg- och fartygsbränsle, som gäller när bränslet förbrukas i luftfartyg och fartyg som används för annat än privat ändamål, har tolkats så att bl.a. yrkesmässiga transporter som ett företag gör inom den egna verksamheten har gett rätt till skattebefrielse. Av två avgöranden från EU-domstolen framgår att reglerna i energiskattedirektivet ska tolkas restriktivt och att endast bränsle som används för transporter av passagerare eller varor mot ersättning, tillhandahållande av tjänster mot ersättning eller för offentliga myndigheters räkning kan omfattas av skattebefrielsen. Transporter som ett företag gör inom den egna verksamheten omfattas inte av skattebefrielsen. De svenska reglerna bör ändras så att de stämmer överens med EU-rätten. Finansdepartementet har därför tagit fram en promemoria där det föreslås att en uppräkning av de användningsområden som ger rätt till skattebefrielse ska införas i energiskattelagen. Promemorian har remissbehandlats.

Det aviserade förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 8 miljoner kronor (helårseffekt). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under hösten 2014.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att skattefriheten för flyg- och fartygsbränsle som används för annat än privat ändamål bör begränsas så att den stämmer överens med EU-rätten.

Koldioxidskatten på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten på dieselbränsle som används i skogsmaskiner i det område som skadades av skogsbranden i Västmanlands län under juli–augusti 2014 bör sänkas under en tidsbegränsad period.

Budgetpropositionen

För att öka antalet arbetsmaskiner och därmed underlätta avverkningen av den skog som skadades av skogsbranden i Västmanlands län under juli–augusti 2014 anser regeringen att koldioxidskatten på dieselbränsle som används i skogsmaskiner i detta område bör sänkas. Skattesänkningen bör gälla under en tidsbegränsad period fram t.o.m. utgången av 2016. De fordon som bör om­fattas är traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Skogsnäringens timmertransporter bör inte omfattas. Nedsättningen bör uppgå till 2 kronor per liter. Den bör utformas på ett liknande sätt som den skattelättnad som gällde efter stormen Gudrun och bör åstadkommas genom återbetalning av skatten i efterhand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag efter årsskiftet 2014/15. Åtgärden kommer att utformas i enlighet med EU:s statsstödsregler och bör tillämpas retroaktivt från den 1 augusti 2014. Åtgärden bedöms minska skatteintäkterna med 7 miljoner kronor fördelat under 2014–2016.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten på dieselbränsle som används i skogsmaskiner i det område som skadades av skogsbranden i Västmanlands län under juli–augusti 2014 bör sänkas under en tidsbegränsad period.

Energiskatt på dieselbränsle

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att energiskatten på dieselbränsle bör höjas utöver den årliga indexomräkningen.

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att höja återbetalningen av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att energiskatten på dieselbränsle bör höjas med 20 öre per liter, utöver den årliga indexomräkningen. Befrielsen från energiskatt på biodrivmedel som ersätter fossilt dieselbränsle, t.ex. FAME och HVO, bör minskas med motsvarande belopp. En höjd energiskatt på dieselbränsle bör åtföljas av en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon.

Energiskatten är ett viktigt styrmedel för att kostnadseffektivt uppnå målet om effektivare energianvändning. Det är angeläget att i ökad utsträckning ta ut energiskatt på fossila drivmedel efter bränslets energiinnehåll. Beräknad på energiinnehåll är skillnaden mellan skatten på dieselbränsle och skatten på bensin förhållandevis stor. För att minska skillnaden och fortsätta omläggningen av beskattningen till en energiskatt efter energiinnehåll bör energiskatten på dieselbränsle höjas med 20 öre per liter.

För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Denna befrielse utgör ett statligt stöd enligt EUF-fördraget. Enligt det statstödsbeslut som gäller t.o.m. den 31 december 2015 är regeringen skyldig att rapportera till kommissionen att den skattelättnad som ges till dessa biodrivmedel inte medför någon överkompensation, alternativt att åtgärda överkompensationen. En överkompensation som inte åtgärdas kan leda till en återbetalningsskyldighet för de företag som fått del av skattebefrielsen. Höjningen av skatten på dieselbränsle medför därför att även energiskatten på de biodrivmedel som ersätter dieselbränsle, exempelvis FAME och HVO, också måste höjas för att undvika överkompensation.

En utgångspunkt är att det sammanlagda skatteuttaget vid en viss genomsnittlig årlig körsträcka ska belasta lätta fordon drivna med fossila drivmedel lika, oavsett vilket drivmedel som används. En höjning av energiskatten på dieselbränsle föranleder därför en justering av bränslefaktorn i den koldioxidbaserade fordonsskatten och motsvarande skatteskillnad i den viktbaserade fordonsskatten.

Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2015. Det aviserade förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,36 miljarder kronor 2015 (halvårseffekt) och 0,65 miljarder kronor 2016.

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del att återbetalningen av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner höjs för att stärka böndernas konkurrenskraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i att energiskatten är ett viktigt styrmedel för att kostnads­effektivt uppnå målet om effektivare energianvändning. Då skillnaden mellan skatten på dieselbränsle och skatten på bensin, beräknad efter energiinnehåll, är förhållandevis stor anser utskottet att åtgärder bör vidtas för att i ökad utsträckning ta ut energiskatt på fossila drivmedel efter bränslets energiinnehåll. Utskottet delar således regeringens bedömning och avstyrker motionen.

Koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin och kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna bör höjas till den generella nivån.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin och kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksam­heterna bör höjas till den generella nivån.

I det s.k. klimatskattepaketet ingick stegvisa höjningar av koldioxidskatte­nivån genom att under 2011–2015 begränsa nedsättningarna av koldioxid­skatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter samt jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamheterna. Motsvarande höjningar gjordes även för bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet. Regeringen avser att fortsätta på den inslagna vägen efter klimatpaketets sista steg 2015 genom att återkomma med förslag om att helt slopa dessa nedsättningar av koldioxidskatten. Även den särskilda återbetal­ningsmöjlighet som gäller för den som har begränsat utsläppen av koldioxid i samband med förbrukningen av visst bränsle slopas.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som kan träda i kraft den 1 januari 2016. Åtgärden bedöms öka skatteintäkterna med 0,55 miljarder kronor 2016.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin och kraftvärme­anläggningar utanför handelssystemet samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna bör höjas till den generella nivån.

Ett bonus–malus-system för lätta fordon

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det bör utredas hur ett s.k. bonus–malus-system kan utformas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att det bör utredas hur ett s.k. bonus-malus-system kan utformas, dvs. ett system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus).

Drivmedelsskatterna (koldioxidskatten och energiskatten) spelar en viktig roll när det gäller att minska transportsektorns klimatpåverkan. Det kan dock finnas skäl att komplettera skatterna med andra styrmedel, t.ex. om incitamenten att utveckla ny teknik på fordonssidan är alltför svaga eller om nybilsköpare vid inköpstillfället inte i tillräcklig grad tar hänsyn till att miljöanpassade fordon kan ha lägre bränslekostnader. I ett sådant läge kan ett bonus–malus-system vara ett verkningsfullt styrmedel för att påverka sammansättningen av fordonsflottan. Det bör i detta sammanhang också tas ett helhetsgrepp om fordonsbeskattningen med syfte ett skapa ett mer renodlat och transparent system vilket bedöms öka effektiviteten i styrningen. Ett bonus–malus-system bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det bör utredas hur ett s.k. bonus–malus-system kan utformas, dvs. ett system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras vid inköpstillfället genom en bonus och fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt (malus).

Vägslitageskatt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör se över hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas.

En avståndsbaserad skatt för tung trafik skulle kunna öka möjligheterna till kontroll av tunga vägtransporter och möjligheterna till styrning mot miljövänligare fordon samt bidra till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart. Det finns därför skäl att i högre grad internalisera den tunga trafikens kostnader för samhällsekonomin genom att införa en avståndsbaserad skatt för tunga fordon som omfattar utländska och svenska lastbilsåkare som trafikerar de svenska vägarna. En sådan skatt finns redan i vissa europeiska länder. Ambitionen är att detta skatten ska införas under mandatperioden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas.

Flygskatt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör se över hur en skatt på flygresor kan utformas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en utredning bör tillsättas för att utreda hur en skatt på flygresor kan utformas.

Under mandatperioden ska olika metoder undersökas för att få flyget att i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. Regeringen anser att det bör utredas hur en skatt på flygresor skulle kunna utformas. Samordning bör då ske med EU:s system för handel med utsläppsrätter. Skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ som i sin tur leder till minskade koldioxidutsläpp och mindre klimatpåverkan. Skatt på flygresor har redan införts i en rad europeiska länder, bl.a. Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas för att utreda hur en skatt på flygresor kan utformas.

Skatt på fluorerade växthusgaser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.

Fluorerade växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen när de släpps ut i atmosfären. I betänkandet Skatt på fluorerade växthusgaser (SOU 2009:62) förespråkade utredningen att en skatt på fluorkolväten skulle införas. Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas anser att det behövs ytterligare analyser innan en sådan skatt kan införas. Bland annat baserades utredningens förslag på de dåvarande skattesatserna för koldioxidbeskattning av industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och de omständigheter som förelåg vid den tidpunkten. Sedan dess har denna koldioxidbeskattning förändrats samtidigt som det har skett en produkt­utveckling och förekomsten av ämnen har förändrats. Sedan utredningen lade fram sitt förslag har även unionsrätten utvecklats, vilket kan förväntas påverka såväl förekomsten som omfattningen av utsläpp.

Enligt regeringen kan en skatt vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser och bör i sådana fall införas. Lämpligheten och den närmare utformningen bör dock först ses över för att beakta de tidigare remissynpunkterna och de förändringar som skett sedan utredningen lämnade sitt betänkande. Regeringen anser vidare att reglerna bör vara enkla att tillämpa och kontrollera och inte medföra gränshandelsproblem och att överensstämmelsen med EU:s regler om statligt stöd är av stor betydelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på fluorerade växthusgaser bör utredas.

Skatt på handelsgödsel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på handelsgödsel bör införas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en skatt på handelsgödsel bör införas från den 1 januari 2016.

Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. För att minska användningen av handelsgödsel bör en skatt på handelsgödsel införas från den 1 januari 2016. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 ska tjäna som utgångspunkt för en miljöstyrande skatt. Det aviserade förslaget bedöms innebära ökade skatteintäkter med 0,29 miljarder kronor per år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under riksmötet med ett förslag. Innan det aviserade förslaget kan träda i kraft måste förslaget prövas mot bakgrund av EU:s statsstödsregler.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på handelsgödsel bör införas för att minska användningen av handelsgödsel.

Koldioxid- och energiskattesatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inte något att invända mot det som regeringen har anfört om omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna för bränslen och energiskattesatserna för el för 2015.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av såväl energiskattesatserna på el som koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE), i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutveck­lingen (årlig indexuppräkning).

Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar i LSE av koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2011, 2013 och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs det då inte att den årliga indexomräkningen av skattesatser borde göras av regeringen genom en förordning för de år då sådana förändringar genomförs. I stället togs hänsyn till prognostiserade förändringar i konsumentprisindex redan i samband med att koldioxid- och energiskattesatserna för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE.

Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen blir ca 4,2 procent högre 2015 jämfört med 2014. Att skattesatserna blir så mycket högre 2015 beror på att den inflation som prognostiserades för omräkning till 2015 års skattesatser varit högre än den faktiska inflationen för samma period. Vad gäller naturgas och gasol för drivmedelsändamål innefattade riksdagens beslut 2009 även höjningar under 2015 utöver indexomräkningen. Den totala punktskatten för naturgas för drivmedelsändamål blir därför 30 procent högre 2015 jämfört med 2014.

För energiskattesatserna på el gäller för 2011 och framåt att indexomräk­ning av skattebeloppen sker genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen av 2015 års skattesatser på den faktiska förändringen i konsu­mentprisindex under perioden juni 2009 och juni 2014. Index har under perioden ökat med ca 4,8 procent.

Jämfört med 2014 års energiskattesatser på el medför indexomräkningen av skattesatserna på el för 2015 en höjning för hushåll och servicenäringen med 0,1 öre per kWh (0,125 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige medan energiskattesatsen på el i norra Sverige förblir oförändrad till följd av avrundningsregler. Den skattesats på el som tillämpas för industrin, jord­bruket, skogsbruket och vattenbruket ändras inte till följd av avrundnings­regler.

Energiskattesatserna på el för 2015 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2014.

En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på el ändras i motsvarande mån och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot det som regeringen har anfört i fråga om omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna för bränslen och energiskattesatserna för el för 2015.

Skatt på tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak med 6 procent och skatten på snus med 12 procent.

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att skatten på snus inte ska höjas.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att punktskatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med 6 procent. Punktskatten på snus höjs med 12 procent. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och innebär att

–      skatten på cigaretter höjs från 1,41 kronor till 1,51 kronor per styck

–      skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,25 kronor till 1,33 kronor per styck

–      skatten på röktobak höjs från 1 732 kronor till 1 841 kronor per kilogram

–      skatten på snus höjs från 385 kronor till 432 kronor per kilogram

–      skatten på tuggtobak höjs från 448 kronor till 476 kronor per kilogram.

Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Regeringens tobakspolitik syftar till att minska alla former av tobaksbruk. Konsumtionen av tobak tenderar att minska när priset på tobaksvaror ökar. Andelen dagliga tobaksbrukare har minskat betydligt mellan 2004 och 2012. En delförklaring kan vara att skattehöjningarna medfört att priserna ökat. Höjd skatt på tobak utgör därför ett led i arbetet för en förbättrad folkhälsa. Punktskatten på tobak har höjts tre gånger sedan 1998, senast 2012.

Från och med 2012 räknas skattesatserna för tobak om med hänsyn till konsumentprisindex (KPI) i syfte att realvärdessäkra skattesatserna. Skatte­satserna bestäms därvid genom att de angivna skattebeloppen multipliceras med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan KPI i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2011.

Förslaget om höjd skatt på tobak bör beakta justeringen i skattesatserna för tobak till följd av en uppskattad förändring i KPI som i annat fall skulle ha skett den 1 januari 2015.

Den särskilda skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredjeland eller med anledning av punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter justeras på motsvarande sätt.

En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak förändras i motsvarande mån och om köparen är en privatperson.

Totalt medför de föreslagna punktskattehöjningarna ökade skatteintäkter med 0,90 miljarder kronor 2015. År 2016 beräknas intäkterna bli något lägre, 0,76 miljarder kronor, beroende på effekten via KPI. Den varaktiga effekten beräknas till 0,83 miljarder kronor. I de offentligfinansiella effekterna inklude­ras inte justeringen av skattesatserna för tobak med förändringen i KPI.

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del att skatten på tobak höjs generellt i enlighet med regeringens förslag, med undantag för skatten på snus. Snus är – relativt cigaretter och övrig tobak – mindre skadligt och den kraftiga höjning som föreslås är inte förnuftig utifrån ett strikt folkhälsoperspektiv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens föreslagna höjningar av tobaksskatten är väl avvägda mot bakgrund av syftet att minska alla former av tobaksbruk. Det föreligger inte skäl att undanta snus från dessa höjningar av punktskatten. Utskottet tillstyrker därför att punktskatten på tobaksvaror höjs i enlighet med regeringens förslag och avstyrker motionen i denna del.

Skatt på alkohol

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att höja skatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter med ca 9 procent och skatten på sprit med 1 procent.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs med ca 9 procent och att punktskatten på sprit höjs med 1 procent. Höjningarna, som föreslås träda ikraft den 1 januari 2015 innebär att

–      skatten på öl höjs från 1,78 kronor per volymprocent till 1,94 kronor per volymprocent alkohol och liter

–      skatten på vin och andra jästa drycker än vin eller öl höjs (per liter)

         från 8,11 kronor till 8,84 kronor för drycker med en alkoholhalt över 2,25 men inte över 4,5 volymprocent

         från 11,98 kronor till 13,06 kronor för drycker med en alkohol­halt över 4,5 men inte över 7 volymprocent

         från 16,49 kronor till 17,97 kronor för drycker med en alkohol­halt över 7 men inte över 8,5 volymprocent

         från 23,09 kronor till 25,17 kronor för drycker med en alkohol­halt över 8,5 men inte över 15 volymprocent

         från 48,33 kronor till 52,68 kronor för vin med en alkoholhalt över 15 men inte över 18 volymprocent

–      skatten på mellanklassprodukter med en alkoholhalt om högst 15 volymprocent höjs från 29,10 till 31,72 kronor

–      skatten på drycker med en alkoholhalt över 15 volymprocent från 48,33 kronor till 52,68 kronor per liter

–      skatten på sprit höjs från 506,42 kronor till 511,48 kronor per liter ren alkohol.

Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från tredje land eller vid punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt.

Regeringen anför att det övergripande målet för den svenska alkohol­politiken är att främja folkhälsan. Sedan den årliga KPI-indexeringen av punktskatt på alkohol slopades 1998 har det reala priset på alkoholhaltiga drycker minskat samtidigt som den disponibla inkomsten har ökat mer än inflationen. Sambandet mellan alkoholpriset och alkoholkonsumtionen medför att efterfrågan på alkoholprodukter tenderar att minska när priset på alkohol ökar. Höjd skatt på alkohol påverkar konsumtionen och utgör därför en viktig åtgärd i det alkoholpreventiva arbetet och ett led i regeringens arbete för en förbättrad folkhälsa.

Vid förändringar i skatten på alkohol måste hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. alkohol som förs in i Sverige från utlandet genom t.ex. resandeinförsel och smuggling. Privatinförsel och illegal införsel har därför vägt tungt i valet av i vilken utsträckning de olika alkoholskatterna föreslås höjas. Den oregistrerade konsumtionen av sprit är förhållandevis hög. Samtidigt är punktskatten på sprit redan hög jämfört med punktskatten på andra alkoholvaror. Regeringen bedömer därför att den relativt lägre höjningen av spritskatten, jämfört med den på andra alkoholsorter, är välmotiverad.

Regeringen anser att folkhälsoeffekterna väger tyngre än närings- och sysselsättningsaspekter vid bedömningen av skattenivåerna samt att förslagen är väl avvägda även med hänsyn till risken för en ökning av den oregistrerade konsumtionen. Hälsoeffekterna överväger även fördelningseffekter vid utformningen av alkoholpolitiken.

Totalt medför de föreslagna skattehöjningarna ökade skatteintäkter med 0,77 miljarder kronor 2015. Den varaktiga effekten beräknas till 0,71 miljarder kronor. Skattehöjningen beräknas medföra att priset på en flaska öl på 0,5 liter som i dag kostar 16 kronor ökar till 16,53 kronor, inklusive moms. Priset på en flaska vin på 0,75 liter som i dag kostar 59 kronor beräknas öka till 60,95 kronor, inklusive moms. Priset på en flaska spritdryck med 37,5 procent alkohol på 70 cl som i dag kostar 188 kronor beräknas öka till 189,66 kronor, inklusive moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringens föreslagna höjningar av alkoholskatterna är väl avvägda mot bakgrund av risken att stora skattehöjningar leder till en ökad legal och illegal införsel av alkoholdrycker till Sverige. Utskottet tillstyrker därför att punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker, mellanklassprodukter och sprit höjs i enlighet med regeringens förslag.

Beskattning av viss privatinförsel av cigaretter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en ny lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att en ny lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter införs. Lagen avser punktskatt på resandes införsel av fler än 300 cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2015. Skatt ska inte tas ut för införsel som äger rum efter utgången av 2017. Lagen om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror upphör att gälla vid utgången av december 2014.

Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoni­serad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobaksskatt är reglerade i rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (kodifiering).

Bulgarien, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Ungern har enligt artikel 10.2 i direktiv 2011/64/EU beviljats en övergångs­period och har fram t.o.m. den 31 december 2017 på sig att komma upp till de nämnda minimiskattenivåerna. Kroatien har i samband med sitt anslutnings­fördrag till EU erkänts en motsvarande övergångsperiod.

För de medlemsstater som inte omfattas av övergångsregler fr.o.m. den 1 januari 2014 finns det en möjlighet att beskatta privatinförsel av cigaretter från de medlemsstater som omfattas av övergångsregler, i den mån dessa stater inte når upp till minimiskattenivåerna. Beskattning av införda cigaretterna kan ske till den del införseln överstiger 300 cigaretter. Bestämmelserna kan tillämpas vid införsel under övergångsperioden, dvs. fram t.o.m. den 31 december 2017.

Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Sambandet mellan tobakspriset och tobakskonsumtionen tenderar att göra att konsumtionen av tobak minskar när priset stiger. Punktskatt på tobak utgör därför ett led i främjandet av förbättrad folkhälsa.

Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern når för närvarande inte upp till de minimiskattenivåer som stadgas enligt direktivet. Sverige kan därmed beskatta resandeinförsel av cigaretter från de nämnda medlemsstaterna fram t.o.m. den 31 december 2017. Regeringen föreslår därför att en ny lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter införs, som avser beskattning av resandes införsel av fler än 300 cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien eller Ungern. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

I enlighet med de anslutningsfördrag som trädde i kraft för de nya EU-medlemsstaterna den 1 maj 2004 föreslogs i regeringens proposition Beskatt­ning av viss privatinförsel av tobaksvaror, m.m. (prop. 2003/04:117) att Sverige med stöd av övergångsregler skulle få behålla samma kvantitativa begränsningar för privat införande utan ytterligare punktskatteuttag av cigaretter och andra tobaksvaror från vissa nya medlemsstater som vid den tidpunkten gällde för resenärer från tredjeland. I enlighet med riksdagens beslut gällde den längst gällande övergångsbestämmelsen fram t.o.m. den 31 december 2009 och lagen tillämpas därmed inte längre. Regeringen föreslår därför att lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror ska upphöra att gälla vid utgången av december 2014.

Regeringen föreslår att skatt ska tas ut med 1 krona och 51 öre per cigarett vid resandeinförsel av cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern till den del införseln överstiger 300 cigaretter. Skattskyldigheten inträder vid införseln och det är den som för in cigaretter för vilka skatt ska betalas som är skattskyldig. Skatten motsvarar den styckeskatt på cigaretter enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt som föreslås i budgetpropositionen. Den som är skattskyldig ska självmant redovisa skatten vid varje införsel i en särskild skattedeklaration. Den offentligfinansiella intäkten beräknas till 5 miljoner kronor per år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker att en ny lag om beskattning av viss privatinförsel av cigaretter införs i fråga om resandes införsel av fler än 300 cigaretter från Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern.

Trängselskatt för utländska fordon m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att utländska bilar ska omfattas av trängselskatt, att ytterligare sanktioner ska införas och att den som innehar ett särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska kunna befrias från skatteplikt.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att utländska bilar ska omfattas av skattskyldighet för trängselskatt.

När trängselskatt infördes fanns det inte något tillräckligt utvecklat sam­arbete för ett informationsutbyte mellan stater om fordon, och det ansågs vara svårt att dels kontrollera att skatt betalades in, dels driva in sanktionsbelopp vid utebliven betalning. Det bedömdes därför inte vara meningsfullt att sådana bilar skulle omfattas av skattskyldighet.

Vägtullsutredningen har både i sitt delbetänkande och i sitt slutbetänkande föreslagit att utländska fordon ska omfattas av skatteplikt i fråga om trängselskatt. I propositionen Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska vägtullsystem (prop. 2013/14:25), som behandlar utredningens delbetänkande, föreslås att utländska fordon på sikt bör omfattas av en avgiftsplikt på allmän väg. Riksdagen har vid behandlingen av nämnda proposition betonat vikten av att infrastrukturavgifter och trängselskatt för utländska fordon kan införas så snart som möjligt och senast den 1 januari 2015 (bet. 2013/14:TU8, rskr. 2013/14:147).

Ett system som inte skiljer mellan svenska och utländska bilar är mer rättvist, vilket bidrar till acceptansen av systemet. Att utländska bilar omfattas av skattskyldighet har också en viss betydelse för konkurrensneutraliteten. Mot den bakgrunden finns det goda skäl att låta utländska bilar omfattas av trängselskatt.

Det är Skatteverket som är beskattningsmyndighet för trängselskatt. Det är dock Transportstyrelsen som, för Skatteverkets räkning, beslutar om trängsel­skatt och tilläggsavgift. Det är också Transportstyrelsen som verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift. För att Transportstyrelsen ska kunna fatta beslut om trängselskatt för utlandsregistrerade bilar krävs att myndigheten har tillgång till uppgifter om vem som äger en viss bil. För svenska bilar sker betalning av trängselskatt genom att ägaren aviseras med en faktura som baseras på fotografering av registreringsskylten. Denna metod för betalnings­uppmaning förutsätter att registreringsnumret vid beslutet kan kopplas ihop med en ägare genom uppgifter i vägtrafikregistret. En av svårigheterna med att ta ut trängselskatt av utländska bilar är att Transportstyrelsen i nuläget inte har tillgång till uppgifter om bilägare i andra länder. Transportstyrelsen har därför, för att börja kunna ta ut trängselskatt av utländska bilar, upphandlat ett avtal med ett företag som har tillgång till sådana uppgifter (aviseringspartner). Under förutsättning att aviseringslösningen utformas i enlighet med gällande bestämmelser i fråga om bl.a. sekretess, ser regeringen inga hinder mot den aktuella aviseringslösningen. Regeringen gör därmed bedömningen att det finns förutsättningar att ta ut trängselskatt av utländska bilar.

Regeringen föreslår vidare att den som innehar ett särskilt parkerings­tillstånd för rörelsehindrade enligt bestämmelserna i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska efter ansökan till Skatteverket befrias från skatteplikt för en viss bil.

För den som är funktionshindrad finns det många gånger inte något annat val än att använda bil för att förflytta sig. Bedömningen gjordes därför att funktionshindrade inte skulle behöva betala trängselskatt. Skatteverket kan, efter ansökan från den som beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade enligt trafikförordningen, besluta om att undanta en viss bil från skatteplikt. Även EU-medborgare som har beviljats parkeringstillstånd för rörelse­hindrade i ett annat land bör behandlas lika i fråga om befrielse från att betala trängselskatt. Befrielse bör, liksom för de svenska bilarna, endast gälla efter ansökan från den enskilde. Befrielse från skatteplikt kan dock inte medges om bilen används i yrkesmässig trafik.

Regeringen föreslår även att ett användningsförbud införs för en viss bil om trängselskatt eller tilläggsavgift inte har betalats inom den föreskrivna tiden, det totala beloppet uppgår till mer än 5 000 kronor och det har gått sex månader har gått sedan beloppet senast skulle ha betalats. Vissa angivna skulder ska inte räknas in i den totala skulden. Förbudet ska gälla till dess den totala skuld som har lett till förbudet har betalats. En polisman eller en bilinspektör ska avskylta bilen om den används i strid med användningsförbudet.

Eftersom många inte betalar trängselskatten i rätt tid anser regeringen att det finns skäl att överväga ytterligare sanktioner. Även i preventivt syfte är det viktigt att det också finns andra sanktioner än sanktionsavgifter. Att införa nya straffbestämmelser framstår dock inte som rimligt. Det kan dock finnas skäl att överväga regler liknande de regler om användningsförbud och avskyltning som redan finns för bl.a. fordonsskatt. Enligt regeringens bedömning framstår ett användningsförbud som en lämplig åtgärd för att förmå den som upprepade gånger underlåtit att betala trängselskatten och tilläggsavgiften att betala dessa. Ett sådant användningsförbud bör, liksom när det gäller fordonsskatten, kopplas till att registreringsskyltarna kan tas om hand om förbudet överträds. En tidigare ägarens skuld ska inte medföra användningsförbud för den nye ägaren. Bilen får också användas om det finns särskilda skäl.

Att använda en bil trots att den är avskyltad är straffbelagt. En polisman eller bilinspektör kan dock medge att en avskyltad bil förs till närmaste lämpliga avlastningsplats om det är olämpligt att en bils färd avbryts direkt vid kontroll, t.ex. om bilen skulle utgöra en trafikfara eller bilen är lastad med gods som skulle kunna innebära problem om det lämnades på platsen.

Vid den proportionalitetsbedömning som ska göras i fråga om egendoms­skyddets omfattning enligt Europakonventionen, måste särskilt syftet att säkerställa betalning för det allmännas fordringar vägas mot de ingrepp i den enskildes äganderätt som en begränsning i rätten att nyttja sin bil medför. Det aktuella förslaget om användningsförbud sammantaget framstår som rimligt avvägt i förhållande till den nyttjanderättsinskränkning som det medför för den enskilde. Nyttjanderättsbegränsningen får därmed anses vara förenlig med Europakonventionen.

Svenska myndigheter har inte alltid tillgång till uppgifter om utländska fordonsägare. Även om det finns sådana uppgifter kan det vara svårt att driva in fordringar på trängselskatter i andra länder. I praktiken är möjligheterna att få bistånd med indrivning av skatter och avgifter utanför EU ganska begränsade. Ofta gäller även vissa beloppsgränser. Uppdateringen av Europa­rådets och OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden är lovande och konventionen innehåller inte någon begränsning i fråga om belopp. Om konventionen skulle göras tillämplig på trängselskatter skulle en stor del av de utländska fordonens skatter lättare kunna drivas in. Konven­tionen omfattar redan bl.a. vägavgifter för vissa tunga fordon, överlastavgifter och infrastrukturavgifter på väg. Trängselskatten är av liknande karaktär och bör därför enligt regeringens uppfattning kunna omfattas av samarbetet.

Beslut om trängselskatt som rör en svensk fysisk person ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun det år då beslutet i saken fattades. Bestämmelserna i 67 kap. 8 § skatteför­farandelagen (2011:1244) ska i fråga om svenska juridiska personer tillämpas vid överklagande. Beslut om trängselskatt som rör utländska fysiska eller juridiska personer ska överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

När trängselskatt först infördes i Stockholm ansågs det vara mest kostnads­effektivt och rättssäkert att överprövning av besluten gjordes av en särskilt anvisad förvaltningsrätt och att det kunde förefalla naturligt att mål om trängselskatter i huvudsak prövades av en domstol i det område som skatten omfattade, med tanke på t.ex. domstolens kännedom om lokala förhållanden och den omständigheten att muntliga förhandlingar kunde förekomma. Sedan trängselskatt även införts i Göteborg anser regeringen inte längre att det finns några uppenbara skäl som talar för att mål om trängselskatt bör hanteras av en och samma domstol. Däremot finns det klara fördelar med att målen hanteras av de domstolar som finns i anslutning till skattesystemen eller i närheten av dem som klagar. En regel som innebär att den domstol inom vars domkrets den enskilde var bosatt är behörig medför sannolikt att en stor del av målen även i fortsättningen kommer att hanteras av Förvaltningsrätten i Stockholm och av Förvaltningsrätten i Göteborg.

Ägare till utlandsregistrerade fordon är troligen ofta inte bosatta eller har sitt säte eller huvudkontor i Sverige och träffas därmed inte av den föreslagna forumbestämmelsen. Det är lämpligt att dessa specialfall hanteras av en enda domstol och att denna uppgift ankommer på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Ändringarna i lagen om trängselskatt föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Förslaget om att utlandsregistrerade bilar ska omfattas av skattskyl­dighet för trängselskatt bedöms öka bruttointäkterna med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015. Bedömningar om intäkterna är förknippade med betydande osäkerhet om vilken den faktiska inbetalningen kan bli för de utländska bilarna, vilket bl.a. beror på praktiska svårigheter att identifiera och ta betalt av den betalningsskyldige. Intäkterna ska genom särskilda anslag i Stockholm och Göteborg täcka de investeringar och den infrastruktur som ska finansieras av skatten samt system- och administrationskostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att utgångspunkten för trängselskatten måste vara att samtliga bilar, även utländska, ska omfattas av lagen (2004:629) om trängselskatt. Det föreligger dock ofta praktiska problem när det gäller att fastställa vem som är skattskyldig för skatten om personen är bosatt utomlands, och även svårigheter att driva in skatten. Utskottet delar dock regeringens bedömning att det numera finns förutsättningar för att Transportstyrelsen ska kunna ta ut trängselskatt för utländska bilar. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag att utländska bilar ska omfattas av trängselskatt och att ytterligare sanktioner ska införas vid utebliven betalning av trängselskatt eller tilläggsavgift. Utskottet tillstyrker även förslaget att den som innehar ett särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade enligt bestämmelserna i ett land inom EES ska efter ansökan till Skatteverket befrias från skatteplikt för en viss bil.

Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att ett undantag från trängselskatt bör införas för Backaområdet i Göteborg.

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att motverka nya trängselskatter m.m.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att ett undantag från trängselskatt införs för Backaområdet i Göteborg.

Göteborgs stad och Trafikverket har inkommit med en gemensam hemställan om undantag från trängselskatten för boende i Backaområdet i Göteborg för passager in och ut i området. Hemställan har remitterats och remisstiden gick ut den 19 september 2014. Det är angeläget att hitta en lösning på de problem som lyfts fram i hemställan. Förslagen bereds vidare och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag. Ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 4 i denna del att höjningar av trängselskatten och att nya trängselskatter införs i Stockholm ska motverkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att ett undantag från trängselskatt bör införas för Backaområdet i Göteborg.

Reklamskatt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet noterar regeringens bedömning att det för närvarande inte går att ta ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att det för närvarande inte finns förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.

I april 2002 tillkännagav riksdagen att reklamskatten bör avvecklas och att detta borde prioriteras vid kommande budgetberedning. Ytterligare steg i avskaffandet genomfördes därefter även 2006 och 2008. I budgetproposi­tionen för 2009 anförde regeringen att det för närvarande inte förelåg några förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet. Denna inställning vidhölls i budgetpropositionerna för 2010–2014. I september 2013 överlämnade Presstödskommittén sitt betänkande Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). Enligt kommitténs bedömning bör reklamskatten avskaffas i enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2002.

Frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten har prövats även i årets budgetberedning. Regeringen anser att den resterande reklamskatten bör avskaffas, men att det för närvarande inte finns förutsättningar för att finansiera detta.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar regeringens bedömning att det för närvarande inte går att ta ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.

Övriga förslag om miljöskatter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att upphäva lydelsen om skattefrihet på elektrisk kraft som framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2014/15:2892 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 7 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphäva lydelsen om skattefrihet på elektrisk kraft som framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upphäva lydelsen om skattefrihet på elektrisk kraft som framställs i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Gruppregistrering till mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bör kvarstå.

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att slopa möjligheten till gruppregistrering.

Jämför avvikande mening 1 (M, C, FP, KD).

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bör kvarstå.

Enligt mervärdesskattelagen (1994:200) är det möjligt för två eller flera beskattningsbara personer att anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp); den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedri­ver anses då som en enda verksamhet. Detta innebär att utgående mervärdes­skatt inte tas ut vid omsättningar inom gruppen. Gruppregistrering är möjlig för företag som verkar inom den finansiella sektorn och för de företag vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla tjänster till företag inom den finansiella sektorn samt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärs­förhållanden.

Finansdepartementet har remitterat promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015, i vilken det bl.a. föreslogs att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt skulle slopas. Regeringen avser inte att gå vidare med det förslaget.

Motionerna

Allianspartierna föreslår i en gemensam partimotion 2014/15:3002 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 5 delvis att gruppregistrering till mervärdesskatt slopas.

I partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) instämmer Sverigedemokraterna med regeringen om att registrering av momsgrupper inte ska slopas då detta skulle slå hårt mot företag som är direkt, indirekt eller genom stiftelseform ägda av kunderna och har en stark förankring, oftast utanför tätorterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt bör kvarstå och avstyrker motionen.

Mervärdesskatt avseende dentaltekniska produkter och tjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om mervärdesbeskattning av dentaltekniska produkter och tjänster.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att bestämmelsen i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, om undantag för omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana produkter endast ska vara tillämplig när produkten eller tjänsten tillhandahålls av tandtekniker eller tandläkare. Ändringen träder kraft den 1 januari 2015.

EU-domstolen konstaterade i målet VDP Dental Laboratory att undantaget för tillhandahållandet av tjänster av tandtekniker inom ramen för deras yrkes­utövning samt leveranser av tandproteser från tandläkare och tandtekniker inte bara definieras med utgångspunkt från vilken typ av varor som levereras, utan även utifrån vad leverantören har för egenskaper.

Domstolen konstaterade vidare att det av bestämmelsens ordalydelse klart framgår att endast leveranser från de där angivna två yrkesgrupperna, dvs. tandläkare och tandtekniker, omfattas av undantaget. EU-rätten ställer således upp krav på vem som levererar varan eller tjänsten. I ML uppställs i stället ett krav på vem som förvärvar varan eller tjänsten. Det kravet överensstämmer inte med ordalydelsen i den motsvarande artikeln i mervärdesskattedirektivet. Mot bakgrund av vad som sägs ovan får 3 kap. 4 § andra stycket andra streck­satsen ML anses avvika från den EU-rättsliga regleringen. Bestämmelsen bör därför ändras på så sätt att undantaget endast omfattar situationer när produkterna levereras från eller tjänsten tillhandahållas av tandtekniker eller tandläkare.

Lagändringen ger upphov till en offentligfinansiell intäkt på 74 miljoner kronor 2015. Varaktigt beräknas den offentligfinansiella intäkten till 68 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att bestämmelsen i mervärdesskatte­lagen (1994:200) om undantag för omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana produkter endast ska vara tillämplig när produkten levereras från eller tjänsten tillhandahålls av tandtekniker eller tandläkare.

Förenklad faktura

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om höjd beloppsgräns för förenklade fakturor.

Motionsyrkandet med samma inriktning avstyrks.

Jämför avvikande mening 1 (M, C, FP, KD).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att beloppsgränsen för att få utfärda en förenklad faktura höjs från 2 000 kronor till 4 000 kronor. Enligt mervärdesskattedirektivet är det möjligt att ha en beloppsgräns på 400 euro, eller motsvarande i nationell valuta, för när en förenklad faktura får utfärdas. Enligt nu gällande bestämmel­ser i ML är det tillåtet att utfärda en förenklad faktura om fakturabeloppet, inklusive mervärdesskatt, inte överstiger 2 000 kronor. För att underlätta hanteringen av mervärdesskatt för företagen föreslår regeringen att belopps­gränsen för att få utfärda en förenklad faktura höjs till 4 000 kronor. Därmed blir det möjligt att ställa ut fler fakturor med färre krav på vilka uppgifter som måste finns med i fakturan. Även det faktum att beloppsgränsen har varit densamma sedan 2004 är skäl att höja den. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Förändringen bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter.

Motionen

Allianspartierna föreslår i gemensam partimotion 2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.  (M, C, FP, KD) yrkande 9 att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen om att beloppsgränsen för att utfärda en förenklad faktura bör höjas för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att beloppsgränsen för att få utfärda en förenklad faktura höjs från 2 000 kronor till 4 000 kronor. Därmed behövs inte något tillkännagivande med denna inriktning. Motionsyrkandet avstyrks.

Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att höja mervärdes­skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster.

Jämför avvikande mening 2 (SD).

Motionen

Sverigedemokraterna anför i partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) i denna del att sänkningen av restaurang- och cateringmomsen var en oerhörd felprioritering och är kostsam och att skattesatsen därför bör återställas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det i nuläget inte är aktuellt med någon förändring av regelverket för mervärdesbeskattning av restaurang- och cateringtjänster.

Utskottet avstyrker det aktuella motionsyrkandet.

Åtgärder mot skattefusk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att förseningsavgifter och kontrollavgifter som tas ut i skatteförfarandet bör höjas med 25 procent.

Utskottet noterar regeringens redovisning av det pågående arbetet med frågan om att införa krav på kassaregister för utländska närings­idkare och regeringens redovisning av Skatteverkets bedömning i samband med en utvärdering av 2009 års förändringar av begreppet näringsverksamhet.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att förseningsavgifter och kontrollavgifter som tas ut med stöd av skatteförfarandelagen bör höjas med 25 procent den 1 januari 2016. Åtgärden bedöms öka skatteintäkterna med 80 miljoner kronor respektive 30 miljoner kronor 2016.

Enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska förseningsavgift tas ut med 5 000 kronor från aktiebolag eller ekonomisk förening om inkomstdeklara­tionen inte lämnats i rätt tid. Förseningsavgiften uppgår till 1 000 kronor om någon annans inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodiska sammanställning inte lämnats i rätt tid. Lämnas en skattedeklaration inte i rätt tid uppgår förseningsavgiften till 500 kronor. Om skattedeklarationen ska lämnas efter föreläggande uppgår förseningsavgiften till 1 000 kronor. Förse­ningsavgifterna har varit oförändrad sedan 2003.

Under de senaste åren har möjligheterna att lämna inkomstdeklaration för fysiska personer utvecklats och förenklats betydligt. Trots det förenklade deklarationsförfarandet förefaller relativt många deklarationsskyldiga fort­farande lämna sin deklaration för sent. Det finns därför anledning att höja förseningsavgiften så att den bättre fyller sitt syfte att fungera som ett effektivt påtryckningsmedel för den deklarationsskyldige att lämna sin deklaration i rätt tid. Motsvarande bör gälla för de förseningsavgifter som syftar till att särskilda uppgifter och periodiska sammanställningar lämnas i rätt tid.

Kontrollavgift ska tas ut bl.a. när den som är skyldig att använda kassa­register eller föra personaliggare inte fullgör sina skyldigheter. Kontroll­avgiften är 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle. Den som är skyldig att föra personalliggare ska vidare påföras en kontrollavgift på 2 000 kronor för varje person som vid en kontroll är verksam men inte dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. För att kontrollavgifterna ska fungera som ett effektivt påtryckningsmedel bör dessa höjas.

Regeringen redovisar att Skatteverket fått i uppdrag att göra en fördjupad analys och presentera ett bredare underlag för sitt förslag att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaregister trots att inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftsställe i Sverige. Skatteverket ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2014.

Skatteverket har vidare utvärderat de förändringar i begreppet närings­verksamhet som genomfördes 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Skatteverkets samlade bedömning är att effekterna på skatteuppbörden och skattefelet är små på aggregerad nivå. Effekterna på arbetstagarnas ställning, företagandets villkor och arbetsmarknaden bedöms vara obefintliga eller mycket små.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns anledning att höja förseningsavgifterna och kontrollavgifterna så att avgifterna bättre fyller sina syften. Utskottet har inte något att erinra mot storleken på höjningarna eller bedömningen i övrigt.

Utskottet noterar regeringens redovisningar av dels det pågående arbetet med frågan om att införa krav på kassaregister för utländska näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige, dels Skatteverkets bedömning i samband med en utvärdering av 2009 års förändringar av begreppet näringsverksamhet.

 

Stockholm den 25 november 2014

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Sara Karlsson (S), Olof Lavesson (M), Peter Persson (S), Maria Plass (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Helena Bouveng (M), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Aron Modig (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Anette Åkesson (M) och Olle Felten (SD).

 

 

 


 

 

Avvikande meningar

 

 

 

1.

Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015 (M, C, FP, KD)

 

Per Åsling (C), Olof Lavesson (M), Maria Plass (M), Helena Bouveng (M), Mats Persson (FP), Aron Modig (KD) och Anette Åkesson (M) anför:

Alliansen står för ordning och reda i ekonomin och för fortsatt stabila offentliga finanser. Under den kommande mandatperioden saknas det utrymme för ofinansierade skattesänkningar. Reformer ska finansieras krona för krona. Det kommer att krävas budgetförstärkningar på sammanlagt ca 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren. Budgetförstärkningarna ska ske främst genom intäktsökningar som inte påverkar välfärdens kärnverksamheter och inte slår mot sysselsättningen och företagsklimatet.

Överskottsmålet ska ligga fast.

Utöver de inkomstförstärkningar som återfinns i Alliansens valmanifest har Alliansen ställt sig bakom regeringens förslag till större slopat avdrag för pensionssparande under 2015, förslaget om höjd skatt på alkohol och tobak och förslaget om höjd skatt på avfall.

Sverige har i dag bland västvärldens högsta marginalskatter. Trots det höjer regeringen nu marginalskatterna ytterligare, genom avtrappat jobbskatte­avdrag och genom att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än tidigare. Det har skadliga samhällsekonomiska effekter och ger sannolikt betydligt mindre skatteintäkter än regeringen räknar med, eftersom det påverkar motivationen att arbeta.

Alliansen har stärkt förutsättningarna för fler jobb i växande företag. Genom stärkta drivkrafter för arbete, sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och bättre villkor för företagande har jobben blivit över 300 000 fler sedan 2006 och vi ser nu en bred uppgång på den svenska arbetsmarknaden. En utveckling som nu riskerar att bromsas med regeringens politik.

Höjda socialavgifter för unga under 26 år innebär att kostnaden för att anställa eller behålla en ung medarbetare ökar med motsvarande en månadslön per år. Det får direkta konsekvenser för sysselsättningen. Löneskatten för anställda över 65 år gör det dyrare att anställa äldre i en tid då Sverige behöver fler som arbetar längre upp i åldrarna. Vi motsätter oss dessa förslag. Regeringen anger själv i budgetpropositionen att ”De skatteförslag som lämnas och aviseras kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något.”

För alliansregeringen har ökad sysselsättning i grupper som står långt från arbetsmarknaden varit central. RUT-avdraget var en viktig reform som har gjort svarta jobb vita och bidragit till att utrikesföddas sysselsättning har ökat. Regeringen vill nu halvera taket i RUT-avdraget för alla under 65 år och begränsa användningsområdena. De öppnar även upp för att ytterligare inskränka RUT-avdraget framöver. Det får konsekvenser inte bara för före­tagande och jobb utan även för integration och jämställdhet. Det är dessutom beklagligt att regeringen väljer att försämra för den kvinnodominerade RUT-branschen, men fortsatt stöder den mansdominerade ROT-sektorn. En ändring av regelverket i enlighet med regeringens förslag skulle också göra systemet komplicerat och otydligt för dem som vill använda avdraget.

Alliansregeringen kunde, tack vare en jobbpolitik som fått fler i arbete och en ansvarsfull ekonomisk politik, sänka skatten för pensionärer vid fem tillfällen. En genomsnittspensionär betalar i dag 850 kronor mindre i månaden i skatt jämfört med 2006. Vi ser inget egenvärde i att pension och förvärvs­inkomst beskattas olika. Alliansen tänker dock inte, som regeringen gör, finansiera skattesänkningar för pensionärer genom att höja beskattningen på arbete, vare sig för unga eller äldre. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Inget är vikti­gare för pensionärernas ekonomi än att sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas väl samt att reallönerna ökar.

Allianspartierna avslår regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för gåvor till ideell verksamhet. Vi behåller vid beräkningen av 2016 års inkomster skattereduktionen och tar bort den ansöknings- och årsavgift som finns för organisationer som ansöker om, respektive godkänns som, gåvomottagare inom ramen för avdragsrätten. Avdragsrätten för gåvor till ideell, social hjälpverksamhet infördes för att stärka det civila samhällets själv­ständighet så att föreningars, organisationers, kyrkors och samfunds självstän­dighet kan bevaras. Vinsten för samhället i form av mer gåvor och ett ökat samhällsengagemang har varit viktig.

Alliansen tycker att det är rimligt att privatpersoner får göra avdrag för kostnader man har haft för inkomsternas förvärvande. Vi ställer oss därför inte bakom regeringens förslag att avskaffa avdraget för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital.

Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är omställningen av transportsektorn. Alliansregeringen genomförde en lång rad insatser för att minska vägtransporternas beroende av fossil energi och resultaten kan redan ses genom att utsläppen minskar och andelen förny­bara drivmedel ökar kraftigt. Miljöstyrningen bör förstärkas genom en höjning av beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Vi vill därför höja fordonsskatten genom att höja koldioxid­beloppet.

Alliansen anser inte att någon avståndsbaserad vägslitageavgift bör införas då en sådan särskilt skulle drabba företag på landsbygden. En sådan skatt är direkt skadlig, då det är en skatt på avstånd och inte på utsläpp. Det bör inte heller införas någon nationell flygskatt.

Alliansen avvisar vidare regeringens förslag om höjd skatt på bekämp­ningsmedel, naturgrus och termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Alliansen föreslår att möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt slopas samt att beloppsgränsen för användande av förenklad faktura bör höjas för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.

Lagrådets yttrande berör inte den lagtext som vi föreslår ska gälla.

Med detta föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med allianspartiernas förslag.

Vi står bakom den inkomstberäkning och den preliminära inkomstberäk­ning som Alliansen gör. Riksdagen bör bifalla motionerna 2014/15:3002, 2014/15:2981 yrkande 10 och motion 2014/15:2983 yrkande 9.

 

 

2.

Skattefrågor i budgetpropositionen för 2015 (SD)

 

David Lång (SD) och Olle Felten (SD) anför:

Sverigedemokraterna bedömer att underskotten i ekonomin medför att det behövs budgetförstärkningar om överskottsmålet ska kunna nås, antingen i form av skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden motsvarande 120 miljarder kronor fram till 2018. Vi noterar att Migrationsverket beräknar att det fordras 139 miljarder kronor enbart för mottagandet av nyanlända invandrare.

En uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Styrmedel som regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt. Vårt mål är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt som gör Sverige till en stark industri-, innovations- och kunskaps­nation.

Sverigedemokraterna finansierar sina förslag bl.a. genom att sänkningen av restaurang- och cateringmomsen slopas, att skattesubventionerna på etanol som drivmedel slopas och genom att en ny bankskatt införs.

Vi avslår förslaget om avtrappat jobbskatteavdrag för höga inkomster. Att höja skatterna på arbete är inte en klok jobbpolitik. Detta gäller även marginal­skatterna. Sverige har i dagsläget världens sjätte högsta marginalskatter. Det finns givetvis även en smärtgräns för hur mycket skatt även höginkomsttagare är villiga att betala. Denna grupp har ett val – kanske t.o.m. mer så än andra – och kan flytta utomlands för att arbeta eller förhandla med sin arbetsgivare om andra förmåner än just lön, detta givet att en löneökning inte känns attraktiv, vilket leder till ett lägre snarare än högre totalt skatteuttag.

Sverigedemokraterna betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns därmed varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som i dag sker relativt vanliga löntagare. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den extra skatten för pensionärer och budgeterar även för detta. Givet det nuvarande ansträngda ekonomiska läget kan detta genomföras helt från den 1 januari 2018. Det skulle innebära en förbättrad disponibel nettoinkomst motsvarande 430 kronor per månad för en helt genomsnittlig pensionär.

Vi går också emot förslaget om en begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen. Att sänka brytpunkten stimulerar inte till utbildning eller entreprenörskap. Sverige har redan i dag en väldigt låg gräns för uttag av statlig skatt. Erfarna lärare, sjuksköterskor eller poliser kommer med regeringens förslag att börja behöva betala statlig skatt, vilket inverkar menligt på incitamentet att jobba mer och fortbilda sig.

RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har flera fördelar. Bland annat har det bidragit till att göra svarta tjänster vita, vilket fått som konsekvens att RUT-reformen i princip är helt självfinansierande. Tillika bidrar reformen till att öka vanliga familjers möjligheter att disponera sin tid till annat än just hushållsarbete. Regeringens förslag att inskränka möjligheterna till RUT-avdrag tycks därmed enkom vara ideologiskt motiverat och kan svårligen förklaras med ekonomiska eller andra argument. Sverigedemokraterna föreslår tvärtemot regeringen en vidareutveckling av RUT-avdraget med inriktning mot äldre medborgare, där denna reform varit synnerligen uppskattad och välutnyttjad.

Sverigedemokraterna är oroade över regeringens oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Många människor i vårt land bor helt enkelt på ett sätt där det över huvud taget inte finns några kollektiva färdmedel att välja bland. De höjda bränslekostnaderna har orsakat stora problem för många delar av landsbygden. Eftersom vi eftersträvar en arbetslinje väljer vi därför att höja milersättningen för reseavdrag med totalt 4 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare 3 kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar 10 mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9 000 kronor i ökat reseavdrag per år.

Sverigedemokraterna vill göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden men också skattebefria andrahandsuthyrningen och göra reglerna för denna typ av uthyrning mer flexibla. Den statsfinansiella kostnaden blir liten för dessa förändringar och det blir ett lågt pris att betala för att på kort tid lösgöra ett stort antal bostäder för unga och studenter. Dessa tvingas för närvarande ofta tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Mycket talar för att dessa boendemöjligheter skulle kunna uppstå just i storstadsregionerna där bostadsbristen är som störst. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora när vår bostadsyta nyttjas på ett mer effektivt sätt.

Vi avslår regeringens förslag om en särskild löneskatt för äldre. Givet den demografiska utveckling som Sverige kommer att ha är det i princip nödvändigt att pensionsåldern de facto höjs om välfärdsstaten inte ska urholkas. Detta kommer som ett resultat av det förvisso positiva faktumet att vi lever allt längre. Den reella pensionsåldern kan påverkas från politiskt håll antingen genom incitament eller genom tvång. Att då liksom regeringen göra det dyrare för äldre att vara kvar på arbetsmarknaden i ytterliga något år efter den officiella pensionsåldern gör att enbart tvångsinstrumentet finns kvar. Detta är givetvis synnerligen oklokt. Våra seniora medborgare ska i första hand uppmuntras på olika sätt att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen införande av en form av skatte­reduktion för mikroproduktion av förnybar el. Inledningsvis innebär denna reform ganska modesta kostnader i statsbudgeten – 25 miljoner kronor är avsatta för 2015. På sikt riskerar detta dock bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäkts­sidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan t.ex. gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet. Regeringen bör med anledning av det ovan anförda avstå från att införa förslaget om skattereduktion för mikroproducerad el.

Sverigedemokraternas bedömning av den skattesubvention som gäller för etanol som drivmedel är att etanol i bästa fall har en väldigt låg miljönytta och i sämsta fall en direkt negativ nytta. I de fall där det blir mer lönsamt att odla grödor avsedda för vidareförädling till etanol blir det exceptionellt svårt att tala om en aggregerad klimatnytta. Sverigedemokraternas bedömning är därför att den nuvarande etanolsubventionen ska avskaffas helt.

Höjningar av fordonsskatten slår mot de som bor och verkar på lands­bygden och kommer ha en negativ effekt på sysselsättningen samt bidra till urbaniseringstrenden. Sverigedemokraterna vill därför inte höja fordons­skatten. Sverigedemokraterna kommer även att verka målmedvetet mot nya och höjda trängselskatter.

Förslaget om höjd skatt på bekämpningsmedel blir en ytterligare pålaga på vissa redan hårt ansatta landsbygdsföretag samtidigt som en sådan skatt kan ge vissa oönskade effekter på grund av att den endast baseras på mängden verksamt ämne. Skatten på bekämpningsmedel bör således inte höjas.

De svenska bönderna har vidare en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Sverigedemokraterna vill därför att återbetal­ningen av koldioxidskatt till bönderna ska höjas.

Sverigedemokraterna motsätter sig även höjningen av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen för de delar av näringslivet som inte har utsläppsrätter då det slår mot den svenska jord- och skogsbruket och även indirekt riskerar att slå ut annan industri på landsbygden.

Den handelsgödselskatt som regeringen avser att införa utgör enligt Sverigedemokraterna en ineffektiv åtgärd som inte kommer att påverka användningen av konstgödsel. Sverigedemokraterna vill därför att en skatt på handelsgödsel inte införs.

Stabila elpriser är viktiga för att den svenska basindustrin ska bibehålla sin konkurrenskraft. Att försöka straffbeskatta bort kärnkraften är ett direkt hot mot sysselsättningen och tillväxten. Sverigedemokraterna ställer sig därför inte bakom regeringens förslag om höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. I stället bör kärnkraften vidareutvecklas och förnyas.

För att inte låta vindkraften åtnjuta en särställning där man har skatte­fördelar kontra andra energislag så bör den befrielse från energibeskattning som finns för anläggningar överstigande 100 kW slopas.

Andelen avfall som deponeras i Sverige är redan mycket låg. Att lägga på ytterligare skatt saknar miljöstyrande effekt och riskerar att andra betydligt miljöfarligare alternativ till deponering i Sverige används. Sverigedemokra­terna motsätter sig därför den föreslagna skattehöjningen och anser att skatten på avfall ska bibehållas på 2014 års nivå.

Snus är, enligt Sverigedemokraternas bedömning, relativt sett mindre skadligt är cigaretter och övrig tobak. Att höja skatten på snus på det sätt som regeringen föreslår är därmed inte förnuftigt utifrån ett strikt folkhälso­perspektiv. Sverigedemokraterna ställer sig därför bakom de föreslagna generella skattehöjningarna på tobak förutom den explicita skattehöjningen på just snus.

Inom mervärdesskatteområdet bör möjligheten till registrering av mervärdesskattegrupper inte slopas då detta skulle slå hårt mot företag som är direkt, indirekt eller genom stiftelseform ägda av kunderna och ofta har en stark förankring utanför tätorterna. Sverigedemokraterna vill också att den sänkta skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster ska återställas eftersom sänkningen var en felprioritering och är oerhört kostsam.

Med detta föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Sverigedemokraternas förslag.

Vi står bakom den inkomstberäkning och den preliminära inkomst-beräkning som Sverigedemokraterna gör. Riksdagen bör bifalla motionerna 2014/15:3003, 2014/15:2786 yrkande 4, 2014/15:2892 yrkandena 2 och 4–7 och 2014/15:2893 yrkande 2.

 

 

 

 


 

 

Tillbaka till dokumentetTill toppen